Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Transkript

1 Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Solbackens förskola Ansökan med bilagor skickas in via e-post till

2 Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.) Skolans namn: Skolans verksamhetsform: Solbackens förskola Förskola Skolans län: Skåne Skolans kommun: Lund Skolans kommunkod: 1281 Skolans gatuadress: Fritidsgatan 2 Skolans postnummer: Skolans postort: Södra Sandby Skolans telefonnummer: Skolans e-post: Skolans hemsida: backen lund.se/sv/forkolor/skola-sol Kontaktperson Namn: Telefon: E-post: 59ank01@utb.lund.se Ann-Christin Hellhager Rektor/förskolechef Namn: Iréne König Telefon: E-post: irene.konig@lund.se

3 Delaktighet Hur är verksamheten organiserad så att alla barn, studerande och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med delaktighet: För att främja delaktighet har vi försökt skapa en organisation som ger möjlighet till detta. Personal: - ledningsgrupp med arbetslagsrepresentanter från varje enhet som träffas varannan vecka - lokal utvecklingsgrupp som träffas 4 gånger per termin - arbetsplatsträffar 4 gånger per termin - nätverksträffar inom ansvarsområdet och mellan förskolorna i Södra Sandby - centrala och lokala miljöombudsträffar - i kvalitetsarbetet Föräldrar: - finns möjlighet till dagliga samtal - utvecklingssamtal - föräldramöten - Forum för samråd - Drop in - enkäter Barnen: - i samlingar, i teman, - barnen deltar i reflektioner och i utvärdering av olika aktiviteter på förskolan Delaktighet i vardagen är viktig, så här arbetar vi: Vi pedagoger är lyhörda och använder lyssnandets pedagogik, vi observerar barnen, vad pratar de om, vad tycker de om att göra vad intresserar dem. På detta vis är barnen delaktiga indirekt i förskolans planering av mål, tema, mm. Barnen är delaktiga i planeringen av innehållet i varje Grön flagg tema. Barnens frågor och funderingar följs upp, vi experimenterar, upptäcker, undersöker och diskuterar tillsammans. Barnen deltar i aktiviteter som till exempel att göra fågelmat för att sedan studera fåglarna vid fågelbordet, barnen källsorterar och går med detta till vårt miljöhus, vi odlar bl. a grönsaker på förskolans gård som vi sedan avnjuter, barnen komposterar fruktavfallet som sedan blir jord till odlingarna, varje år har vi skräpplockardagar där barnen är entusiastiska samlare. Föräldrar blir delaktiga genom sina barn som gärna delar med sig av vad de lärt sig på förskolan. Vi stöttar barnen i deras sociala utveckling och tränar dem i demokratiskt tänkande. De lär sig våga tala i grupp och att lyssna på andra. Vi gört barnintervjuer med 4-5 åringarna fyra gånger per år för att få kunskap om vad barnen tycker om att vara på förskolan och för att kunna förändra om barnen har synpunkter.

4 Barnen har möjlighet att vissa dagar bestämma menyn. De är också delaktiga i att hämta maten från köket, att duka och att duka av. Lekar, sånger, sagor, promenadmål, val av lekplats är aktiviteter där barnens önskemål, behov och intresse har stor påverkan på planeringen och genomförandet. Alla barnen har en egen portfolio. Barnen har stor delaktighet i utformandet och uppföljningen av denna. Vi gör återkommande biblioteksbesök där barnen får bestämma vilka böcker de vill låna. Vuxnas förhållningssätt och lyhördhet är av stor vikt för barns delaktighet Vad har fungerat bra? Miljöhuset där vi har möjlighet att källsortera allt på när håll.grön flagg arbetet. Barnens inflytande över verksamheten. Vad kan utvecklas? Miljöråd och kanske hälsoråd. Bli bättre på att ta med barnen till miljöhuset.göra barnen delaktiga i skapandet av nya lärmiljöer ute.

