FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN

Relevanta dokument
Trygghetsplan för Hästens förskola

Förskolan Västanvind

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Förskolan Västanvind

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Kvarngårdens Trygghetsplan

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Trygghetsplan för Duvans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Hörnet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan Täppan

Lokal arbetsplan Trevnaden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Intern rapport - Roller och ansvar

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Kvalitetsrapport

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Takläggarens förskolas kvalitetsredovisning

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola

Egalias Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019

Förskolan Skeppet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020

Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING. samt MOTVERKA DISKRIMINERING. och KRÄNKANDE BEHANDLING. Södra Utmarkens rektorsområde

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för Gävle kommunkoncern 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Granskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Denna plan gäller skola och fritidshem.

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (10) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (10) Västra Bagarmossens förskolor

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Verksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

IT-strategi för Ålidhems skolområde

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport för förskolan

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Transkript:

S SID 1 (9) KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLA LÄSÅRET 2006/2007 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Maria försklr mfattar Timmermansgården, Repslagargatan 12A, Ragvaldsgatan 14, Bastugatan 52 ch från februari 2006 ckså Maria Prästgårdsgata 31A. Försklrna tillämpar en traditinell försklepedaggik. Verksamheten är till för att bistå barn ch föräldrar med pedaggisk verksamhet för barnens lärande ch utveckling medan föräldrar arbetar, är barnlediga för yngre syskn eller är arbetssökande. Försklans verksamhet utgör intrduktinen för gruppdynamikens möjligheter ch villkr. Målet är att alla barn genm försklans verksamhet skall utveckla sitt livslånga lärande. Vägen dit skall vara rlig, trygg ch lärrik för alla barn sm deltar. Barnen erbjuds en gd pedaggisk verksamhet där msrg, fstran ch lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmet får barnen förutsättningar att utvecklas till ansvarskännande människr ch samhällsmedbrgare. Försklans styrdkument är den natinella lärplanen, den lkala förskleplanen, kmmunfullmäktige, lkal nämnd, barnknventinen ch resultatenhetens verksamhetsplan. Miljön på försklan är inbjudande ch utmanande. Vistelsen stimulerar leken ch kreativiteten. Lusten att lära utgör själva grunden i den pedaggiska verksamheten. Resultatenheten består av 5 förskleenheter med sammantaget 13 avdelningar sm leds av en enhetschef. Ttalt idag finns 213 barn inskrivna. Enheten kan ta in ytterligare 7 barn under hösten. Barnens ålder avgör gruppens strlek, små barn 1-3 år 14 barn, utvidgade syskngrupper 1-5 år 18 barn ch strbarnsgrupperna 3-5 år 20 barn. Oavsett ålder på barnen arbetar tre persner på varje avdelning. Antalet barn per vuxen/persnal är i genmsnitt 5,7 inm resultatenheten. Resultatenheten leds av en chef sm har det yttersta ansvaret för verksamheten.

