Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Relevanta dokument
Pedagogisk ledning - Förskolan Björkbacken 2011

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kvalitetsredovisning 2009

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Sjöstjärnan

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan för förskolan Nyborgen

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Kvalitet på Sallerups förskolor

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mjölnargränds förskola

för Havgårdens förskola

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Lokal arbetsplan för Orresta Förskola. Avseende hösten 2010 våren 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Normer & värden.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Brukets förskolas arbetsplan

Plan mot kränkande behandling Norrtull förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Dungens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2016/2017

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång Förskolan Fågelsång Blåmesvägen Södra Sandby

Plan mot kränkande behandling Västra Husby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Riddersborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Grunduppgifter

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Normer & värden.

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Normer & värden.

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hällberga förskola 11 maj 2011

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÄLKOMMEN TILL.

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Transkript:

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Hallonbackens förskola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.) Skolans namn: Skolans verksamhetsform: Hallonbackens förskola Förskola Skolans län: Skåne Skolans kommun: Lund Skolans kommunkod: Skolans gatuadress: Fritidsgatan 2 Skolans postnummer: 247 34 Skolans postort: Södra Sandby Skolans telefonnummer: 046-357372 Skolans e-post: Skolans hemsida: Kontaktperson Namn: Birgitta Engdahl Telefon: 046-357372 E-post: bir0005@utb.lund.se Rektor/förskolechef Namn: Iréne König Telefon: 046-356589 E-post: irene.konig@lund.se http://www.lund.se/forskolor/forskola-hallonbacken/

Delaktighet Hur är verksamheten organiserad så att alla barn, studerande och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med delaktighet: För att främja delaktighet har vi försökt skapa en organisation som ger möjlighet till detta. Vad det gäller personal så har vi ledningsgrupp med arbetslagsrepresentanter från varje enhet som träffas varannan vecka,lokal utvecklingsgrupp som träffas 4 gånger per termin, arbetsplatsträffar 4 gånger per termin, nätverksträffar, centrala miljöombudsträffar, lokala miljöombudsträffar och kvalitetsarbetet För föräldrar finns möjlighet till dagliga samtal, utvecklingssamtal, föräldramöten, förskolekonferenser, kvalitetsarbetet, Drop in mm. Barnens möjlighet till delaktighet ges framförallt i samlingar, teman, miljöråd och matråd Delaktighet i vardagen är viktig, så här arbetar vi: Grön Flagg Barnen är delaktiga i planeringen av innehållet i varje tema. Barnens frågor och funderingar följs upp, vi experimenterar, upptäcker, undersöker och diskuterar tillsammans. Barnen deltar i aktiviteter som till exempel att göra fågelmat för att sedan studera fåglarna vid fågelbordet, barnen källsorterar och går med detta till vårt miljöhus, vi odlar bal a grönsaker på förskolans gård som vi sedan avnjuter, barnen komposterar fruktavfallet som sedan blir jord till odlingarna, varje år har vi skräpplockardagar där barnen är entusiastiska samlare. Föräldrar blir delaktiga genom sina barn som gärna delar med sig av vad de lärt sig på förskolan. Samlingar Vi stöttar barnen i deras sociala utveckling och tränar dem i demokratiskt tänkande. De lär sig våga tala i grupp och att lyssna på andra. Måltider Barnen har möjlighet att vissa dagar bestämma menyn. De är också delaktiga i att duka och att duka av. När man lagar mat ute är barnen delaktiga i tillagningen. Aktiviteter Lekar, sånger, sagor, promenadmål, val av lekplats är aktiviteter där barnens önskemål, behov och intresse har stor påverkan på planeringen och genomförandet. Portfolio Alla barnen har en egen portfolio. Barnen bestämmer till viss del vad som ska sättas in och man talar om vilken text som ska skrivas till foto och teckningar. De kommer också ofta och uppmanar oss att fotografera när de själva upplever att de har lärt sig något, tex att klättra. Bibliotek Återkommande biblioteksbesök där barnen får bestämm vilka böcker de vill låna. Vuxnas förhållningssätt och lyhördhet är av stor vikt för barns delaktighet!f

Vad har fungerat bra? Vår organisation underlättar delaktighet.portfolion. Grön flaggarbetet. Miljöhuset där vi har möjlighet att källsortera allt på när håll. Vad kan utvecklas? Miljöråden. Bli bättre på att ta med barnen till miljöhuset.

