Totala antalet uppgifter: 7 Datum:
|
|
- Marie Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen i: Optik I Kurs: MTF Totala antalet uppgifter: 7 Datum: Examinator/Tfn: Lars Benckert/8 Skritid: 5 timmar Jourhaande lärare/tfn: Lars Benckert/8 Resultatet anslås den: senast Tillåtna hjälpmedel: FYSIKALIA, BETA, TEFYMA samt räknedosa. Pedrotti&Pedrotti: Introduction to Optics, lexikon Skriningen omfattar 7 uppgifter om totalt 4p. För godkänt kräs minst p, fördelat på minst 5 uppgifter. KOM IHÅG MOTIVERINGARNA!. Med hjälp a en optisk byggsats byggde man ett mikroskop, som också analyserades med WinLens med nedanstående resultat. a) Vad anger E i figuren med strålgången? b) Hur stor är mikroskopets förstoring? c) Om okularlinsen har brännidden 4, mm, ilken brännidd har objektiet? (p). En taklampa kan approximeras med en,5 m stor lysande skia som uppfyller Lamberts lag. Dess ljusutstrålningstäthet är 4 lm/m. Lampan sitter, m öer golet. Man et att M = π L för en Lambertyta. a) Hur stor är belysningen på golet mitt under lampan? b) Hur stor är belysningen i en punkt på golet m från den i a)? c) Hur stort är flödet genom ett, m stort hål i golet i punken enligt b)? d) Om lampan byts ut mot en punktkälla med ljusstyrkan 64 cd, hur stor blir belysningen då i resp. punkt? (4p)
2 . En laserstråle har diametern,8 mm när den lämnar lasern. Det kan också anses ara strålens midja. Man ill att strålen på m håll ska ha en diameter på mm. Ange ett sätt för att åstadkomma det. Numeriska data kräs. Våglängden för ljuset är 6 nm. (p) 4. För att bestämma brännidden för ett kameraobjekti a tele-typ abildade man ett,5 m långt objekt och fann att bilden ble,4 mm. Aståndet mellan objekt och bild ar 8, m. a) Vilken brännidd har objektiet? (Anta id denna beräkning att objektiet kan betraktas som en tunn lins, jämför optiklabben) Objektiet kan anses bestå a tå tunna linser med brännidderna + mm och -4 mm. b) Hur stort är aståndet mellan linserna för att objektiet ska få denna brännidd? c) Var ligger objektiets huudplan och fokalplan? d) Objektiet anänds för att abilda ett alägset objekt som upptar syninkeln 5,7 grader (, rad). Konstruera och beräkna bildens storlek. (4p) 5. En zonplatta belyses med laserljus (λ = 6 nm) som passerat en lins, placerad,85 m framför plattan och med brännidden 6 mm. Zonernas radier ges a R N =, 6 N mm a) Var kan man änta sig att finna primärfokus? b) Om plattan har 5 zoner som släpper igenom ljus, hur stor är irradiansen i primärfokus jämfört med irradiansen utan platta? c) Var kan man änta sig att nästa fokus ligger? (p) 6. En, mm bred enkelspalt belyses med monokromatiskt ljus från en punktkälla på aståndet, m framför spalten. Ljuset har åglängden 6 nm. Diraktionsmönstret studeras på en skärm, m bakom spalten. a) Hur stor är irradiansen i diraktionsmönstrets centrum uttryckt i irradiansen med spalten borttagen? b) Hur stor är irradiansen i en punkt,9 mm id sidan a diraktionsmönstrets centrum uttryckt i irradiansen med spalten borttagen? c) Om man räknar med Fraunhoferdiraktion, ar hamnar :a minimum? (p) 7. Grönt parallellt, opolariserat ljus träar en detektor. Denna registrerar ljusets irradians. Medelärdet