Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Relevanta dokument
Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

Gerontologi Vad är det? Definitioner och begrepp Men, vad är då ålder för någonting?

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Vad är ett gott åldrande?

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Demensutredning; Anhörigintervju

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

När huvudet känns som en torktumlare

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Arbete, Hälsa och Ålder

Neuropsykologi och bröstcancer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Samtal med den döende människan

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Man måste vila emellanåt

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

RESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Kognitiv ergonomi i arbetet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet

Kan man förebygga depression hos äldre?

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

MS och kognitiv påverkan

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

Lindrig utvecklingsstörning

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Åter i arbete efter stress

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Grundkurs om NPF för skolan

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Medellivslängden i Sverige har

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Transkript:

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2 Erika Jonsson Laukka, leg. psykolog, PhD Aging Research Center Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Del 1 Psykologiska aspekter av åldrandet Del 2 Kognitiva förändringar i åldrandet Del 3 Förändringar i kognition och emotion - åldersparadoxen Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 2 Förväntad livslängd DN.se Dagens barn blir 100 år gamla 2009-10-02 05:59 Medellivslängden i den rika delen av världen fortsätter att öka. Av de barn som i dag föds i utvecklade länder som Sverige blir mer än hälften minst 100 år, spår danska och tyska forskare. (Christensen et al., Lancet, 2009) Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 3 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 4 Förändringar i åldrandet - 4 dimensioner Svårt att definiera äldre som en grupp Fysiska/biologiska/sensoriska Sociala/ekonomiska Känslomässiga De individuella skillnaderna mellan åldringar i samma ålder är mycket stora och utvecklingen följer inget enkelt schema (Stanley Hall, 1923) Kognitiva Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 5 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 6 1

Skillnad mellan normalt, optimalt och patologiskt åldrande Optimalt Normalt Patologiskt Kronologisk vs. funktionell ålder En person som är 85 år gammal kan ha en funktionell ålder på 75 år eller En person som är 65 år gammal kan ha en funktionell ålder på 75 år Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 7 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 8 Kriterier för det goda åldrandet Lång överlevnad God hälsa Bevarad kognitiv förmåga Social kompetens Personlig kontroll Livstillfredsställelse Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Helhetssyn på livet Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 9 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 10 Psykologiska aspekter - Personlighet Personlighet forts. Allport (1937): Den dynamiska organisation inom individen av de psykofysiska system som bestämmer hans unika anpassning till omvärlden I huvudsak stabil över livsperioden Faktorer som främjar det goda åldrandet Emotionell stabilitet Känsla av kontroll Optimism Riskfaktorer Fientlighet Oro Depressiva symtom Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 11 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 12 2

Personlighet forts. (Wilson et al., 2005) Psykologiska aspekter - Kognitiv/intellektuell förmåga Hög extraversion och låg neuroticism förknippat med lägre mortalitetsrisk Kognitiv förmåga påverkar välmående och möjlighet att delta i olika aktiviteter och sociala sammanhang Låg kognitiv prestation riskfaktor för död och demens Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 13 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 14 Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Helhetssyn på livet Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 15 Strategier för det goda åldrandet Selektion Väljer de individuella och sociala aktiviteter som fungerar bäst och ger högst tillfredsställelse Optimering Engagemang i utvalda aktiviteter som därmed bibehålls eller förbättras med ökad ålder Kompensation Försämringar kompenseras med hjälpmedel, minnestekniker, m.m. (Baltes & Baltes, 1990) Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 16 Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Helhetssyn på livet Gerotranscendens (Thornstam, 1993) Kosmisk transcendens Upplevelse av att vara en del av universum och naturen Tids- och rumsuppfattningen omdefinieras Känslan av att tillhöra tidigare och kommande generationer ökar Döden blir mindre hotande Egotranscendens Minskad självcentrering och ökad tid ägnad åt meditation och sitt inre liv Minskat intresse för ytliga sociala relationer Minskat intresse för materiella ting Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 17 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 18 3

Livstillfredsställelse i åldrandet Hur man hanterar förändringar viktigt Förluster vägs mot vinster Positiv jämförelsegrupp Anpassande av målen Förändringar i åldrandet - 4 dimensioner 1) Fysiska/biologiska/sensoriska förändringar sjukdomar multimorbiditet medicinering nedsatt rörelseförmåga nedsatt syn/hörsel Många friska och autonoma äldre Friskare och friskare Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 19 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 20 Kungsholmsprojektet 2) Känslomässiga förändringar i åldrandet 73% av dem som är 90 år eller äldre Är fortfarande vitala Bor i eget boende Klarar sitt dagliga liv utan större hjälp (von Strauss et al., 2000) Känsloreglering och känsloupplevelse är lika bra eller bättre hos äldre jämfört med yngre Vinster: - bättre känslokontroll - ökad positiv affekt - färre negativa emotionella upplevelser - mer komplexa emotionella upplevelser (kombination av positiva och negativa känslor) - ökad eller bibehållen livstillfredställelse Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 21 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 22 3) Sociala/ekonomiska förändringar Sammanfattning del 1 Pensionering Förlust av aktiviteter Förlust av make/maka Förlust av vänner och anhöriga Åldrandet förknippat med många förändringar Förändringarna kan vara både positiva och negativa Äldre är inte en homogen grupp Psykologiska aspekter såsom personlighet och anpassningsförmåga spelar en viktig roll för hur man åldras Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 23 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 24 4

