Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Mölndalsvägen, Göteborgs kommun

VeK,1:.Q-rrnhstsrappoK: 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Mölndalsvägen, i Göteborgs kommun ingår i detta urval. Förskolan Mölndalsvägen besöktes den 15 och 16 oktober 2015. Ansvariga inspektörer har varit Bo Jersenius och Marie Sjöberg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför

Verksam hetwarp[30rrt 201 5-1 1-13 2(12) viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Mölndalsvägen Mölndalsvägens förskola ligger centralt i Göteborg. Förskolan har tre avdelningar (Lillgården, Mellangården och Sörgården) med mellan 18 och 19 barn i åldrarna 1 5 år. Varje avdelning har tre heltidstjänster. Skolinspektionen har besökt avdelningen Sörgården som har 19 barn. På avdelningen arbetar en förskollärare och två barnskötare. Förskolläraren har legitimation med behörighet att undervisa i förskolan. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare tre förskolor i stadsdelen Centrum. Enligt styrdokumenten är det förskolläraren som har det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs utifrån läroplanen. I intervju med förskolechefen och förskolläraren framkommer att förskolechefen har tydliggjort uppdraget och vad som förväntas utifrån updraget för förskolläraren. Förskolan är inrymd i bottenvåningen på ett större flerbostadshus längs Mölndalsvägen. Avdelningen Sörgården har tillgång till sex rum i varierande storlek. De två största rummen används även för måltider. Det finns bland annat rum som används till samlingar och andra aktiviteter samt utrymmen för avslappning och vila. I rummen finns också material för olika aktiviteter och materialet är placerat i en höjd som gör att det är tillgängligt för barnen. Tamburen används enbart för av- och påklädning i samband med utevistelse. Förskolans gård är en inhägnad del av bostadshusets och de åtgärder som gjorts och miljöer som finns på gården har skett i samförstånd med fastighetsägaren. Gården är relativt välutrustad och innehåller rutschkana, klätterställning, sandlåda, anlagda eller plattsatta gångar som ger möjlighet att cykla. Det finns platser att leka avskilt och gården är också delvis kuperad. Mölndalsvägens förskolas pedagogiska förhållningssätt är inspirerat av Reggio Emilia. Personalen genomför arbetet tillsammans, men under en relativt stor del av dagen är barnen uppdelade efter ålder. Under delar av den tiden barnen 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218

Verksamhe'mngpperl 3(12) är uppdelade bedrivs inom varje grupp "projektarbete" då personalen ansvarig för var sin grupp. Undervisning i förskolan I Mölndalsvägens förskola används inte begreppet undervisning i vardagliga samtal, men personalen är inte främmande inför begreppet. Förskolläraren menar att det viktiga är att utgå från barnens tankar och att det blir barnens utforskande av världen som står i fokus. Inte heller förskolechefen använder begreppet undervisning om verksamheten i förskolan och menar att begreppet kan leda tanken fel, "jag vill inte ha någon katederundervisning" säger förskolechefen bland annat. Men förskolechefen menar att ett lärande pågår hela tiden på förskolan.

Verksamhetsrappen": 201 5-1 1-13 4(12) Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet_och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Under de genomförda observationerna på avdelningen Sörgården noterar inspektörerna många tillfällen då personalen är lyhörd för, och uppmärksam på barnens behov och önskemål. Personalen försöker också på olika sätt tyda de yngre barnens intentioner. Vid samlingar kan de yngre barnen bli intresserade av något annat än det som presenteras eller gå omkring utan att det stör samlingen eller de övriga barnen. Under en av samlingarna pekar ett av barnen på en bild av ett barn som gungar. Bilden sitter i barnens höjd och används i huvudsak som stöd för att berätta för barnen vad som kommer att ske under dagen. När barnet pekar på bilden frågar personalen "vad pekar ni på?" barnen svarar "gunga". Personalen frågar "vill ni gå ut och gunga?" och när barnen svarar "ja" bryter man samlingen och förbereder sig för att gå ut. I intervju påpekar personalen vikten av att aktivt lyssna på barnen, att komma "ner på barnens nivå" och att upprepa det barnet säger för att "barnet ska veta att jag har lyssnat." I många av de observerade situationerna frågar den vuxne efter barnets vilja eller åsikt och låter det styra hur verksamheten därefter utformas för ett eller flera barn. "Vill du prova?" eller "Har ni tröttnat på detta nu?" frågar personalen till exempel. Ett annat exempel på personalens lyhördhet och uppmärksamhet