5 2. Ny personal Vilka rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med ny personal: Det finns rutiner för hur nyanställda och vikarier ska introduceras i vår verksamhet. Rutinerna innehåller en checklista på vad som ska informeras om och vem som har ansvar för de olika momenten i introduktionen. För vissa moment ligger ansvaret på rektor och för vissa på arbetslaget. Rektor har ett anställningssamtal och ett introduktionssamtal efter cirka en månads anställning, arbetslaget informerar om rutiner, organisation, mål och policys för verksamheten.viktiga bitar i introduktionen är de lagar och avtal som styr vår verksamhet t.ex. egenkontroller och olika skyddsronder. Som ett hjälpmedel i introduktionen finns det en Introduktionspärm där den nyanställde kan hitta all den information han/hon behöver. Som komplement till verksamhetens introduktionsprogram har Lunds kommun 2 introduktionsdagar per år för alla nyanställda i Lunds kommun och Barn och skolförvaltning Öster har en introduktion per år. Dessa dagar ger en övergripande introduktion av kommunen och skolförvaltning Öster Vad har fungerat bra? Personalpärmen är ett bra kompliment till introduktionssamtalen. Här kan den nyanställde gå tillbaka om man undrar över något och även ställa frågor utifrån det som tas upp i den. Introduktionen i arbetslaget fungerar också bra, här tar kollegorna ansvar för att den nyanställde ska känna sig välkommen och få information om verksamheten och dess mål och arbetssätt.det finns krav på att nyexaminerade förskollärare ska ha ett introduktionsår innan legitimation utfärdas.behörig mentor ska utses och bedömning ska göras av lämpligheten. Rutiner för detta har upprättas som är gemensamma för Barn och skolnämnd Öster. Vad kan utvecklas? Vi har ibland utsett en mentor för den nyanställde. Det har varit en kollega på samma enhet som fått ett särskilt ansvar för att den nyanställde känner sig välkommmen och blir introducerad i förskolans rutiner och arbetssätt. Detta mentorskap kan utvecklas och bli till en rutin vid varje nyanställning. Att införa rutin för att avsätta tid för arbetslaget där man delger den nyanställde information om förskolans arbetssätt och rutiner är av stor vikt.

6 3. Kompetensutveckling Vilken kompetensutveckling får personalen som stöd för att kunna delta i arbetet för en hållbar utveckling. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem ) Så här arbetar vi med kompetensutveckling: En kompetensutvecklingsplan upprättas varje år på medarbetarsamtalen, denna plan kan under året kompletteras. I Lunds kommun har förskola/skola tillgång till Naturskolan som erbjuder olika former av fortbildning inom miljö och utepedagogik. Detta använder vi oss mycket av, dels som uppstart av ett tema då all personal deltager dels de föreläsningar och praktiska övningar som erbjuds där en eller två deltar. Miljöstrategiska enheten i Lunds kommun erbjuder också ett antal fortbildningar som företrädesvis miljöombuden deltager i men i vissa fall även andra i personalgruppen. Vi har haft pedagoger som har studerat inom Förskolelyftet och på detta vis fått stor kompetens. Inom förskolan har vi pedagogiska diskussioner på utvecklingsdagar och arbetsplatsträffar, vi läser också litteratur i ämnet som vi sedan gemensamt diskuterar. Inom skolområdet har vi en gemensam pedagogisk kväll per termin och inom förskolorna i samhället har vi planerade pedagogiska diskussioner. Vi har infört reflektionsveckor för att gemensamt reflektera över lärandet, dels tillsammans med barnen och dels i arbetslaget Solbackens pedagoger har gemensamt fått fortbildning i Stegvis och Start som är ett material för att stärka barnens sociala färdigheter. Alla förskolor och skolor i Södra Sandby har haft en gemensam fortbildningsplan vad det gäller likabehandling.detta har genomförts i form av föreläsningar för all personal, även icke pedagogisk. F Förskolorna samverkar också vid annan fortbildning, t.ex. kring den reviderade läroplanen och vi arbetar i olika nätverk kring matematik, språk och natur/teknik. Vad har fungerat bra? Naturskolans utbud är mycket bra. Stegvis och Start är tydligt och lätt att arbeta med och vi ser resultat av arbetet Reflektionsveckorna har varit mycket bra och lärorika. Att dela med sig av den kompetens som finns inom verksamheterna har också fungerat bra och är viktigt. Vad kan utvecklas? Fler pedagogiska diskussioner Mer litteraturläsning med medföljande diskussioner Miljöarbetet sett ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv Gemensam reflektionstid som är kontinuerlig och planerad. Studiebesök på andra enheter Observationer på förskolan, vad händer, vad lär barnen, vad lär vi? Gemensamma nätverk inom förskolorna i Södra Sandby

