Fördjupning i Konjunkurläge december 5 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling 9 Låg rendmässig BNP-illväx i euroområde Inledning De senase årens konjunkuråerhämning har vari beydlig långsammare i euroområde än i.ex. USA och många prognosmakare har vingas skriva ner sina BNP-prognoser vid åskilliga illfällen. Även om resursunyjande i euroområde är låg för illfälle, är den svaga illväxen ine enbar e cyklisk fenomen. Medan ekonomins illväxpoenial i USA i dag verkar vara mins lika hög som under.ex. 97- och 98-alen, har den poeniella illväxaken i euroområde i sälle minska under de senase decennierna. Dessuom enderar den demografiska uvecklingen a leda ill en yerligare minskning framöver. A ha en uppfaning om ekonomins illväxpoenial är vikig för bland anna bedömningar av finans- och penningpoliik. Syfe med denna fördjupningsrua är a presenera några grundläggande faka om rendillväxen i euroområde. Ruan avsluas med en kor diskussion kring framidsusiker. Tillväxens komponener Förädlingsvärdes illväx besäms av summan av illväxen i arbesprodukivieen och illväxen i anale arbeade immar. I s.k. illväxbokföring beskrivs ekonomin av en produkionsfunkion där insaser av produkionsfakorerna arbee (normal mä i anale arbeade immar) och kapial illsammans med så kallad oal fakorprodukivie (TFP) genererar produkion. De kan visas (se fono ) a förändringen i arbesprodukivie besäms av förändringen i TFP sam förändringen i kapialinensieen, dvs kvoen mellan insasen av kapial och insasen av arbee. Förändringen i kapialinensieen kallas ofa kapialfördjupning. Tabell 5 Tillväxens komponener i euroområde och USA Genomsnilig årlig förändring Euroområde USA Timmar Produkivie BNP Timmar Produkivie BNP 97-979 -,,,8,5,7, 98-989 -,,5,,7,, 99-999,,9,,5,5, 99-99 -,,,,9,, 995-999,,,5,,7,8 -,,,9 -,,8,8 97-,,,,,8, Källor: Groningen Growh and Developmen Cenre and he Conference Board, Toal Economy Daabase, Augus 5, hp://www.ggdc.ne sam Konjunkurinsiues beräkningar. I euroområde ingår före 99 Väsyskland i sälle för Tyskland. Lå Q så för produk eller förädlingsvärde (.ex. BNP) och L för insasen av arbee: Q = ( Q / L) L. Efer logarimering och differeniering erhålls Δ log Q = Δ log q + Δ log L där q=q/l är förädlingsvärde per imme, dvs arbesprodukivie. Δ log X är den procenuella förändringen i X. I ekonomiska modeller sår K och L normal för flöde av kapialjänser respekive jänser från arbeskrafen. I prakiken mäs dock ofa K som kapialsocken och L som anale arbeade immar.
Fördjupning i Konjunkurläge december 5 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling TFP-illväx olkas normal som eknologiska framseg eller andra innovaioner,.ex. vad gäller föreagsorganisaion, som medför ökad produkion vid en given insas av produkionsfakorerna kapial och arbee. 5 Diagram 5 BNP i euroområde Årlig procenuell förändring Fallande rendillväx i euroområde sedan 97 Den genomsniliga årliga BNP-illväxen i euroområde för perioden 97 uppgår ill, procen, a jämföra med, procen i USA. Den genomsniliga illväxen för en längre idsperiod kan ses som en indikaion på rendillväx eller poeniell illväx. I abell 5 redovisas den genomsniliga årliga illväxen för anale arbeade immar, arbesprodukivie och BNP för euroområde och USA i ioårsperioder. Av abellen och av diagram 5 framgår a illväxen i euroområde har falli rendmässig sedan 97-ale. BNP-illväxen i USA har vari mer sabil, vilke innebär a illväxskillnaden genemo USA har öka över iden. De senase 5 åren har illväxen i USA vari ca en procenenhe högre än i euroområde. - - 7 7 7 7 78 8 8 8 8 88 9 9 9 9 98 BNP-illväx Genomsni 97-979 Genomsni 98-989 Genomsni 99-999 Genomsni - Källor: Groningen Growh and Developmen Cenre and he Conference Board, Toal Economy Daabase, Augus 5, hp://www.ggdc.ne sam Konjunkurinsiues beräkningar. Svag uveckling av arbeade immar i euroområde, men förbäring de senase åren Under sörre delen av den undersöka perioden förklaras skillnaden i BNP-illväx av