Diskutera Finns det aspekter av åldrandet som är viktiga för en sjukgymnast att ta i beaktande vid behandling av äldre personer? Del 2 Kognitiva förändringar i åldrandet Motivation hos patienten Förmåga att ta till sig information Målsättning med behandlingen Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 25 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 26 Kognitiva förändringar i det normala åldrandet Minnesförändringar i åldrandet Kristalliserad kunskap Implicit minne Procedurminne Semantiskt minne Ordkunskap Allmänbildning Övriga kognitiva funktioner Episodiskt minne Mental snabbhet Exekutiva funktioner Procedurminne Perceptuellt minne Semantiskt minne Korttidsminne Episodiskt minne Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 27 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 28 Episodiskt minne Exempel på förändringar i olika typer av minne i normalt åldrande Självupplevt Kan placeras i tid och rum Ej detsamma som faktakunskaper 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4 episodiskt minne semantiskt minne korttids minne -0,6-0,8-1 35-40 45-50 55-60 65-70 75-80 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 29 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 30 5

Varför är det episodiska minnet extra känsligt? Hippocampus Utvecklas sent Fylogenetiskt (evolutionen) Ontogenetiskt (individen) Biologiskt komplext nätverk Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 31 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 32 Det människor oftast rapporterar sig glömma NAMN på saker och platser VAR man lagt saker ORD och begrepp Predicerar ej resultaten på kognitiva test Andra kognitiva funktioner Uppmärksamhet Verbal förmåga Visuospatial förmåga Exekutiva funktioner Snabbhet Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 33 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 34 Möjliga förklaringar till nedgång Andra faktorer som kan påverka minnet Snabbhet Minskad inhibition Sensoriska förändringar Brain aging Stress Ångest och oro Depression Biverkan från mediciner Allmänt hälsotillstånd Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 35 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 36 6

Individuella variationer Plasticitet Demografiska faktorer utbildning Sjukdomar Vitaminbrist Genetik Livsstilsfaktorer Minnesträning Kognitiva strategier Kognitivt stöd Externa hjälpmedel Preklinisk demens Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 37 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 38 Ålderstrappan Demens - diagnos Normalt åldrande - demens Demens viktigaste orsaken till kognitiv nedsättning i åldrandet En demenssjukdom har ett stort inflytande på en persons förmåga att utföra dagliga aktiviteter Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 39 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 40 Demens - prevalens Demensprevalens (%) Prevalensen av demens ökar dramatiskt med stigande ålder Ökad förväntad livslängd leder till en stigande proportion personer > 65 år i befolkningen (särskilt i kategorin 90+) och ett stigande antal personer med demens 60 50 40 30 20 Jorm et al, 1987 Hofman et al, 1991 Ritchie & Kildea, 1995 Fratiglioni et al, 1999 Lobo et al, 2000 10 0 30-60- 65-70- 75-80- 85-90- 95+ Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 41 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 42 7

Demens - diagnos DSM-IV 1) Försämrat minne 2) Minst en av följande kognitiva störningar 1) Afasi (språkstörning) 2) Apraxi (nedsatt motorisk förmåga) 3) Agnosi (oförmåga att identifiera välkända föremål) 4) Nedsatt exekutiv förmåga (planera, organisera) 3) De kognitiva bortfallssymtomen orsakar en betydande social eller yrkesmässig funktionsförsämring Faktorer som skyddar mot demens (och främjar det goda åldrandet) Hög utbildningsnivå Bra för hjärtat - bra för hjärnan Socialt nätverk Aktivitet Personlighet Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 43 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 44 Preklinisk demens Kognition i preklinisk AD - meta-analys 47 studier (Bäckman et al., 2005) 1.4 1.2 Kognitiv förmåga Preklinisk fas startpunt för tilltagande kognitiv försämring diagnostillfälle Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 45 Tid Effect size (d) 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 Global Speed Executive Episodic Verbal Spatial Attention Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 46 PM Varför studera preklinisk demens? Sammanfattning del 2 Ökad kunskap om den tidigaste fasen av en demenssjukdom kan underlätta tidig upptäckt Tidig intervention kan skjuta upp förekomsten av allvarliga symtom och därmed minska antalet personer med demens Normalt åldrande Nedgång i det episodiska minnet Vissa kognitiva funktioner opåverkade (t.ex. semantiskt minne) Stora individuella skillnader i kognitiv förmåga hos äldre Preklinisk demens Kognitiv nedsättning kan observeras flera år innan en klinisk diagnos kan ställas Episodiskt minne, andra funktioner (samma som vid normalt åldrande och demens) Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 47 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 48 8

Del 3 - Åldersparadoxen Nedgång i kognitiv och fysisk prestation samtidigt med Bibehållet eller förbättrat välmående Förklaring med hjälp av Socioemotional selectivity theory (Laura Carstensen) Åldersrelaterad förändring i motivation Två olika typer av motivation som styr beteende och känslor Samla information Söka emotionell tillfredsställelse Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 49 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 50 Betydelse av tid kvar att leva Betydelse av tid kvar att leva forts Personer som anser sig ha obegränsat med tid är mer motiverade att samla information Vidga horisonter Få ny kunskap Utveckla nya relationer Fokusering på positiva relationer och upplevelser ökad livstillfredställelse Personer som anser sig ha begränsat med tid är mer motiverade att söka emotionell tillfredställelse Investerar i säkra kort Fördjupar existerande relationer Njuter av livet Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 51 Erika Jonsson Laukka 26 maj, 2011 52 9