SID 2 (9) På varje förskla finns ckså medarbetare en eller flera sm har delegatin för vissa arbetsuppgifter sm beställningar, persnaladministratin, fakturahantering ch nätkmmunikatin mm. Varje förskla har en gång/månad arbetsplatsträffar där alla har möjlighet att delta. Inm resultatenheten finns ckså en arbetsmiljö ch samverkansgrupp sm träffas två gånger/termin. Gruppen består av resultatenhetens chef samt en representant sm ett språkrör från varje förskla. För resultatenheten finns ckså en gruppsamrdnare för kökspersnalen. Den leds av kcken på en av försklenheterna. Gruppen träffas två gånger/termin. Varje arbetslag erbjuds pedaggisk handledning en gång/månad. Handledningen leds av en extern knsult. Försklan Maria Prästgårdsgata 31C har två avdelningar med åldrarna 1-3 ch 3-5 år. Utgångspunkt för barnantalet är 14 på småbarnsavdelningen ch 19 på strbarnsavdelningen. Antalet anställda på försklan är 7, antal årsarbetare är 6,56 varav 3 förskllärare, 3 barnskötare ch 0,56 kök. Försklan har lkaler sm gör att verksamheten hittills inte är bunden till en abslut avdelningstillhörighet utan till lika statiner sm erbjuder lika aktiviteter sm rörelselekar, byggrummet, rllek sv. Försklan har från höstterminen anpassat inmhusmiljön mt en mer ålderanpassad uppdelning av lkalerna ch har idag en avdelning med 12 barn mellan 1-3 år ch en avdelning med 18 barn mellan 3-5 år. Gården kan kmma att utökats vilket gör en efterlängtad kvalitetshöjning av utemiljön med lummiga träd ch gräs. Försklan kmmer sm tidigare att vara mycket i våra närbelägna parker. Timmermansgården har fem avdelningar, en avdelning med 14 barn mellan 1-3 år samt fyra avdelningar med 18 barn mellan 1-5 år. Antalet anställda är 21, antal årsarbetare är 15,17 varav 9,5 förskllärare, 4,8 barnskötare ch 0,75 kök. Försklan är i särklass resultatenhetens största ch äldsta. Lkalerna är trevliga ch lämpar sig bäst för barngrupper upp till 17-18 barn. Rörelserum ch verkstad är lkaler sm används vid lika tidpunkter. Gården påminner mest m en park med mycket spännande utmaningar. Försklrna Bastugatan 52, Repslagargatan 12A samt Ragvaldsgatan 14 har två avdelningar vardera med åldrarna 1-3 år ch 3-5 år. Barnantalet är 14 respektive 20 barn. Bastugatans förskla ligger högst upp på Mariaberget med en fantastisk gård ch ändamålsenliga lkaler.

SID 3 (9) Repslagargatans förskla ligger centralt nära slussen med ändamålsenliga fräscha lkaler. Försklans barn ch vuxna vistas fta i någn av de intilliggande parkerna eftersm gården är relativt liten. Den här försklan äter 90% eklgisk mat! Försklan Ragvald är inrymd i ett gammalt mysigt hus med en alldeles egen innegård med träd ch buskar. Lkalerna är väl tilltagna ch mycket charmiga. Antalet anställda på Bastugatan är 7, antal årsarbetare är 6,37 varav 2,87 förskllärare, 3 barnskötare ch 0,50 kök. Antal anställda på Repslagargatan är 8, antal årsarbetare är 6,5 varav 4,87 förskllärare, 1,13 barnskötare ch 0,50 kök. Antal anställda på Ragvaldsgatan är 9, antal årsarbetare är 6,52 varav 2 förskllärare, 4 barnskötare ch 0,52 kök. KVALITETSARBETET Hur försklan arbetar för att upprätta kvalitetsredvisningen ch hur persnal ch föräldrar varit delaktiga i arbetet. Barn sm har möjlighet att beskriva sin vardag gör det genm samtal/intervjuer i större ch mindre sammanhang. De mindre barnen bserveras ch tlkas av persnalen för att kunna tillmötesgå deras behv ch välbefinnande på bästa sätt. Föräldrar deltar genm årliga bedömningar av försklans innehåll. Enkäten bygger på av plitiker fastslagna mål ch uppdrag för verksamheten. Bedömningen av verksamheten görs på en skala mellan 1-4. Föräldrar får återkppling på föräldraråd, genm dialg på föräldramöten ch i enskilda samtal. Enkätsvaren utgör ckså underlag för verksamhetsutveckling Återkpplingen skall utmynna i reflektin ch utvecklingsarbete i arbetslagen ch mellan förskla ch föräldragrupp. Medarbetare gör en skriftlig bedömning/kvalitetsredvisning två gånger/år. Den bygger på en skala 1-4 ch liknar i mycket föräldrarnas enkät. Utvecklingsarbetet för avdelning ch förskla utgår från underlaget i enkätsvaren. Arbetet med att ta fram enkäterna/kvalitetsredvisningen har gjrts av enhetens arbetsmiljö ch samverkansgrupp. Utgångspunkten för de kriterier sm mäts är vår verksamhetsplan/måldkument.