2. Ny personal Vilka rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med ny personal: Det finns rutiner för hur nyanställda och vikarier ska introduceras i vår verksamhet. Rutinerna innehåller en checklista på vad som ska informeras om och vem som har ansvar för de olika momenten i introduktionen. För vissa moment ligger ansvaret på rektor och för vissa på arbetslaget. Rektor har ett anställningssamtal och ett introduktionssamtal efter cirka en månads anställning, arbetslaget informerar om rutiner, organisation, mål och policys för verksamheten.viktiga bitar i introduktionen är de lagar och avtal som styr vår verksamhet t.ex. egenkontroller och olika skyddsronder. Som ett hjälpmedel i introduktionen finns det en Introduktionspärm där den nyantällde kan hitta all den information han/hon behöver. Som komplement till verksamhetens introduktionsprogram har Lunds kommun 2 introduktionsdagar per år för alla nyanställda i Lunds kommun och Barn och skolförvaltning Öster har en introduktion per år. Dessa dagar ger en övergripande introduktion av kommunen och skolförvaltning Öster. Vad har fungerat bra? Personalpärmen är ett bra kompliment till introduktionssamtalen. Här kan den nyanställde gå tillbaka om man undrar över något och även ställa frågor utifrån det som tas upp i den. Introduktionen i arbetslaget fungerar också bra, här tar kollegorna ansvar för att den nyanställde ska känna sig välkommen och få information om verksamheten och dess mål och arbetssätt. Vad kan utvecklas? Vi har ibland utsett en mentor för den nyanställde. Det har varit en kollega på samma enhet som fått ett särskilt ansvar för att den nyanställde känner sig välkommmen och blir introducerad. Detta mentorskap kan utvecklas och bli till en rutin vid varje nyanställning..

3. Kompetensutveckling Vilken kompetensutveckling får personalen som stöd för att kunna delta i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem ) Så här arbetar vi med kompetensutveckling: En kompetensttvecklingsplan upprättas varje år, denna plan kan under året kompletteras. I Lunds kommun har förskola/skola tillgång till naturskolan som erbjuder olika former av fortbildning inom miljö och utepedagogik. Detta använder vi oss mycket av, dels som uppstart av ett tema då all personal deltager dels de föreläsningar och praktiska övningar som erbjuds där en eller två deltar. Miljöstrategiska enheten i Lunds kommun erbjuder också ett antal fortbildningar som företrädesvis miljöombuden deltager i men i vissa fall även andra i personalgruppen. Hallonbackens förskola har varit medlemmar i Friluftsfrämjandets "Ur och Skur" och då erbjöds vi kurser som vi deltog i och ökade därigenom vår kompetens inpm området natur och miljö. Vi har också utnyttjat Skryllegårdens naturpedagog vid ett föräldramöte och för personalen. Hösten 2009 hade vi personal som studerade inom Förskolelyftet och fick på detta vis ökad kompetens inom matematik och språk. Inom förskolan har vi pedagogiska diskussioner på utvecklingsdagar och arbetsplatsträffar, vi läser också litteratur i ämnet som vi sedan gemensamt diskuterar. Inom skolområdet har vi en gemensam pedagogisk kväll per termin och inom förskolorna i samhället har vi planerade pedagogiska diskussioner Alla förskolor och skolor i Södra Sandby har en gemensam fortbildningsplan vad det gäller likabehandling.detta har genomförts i form av föreläsningar för all personal, även icke pedagogisk. Vad har fungerat bra? Naturskolans utbud är det som fungerat bäst men även Miljöstrategiska enheten och Friluftsfrämjandet har varit viktiga resurser. Att dela med sig av den kompetens som finns inom verksamheterna har också fungerat bra och är viktigt. Vad kan utvecklas? Fler pedagogiska diskussioner Litteraturläsningen med medföljande diskussioner Miljöarbetet sett ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Implementering av den reviderade läroplanen är planerad.