a anale arbeade immar har vuxi långsammare i euroområde än i USA. Under hela perioden 97 växe anale arbeade immar i euroområde med i genomsni, procen per år, a jämföra med, procen per år i USA. Skillnaden har dock minska avsevär under perioden (se diagram 57). Diagram 57 Anal arbeade immar i euroområde Årlig procenuell förändring Ofa ugår man från en s.k. Cobb-Douglas produkionsfunkion med konsan skalavkasning: Q K α L α = TFP. Under sandardanaganden är (-α) kapiales andel av förädlingsvärde och α är arbees andel av förädlingsvärde. Om båda sidor divideras med L erhålls α q = TFP ( K / L ) där K/L är kapialinensieen. Efer logarimering och differeniering erhålls Δ log q = Δ log TFP + ( α ) Δ log( K / L ). 5 TFP är ine observerbar och mäs i empiriska sudier som en residual. Därmed speglar dea må ine enbar eknologiska eller andra innovaioners inverkan på produkion och arbesprodukivie, uan även all annan variaion som ine kan hänföras ill kvaniaiva förändringar i kapial eller arbee. Därför inkluderas förändringar i arbeskrafens humankapial och variaioner i hur inensiv kapialsocken eller arbeskrafen unyjas, sam olika mäfel. - - - - 7 7 7 7 78 8 8 8 8 88 9 9 9 9 98 Timillväx Genomsni 97-979 Genomsni 98-989 Genomsni 99-999 Genomsni - Källor: Groningen Growh and Developmen Cenre and he Conference Board, Toal Economy Daabase, Augus 5, hp://www.ggdc.ne sam Konjunkurinsiues beräkningar. Av abellen framgår a illväxen i anale arbeade immar i euroområde sigi ganska markan under - -
Fördjupning i Konjunkurläge december 5 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling den senase ioårsperioden. En vikig orsak ill den sarkare uvecklingen är sannolik a srukurella förändringar medför a arbeskosnadsillväxen i euroområde har dämpas. Bedömare har peka på en rad förklaringar, som en förändrad lönesäningsmekanism och arbesmarknadsreformer som främja förekomsen av delidsjobb sam korare och flexiblare ansällningskonak. Denna yp av förändringar kan anas ha långvariga effeker på imillväxen och därmed på poeniell illväx. En del av den ökade imillväxen kan emellerid sannolik förklaras av en anpassning ill en lägre nivå för arbeskosnaderna,.ex. ill följd av sänk ska på arbee. Denna del av de posiiva effekerna på imillväxen försvinner när anpassningsprocessen ill den lägre kosnadsnivån är avsluad. 7 Diagram 58 Arbesprodukivie i euroområde Årlig procenuell förändring 5 7 7 7 7 78 8 8 8 8 88 9 9 9 9 98 Arbesprodukiviesillväx Genomsni 97-979 Genomsni 98-989 Genomsni 99-999 Genomsni - Källor: Groningen Growh and Developmen Cenre and he Conference Board, Toal Economy Daabase, Augus 5, hp://www.ggdc.ne sam Konjunkurinsiues beräkningar. 5 Den lägre rendillväxen i euroområde förklaras av lägre arbesprodukiviesillväx Arbesprodukiviesuvecklingen är i grova drag en spegelbild av uvecklingen av anale arbeade imar. Arbesprodukivieen har öka beydlig snabbare i euroområde än i USA under sörre delen av perioden 97-. Men medan arbesprodukiviesillväxen i USA seg under den andra halvan av 99- ale och inledningen av -ale, sjönk den i euroområde under samma period (se diagram 58) och har sedan mien av 99-ale vari lägre än i USA. De är således arbesprodukivieens uveckling som ligger bakom a rendillväxen i USA i all högre grad översiger rendillväxen i euroområde. Bakom denna uppgång döljer sig en minskad illväx av den arbesföra befolkningen som mer än väl kompenseras av en dämpad minskning av medelarbesiden, en lägre ökningsak av arbeslösheen och framför all en ökning av illväxen i sysselsäningsgraden. 