SID 4 (9) Underlaget har sedan lagts ut på remiss till samtliga medarbetare. Föräldrar är inte med i förarbetet. SAMMANFATTNING Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen ch lärdmarna under läsåret 2006/2007 ur ett ledarperspektiv. Jämförelse sm visar utvecklingen under de senaste åren. Bedömningen från föräldrar för hösten 2006 till ch med vårterminen 2007 visar på ett frtsatt gtt resultat. Jämförelse med förra året kan sägas att verksamheten generellt håller en jämn ch gd kvalité. Övrigt att önska är att vi kan bli ännu bättre på att förmedla pedaggiska tankar, förutsättningar ch metder i försklans arbete. Barnens delaktighet ch inflytande har en lägre uppfyllandegrad än andra mätbara kriterier i enkäten. Det ser likadant ut sm tidigare år. Vi arbetar aktivt med frågan på försklan. En rsak kan vara att föräldrar/persnal sm har/arbetar med mindre barn 1-2 år upplever en begränsad möjlighet till delaktighet ch inflytande för de minsta. Medarbetare är i huvudsak överens med föräldrars bedömning m försklans innehåll ch kvalitetsnivå.

SID 5 (9) UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL Utveckling ch lärande Verksamhetens mål/åtaganden Barnens utveckling ch lärande utgår ifrån leken. Försklan är en verksamhet där miljön ch den pedaggiska kmpetensen skall främja barnens lust till lärande ch utveckling av ett demkratiskt förhållningssätt, sciala färdigheter, att använda sin krpp, att öva ch utveckla språk/kmmunikatin, matematik, samhällsrientering ch kultur. Metder att nå målen Barns lärande ch utveckling utgår från leken, vi anpassar ch gör miljön spännande ch utvecklande för barnen. Vi övar språk, kmmunikatin, sciala färdigheter ch matematik i samlingen, i rllekar, i matsituatiner, genm sång ch musik, högläsning rörelselekar ch teater. Vi sätter rd på det vi gör tillsammans med barnen i vardagliga rutiner. Vi övar krppsuppfattning framför speglar, genm drama, bild, rörelselekar ch i rutinsituatiner sm av ch påklädning. Matematiska begrepp sm före/efter, mer/mindre ch frmer ingår i rutiner, samtal ch aktiviteter sm är återkmmande i verksamheten. Vi har samarbetsövningar, ge/ta, vänta på sin tur eller att våga kliva fram. Den pedaggiska dkumentatinen görs med hjälp av digital teknik i text ch bild sm beskriver barnets utveckling från tid till annan inm lika mråden. Barnen besöker teatrar, museum ch kyrka i samband med högtider ch evenemang samt histriska upplevelser i Skansens regi. Resultat Föräldrars bedömning sammantaget under rubriken Lek ch lärande är 3,5 på en skala mellan 1-4 där 4 är högsta värde. Medarbetare har under samma avsnitt lämnat ett värde på 3,6. Regelbunden uppföljning genm bservatiner, samtal med barnen ch reflektiner i arbetslaget ligger sm grund för medarbetarnas bedömning. Bedömning ch analys av måluppfyllelsen Vi betraktar måluppfyllelsen sm gd. Bedömningen av försklans arbete med kulturevenemang sm ingår i resultatet har fått ett lägre värde bland föräldrar ch medarbetare sm har/arbetar med barn i åldern 1-2 år. Behv, utvecklingsnivå ch förutsättningar måste avgöra lämpligheten av kulturevenemang för de allra minsta. Vi kan ckså se att vi behöver bli bättre på