är 6 mw då inga hinder finns i strålgången. a) Om man placerar en λ/-platta i strålgången, hur stor blir irradiansen om man bortser från reflexionsförluster o dyl? Hur är ljuset som når detektorn polariserat? b) Därefter placerar man en ideal polaroid bakom λ/-plattan med genomsläppsriktningen i 45 graders inkel till ertikalplanet. Hur stor blir irradiansen? Hur är ljuset som når detektorn polariserat? c) Efter polaroiden placeras sedan en λ/4-platta med optiska axeln i ertikalplanet. Vilken irradians får man nu? Hur är ljuset som når detektorn polariserat? d) Efter λ/4-plattan placeras ytterligare en polaroid med genomsläppsriktningen parallell med λ/4-plattans optiska axel. Hur stor blir irradiansen? Hur är ljuset som når detektorn polariserat? (4p)
3 Radiometriska storheter Fotometriska storheter unit Strålningsenergi Q e J Ljusmängd Q (Radiant energy) (Luminous energy) Strålningsflöde, eekt Φ e W dq Ljusflöde Φ e (Radiant flux) φ e = (Luminous flux) dt Strålningsflödes-täthet W e W/m (Radiant flux density) W d e = φ e Ljusflödestäthet strålning genom en yta (Luminous flux da density Utstrålningstäthet (Radiant exitance) Irradians, instrålningstäthet (Irradiance) Strålningsstyrka (Radiant intensity) (Radiation through a surface) M e W/m M d e = φ e utstrålat flöde per da ytenhet integrerat öer alla riktningar (Radiated flux per unit area integrated oer all directions) E e W/m d Ee = φ e instrålat flöde per da I e W/sr Radians (Radiance) L e W/sr, m ytenhet integrerat öer alla riktningar (Incident flux per unit area integrated oer all directions d Ie = φ e d Ω utstrålat flöde per rymdinkelenhet från hela källan i iss riktning. (Radiated flux per sterradian from the whole source in a specified direction) I e etot = φ 4π för isotrop källa. (For an isotropic source) d φ L e e = utstrålat flöde per cosθ dω da rymdinkelenhet och ytenhet i riktningen θ mot ytans normal. (Radiated flux per sterradian and unit area at the angle θ to the surface normal) Ljusutstrålningstäthet (Luminous exitance) Illuminans, belysning (Illuminance) Ljusstyrka (Luminous intensity) Luminans (Luminance) unit lm s lm W lm/m M lm/m E lm/m =lux I lm/sr =cd L lm/sr,m =cd/m
4 Tentamen OPTIK I mtf 457, lösningsförslag:.a) E' är utträdespupillen b) Förstoringen ges a M=α /α. α :=.7845 enligt figuren. Enligt definitionen är α = y/5, där y är objektets storlek. Ur figuren: α :=.8 5 α M := M = α L 5 c) Förstoringen ges också a M =.L är inre brännpunktsaståndet. f obj f ok Eftersom aståndet mellan objekti och okular är mm blir L = f obj f ok f obj M = => f f obj 4. obj := f 4. obj = 5.99 M + 5 Sar: a) Utträdespupillen, b)(-) 55,7 ggr, c) 6, mm M. a) utstrålningstätheten M := 4 lm/m L := lm/sr, m Lampans area A :=.5 m π L A Rakt under lampan är cos(θ) och cos(θ) = och r a := m. Belysningen blir: E a := E a = 7.76 lux r a b) I denna punkt blir cos(θ) = cos(θ) = cos atan L A cos atan E b := E b =.9 lux r b = 47.67deg, r b := + som ger c) Flödet genom hålet ges a Φ := E b. där, är hålets area => Φ =.9 lm I I cosatan d) Här är I := 64cd. Belysningen ges a E da := E da = 7. E db := E db = 4.96 r a r b Sar: a) 7 lux, b) 4 lux, c),4 lm, d) 7 resp 4 lux.. Utan några åtgärder kommer strålen att på m astånd ha diametern: ( ) λ := 6 9 Z R ω πω := Z R (.4) =.794 Approx ek kan anändas λ λ ω := ω =.5 Diametern blir ω =. m, det går alltså inte direkt. Ett sätt är att π.4 med optik skapa en midja, med mm radie på astånd. Strålens diameter id optiken blir (exakt räkning nödändig): ( ) := ω ωω + λ πω ω(.) =.m. En beam expander som expanderar..4 = 5.5ggr fixar det Sar: Se oan, andra lösningar finns, t ex älja Z R = 5 m