4. Samverkan med omvärlden Hur informerar och delar verksamheten med sig av sina erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och samarbetet med andra verksamheter och aktörer utanför verksamheten. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med samverkan: Inom By ansvarsområde finns 3 förskolor och en skola F-5. Hallonbackens förskola har arbetat med Grön Flagg teman i fyra år. Vi har under dessa år ökat vår kompetens kompetens och fått stor erfarenhet av miljöarbete.tillsammans med skolan har vi gemensamma pedagogiska kvällar utifrån olika teman där alla delger varandra hur man arbetar på sin enhet. Vi har haft tema Språ, Matematik, Utepedagogik och Barn i behov av särskilt stöd. Vi har också haft gemensamma föreläsningar. Förskolan deltar också i aktiviteten "Hela skolan leker". Tillsammans med övriga förskolor i ansvarsområdet genomför vi Förskolans dag och skräpplockardag, har gemensam fortbildning och byter arbetsplats med varandra. Gemensamt med övriga förskolor i Södra Sandby har vi pedagogiskt cafe, vi gör studiebesök hos varandra, har gemensamma nätverk kring läroplanen och under semesterveckorna slår vi samman all förskoleverksamhet i Sandby och det ger utmärkta tillfällen att ta del av varandras verksamheter. Vi bjuder in föräldrar till förskolan på olika aktiviteter, vernissager, teater, föräldrakaffe, fixarkvällar och ibland temakvällar. Vi har också tagit emot studiebesök från Island som ville se och höra om vårt miljöarbete och vår uteverksamhet. Sen tre år tillbaka deltar vi i ett samarbete med Tyskland och Estland kring förkolebarns bildning och utveckling, förra året var vi värdar för detta projekt. Vi har ansvariga för IKT som ser till att våra hemsidor är uppdaterade och ger den information om vår verksamhet som behövs. Vi tar varje termin emot studenter från lärarhögskolan och praktikanter från Komvux, gymnasiet och från högstadiet, Vad har fungerat bra? Allt ovan Vad kan utvecklas? Fler studiebesök och nätverk, delta i EU projekt, fortsätta samarbetet med Tyskland och Estland. Hemsidan och den pedagogiska plattformen.

5. Måluppfyllelsen Vilka mål har ni och på vilket sätt är ert lärande för hållbar utveckling kopplat till aktuella styrdokument. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Vårt första mål: Miljö Så här har vi arbetat med målet: Förskolan har tillsammans med övriga förskolor och skolor i Södra Sandby 4 miljömål som vi arbetar efter. Vi har ett miljöombud som har ett särskilt ansvar för miljöarbetet på Hallonbackens förskola. Grön Flagg har vi arbetat med i 3 år. De tema som vi satt mål i under åren är: Vatten, Kretslopp, Vår närmiljö och Livstil och Hälsa. Som ett resultat av Grön flaggarbetet komposterar och källsorterar vi. Barnen lär sig redan från början att samla skal och fruktrester som sedan läggs i komposten. De skrapar sina mattallrikar och matavfallet går till biogas och biogödsel. I vårt miljöhus källsorteras allt avfall och alla tunnor är pedagodiskt märkta för vilket avfall som ska kastas där. Ett mål för vår utomhuspedagogik är att ge barnen kunskap om natur och djur i vår närmiljö. Detta gör vi genom att ge barnen möjlighet till många upplevelser och upptäckter på förskolegården, i byn och i närliggande naturområden. Allemansrätten har vi försökt tydliggöra för barnen genom olika aktiviteter i skogen och de har också fått lära sig "Hitta vilse". Vi har odlingar där barnen är delaktiga i plantering och skötsel och de är också med i skötseln av förskolegården. Vi har deltagit i fågelmatartävlingar som medförde ett ökat intresse för fåglar hos barnen. Vi deltar i aktiviteter som skräpplockardagar. Vi har som mål att ha 100% ekologiska produkter i vår matlagning, just nu ligger vi på 87%. Detta mål ger upphov till många diskussioner om vad som är bäst för miljön.samordning av beställningar är ett sätt för oss att minska miljöbelastningen genom att detta resulterar i färre transporter. Vi har tilldelats Lund Miljöpris 2009 för vårt miljöarbete. Vi utnyttjar kontinuerligt Lunds Naturskola. På utvecklingsdagar kommer de ut i vår verksamhet ger inspiration och förmedlar kompetens som vi sedan har stor nytta av i arbetet med barnen. Vi använder dem också i vår föräldrasamverkan och vi deltar i deras mycket uppskattade kurser och fortbildningar.vi har ett nätverkssamarbete tillsammans med Tyskland och Estland där vi delger varandra vårt arbete i miljö och hälsofrågor. Vad har varit bra? De aktiviteter där barnen är delaktiga är de som vi är mest nöjda med eftersom de ger effekt i ett längre perspektiv.uppmärksamheten kring och feedbacken på resultaten inom ekologiska livsmedel har medverkat till att vi hela tiden blir bättre inom detta. Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Barnens delaktighet i källsorteringen kan bli bättre och därmed ge upphov till diskussioner om vad de olika avfallsmaterialen kan användas till. Nätverksarbetet kan fortsätta, målet är att få det godkänt som ett EU projekt. Vårt andra mål: Hälsa Så här har vi arbetat med målet: Hälsoarbetet har en stark koppling till miljöarbetet, att arbeta för en god miljö bidrar till en bättre hälsa. Att ha som mål att till så stor del som möjligt använda ekologiska produkter är inte endast en miljöfråga utan även en hälsofråga.

Vi har en måltidspolicy som utgår från Livsmedelsverkets rekommendationer som tar upp matens kvalité, miljön och säkerheten i måltidsituationerna.bifogas under punkt 6. Vi har arbetat med certifiering enligt Skolmatens vänner och också fått denna utmärkelse.bifogas under punkt 6. I Grönflagg arbetet har vi arbetar vi med "Livstil och hälsa" som tema. Vi har deltagit i ett projekt som hette " Hälsosamt medarbetarskap", syftet var att medvetandegöra oss vuxna vad som påverkar den egna hälsan.detta skulle leda till minskad frånvaro, vilket det också gjorde. Vi har en utbildad Hälsoinspiratör som planerar olika aktiviteter som främjar den psykiska och fysiska hälsan. Vi har rutiner för att utvärdera och utveckla hälsoarbetet i form av enkäter och ronder. Vad har varit bra? Allt Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Matråd där barnen görs delaktiga i framtagandet av matsedel och där de får kunskap om kostens betydelse för hälsan. Vårt tredje mål: Social kompetens Så här har vi arbetat med målet: För oss är det viktigt att man som vuxen är psykiskt och fysiskt närvarande i barnens lekar och aktiviteter för att stötta och uppmuntra barnen i deras kontakter med varandra. Vuxna är goda föredömmen. Det är också viktigt man är lyhörd och nyfiken på vad de leker och vad de t.ex. ser på TV. Vid konflikter mellan barnen diskuterar vi omedelbart vad som hänt, hur de har upplevt händelsen och vilka känslor den väckt. Vi fångar upp socialt samspel i den litteratur vi läser för barnen. Vi har diskuterat "vett och etikett"och då använt oss av Kråkeboken som har resulterat i diskussioner mellan barnen, särskilt i matsituationen. Vi använder oss av rollspel och dramatisering för att synliggöra konfliktsituationer och samspel. Vi har sociala uppdragskort som bl.a. innebär att barnen ska säga något positivt om en kompis. Vi har arbetat med "kompissol " där barnen har talat om känslor och om vilka regler de tycker ska gälla mellan kompisar. Vad har varit bra? Vi vuxna är goda förebilder och visar barnen att man ska lyssna på varandra och hjälpa varandra och att man kan lösa konflikter.rollspelen och dramatiseringarna fungerar mycket bra. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Vi vill att fler vuxna får introduktion om metoden START och StegVis och att vi köper in materialet för att kunna arbeta med detta under nästa läsår. Fortsätta med att sätta barnen i fokus. Vårt fjärde mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Vårt femte mål:

Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? 6. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med hållbar utveckling? Barnens möjlighet till delaktighet ges framförallt i samlingar, teman, miljöråd och matråd. Till grund för pedagogernas planeringar ligger en stor lyhördhet, observationer och dokumentation. Arbetet blir situationsanpassat och därmed ges större möjlighet till delaktighet. Delaktighet i vardagen är viktig. Så här arbetar vi tex med Grön Flagg: barnen är delaktiga i planeringen av innehållet i varje tema. Barnens frågor och funderingar följs upp, vi experimenterar, upptäcker, undersöker och diskuterar tillsammans. Vad har fungerat bra? Barnens delaktiget i kompostering, källsortering, återanvändning. I samlingar och aktiviteter kring kompisskap och andra värdegrundsfrågor visar barnen stort engagemang och intresse. Vad kan utvecklas? Råden,miljöarbetet Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan. Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se