7 Lärandemiljöerna utomhus Ansökan

8 4. Samverkan med omvärlden Hur informerar och delar verksamheten med sig av sina erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och samarbetet med andra verksamheter och aktörer utanför verksamheten. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med samverkan: Solbackens förskola har fått inspiration av miljöarbete från vår grannförskola som arbeta med Grön flagg i många år, vårt miljöombud samarbetar med övriga ombud i ansvarsområdet och i tätorten. Även i andra sammanhang deltar vi i nätverk och träffar t.ex. läroplan, kultur, IT mm. Med skolan har vi gemensamma pedagogiska kvällar utifrån olika teman där alla delger varandra hur man arbetar på sin enhet. Förskolan deltar också i aktiviteten "Hela skolan leker". Tillsammans med övriga förskolor i ansvarsområdet genomför vi Förskolans dag och skräpplockardag, har gemensam fortbildning och har ibland bytt arbetsplats med varandra. Gemensamt med övriga förskolor i Södra Sandby har vi nätverk, vi gör studiebesök hos varandra och under semesterveckorna slår vi samman all förskoleverksamhet i Sandby och det ger utmärkta tillfällen att ta del av varandras verksamheter. Skolorna och förskolorna i Södra sandby har ett gemensamt utvecklingsprojekt, Barns inflytande, inom projektet har vi tagit fram gemensamma matriser och pedagogerna har gjort observationer i varandras verksamheter. Vi bjuder in föräldrar till förskolan på olika aktiviteter, vernissager, teater, föräldrakaffe, fixarkvällar, picnic, frukostdropin,mm. Vi har också tagit emot studiebesök och sen 2008 deltar vi i ett samarbete med Tyskland och Estland kring förkolebarns bildning och utveckling, 2010 var vi värdar för detta projekt. Vi har ansvariga för IKT som ser till att våra hemsidor är uppdaterade och ger den information om vår verksamhet som behövs. Vi tar varje termin emot studenter från lärarhögskolan och praktikanter från Komvux, gymnasiet och från högstadiet, Vad har fungerat bra? Nätverken, projektet, Drop in, Vad kan utvecklas? En utmaning är att frigöra och planera tid för samverkan. Nätverket tillsammans med Tyskland och Estland. Samarbetet kring fortbildning. Erfarenhetsutbyte med kollegorna i de andra verksamheterna. Studiebesök. Kollegiala observationer.