5 4. a) Ur linsformeln kan följande ekation härledas, se labinstruktionen, (m m i st f m som betyder meter här): fm ( m, L) L := Här är m =,4/5, L= 8, m => f.4 5, 8. + m m + m m Alternatit med matrismetoden: tunn lins med brännidd, abildning 8 s o s o 8 s o 8 s o s o s o + =.6 m + 8 s o.4 Abildning ger att A=m (här -,4/5) och B= m m := 5 8 s o = m m 8 s o s o Som har lösningen = + 8 s o = m m 8 = 6.87 mm ( m m ) f f b) Brännidden för ett linssystem på tå linser ges a: f = => d = f + f d ( ) f f + f f 6 ( 4) + 4 d := d = 85 6 mm Alternatit med matrismetoden: 4 t t 4 t t 4 t + Utnyttja att bränniden är 6 mm: 4 t = sole, t 85 t := 85 mm 6 c) Matrismetoden: H: t = 4 H': = 6 Se definitonerna i Pedrotti & Pedrotti F: 5 8 = 5 F': = 4 6 6
6 d) En stråle från bakre nodpunkten (huudpunkten) till fokalplanet under inkeln, : rad ger bildens storlek. Image size blir:. 6 = 6 mm. Alternatit med matrismetoden, infallande stråle passerar genom centrum på första linsen under inkeln, rad: 4 4 t. 6 = Utgående stråle träar bildplanet 6 mm från mittten. Sar: a) 6 mm, b) 85 mm, c) Huudplanen ligger 4 mm t..om + mm linsen och 6 mm t.. om -4 mm linsen. Fokalplanen ligger 5 mm t. om +8 mm linsen och 4 mm t.h. om -4 mm linsen d) Bilden blir 6 mm. Att öerensstämmelsen inte är exakt beror på att WinLens inte räknar paraxialt. F + -4 F' F' F
7 5. a) λ := 6 9 Zonernas radier ges a R N = NL λ Primärfokus fås för N=. R :=.6 R pq L := L =.569 m L = p :=.85.6 => q = λ p + q Lp p L =. m b) Varje zon släpper igenom en amplitud som är ggr den ostörda amplituden, amplituderna från de 5 zonerna är alla i fas så att den totala amplituden blir ggr den ostörda amplituden. Irradiansen blir alltså 9 ggr den ostörda irradiansen c) Nästa fokus erhålls då tre zoner hos ljuset ryms inom :a zonen för plattan: R = L λ sole, L L := pl q := q p L =.49 Sar: a) Primärfokus hamnar, m bakom zonplattan b) 9 ggr c) Nästa fokus inträar,5 m bakom plattan. I u 6. Irradiansen bakom spalten ges a I ( C ( ) C ( )) + S ( ) S ( ( )) =, = z, λ L = +. Här är λ := 6 9 m och spaltbredden b :=. mm. L p q a) Mitt bakom spalten är pq z :=.5 mm, z :=.5 mm p :=. m q :=. m L := L =. m p + q Med: := z := z =.8 =.8 C λ L λ L I b := ( C ( ) C ( )) + ( S ( ) S ( )) I b =.96 Iu ( ).79 = S ( ) =.59 b),9 mm id sidan a centrum är z := mm z := mm (+.9*/5 i båda går också) Med: C ( ) C ( ) cos π := d S ( ) sin π := cos π := d S ( ) sin π := := z := z =.45 =.4 C λ L λ L d d ( ).5 = S ( ) =.5 I b := ( C ( ) C ( )) + ( S ( ) S ( )) I b =.55 Iu c) :a diraktionsminimum inträar när b sinθ=λ. Med sinθ=y/q fås y = λ q b =.899 m Sar: a) Irradiansen är, Iu. b) Irradiansen är,55 Iu. c),9 mm id sidan a centrum. Figuren nedan isar diraktionsmönstret.