SID 6 (9) att förmedla pedaggiska tankar ch metder hs föräldrar i hur vi stödjer barnens lärande ch utveckling. Nrmer ch värden (inkl utvärdering av försklans likabehandlingsplan) Verksamhetens mål/ åtaganden Försklans förhållningssätt bygger på demkratiska grunder där alla barn ser sig själv ch sin betydelse lika mycket värd sm kamraternas avsett kön, hudfärg färdigheter, funktinshinder eller livsåskådning. Metder att nå målen Vi talar med barnen i samlingen ch i vardagen m att låta ss vara lika i fråga m tankar, färdigheter, etnisk tillhörighet ch handlingar. Vi vägleder barnen i hur man gör för att kmma överens såsm att medla, samarbeta, ge/ta, lyssna, mtanke, be m förlåtelse m gjrt någt dumt, trösta ch krama. Vi arbetar aktivt med barnens val av aktiviteter sm stärker lika förmågr istället för traditinella könsrller. Observera barnens lek ch förhållningssätt i gruppen. Samarbetar med stadsdelens stödenhet i frm av psyklger, specialpedagger ch talpedagger. Arbetslagshandledning för persnal en gång/mån. Resultat Föräldrar ger ett mdöme på 3,8 ch medarbetare lämnar ett resultat på 3,7 där 4 är det högsta värdet. Regelbunden uppföljning genm bservatiner, samtal med barnen ch reflektiner i arbetslaget ligger till grund för medarbetarnas värde. Bedömning ch analys av måluppfyllelsen Vi betraktar måluppfyllelsen sm mycket gd. Alla medarbetare kmmer ckså under läsåret att genmgå en frtbildning med värdegrund ch likabehandling sm utgångspunkt.

SID 7 (9) Likabehandlingsplan för Maria försklr Lagen m likabehandling (2006:67) grundar sig i skllagen ch trädde i kraft 2006 04 01. Den ställer krav på ett målinriktat arbete i syfte att främja barns lika rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Jag sm enhetschef tillsammans med alla medarbetare sm ingår i Maria försklr tar bestämt avstånd från alla frmer av kränkande särbehandling avsett vem/vilka sm avses. Vår verksamhet skall i allt bygga på demkratiska grunder ch förhållningssätt där ett psitivt arbetsklimat skall råda för barn ch vuxna. Vi arbetar aktivt på försklan med frågr sm behandlar värdegrund, respekt ch allas lika värde. Frågrna aktualiseras vid lika typer av planeringsmöten. Föräldrar blir delaktiga genm föräldrarådet ch i andra sammanhang ch mötesfrmer där värdegrund ch demkratifrågr lyfts fram. Likabehandlingsplanen finns att tillgå på varje förskleavdelning. Förebyggande arbete Frtbildning för alla medarbetare under läsåret i lagen m likabehandling ch hur vi möter upp den i vår verksamhet. Jämställdhet är en stående punkt varje månad på arbetsplatsträffarna. Resultatenheten har en särskild grupp bestående av representanter från varje förskla där jämställdhet ch arbetsmiljö är en punkt på dagrdningen. Försklrna har ett särskilt avsnitt i kvalitetsarbetet sm beskriver arbetet med likabehandling, jämställdhet ch värdegrund. Demkratins förhållningssätt är ett levande samtals ch praktikmråde i barngruppen. Granska ch utvärdera Observera barnens lek ch samspel i gruppen. Reflektin ch samtal i arbetslaget. Varje avdelning utvärderar försklans kvalitetsarbete två gånger varje år där värdegrund ch likabehandling ingår. Föräldrar bedömer arbetet en gång varje år i en enkät. Likabehandling ch värdegrund är en bas i verksamheten ch ingår i det enskilda utvecklingssamtalet. Utreda ch åtgärda Får vi kännedm m eller upplever/uppfattar att barn känner sig kränkta eller blivit utsatta för trakasserier vidtas medelbara åtgärder. Det utreds genm samtal med/mellan berörda parter/barn. Vidare åtgärder är kpplat till den aktuella situatinen sm mfattar både den sm kränker ch ffret. Föräldrar infrmeras mgående m händelsen/situatinen. Vid behv upprättas en plan där berörda ingår. Stadsdelens stödenhet med specialpedagg ch psyklg kan ingå sm en del i handlingsplanen. Alla medarbetare på försklan har anmälningsplikt till scialtjänsten/nämnden m vi misstänker att ett barn behöver hjälp, stöd eller skydd för sin fysiska eller mentala hälsa. Utredningar ch åtgärder i förekmmande fall dkumenteras på respektive förskla ch enhetschef. Likabehandlingsplanen följs upp ch vid behv revideras två gånger/år.