7 Under perioden - seg anale arbeade immar.o.m snabbare i euroområde än i USA. Här orde dock ren cykliska effeker ha spela in. Perioden karakeriseras i genomsni av e låg resursunyjande och konjunkurens påverkan på anale arbeade immar är normal sörre i USA än i euroområde. Fakum kvarsår dock a anale immar i euroområde ros en svag konjunkur uvecklades relaiv sark under denna period. Vad ligger bakom nedgången i produkiviesillväxen i euroområde? En av de mer övergripande orsakerna ill den sjunkande produkiviesillväxen i euroområde är a decennier av cahing up har eliminera skillnaden i produkiviesnivåer och därmed gradvis undanröj denna källa ill produkiviesillväx i euroområde. Srukurella förändringar på arbesmarknaden har också spela roll, vilke diskueras nedan. De kan vara inressan a förs ia på hur mycke de vå komponenerna TFP och kapialfördjupning kan förklara nedgången i arbesprodukiviesillväx i euroområde. Resulaen i vissa sudier pekar på a den främsa orsaken är en sjunkande TFP-illväx. 8 Enlig dessa sudier har TFPillväxen i euroområde sjunki successiv sedan 97-ale. Nedgången under senare år har inneburi a TFP för försa gången sedan de andra världskrige sigi långsammare i euroområde än i USA, där TFP-illväxen under senare år har öka. Mäproblemen är dock sora (se fono ). I en sudie som bl.a. baseras på en mer dealjerad branschsaisik (Esevao, M. () Why Is Produciviy Growh in he Euro Area So Sluggish? IMF WP//) görs bedömningen a TFPillväxen i euroområde har vari förhållandevis konsan under perioden 979-. Dock kommer även Esevao fram ill a TFP-illväxen i USA har 8 För exempel, se Musso, A. & T. Wesermann (5) Assessing Poenial Oupu Growh in he Euro Area ECB Occasional Paper Series No.. eller Skoczylas, L & B. Tisso (5) Revisiing Recen Produciviy Developmens Across OECD Counries BIS Working Papers No.8.
Fördjupning i Konjunkurläge december 5 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling öka under senare id. Den relaiv euroområde gynnsamma uvecklingen beror på en sarkare TFPillväx i branscher som är inensiva i användande av IKT,.ex. grossis- och dealjhandel sam finansiella jänser. A Esevaos resula ine pekar på någon signifikan nedgång i TFP-illväx i euroområde förklaras ill sor del av a han ar hänsyn ill förändringar i arbeskrafens kvalie. Enlig sudien har illväxen i arbeskrafens kvalie sjunki under senare id och kan därmed ill viss del förklara nedgången i arbesprodukiviesillväxen i euroområde. I empirisk illväxbokföring där man ine ar hänsyn ill förändringsaken i arbeskrafens kvalie, vilke bl.a. är falle i ovan nämnda sudier, ar sig en sådan förändring uryck i en lägre TFP-illväx (se fono ). Den roliga orsaken ill a kvaliesillväxen hos arbeskrafen har sjunki hänger samman med den ovan nämnda ökade illväxaken i anale arbeade immar. Sannolik har många av de personer som illkommi på arbesmarkanden en förhållandevis låg produkivie. Enlig Esevao är emellerid den vikigase förklaringen ill nedgången i produkiviesillväx i euroområde en långsammare kapialfördjupning. Srukurella förändringar på arbesmarknaden (se ovan) har medför en låg illväx av arbeskrafskosnaderna i förhållande ill kapialkosnaderna, vilke i sin ur har medför en lägre kapialinensie än annars. Dessuom har de ske en cyklisk nedgång i inveseringarna under senare år. En enaiv slusas är a de framför all är e lägre bidrag från kapialfördjupning och en lägre kvaliesillväx hos arbeskrafen som ligger bakom nedgången i arbesprodukiviesillväx i euroområde. Nedgången i bidrage från kapialfördjupning och i arbeskvaliesillväx skulle ha kunna moverkas av en ökning av TFP-illväxen (juserad för arbeskrafens kvalie) liknande den som har ske i USA under senare id. Några sådana ecken finns emellerid ine för euroområde. Usiker för euroområde de närmase åren Sammanfaningsvis har den rendmässiga BNPillväxen i euroområde falli sedan 97-ale. Skillnaden genemo USA har öka, ros a skillnaden i imillväx har minska. Bakom nedgången ligger en minskad arbesprodukiviesillväx. Frågan är om nedgången i rendmässig BNP-illväx är illfällig eller ine. I dea avsni diskueras bedömningar av rendmässig illväx i euroområde under de närmase fem åren. 9 Som nämns har uvecklingen på arbesmarknaden i euroområde vari relaiv posiiv under senare år. Förbäringen har dock ske från en låg nivå. Med en i ugångsläge forsa hög jämviksarbeslöshe och en i ugångsläge låg (srukurell) sysselsäningsgrad bör de finnas möjligheer a vida förändringar som sänker jämviksarbeslösheen och som får sysselsäningsgraden a siga. Samidig är den demografiska uvecklingen relaiv dyser. Efer a ha öka med i genomsni, procen per år under 99-ale vänas anale personer i arbesför ålder sagnera under den närmase femårsperioden. Även om arbesmarknadsreformer skulle medföra en högre sysselsäningsgrad och en lägre jämviksarbeslöshe, innebär således en åldrande befolkning a uvecklingen av anale arbeade immar förmodligen blir relaiv svag (de sora demografiska effekerna inräder dock förs efer ). En bedömning av arbesprodukiviesillväx på kor sik beror ill viss del på hur man bedömer a bidrage ill produkiviesillväxen från TFP respekive kapialfördjupning uvecklas under senare år. Bidrage från kapialfördjupning innehåller en förhållandevis sor cyklisk komponen. Därmed följs ofa en minskning (ökning) av bidrage från kapialfördjupning av en ökning (minskning). Enlig den enaiva slusasen ovan om e lägre bidrag från kapialfördjupning under senare år kan de finnas skäl a väna sig en viss rekyl och e högre bidrag från kapialfördjupning framöver. Den del av nedgången i kapialinensiesillväxen som bero på srukurella förändringar genererar dock ine någon rekyl. Dessuom är de svår a bedöma när rekylen inräffar. TFP-illväxen, vilken främs beror på eknologiska chocker som ine har någo nära samband med konjunkurcykeln, är mindre cyklisk än bidrage från kapialfördjupning. Dessa överväganden är bara e exempel på varför prognoser för poeniell illväx generell är förknippade med sor osäkerhe. Tros de är de bedömningar som finns av poeniell illväx i euroom- 9 Ekonomin anas under denna period vara i jämvik i bemärkelsen a produkionsgape är slue och a inflaionen är i enlighe med ECB:s mål. Däremo sälls ine krave a.ex. kapialinensieen, TFP och reallönerna ska befinna sig i långsikig jämvik. Däremo anas dessa variabler närma sig sina långsikiga jämviksvärden.
Fördjupning i Konjunkurläge december 5 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling råde förhållandevis samsämmiga. I ovan nämnda arikel konsruerar Musso & Wesermann e framidsscenario där både TFP och kapialfördjupningen under de kommande fem åren anas forsäa a växa i samma ak som genomsnie under den senase ioårsperioden. De innebär a arbesprodukivieen siger med, procen per år. De senase årens render på arbesmarknaden anas hålla i sig, dvs. sysselsäningsgraden forsäer a öka, jämviksarbeslösheen minskar marginell och medelarbesiden minskar. Anale personer i arbesför ålder anas sagnera. Sammanage innebär dea a anale arbeade immar siger med, procen per år och därmed a poeniell BNP-illväx vänas uppgå ill,8 procen. I en sudie från 5 (Economic Survey of he euro area) bedömer OECD a poeniell illväx i euroområde kommer a uppgå ill,9 procen i genomsni under de närmase fem åren. OECD räknar med en viss ökning av arbesprodukiviesillväxen ill, procen, medan illväxen i anale arbeade immar sjunker ill, procen. Även Naional Insiue of Economic and Social Research i London prognosiserar en årlig BNP-illväx på,9 procen de närmase sex åren. Enlig Consensus Forecass (okober 5) undersökning ror också de dryga delagande prognosmakarna i genomsni på en illväx på,9 procen per år under både de närmase fem åren och de närmase io åren. Avsluande kommenar Framskrivningarna ovan indikerar en rendmässig BNP-illväx i euroområde som är lägre än procen under de närmase åren. De är framför all de senase decennies posiiva imuveckling som riskerar a bryas. Om euroområdes poeniella illväxak kommer a uppgå ill,9 procen har den minska med ca,5 procenenheer sedan slue av 99-ale. På längre sik kan den demografiska uvecklingen medföra en yerligare minskning. Under sandardanaganden kan välfärdseffekerna av en sådan uveckling anas vara negaiva. Vid en oförändrad ambiionsnivå i välfärdssysemen kommer de offenliga finanserna a usäas för sora påfresningar.