Totala antalet uppgifter: 7 Datum:
|
|
- Maja Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen i: Optik I Kurs: MTF Totala antalet uppgifter: 7 Datum: Examinator/Tfn: Lars Benckert/38 Skritid: 5 timmar Jourhaande lärare/tfn: Lars Benckert/38 Resultatet anslås den: senast 4-3- Tillåtna hjälpmedel: FYSIKALIA, BETA, TEFYMA samt räknedosa. Pedrotti&Pedrotti: Introduction to Optics, lexikon Skriningen omfattar 7 uppgifter om totalt 4p. För godkänt kräs minst p, fördelat på minst 5 uppgifter. KOM IHÅG MOTIVERINGARNA!. Med hjälp a en optisk byggsats byggde man ett mikroskop, som också analyserades med WinLens med nedanstående resultat. a) Vad anger E i figuren med strålgången? b) Hur stor är mikroskopets förstoring? c) Om okularlinsen har brännidden 4,3 mm, ilken brännidd har objektiet? (3p). En dius cirkulär strålande yta som uppfyller Lamberts lag har radien, m och strålar ut eekten 5W i halrymden framför ytan. En kamera med ett objekti med brännidden 5 mm och inställd på bländare f/8 anänds för att fotografera ytan på aståndet, m. Notera att M e = π L e för en Lambertyta. a) Bestäm ytans utstrålningstäthet, strålningsstyrka och radians. b) Beräkna strålningsflödet som når kamerans detektor. Försumma e. absorbtion i objektiet. c) Beräkna irradiansen på detektorn. (4p)
2 3. a) En laserstråle har en midja med diametern, mm. Vilken diameter har laserstrålen på aståndet 6, m från midjan? Våglängden för ljuset är 633 nm. (p) b) Frekensdubblat ljus från en YAG-laser (åglängd 53 nm) ska anändas för setsning a mikrokomponenter. Fokus ska ha en diameter på µm. Linsen som ska anändas för fokuseringen har brännidden mm. Vilken diameter måste den ha för att minimera energiförluster? (p) 4. En digitalkamera har en detektor med måtten 8, x 6, mm (bredd x höjd). Kameran är utrustad med ett zoomobjekti som förenklat kan anses konstruerat a tå tunna linser med bränidderna, från objektet räknat, -75 och +6 mm. Kameran ska anändas för att abilda ett objekt,,5 m brett på aståndet, m från detektorn. Objektiet ska ara så inställt att bilden a objektet upptar hela detektorns bredd. a) Vilken brännidd måste objektiet ha? (Anta id denna beräkning att linssystemet kan betraktas som en tunn lins, jämför optiklabben) b) Hur stort ska aståndet mellan linserna ara för att objektiet ska få denna brännidd? c) Var ligger objektiets huudplan? d) Om båda linserna har diametern mm, ar ligger inträdes- resp. utträdespupillen? (4p) 5. En zonplatta belyses med laserljus (λ = 633 nm) som passerat en lins, placerad,85 m framför plattan och med brännidden 6 mm. Primärfokus obsereras på aståndet,9 m från plattan. a) Vilka radier har zonerna? b) Om plattan har zoner som släpper igenom ljus, hur stor är irradiansen i primärfokus jämfört med irradiansen utan platta? c) Var kan man änta sig att nästa fokus ligger? (3p) 6. En, mm bred enkelspalt belyses med parallellt, monokromatiskt ljus med åglängden 633 nm. Diraktionsmönstret studeras på en skärm 3, m bakom spalten. a) Gäller Fraunhoferdiraktion i detta fall? b) Hur stor är irradiansen i diraktionsmönstrets centrum uttryckt i irradiansen med spalten borttagen? c) Hur stor är irradiansen i en punkt, mm id sidan a diraktionsmönstrets centrum uttryckt i irradiansen med spalten borttagen? (3p) 7. Grönt parallellt, opolariserat ljus träar en detektor. Denna registrerar ljusets irradians. Medelärdet är 5 mw då inga hinder finns i strålgången. a) Om man