8 a) Ingen energi absorberas. Irradiansen är alltså fortfarande 6 mw. Opolariserat ljus påerkas inte (total oordning före plattan ger total oordning efter plattan.) b) Opolariserat ljus kan delas upp i tå inkelräta komponenter med ardera hala irradiansen. Irradiansen blir mw. Polarisationen blir parallell med polaroidens TA. c) λ/4-plattan har sin OA i 45 graders inkel till infallande ljusets pol.plan. Extraordinära och ordinära komponenten blir lika stora med en fasskillnad på 9 grader. Resultatet blir cirkulärpolariserat ljus. Ingen energi absorberas, irradiansen är fortfarande mw. d) Cirkulärpolariserat ljus kan delas upp i tå komponenter, en parallell med polaroidens TA och en inkelrät däremot, båda med samma irradians. En släpps igenom. Ljuset blir linjärpolariserat med pol. planet ertikalt. Irradiansen blir halerad till 5 mw. Sar: se oan
Totala antalet uppgifter: 7 Datum:
Tentamen i: Optik I Kurs: MTF Totala antalet uppgifter: 7 Datum: 4-3-5 Examinator/Tfn: Lars Benckert/38 Skritid: 5 timmar Jourhaande lärare/tfn: Lars Benckert/38 Resultatet anslås den: senast 4-3- Tillåtna
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var
Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.
Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0
Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Föreläsning 6: Polarisation
1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför
Föreläsning 6: Polarisation
1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Fysikalisk optik. Facit
Fysikalisk optik Facit Dispersion och prismaeffekt 1) Med formeln för tunn lins kan i räkna ut det till följande: blå, F=3,93 D och f =5,49 cm; gul, F=3,878 D och f =5,79 cm; röd, F=3,855 D och f =5,94
Övning 9 Tenta
Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
Institutionen för Fysik Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat-, linjärt- och cirkulär polariserat ljus. Exempel på komponenter som kan
1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.
Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometri Rymdvinkel: Ω [sr] Ω = π(1 cos(u)) πu Ω = r Ljusflöde: [lm] Ljusstyrka: I v = Ω [cd=lm/sr] u r Belysning: E v = A belyst [lx=lm/m ] Ljusemissionsförmåga: M v = A källa [lm/m ] Luminans:
LABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok, kopior av avsnitt om Fouirertransformer och Fourieranalys
Föreläsning 11 (kap i Optics)
45 Föreläsning 11 (kap 5.7-5.8 i Optics) Hittills har vi behandlat avbildningen i sig, dvs. var bilden av ett objekt hamnar och vilken förstoring det blir. Det finns också andra krav man kan ställa på
Kapitel 35, interferens
Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Rotation Rotation 187
6. Rotation 87 6.. Rotation Vi har tidigare i Exempel 6.5 isat hur man roterar rummets ektorer kring en axel parallell med en a basektorerna. Nu är i redo att besara frågan om hur man rider kring en godtycklig
Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra
Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1 2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s
140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger
ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Tisdag, 6 Juni, 29, Tid: 9: - 5: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen består
LABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:
Tentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D
Facit: en avbildning Sfärisk gränsyta 1) l= 2,0 mm, n=4/3 och n =1. m=l/l =nl /(n l)=1,25 ger l = 1,875 mm. Avbildningsformeln för sfärisk gränsyta L =L+(n n)/r ger r= 2,5 mm. 2) Bilden måste hamna på
Fysikalisk optik. Facit
Fysikalisk optik Facit Dispersion och prismaeffekt ) Med formeln för tunn lins kan i räkna ut det till följande: lå, F=3,93 D och f =5,49 cm; gul, F=3,878 D och f =5,79 cm; röd, F=3,855 D och f =5,94 cm.