9 5. Måluppfyllelsen Vilka mål har ni och på vilket sätt är ert lärande för hållbar utveckling kopplat till aktuella styrdokument. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Vårt första mål: Miljö Så här har vi arbetat med målet: Förskolan har tillsammans med övriga förskolor och skolor i Södra Sandby 4 miljömål som vi arbetar efter. Vi har två miljöombud som har ett särskilt ansvar för miljöarbetet på Solbacken. Grön Flagg har vi arbetat med i 3 år. De tema som vi satt mål i under åren är: vatten, skogen samt livstil och hälsa. Som ett resultat av Grön flaggarbetet komposterar och källsorterar vi. Barnen lär sig redan som tvåringar att samla skal och fruktrester som sedan läggs i komposten. De skrapar sina mattallrikar och matavfallet går till biogas och biogödsel. I vårt miljöhus källsorteras allt avfall och alla tunnor är pedagodiskt märkta för vilket avfall som ska kastas där. Ett mål för vår utomhuspedagogik är att ge barnen kunskap om natur och djur samt följa årstidernas skiftningar i vår närmiljö. Detta gör vi genom att barnen får möjlighet, att med sina sinnen, få många upplevelser och upptäckter på förskolegården, i byn och i närliggande naturområden. Vi ser till att vår lärmiljö är inspirerande och stimulerande för våra barn i olika åldrar, där barnens språkliga och matematiska förmågor främjas. Även stora fria ytor där barnen får känna stor rörelseglädje som också bidrar till en bättre hälsa. Allemansrätten har vi försökt tydliggöra för barnen genom olika aktiviteter i skogen. Vi har odlingar där barnen är delaktiga i plantering och skötsel och de är också med i skötseln av förskolegården. Vi deltar i aktiviteter som skräpplockardagar. Vi har som mål att ha 100% ekologiska produkter i vår matlagning, just nu ligger vi på 94%. Detta mål ger upphov till många diskussioner om vad som är bäst för miljön.samordning av beställningar är ett sätt för oss att minska miljöbelastningen genom att detta resulterar i färre transporter. Vi utnyttjar kontinuerligt Lunds Naturskola. På utvecklingsdagar kommer de ut i vår verksamhet ger inspiration och förmedlar kompetens som vi sedan har stor nytta av i arbetet med barnen. Vi använder dem också i vår föräldrasamverkan och vi deltar i deras mycket uppskattade kurser och fortbildningar.vi har ett nätverkssamarbete tillsammans med Tyskland och Estland där vi delger varandra vårt arbete i miljö och hälsofrågor. Vad har varit bra? De aktiviteter där barnen är delaktiga är de som vi är mest nöjda med eftersom de ger effekt i ett längre perspektiv.uppmärksamheten kring och feedbacken på resultaten inom ekologiska livsmedel har medverkat till att vi hela tiden blir bättre inom detta. Lärmiljön utomhus har varit uppskattad av barnen och de har fått använda alla sina sinnen på ett lekfullt sätt,genom bland annant hemliga gångar i buskarna, fågelstig, tygremsor, former och färger som hänger i träden. Tillsammans med barnen går vi till vårt miljöhus där vi sorterar papper och kartonger. Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Barnens delaktighet i källsorteringen kan bli bättre och därmed ge upphov till diskussioner om vad de olika avfallsmaterialen kan användas till. Vi flyttar vår utomhuskompost till ett lämpligare ställe där den syns bättre och på så vis ökar vi barnens medvetenhet kring kompostering kring frukt och skal. Och sen fortsätter vi utveckla vår lärmiljö på gården löpande. Nätverksarbetet kan fortsätta, målet är att få det godkänt som ett EU projekt. Vårt andra mål: Hälsa

10 Så här har vi arbetat med målet: Hälsoarbetet har en stark koppling till miljöarbetet, att arbeta för en god miljö bidrar till en bättre hälsa. Att ha som mål att till så stor del som möjligt använda ekologiska produkter är inte endast en miljöfråga utan även en hälsofråga. Vi har en måltidspolicy som utgår från Livsmedelsverkets rekommendationer som tar upp matens kvalité, miljön och säkerheten i måltidsituationerna.bifogas under punkt 6. Bl. a. har vi nästan helt uteslutit onyttiga livsmedel som kakor, godis, glass, juice, söta krämer mm. Vi har arbetat med certifiering enligt Skolmatens vänner och också fått denna utmärkelse.bifogas under punkt 6 I grönflagg arbetet har vi arbetat med "Livstil och hälsa" som tema. Vi har deltagit i ett projekt som hette " Hälsosamt medarbetarskap" som hade till syfte att medvetandegöra vad som påverkar den egna hälsan och som skulle leda till minskad frånvaro, vilket det också gjorde. Vi har utbildad Hälsoinspiratör som planerar olika aktiviteter som främjar den psykiska och fysiska hälsan. Vi har rutiner för att utvärdera och utveckla hälsoarbetet i form av enkäter och ronder. Vad har varit bra? Att barnen får varierad, näringsrik och till stor del ekologiska mat. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Att använda måltiderna för att diskutera kosten, var livsmedel kommer ifrån, hur odlas/föds det upp, ekologiskt perspektiv mm. Vårt tredje mål: Social kompetens Så här har vi arbetat med målet: För att kunna bemöta alla barn så att sedda så delar vi barngruppen i mindre grupper. Vi använder oss att materialet Start och Steg-Vis där barnen får lära sig att sätta ord på sina känslor. Här ges också tillfälle för diskussion och reflektion mellan barn-barn och barn-pedagog. Vi dramatiserar olika känslor och situationer. I den fria lärandeleken, i olika gruppkonstillationer, tränas barnen även att kompromissa, lösa konfliker, turtagning, lyssna och ta hänsyn till varandra samt ta tillvara på varandras olika tillgångar. Vi tar tag i konflikter mellan barnen när de uppstår och även när vi ser barn som blir utsatta för kränkande behandling.vuxnas bemötande av andra vuxna och barn är en viktig förebild. Barnen får själva illustrera olika känslor genom att rita, berätta och fotografera. Vad har varit bra? Start och Steg-Vis har ökat medvetenheten hos barnen. Ord som respekt förekommer i vardagliga situationer både mellan barn-barn och barn-pedagog. Barnen visar sina känslor och tankar på ett tydligare sätt i leken nu än tidigare. Genom att vi har lagt fokus på det sociala samspelet i vardagliga situationer så upplever vi gruppen som harmonisk där barnen visar empati och har en omtanke för varandra, Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Att använda dramatisering i olika former kan utvecklas och vi kan ta hjälp av våra handdockor i Star och Steg-Vis. Kompissamtal; hur är man en bra kompis? Vi kommer att fortsätta fokusera på det sociala samspelet. Vårt fjärde mål: Barns inflytande Så här har vi arbetat med målet: Hösten 2011 startade vi upp ett nytt arbetssätt här på Solbacken. Vi jobbar nu tematiskt där vi lägger fokus på "barns inflytande". Temat genomsyrar hela vår verksamhet såsom utelek-skapande-sångstunder och den fria lärandeleken. För oss vuxna är det viktigt att vara lyhörda, närvarande, inspirerande och ha ett gott bemötande både mot barn och vuxna. Vi måste också som pedagoger vara medforskande och se varje barn som det kompetenta barnet. Vi vill att temat ska bygga på barnens tankar, idéer, intresse och erfarenheter och det ska stå i fokus för att hur temat ska vidarutvecklas. Barnens fantasi har fått ett stort utrymme. När vi dokumeterar barnens lärprocesser gör vi det med hjälp av

11 barnens egna tankar och reflektioner. Alla barn får höras och det finns en medvetenhet och en ständig pågående dialog mellan barn-pedagog. Vad har varit bra? Hela huset har arbetat med samma tema vilket har gett engagemang, samhörighet (vi-känsla) och en arbetsglädje både hos oss pedagoger och barn. Genom att temat genomsyrar hela dagen på förskolan så blir barnens lärande mångsidigt och sammanhängande. Det bidrar också gemensamma diskussioner. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Fler tillfällen för reflektioner tillsammans med barnen. Vi vill synliggöra "barns inflytande" mer för barnen. De ska förstå och känna att de är delaktiga och att deras åsikter har ett värde och att de kan vara med och påverka. Vi vill att barnen ska fortsätta att vara delaktiga i dokumentationen där barns lärande synliggörs. När det gäller vårt tema så vill vi ge varje enskilt barn mer tid till att undersöka och utforska. Vårt femte mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? 6. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. (Skriv i de blå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här arbetar vi med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med hållbar utveckling? Barnen är delaktiga i planering, dokumentation och reflektion. Genom att pedagogerna är lyhörda och observerar barnen görs barnen indirekt delaktiga i planeringsarbetet. I samtal med enskillda barn eller i grupp är barnen direkt delaktiga i planeringen. Barnen deltar också i det direkta arbetet, tex i källsortering, återanvändning mm. Start och Stegvis utgår från barnens deltagande och genom att reflektera och dokumentera får barnen syn på sitt eget lärande. Olika tema/projekt tex Fåglar bygger på barnens intresse, frågor och delaktighet Vad har fungerat bra? Grön flagg tema, Start och Stegvis, olika temaarbete, reflektioner tillsammans med barnen Vad kan utvecklas? Reflektion och dokumentation, temaarbetet Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan. Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se