placerar en λ/4-platta i strålgången, hur stor blir irradiansen om man bortser från reflexionsförluster o dyl? Hur är ljuset som når detektorn polariserat? b) Därefter placerar man en ideal polaroid bakom λ/4-plattan med genomsläppsriktningen ertikalt. Hur stor blir irradiansen? Hur är ljuset som når detektorn polariserat? c) Efter polaroiden placeras sedan en λ/-platta med optiska axeln i 45 o inkel mot ertikalplanet. Vilken irradians får man nu? Hur är ljuset som når detektorn polariserat? d) Efter λ/-plattan placeras ytterligare en polaroid med genomsläppsriktningen parallell med λ/-plattans optiska axel. Hur stor blir irradiansen? Hur är ljuset som når detektorn polariserat? (4p)
3 Radiometriska storheter Fotometriska storheter unit Strålningsenergi Q e J Ljusmängd Q (Radiant energy) (Luminous energy) Strålningsflöde, eekt Φ e W dq Ljusflöde Φ e (Radiant flux) φ e = (Luminous flux) dt Strålningsflödes-täthet W e W/m (Radiant flux density) W d e = φ e Ljusflödestäthet strålning genom en yta (Luminous flux da density Utstrålningstäthet (Radiant exitance) Irradians, instrålningstäthet (Irradiance) Strålningsstyrka (Radiant intensity) (Radiation through a surface) M e W/m M d e = φ e utstrålat flöde per da ytenhet integrerat öer alla riktningar (Radiated flux per unit area integrated oer all directions) E e W/m d Ee = φ e instrålat flöde per da I e W/sr Radians (Radiance) L e W/sr, m ytenhet integrerat öer alla riktningar (Incident flux per unit area integrated oer all directions d Ie = φ e d Ω utstrålat flöde per rymdinkelenhet från hela källan i iss riktning. (Radiated flux per sterradian from the whole source in a specified direction) I e etot = φ 4π för isotrop källa. (For an isotropic source) d φ L e e = utstrålat flöde per cosθ dω da rymdinkelenhet och ytenhet i riktningen θ mot ytans normal. (Radiated flux per sterradian and unit area at the angle θ to the surface normal) Ljusutstrålningstäthet (Luminous exitance) Illuminans, belysning (Illuminance) Ljusstyrka (Luminous intensity) Luminans (Luminance) unit lm s lm W lm/m M lm/m E lm/m =lux I lm/sr =cd L lm/sr,m =cd/m
4 Tentamen OPTIK I mtf, lösningsförslag:.a) E' är utträdespupillen b) Förstoringen ges a M=α /α. α :=.495 enligt figuren. Enligt definitionen är α = y/5, där y är objektets storlek. Ur figuren: α :=.5 5 α M := M = α L 5 c) Förstoringen ges också a M =.L är inre brännpunktsaståndet. f obj f ok Eftersom aståndet mellan objekti och okular är mm blir L = f obj f ok f obj M = => f f obj 4.3 obj := f 4.3 obj = 5.99 M + 5 Sar: a) Utträdespupillen, b)(-) 55,7 ggr, c) 6, mm 5. a) utstrålningstätheten M e := M e =.59 3 W/m π (.) M e Radiansen: L e := L e = W/m, sr π Strålningsstyrkan: I := L e π. I = 5.95 W/sr b) Beräkna rymdinkeln som objektiet upptar. Bländare 8 innebär att objektiets eektia diameter är f/8 = = = 6.5 mm. Rymdinkeln blir dω:= π. d φ = Le cosθ dω da = Ι cosθ dω, numeriskt: I dω = W c) Irradiansen blir flödet/bildens area. Abildning ger m = si/so = f/(so-f). Bildens area blir m objektets area Numeriskt: I dω E i := E i = 5.6 W/m.5 π..5 Alternatit, inga förluster innebär att: Φ = L A Ω = L i A i Ω i = Φ i Φ i Första ledet ger precis samma ekation som i b) oan. Abildning ger att: L i = L och E i = = L A Ω i i s f Med Ω i = π L i := L e och s i = blir s s o f i E i := π L i E i = 5.6 W/m.5.5 Sar: a),59 kw/m, 5,9 W/sr, 57 W/m,sr, b) 4,9-4 W, c) 5,6 W/m