(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Onsdag, 4 Augusti,, Tid: 9: - 4: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen
Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition
för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Tentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2008-08-26 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-06-04, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för
Ljusets polarisation
Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel
Arbetsplatsoptometri för optiker
Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav
Luft. film n. I 2 Luft
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Måndag, 14 Juni, 21, Tid: 9: - 15: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen
Photometry is so confusing!!!
Photometry is so confusing!!! footlambert cd lux lumen stilb phot footcandle nit apostilb Don t Panic! There is The Hitchhiker s Guide to Radiometry & Photometry Finns på kurswebben. Utdelas på tentamen.
KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.
Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm
Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk
Fysikalisk optik. Facit
Fysikalisk optik Facit Dispersion och prismaeffekt 1) Med formeln för tunn lins kan i räkna ut det till följande: lå, F=3,93 D och f =5,49 cm; gul, F=3,878 D och f =5,79 cm; röd, F=3,855 D och f =5,94
Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Tentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion
Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 8-13 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)
Laboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Fysikalisk optik. Övningshäfte
Fysikalisk optik Övningshäfte Dispersion och prismaeffekt 1) Det vanligaste sättet att beteckna blått, gult och rött är F=blått=486,1 nm, d=gult=587,7 nm och C=rött=656,3 nm. Kronglas BK7 har brytningsindex
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF108 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 2006-05-27 Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/491280/Åke Wisten070/5597072 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn:
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien
Kapitel 36, diffraktion
Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se
1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag Tentaen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik el 3" Tisagen en 27 Maj 2003, kl. 8:00-12:00 1. För en partikel
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så
Diffraktion och interferens
Institutionen för Fysik 005-10-17 Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).
STUDIEAVSNITT 5 TRIGONOMETRI I det här asnittet kommer i att studera hur man beräknar inklar och sträckor för gina figurer. Ordet trigonometri innebär läran om förhållandet mellan inklar och sträckor i
Fysikalisk optik. Övningshäfte
Fysikalisk optik Övningshäfte Dispersion och prismaeffekt 1) Det vanligaste sättet att beteckna blått, gult och rött är F=blått=486,1 nm, d=gult=587,7 nm och C=rött=656,3 nm. Kronglas BK7 har brytningsindex
I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.
FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Lösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3"
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik oh Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag entamen för "BFL 110, ekniskt Basår, Fysik del 3" Onsdagen den 6 Maj 004, kl. 8:00-1:00 1.. I ett hamninlopp,
KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-08-19, 9-13, FB51
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-08-19, 9-13, FB51 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska
Polarisation en introduktion (för gymnasiet)
Polarisation en introduktion 1 Polarisation en introduktion (för gymnasiet) 1 Ljusets polarisationsformer Låt oss för enkelhets skull studera en stråle med monokromatiskt ljus, dvs. ljus som bara innehåller
1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).
AKUSTIK Håkan Wennlöf, hwennlof@kth.se Övning : Akustik. Intensitet är effekt per area I = P A [ ] W m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt). För ljudvåg gäller
Lösningar till repetitionsuppgifter
Lösningar till repetitionsuppgifter 1. Vågen antas röra sig i positiva x-axelns riktning dvs s = a sin(ω t k x +δ). Elongationen = +0,5 a för x = 0 vid t = 0 0,5 a = a sin(δ) sin(δ) = 0,5 δ 1 = π/6 och
Diffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att
Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv
1 Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2 Brytning i sfärisk yta Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv Brytningslagen (Snells lag): n sin i = n sin i Paraxial approximation (vid
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens
Hur funkar 3D bio? Lunds Universitet 2016 Laborationsrapporter Lunds Universitet 2016 Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen
Fysikalisk optik. Övningshäfte
Fysikalisk optik Övningshäfte Fotometri 1) Ett kök med måtten 3,4 m x 6,0 m skall ljussättas med infällda ljuspunkter i taket, s.k. spotlights. Belysningen på golvet i köket skall bli 300 lux i medeltal
F0042T Optik I, Kursinformation
1(7) vdelningen för experimentell mekanik Lars enckert, rum E148 e-post: lars.benckert@ltu.se 2008-09-21 F0042T Optik I, Kursinformation Kurshemsida: http://sirius.mt.luth.se/~lassew/o1/mtf110/mtfxx.htm
Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)
Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild
I praktiskt bruk finns här huvudsakligen två tekniker: Pulslöptidmätning (Time of Flight, TOF) och Lasertriangulering.