SID 8 (9) Ansvar ch inflytande Verksamhetens mål/åtaganden Försklan är en verksamhet där barnen utifrån sin förmåga har möjlighet att påverka sitt lärande ch utveckling. Metder att nå målen De större barnen väljer ch lämnar idéer/planerar temaarbeten, utflyktsmål, aktiviteter, vem man vill leka med, material, sånger, sagr mm. De mindre barnen visar sina behv ch sin vilja genm lika uttrycksfrmer sm tlkas ch möts upp av persnalen. Resultat Föräldrar lämnar mdöme 3,2 ch medarbetare 3,3 av 4 möjliga. Regelbunden uppföljning med barnen genm samtal, bservatiner ch reflektiner i arbetslaget. Bedömning ch analys av måluppfyllelsen Här kan vi bli bättre! Det här är ett utvecklingsmråde för läsåret 2007-2008. Samverkan (intern ch extern) Verksamhetens mål/åtaganden Försklan samverkar/samarbetar med föräldrar, skla, stödenhet, scialtjänst ch barnavårdscentral för att stödja barnen i deras utveckling, lärande ch hälsa. Metder att nå målen Försklan samverkar med föräldrar genm samtal i vardagen, föräldramöten, föräldraråd, fester/traditiner, utställningar ch enskilda samtal. Försklan samarbetar med sklan vid övergångar genm besök ch enskilda överlämningssamtal. Försklan samarbetar med stödenhetens psyklger, specialpedagger ch talpedagger. Försklan samarbetar med scialsekreterare vid anmälningar av barn sm far illa. Vi kan ckså ha kntakt i knsultativt syfte. Försklan samarbetar med barnavårdcentral kring enskilda barns utveckling m föräldrar ser psitivt på det. Resultat Föräldrar bedömer samverkan/samarbetet med försklan till 3,5. Medarbetare har värderat det till 3,6 av 4 möjliga. Försklan persnal värderar samarbetet med stödenheten till 3,7.

SID 9 (9) Samarbete med scialtjänsten värderar medarbetare till 1,0 ( endast ett ärende under året). Bedömning ch analys av måluppfyllelsen Bra mdöme, särskilt stödenhetens insatser. Vitala brister i samarbetet med scialtjänsten i detta enskilda fall. ÖVRIG UPPFÖLJNING (av eventuella övriga mråden) Infrmatin via intranätet till föräldrar är under arbete ch skall vara klart under året. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Genusarbete ch delaktighet för barnen ligger fast sm ett bevakat mråde. Värdegrund ch likabehandling skall aktualiseras genm frtbildning för alla under läsåret. Vi arbetar vidare med barnens delaktighet. FÖRSKOLECHEFS/ENHETSCHEFS SLUTORD Reflektin ch framtidstankar. Enheternas arbete är i full gång med nya barn ch insklningar. Alla medarbetare erbjuds sm tidigare arbetslagshandledning en gång/månad. Barnens delaktighet/inflytande liksm genusarbete är frtfarande ett pririterat mråde. Barngrupperna har blivit större på sina håll vilket är kännbart framför allt vid sjukdm. Det är ändå med str tillfredställelse ch tillförsikt jag blickar framåt. Med engagerade ch prfessinella medarbetare gå utvecklingsarbetet ständigt framåt. Utvärderingen av vårens arbete ligger ckså på en klart gdkänd nivå, ttalt 3,7 från föräldrar på en skala mellan 1-4 ch för medarbetare på 3,6. Ansvarig för kvalitetsredvisningen Datum ch namn 2007 09 25 Britt-Marie Hedberg