5 3. a) ( ) := ω ωω, λ, z + λ z πω ( ) ω := ω.6 3, 633 9, 6 ω = m b) Samma ekation kan anändas med andra indata, z blir här linsens brännidd (tänk på strålgångens omändbarhet): ( ) ω := ω 5 6, 53 9,. ω = λ f Approximatit: ω = = πω Linsens diameter d bör ara 4,5 ω => d = 4.5 ω =.5 m = π Sar: a) Diametern blir 4, mm, b) Diametern bör ara minst 5 mm 4. a) Ur linsformeln kan följande ekation härledas, se labinstruktionen: fml (, ) Alternatit med matrismetoden: tunn lins med brännidd, abildning s o s o Abildning ger att A=m (här -.6) och B= s o =.6 L := Här är m = 8/5, L= m => f + m + m s o s o Som har lösningen = + s o = s o = , s o s o s o + =.55 m + s o f f b) Brännidden för ett linssystem på tå linser ges a: f = => d = f + f d ( ) f f + f f 55 ( 6 75) d := d = 4.3 mm 55 Alternatit med matrismetoden: 6 t t 45 t t 6 t + Utnyttja att bränniden är 55 mm: 3 45 t = sole, t 55 3 t := t = 4.3 3
6 c) Matrismetoden: H: = 36.5 H': = 9 Se definitonerna i Pedrotti & Pedrotti d) A strålgången framgår att andra linsen är utträdespupill. Inträdespupillen är bilden a denna sedd genom första linsen, linsformeln ger (strålgången går från höger till änster i detta fall): fs o s i = s o f 75 3 = Sar: a) 55 mm, b) 4, mm, c) 36,5 mm t.h.om -75 mm linsen och 9 mm t.h. om +6 mm linsen d) Den positia linsen är utträdespupill, inträdespupillen ligger,8 mm bakom den negatia linsen (E i fig nedan).
7 pq 5. a) p :=.85.6 Primärfokus inträar för q :=.9 L := λ := p + q Zonernas radier ges a RN ( ) := N L λ Primärfokus fås för N=. => R ( ) = b) Varje zon släpper igenom en amplitud som är ggr den ostörda amplituden, amplituderna från de zonerna är alla i fas så att den totala amplituden blir ggr den ostörda amplituden. Irradiansen blir alltså 4 ggr den ostörda irradiansen c) Nästa fokus erhålls då tre zoner hos ljuset ryms inom :a zonen för plattan: R ( ) = 3 L 3 λ sole, L L 3 := pl 3 q 3 := q p L 3 =.79 3 Sar: a) Zonernas radier ges a R N =.56 N mm, b) 4 ggr c) Nästa fokus inträar 79 mm bakom plattan I u 6. Irradiansen bakom spalten ges a I ( C ( ) C ( )) + S ( ) S ( ( )) =, = z, λ L = +. Här är p = oändligheten, q := 3. m, λ := m och spaltbredden är, mm. L p q a) Fraunhoferdiraktion gäller om L > b /λ. Här är b (. m) /λ = =.58 m < L, uppfyllt! λ b) För att kunna beräkna irradiansen uttryckt i den ostörda irradiansen måste ändå Fresnelformalismen anändas. Mitt bakom spalten är z :=.5 mm, z :=.5 mm L:= q L = 3m Med: C ( ) cos π := d S ( ) sin π := := z := z λ L λ L =.53 =.53 C I b := ( C ( ) C ( )) + ( S ( ) S ( )) I b =.59 Iu ( ).54 = S c) mm id sidan a centrum är z :=.5 mm, z :=.5 mm (eller -,5 resp -,5 mm) Med: C ( ) cos π := d S ( ) sin π := := z := z =.539 =.53 C λ L λ L I c := ( C ( ) C ( )) + ( S ( ) S ( )) I c =.9 Iu Alternati: Eftersom Frauhoferdiraktion gäller: π sin λ b sin ( θ ) I = I sin θ π λ b sin ( θ ) ( ) y = I L =.59 I u d ( ).4 d = S ( ) =.7 ( ) =.679
8 y =, mm, L = 3 m ger numeriskt: I = π sin I b =.88 π Sar: a) Ja b) Irradiansen är.59 Iu. b) Irradiansen är,9 Iu. Figuren nedan isar diraktionsmönstret a) Ingen energi absorberas. Irradiansen är alltså fortfarande 5 mw. Opolariserat ljus påerkas inte (total oordning före plattan ger total oordning efter plattan.) b) Opolariserat ljus kan delas upp i tå inkelräta komponenter med ardera hala irradiansen. Irradiansen blir 5 mw. Polarisationen blir parallell med polaroidens TA. c) λ/-plattan har sin OA i 45 graders inkel till infallande ljusets pol.plan. Detta rids alltså 9 grader så att ljuset är planpolariserat i horisontalplanet. Ingen energi absorberas så att irradiansen är fortfarande 5 mw. d) Polaroidens TA bildar inkeln 45 grader med ljusets polarisationsriktning. Malus' lag ger: I = I cos 45= = I / =,5 mw. Sar: se oan
Totala antalet uppgifter: 7 Datum:
Tentamen i: Optik I Kurs: MTF Totala antalet uppgifter: 7 Datum: 4-5-7 Examinator/Tfn: Lars Benckert/8 Skritid: 5 timmar Jourhaande lärare/tfn: Lars Benckert/8 Resultatet anslås den: senast 4-5-6 Tillåtna
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
Föreläsning 11 (kap i Optics)
45 Föreläsning 11 (kap 5.7-5.8 i Optics) Hittills har vi behandlat avbildningen i sig, dvs. var bilden av ett objekt hamnar och vilken förstoring det blir. Det finns också andra krav man kan ställa på
Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.
Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0
1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.
Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Föreläsning 6: Polarisation
1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för
LABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Föreläsning 6: Polarisation
1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför
Fysikalisk optik. Facit
Fysikalisk optik Facit Dispersion och prismaeffekt 1) Med formeln för tunn lins kan i räkna ut det till följande: blå, F=3,93 D och f =5,49 cm; gul, F=3,878 D och f =5,79 cm; röd, F=3,855 D och f =5,94
Övning 9 Tenta
Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?
Institutionen för Fysik Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat-, linjärt- och cirkulär polariserat ljus. Exempel på komponenter som kan
Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Tentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2008-08-26 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Kapitel 35, interferens
Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok, kopior av avsnitt om Fouirertransformer och Fourieranalys
Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
LABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:
KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.
KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-06-04, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel
TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s
140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens
Hur funkar 3D bio? Lunds Universitet 2016 Laborationsrapporter Lunds Universitet 2016 Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen
Tentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Rotation Rotation 187
6. Rotation 87 6.. Rotation Vi har tidigare i Exempel 6.5 isat hur man roterar rummets ektorer kring en axel parallell med en a basektorerna. Nu är i redo att besara frågan om hur man rider kring en godtycklig
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF108 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 2006-05-27 Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/491280/Åke Wisten070/5597072 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn:
Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometri Rymdvinkel: Ω [sr] Ω = π(1 cos(u)) πu Ω = r Ljusflöde: [lm] Ljusstyrka: I v = Ω [cd=lm/sr] u r Belysning: E v = A belyst [lx=lm/m ] Ljusemissionsförmåga: M v = A källa [lm/m ] Luminans:
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Photometry is so confusing!!!
Photometry is so confusing!!! footlambert cd lux lumen stilb phot footcandle nit apostilb Don t Panic! There is The Hitchhiker s Guide to Radiometry & Photometry Finns på kurswebben. Utdelas på tentamen.
ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Tisdag, 6 Juni, 29, Tid: 9: - 5: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen består
Laboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen
Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra
Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D
Facit: en avbildning Sfärisk gränsyta 1) l= 2,0 mm, n=4/3 och n =1. m=l/l =nl /(n l)=1,25 ger l = 1,875 mm. Avbildningsformeln för sfärisk gränsyta L =L+(n n)/r ger r= 2,5 mm. 2) Bilden måste hamna på
(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Onsdag, 4 Augusti,, Tid: 9: - 4: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen
Lösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3"
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik oh Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag entamen för "BFL 110, ekniskt Basår, Fysik del 3" Onsdagen den 6 Maj 004, kl. 8:00-1:00 1.. I ett hamninlopp,
Kapitel 36, diffraktion
Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många
KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-08-19, 9-13, FB51
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-08-19, 9-13, FB51 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska
Tentamen i kurs DM1574, Medieteknik, gk, 2007-10-26, kl. 8-13, sal E33-36. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild.
Tentamen i kurs DM1574, Medieteknik, gk, 2007-10-26, kl. 8-13, sal E33-36. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild. Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad Radiometriska
Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).
STUDIEAVSNITT 5 TRIGONOMETRI I det här asnittet kommer i att studera hur man beräknar inklar och sträckor för gina figurer. Ordet trigonometri innebär läran om förhållandet mellan inklar och sträckor i
för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Tentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.
FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar!
Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild Uppgifterna kan ge max 10p vardera. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska storheter." (bifogad med tentamen) Räknedosa Observera:
Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Diffraktion och interferens
Institutionen för Fysik 005-10-17 Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det
Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52
Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 010-05-5, 9-13, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se
1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag Tentaen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik el 3" Tisagen en 27 Maj 2003, kl. 8:00-12:00 1. För en partikel
Fysikalisk optik. Facit
Fysikalisk optik Facit Dispersion och prismaeffekt ) Med formeln för tunn lins kan i räkna ut det till följande: lå, F=3,93 D och f =5,49 cm; gul, F=3,878 D och f =5,79 cm; röd, F=3,855 D och f =5,94 cm.
Gauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)
Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Övning 4 Polarisation
Övning 4 Polarisation Transmission genom ett polarisationsfilter Malus lag: I 1 = cos 2 (θ) θ I 1 Reflektion och transmission I R Polariserat! Opolariserat i B n n i B I T Brewstervinkeln (polarisation
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling
Luft. film n. I 2 Luft
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Måndag, 14 Juni, 21, Tid: 9: - 15: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild
Diffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att
16. Spridning av elektromagnetisk strålning
16. Spridning av elektromagnetisk strålning [Jakson 9.6-] Med spridning avses mest allmänt proessen där strålning (antingen av partikel- eller vågnatur) växelverkar med något objekt så att dess fortskridningsriktning
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion
1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).
AKUSTIK Håkan Wennlöf, hwennlof@kth.se Övning : Akustik. Intensitet är effekt per area I = P A [ ] W m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt). För ljudvåg gäller
Polarisation en introduktion (för gymnasiet)
Polarisation en introduktion 1 Polarisation en introduktion (för gymnasiet) 1 Ljusets polarisationsformer Låt oss för enkelhets skull studera en stråle med monokromatiskt ljus, dvs. ljus som bara innehåller
Ljusets böjning & interferens
Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen
Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1 2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Fysikalisk optik. Facit
Fysikalisk optik Facit Dispersion och prismaeffekt 1) Med formeln för tunn lins kan i räkna ut det till följande: lå, F=3,93 D och f =5,49 cm; gul, F=3,878 D och f =5,79 cm; röd, F=3,855 D och f =5,94
Lösningar till repetitionsuppgifter
Lösningar till repetitionsuppgifter 1. Vågen antas röra sig i positiva x-axelns riktning dvs s = a sin(ω t k x +δ). Elongationen = +0,5 a för x = 0 vid t = 0 0,5 a = a sin(δ) sin(δ) = 0,5 δ 1 = π/6 och
Ljusets polarisation
Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel
Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor
FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Karaktäristiskt för periodiska svängningar är att det finns en återförande kraft riktad mot jämviktsläget y 0 F F F k y F m a 4 Svängningar genererar vågor - Om en svängande
Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport
Polarisation Laborationsrapport Abbas Jafari Q2-A Personnummer: 950102-9392 22 april 2017 1 Innehåll 1 Introduktion 2 2 Teori 2 2.1 Malus lag............................. 3 2.2 Brewstervinklen..........................
F0042T Optik I, Kursinformation
1(7) vdelningen för experimentell mekanik Lars enckert, rum E148 e-post: lars.benckert@ltu.se 2008-09-21 F0042T Optik I, Kursinformation Kurshemsida: http://sirius.mt.luth.se/~lassew/o1/mtf110/mtfxx.htm
Arbetsplatsoptometri för optiker
Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
I praktiskt bruk finns här huvudsakligen två tekniker: Pulslöptidmätning (Time of Flight, TOF) och Lasertriangulering.
Lasermätteknik När laser kom i början på 60 talet ar det anändningsområde (örutom etenskaplig orskning) man såg ramör sig enbart att strålen skulle kunna anändas militärt ör att med den ärme som utecklas
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum: Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/ Skrivtid:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF18 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 7-5-8 Eaminator/Tfn: Hans Åkerstedt/4918 Skrivtid: 9. - 15. Jourhavande lärare/tfn: : Hans Åkerstedt/18/Åke Wisten7/55977
TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag
160530: TFEI0 1 Uppgift 1 TFEI0: Vågfysik Tentamen 016-05-30: Lösningsförslag a) Ljudintensiteten, I, är ett mått på hur stor effekt, P eff, som transporteras per area. Om vi vet amplituden på vågen kan
Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik
Geometrisk optik Innehåll Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande 1. Undersökning av tunna positiva linser... 3 2. Undersökning av tunna negativa linser... 3 3. Galileikikaren...
Fysikalisk optik. Övningshäfte
Fysikalisk optik Övningshäfte Dispersion och prismaeffekt 1) Det vanligaste sättet att beteckna blått, gult och rött är F=blått=486,1 nm, d=gult=587,7 nm och C=rött=656,3 nm. Kronglas BK7 har brytningsindex
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Bestäm den sida som är markerad med x.
7 trigonometri Trigonometri handlar om sidor och inklar i trianglar. Ordet kommer från grekiskans trigonon (tre inklar) och métron (mått). Trigonometri har anänts under de senaste 2000 åren inom astronomi,
Optik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Vågfysik. Vilka typer av vågor finns det? Fortskridande vågor. Mekaniska vågor Elektromagnetiska vågor Materievågor
Vågysik Fortskridande ågor Knight, Kap. 0 Vilka typer a ågor inns det? Mekaniska ågor Elektromagnetiska ågor Materieågor 1 Vad är en åg? En ortskridande åg är en lokal störning som utbreder sig på ett
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så
Ljusets böjning & interferens
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska
Tentamen i Våglära och optik för F
Tentamen i Våglära och optik för F FAFF30, 2013 06 03 Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Läroboken och miniräknare Uppgifterna är inte sorterade i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien
The nature and propagation of light
Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:
Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 16-6- Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),