Lasermätteknik När laser kom i början på 60 talet ar det anändningsområde (örutom etenskaplig orskning) man såg ramör sig enbart att strålen skulle kunna anändas militärt ör att med den ärme som utecklas
16. Spridning av elektromagnetisk strålning
16. Spridning av elektromagnetisk strålning [Jakson 9.6-] Med spridning avses mest allmänt proessen där strålning (antingen av partikel- eller vågnatur) växelverkar med något objekt så att dess fortskridningsriktning
Fysikalisk optik. Övningshäfte
Fysikalisk optik Övningshäfte Dispersion och prismaeffekt 1) Det vanligaste sättet att beteckna blått, gult och rött är F=blått=486,1 nm, d=gult=587,7 nm och C=rött=656,3 nm. Kronglas BK7 har brytningsindex
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 OBS! En fullständig lösning måste innehålla en figur!
LEDNINGR TILL ROLEM I KITEL OS! En fullständig lösning måste innehålla en figur! L.1 Kroppen har en rotationshastighet. Kulan beskrier en cirkelrörelse. För ren rotation gäller = r = 5be O t Eftersom och
Diffraktion... Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Enkel spalt. Parallellt monokromatiskt ljus gör att skuggan av rakbladet uppvisar en bandstruktur.
Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Fjärilens (Blå Morpho) vingar har en ytstruktur som gör att endast vissa färger (blå) blir synligt under vissa vinklar genom diffraktionseffekter: idag försöker forskare
Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
Tentamen i Fysik för M, TFYA72
Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Onsdag 2015-06-10 kl. 8:00-12:00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogat formelblad Avprogrammerad räknedosa enlig IFM:s regler. Christopher Tholander kommer att besöka tentamenslokalen
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)
Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek
Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 4 r Ljudintensitetsnivå I 1 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffekt, ljud v v f m m fs v v s Relativistisk Dopplereffekt,
The nature and propagation of light
Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Övning 4 Polarisation
Övning 4 Polarisation Transmission genom ett polarisationsfilter Malus lag: I 1 = cos 2 (θ) θ I 1 Reflektion och transmission I R Polariserat! Opolariserat i B n n i B I T Brewstervinkeln (polarisation
Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52
Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 010-05-5, 9-13, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska
3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret
3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion
Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport
Polarisation Laborationsrapport Abbas Jafari Q2-A Personnummer: 950102-9392 22 april 2017 1 Innehåll 1 Introduktion 2 2 Teori 2 2.1 Malus lag............................. 3 2.2 Brewstervinklen..........................
Vågfysik. Vilka typer av vågor finns det? Fortskridande vågor. Mekaniska vågor Elektromagnetiska vågor Materievågor
Vågysik Fortskridande ågor Knight, Kap. 0 Vilka typer a ågor inns det? Mekaniska ågor Elektromagnetiska ågor Materieågor 1 Vad är en åg? En ortskridande åg är en lokal störning som utbreder sig på ett
Övning 2 Fotometri. Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattning!
Övnng 2 Fotometr Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattnng! Rymdvnkel: Som en vanlg vnkel, fast 3D. Används för att beskrva hur rktat ljuset är. Skrvs Ω. Enhet: steradaner
Föreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling
Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel