LIKABEHANDLINGS PLAN FÖRSKOLAN SIMSNÄPPAN 2015

LIKABEHANDLINGS PLAN FÖRSKOLAN SIMSNÄPPAN 2015

Omarbetad november 2011 SIMSNÄPPANS VISION Alla barn och vuxna skall vara välkomna på vår förskola. Vi ser olikheter hos varandra som en tillgång för utvecklingen, dvs. den naturliga variationen mellan individer. På förskolan Simsnäppan skall all personal medvetet arbeta för ett positivt och tillåtande arbetsklimat, där barn, föräldrar och personal trivs ihop och känner sig trygga. Vi strävar efter nolltolerans när det gäller diskriminering och kränkningar både vad gäller barn och vuxna.

INLEDNING BAKGRUND SYFTE - ANSVARSFÖRDELNING Den 1 januari 2009 trädde den nya diskrimineringslagen i kraft. Sju diskrimineringslagar fördes samman till en. Diskrimineringsgrunderna är: Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet. I skollagen 14 a kap. 1 beskrivs följande: Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Denna plan gäller för all personal som arbetar på förskolan Simsnäppan. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskolemiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Planen har tagits fram genom en arbetsgrupp med representanter från varje avdelning och rektor i pedagogiskt forum. Diskussioner med övrig personal har skett regelbundet, i arbetslagen och på arbetsplatsträffar. Barnen görs delaktiga utifrån ålder och mognad genom målmedvetet arbete i enlighet med planen. Föräldrar kommer att informeras om planens innehåll vid inskolningar, föräldramöten, föräldraråd, hemsidan, och i den vardagliga dialogen. Planen finns tillgänglig på varje avdelning. Rektor i förskolan ansvarar för att en plan upprättas, efterlevs, och årligen utvärderas och revideras. DEFINITIONER OCH BEGREPP AV DE OLIKA DISKRIMINERINGSGRUNDERNA (Diskrimineringslagen, 2013). Kön: Om man blir sämre behandlad pga. att man är pojke eller flicka. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Ålder: uppnått livslängd. Könsöverskridande identitet: Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Sexuell läggning: menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Etnisk tillhörighet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning: Religionsfrihet är skyddad i den svenska grundlagen, och alla har rätt till sin egen tro. Med annan trosuppfattning menar man en livsåskådning jämförbart med religion t.ex. ateism. Funktionshinder: Med det menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller förväntas uppstå. Till funktionshinder tillhör även allergier, dyslexi, syn och hörselskador. Direkt diskriminering: Innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Att man behandlar alla lika. Om någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. VAD ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde (diskrimineringslagen, 2013). Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Redan vid misstanke om att kränkningar förekommer bör detta uppmärksammas.

Kränkningar kan vara: Fysiska t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar och knuffar. Oaktsamhet med andras ägodelar, suckar, miner och gester. Verbala t.ex. svordomar, könsord, förolämpningar och hotelser. Psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, blickar, ryktesspridning. Text och bildburna t.ex. klotter, brev, lappar, sms. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Vi ska utvärdera och revidera likabehandlingsplanen varje år. Detta kommer att ske utifrån de mål som är satta och i samband med en arbetsplatsträff i november. Detta arbetet kommer att genomföras av ansvariga förskollärare. Uppföljning och utvärdering redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen i december. Vi kommer att under 2015 genomföra en ny kartläggning i februari med eventuella nya mål.

FRÄMJANDE INSATSER Som personal på förskolan har samtliga vuxna ett övergripande gemensamt ansvar för alla barns omsorg, fostran och utveckling, dock på olika sätt. D.v.s. huvudansvaret ligger framför allt på den personal där barnen har sin hemvist. All personal ska vara goda förebilder för barnen, och ha ett medvetet förhållningssätt som överensstämmer med värdegrunden. I verksamheten ska barnen få möjlighet att kontinuerligt träna/öva på att respektera andra, att träna medkänsla, hänsyn, rättvisa, etik och moral, jämställdhet och ansvar. Se till att det alltid finns vuxna i barnens närhet, både ute och inne. De vuxna ska sträva efter att vara närvarande och lyhörda för barns olika uttryckssätt. Vi ska sträva efter att arbeta för att alla barn oavsett kön, får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi ska sträva efter att genomföra barnintervjuer en gång per termin, med de barn som kan uttrycka sig verbalt och som önskar att delta. Barnintervjuerna ska handla om barnens upplevelser kring trygghet och trivsel på Simsnäppan. Intervjufrågor finns framtagna och omarbetas vid behov. Vi ska sträva efter att alltid reagerar aktivt på slag, sparkar, knuffar, fasthållning, utfrysning mm. Även på nedsättande kommentarer, svordomar, fula ord, suckar, miner, gester. Detta gäller både mellan barnbarn och mellan barn-vuxna. Vi ska sträva efter att uppmuntra barnen att alltid berätta för någon vuxen om de känner sig otrygga och/eller om någon annan utsätts för något av det ovan nämnda. Detta ska inte uppfattas som att skvallra, utan som ett hjälpmedel. Vi vill skapa ett tillåtande klimat på förskolan som gör att föräldrar, barn och personal vågar påtala problem. Den dagliga kontakten med föräldrarna är viktig för att vi ska kunna samarbeta kring barnens trygghet och trivsel. Vi ska sträva efter att diskussioner kring likabehandlingsplanen hålls levande i alla våra forum (t.ex. arbetsplatsträffar, pedagogiskt forum, planeringstillfällen, i verksamheten bland barnen etc.) som ett verktyg i likabehandlingsarbetet.

Kartläggning och nulägesanalys Simsnäppan HT 2014-2015 Verksamhetsnivå; Pedagogerna har en gemensam uppfattning av att förskolans klimat och miljö i grunden är positiv där den sociala och fysiska miljön upplevs som god. Eftersom det tidigare har funnits barn i verksamheten som har exkluderats från det sociala sammanhanget så har arbetet fortsatt med att dela upp barnen i mindre grupper. På äldreavdelningarna har det lagts ytterligare fokus på att minimera att detta skall ske och därför har avdelningarna fått stöd utav områdets specialpedagog samt Siren i respektive verksamhet. Sirens projektanställning samt vår specialpedagog har stöttat pedagogerna i deras roll att inkludera barnen i den sociala leken och har tydliggjort och hjälpt oss vidare i vårt arbete. Yngre avdelningarna har även de arbetat med att vara närvarande pedagoger där de aktivt stöttar barnen i deras konflikthantering eftersom inte alla barn är verbala. På både yngre och äldre avdelningarna är pedagogerna närvarande i barnens lek och är positiva förebilder för barnen. På äldreavdelningarna ligger samspel och samarbete som fokus i verksamheten och på yngre avdelningarna arbetar de med empati. Det enskilda barnet; På de yngre avdelningarna har pedagogerna intervjuat ett fåtal barn som har velat delta. Pedagogerna anser det var svårt att få deras fokus eftersom de inte har det verbala språket samt språkförståelsen i dessa sammanhang. På äldreavdelningarna har några barn blivit intervjuade men det största fokuset på att kartlägga och nulägesanalysera diskriminering och inkludering har skett genom Årsklockan med hjälp av specialpedagog och Siren. Pedagogerna kommer att fortsätta med att filma barnen både inne- och ute för att analysera hur det enskilda barnet fungerar i gruppen. De spontana samtalen med föräldrar fortlöper i tamburen vid lämning och hämtning samt vid uppföljnings- och utvecklingssamtal. Gruppen; Pedagoger samt chef diskuterar fortlöpande om hur olika gruppkonstellationer fungerar och verkar i olika pedagogiska forum. Den sker även i den dagliga kontakten mellan personal och närliggande avdelning. Samspelssituationer och olika samarbeten mellan barn och personal ligger ofta som grund för diskussion för att skapa ett så bra klimat samt god miljö på förskolan som möjligt.

MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER DISKRIMINERING 2015 Mål Konkreta åtgärder När? Vem? Uppföljni ng 1. Att minimera riskerna för, samt förebygga att det sker. 1. Genom att sträva efter att begränsa barnens lekytor. Dagligen Dagligen All personal All personal Nov-dec 2015 Nov-dec 2015 2. Genom att sträva efter att där finns pedagoger närvarande i alla rum ute och inne. 3.Genom kartläggning av barngruppen, intervjuer och observationer. Kontinuerligt Ansvariga pedagoger Nov-dec 2015 4. Genom att sträva efter att informera och vara i dialog med föräldrarna angående vårt likabehandlingsarbete. Kontinuerligt All personal, dock i första hand ansvarig personal Nov-dec 2015 2. Att alla barn har lika värde. Att ge alla barn samma möjlighet till utveckling och lärande utifrån läroplansmålen och skollagen. Genom att använda olika aktiviteter ex. böcker, sagor, sånger, olika lekar och samtal i smågrupper, ska vi stärka våra barns olikheter. Genom att sträva efter att barn oavsett kön får samma möjligheter till inflytande och delaktighet. Dagligen All personal Nov-dec 2015

MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER KRÄNKANDE BEHANDLING 2015 Mål Konkreta åtgärder När Vem? Uppföljning 1.Motverka situationer i vardagen där kränkande handlingar kan ske. Vi pedagoger strävar efter att vara närvarande där barnen befinner sig både ute och inomhus, Vi pedagoger skall vara goda förebilder gentemot barn, föräldrar och kollegor. Vi ska vara lyhörda om vad vi ser och hör och sträva efter att ha en ständig pågående dialog över avdelningarna. Dagligen Alla personal VT 2015 2.Att stärka individens självkänsla och tro på sin egen förmåga. Samtliga avdelningar arbetar med att samtala i små och stora grupper med värdegrunden som utgångspunkt för samtalen och konflikthantering. Kontinuerligt Alla pedagoger. VT2015 Barnen ska få möjlighet att ta del av gruppstärkande aktiviteter och lekar/trygghetslekar. Pedagogerna ska sträva efter att finnas med i barnens lekar, samt utmana och uppmuntra barnen i olika lärande situationer med fokus på likabehandlingsarbetet.. Samtliga avdelningar arbetar med att fokusera på ett positivt bemötande mot varandra.

RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Det är viktigt att understryka att det enligt lagen är förbjudet för de vuxna i verksamheten att på något sätt kränka ett barn. Redan vid misstanke om att trakasserier eller kränkning förekommer ska detta uppmärksammas genom diskussion i arbetslaget. Efter ytterligare observationer vidtas de åtgärder som krävs utifrån nedanstående punkter. En situation mellan barn/barn Personal ingriper direkt och ansvarar för åtgärder Information till kollegor Samtal med inblandade barn Samtal med vårdnadshavare, både till den som har utövat kränkningen och den som blivit utsatt Specialpedagog finns som stöd vid behov En situation mellan vuxen/barn Personal som uppmärksammat händelsen samtalar med den vuxne och ansvarar för eventuella åtgärder Samtal med barnet Information till kollegor Information till vårdnadshavare Information till förskolechef som ansvarar för utredning Bedömning görs av förskolechef om anmälan till myndighet behöver göras En situation mellan vuxen/vuxen Förskolechef informeras och ansvarar för utredning Erbjudande av stöd och handledning Bedömning görs av förskolechef om anmälan till annan myndighet bör göras I samtliga situationer ska den konkreta händelsen, utredningar och åtgärder alltid dokumenteras och dateras. Utredningen ska allsidigt belysa händelsen och analysera orsaken till denna. Beroende på händelsens omfattning och vilka vuxna som är inblandade bedöms hur många av åtgärderna som krävs.

Utvärdering av 2014 års Likabehandlingsplan Diskriminering Mål 1. För att minimera riskerna för att diskriminering skall ske fortsätter vi med att begränsa våra lek ytor både inne och ute. Vi delar även upp barnen i mindre grupper och ser alltid till att det finns en pedagog närvarande och delaktiga i barnens lek. När barnen vill leka på en annan del av gården är det alltid en pedagog som skall vara närvarande och som kan hjälpa och stötta barnen. Pedagogerna kommunicerar med varandra i arbetslaget samt över avdelningarna om hur de delar upp sig tillsammans med barnen vid ute- och inomhus lek. Mål 2. På de yngre avdelningarna har pedagogerna fortsatt med att arbeta med intervjufrågorna. Det känns dock inte alltid som en relevant metod att arbeta med enligt personalen eftersom alla barnen inte är verbala och kan svara på alla frågeställningarna. På grund av språket så har enbart ett fåtal barn deltagit vid de här tillfällena när de har gjort intervjuerna. På äldreavdelningarna har även några av barnen deltagit i intervjufrågorna men mestadels så har kartläggningarna och nulägesanalyserna om kompisskap skett genom arbetet med Årsklockan. Utifrån det här dokumentet så har äldreavdelningarna fått stöttning av områdets specialpedagog samt Siren, där fokus har legat på att synliggöra varje enskilt barn i olika lek- och samspelssituation genom filmning och analys. Eftersom det också har varit personalförändringar på några utav avdelningarna så har mycket tid lagts på Årsklockan, där kartläggningarna och analyserna har gett oss mycket information hur vi arbetar, samt hur arbetet skall kunna fortlöpa vidare. Pedagogerna upplever att de har delgett föräldrarna den information som påvisar om hur vi arbetar i vår verksamhet genom tamburkontakt och föräldramöten. Pedagogerna ser även att målen för diskriminering ger bra resultat genom att konkreta åtgärder vidtagits. Som tillexempel att begränsa barnens lekytor, närvarande pedagoger i alla rum samt kartläggningar av barngruppen. Detta anser pedagogerna minimerar diskriminering och exkludering i respektive barngrupp. På äldreavdelningarna har personalen fått förstärkning med ytterligare personal och har därför kunnat lägga ner mer tid åt att arbeta med att kartlägga verksamheten. Fokuset har legat på att se alla barn med dess behov utifrån vår likabehandlingsplan. De olika avdelningarna har även arbetat med olika temagrupper där olika värderingar lyfts fram genom lek för att stärka barnen och deras lika värden oberoende av kön i gruppen.

Kränkande behandling Mål 1: Genom att pedagogerna alltid är närvarande och delaktiga samt goda förebilder tillsammans med barnen så minimerar det eventuell kränkande behandlingen i barnens lek. Yngre avdelningarna har även utvecklat gemensamma lekgrupper och samarbetar över avdelningarna. Äldre avdelningarna har börjat med att utveckla samspelet mellan barngrupperna, där barnen gärna hälsar på den andra avdelningen och leker. I våra fokusgrupper på äldreavdelningarna har vi också arbetat med att lyfta in barn som är goda förebilder för de andra barnen i de olika gruppkonstellationerna. Mål 2: Kartläggningen har tydliggjort de barn som vågar och inte vågar att delta i våra olika aktiviteter. Det tydliggjorde barnens starka och svaga sidor och vi märker att det har gått framåt med samarbetet på våra avdelningar. Äldreavdelningarna har även fått extra resurser tillsatta med extra personal i arbetslagen under hösten för att kunna utveckla verksamheten vidare. Alla avdelningarna har fortsatt att arbetat med gruppstärkande aktiviteter och pedagogerna är ofta med i barnens lekar. Vi arbetar även med att vara goda förebilder både mot vuxna och mot barn.