Verksamhetsrapperr 5 (12) är att barnen får frågan vad de vill sjunga eller om de kan någon sång om det aktuella ämnet/föremålet. Det förekommer dock också att personalen ställer frågor till barnen utan att sedan invänta svar och istället själv ger svaret på frågan. En av de dagar avdelningen besöktes gör avdelningen en utflykt i skogen. Inför utflykten pratar personal och barn i en samling om vad man kan förvänta sig att hitta i skogen. När man väl är i skogen får barnen plocka med sådant de hittar och blir intresserade av. Personalen visar intresse för det barnen samlar in och gör det möjligt att ta med det tillbaka till förskolan. I den "lokala pedagogiska planen för Mölndalsvägens förskola läsåret 2015-2016" framgår att man ser det projektinriktade arbetssättet som en möjlighet för barnen att fördjupa sig i sådant som intresserar dem. I planen anges att "Pedagogerna följer barnens frågor och tar tillvara och är nyfikna så barnen får utveckla sitt kunnande kring sina funderingar och frågor, och olika hypoteser". Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter I intervjuer menar personalen att de stärker barnens intresse genom att ta vara på det som barnen säger, deras tankar och ideer. Personalen menar också att de stärker barnens intresse genom att "erbjuda barnen olika aktiviteter, men vi tvingar dem inte." Av förskolans lokala pedagogiska plan framgår att det projektinriktade arbetssätt som tillämpas syftar till att ge barnen ökad möjlighet till fördjupning inom ett ämnesområde. I planen beskrivs att "vi utgår från en idé som sedan utvecklas under arbetets gång och det är viktigt att när intresset 'svänger' så utvecklar pedagogerna intresset tillsammans med barnen". I många av de observerade situationerna uppmanar personalen barnet att "prova" att lösa en uppgift själv. Ett exempel är när ett barn försöker öppna en burk med fjädrar i och inte lyckas få av locket. Personalen frågar barnet "kan du öppna burken?" Barnet visar att det inte kan få upp locket varpå den vuxne uppmanar barnet att försöka igen. Barnet lyckas denna gång och den vuxne bekräftar att barnet lyckats. I samlingarna ges exempel på att personalen expanderar barnens intresseområden genom frågor och utmaningar. I ett samtal om dagens väder och vilka kläder man behöver för att gå ut säger ett barn "det blåser ute". Den vuxne undrar då hur man kan veta det varpå ett av barnen säger att "träden vajar". Man kommer sedan över på hösten och att löven ändrar färg och trillar ner från träden.

Verksam hets rop 6(12) I en samling tar den vuxne fram två tallrikar med frukt och frågar vilka frukter det är. Därefter diskuterar barnen och den vuxne vilken form och färg frukterna har och vilka skillnader mellan frukterna barnen kan se. Den vuxne frågar sedan hur många var och en kan ta för att det ska räcka till alla kompisar? Barnen kommer fram till att var och en kan ta en frukt var. Under en lässtund frågar den vuxne "vad äter dom med?" och syftar på en matsituation i boken. När barnen inte reagerar på frågan frågar den vuxne "kniv och gaffel?" varpå barnen svarar "nä". "Nä" säger den vuxne "de äter ju med händerna!". "Det får man ju inte" säger barnen "men ibland måste man ju det". Den vuxne frågar "när då?" och barnen berättar om olika situationer då de äter med händerna. I samband med lunch frågar en vuxen om det är det någon som vill hjälpa till att duka. Den vuxne frågar de två barn som hjälper till "Vilka sitter vid det bordet?" Barnen räknar upp vilka barn som sitter vid respektive bord och den vuxne inväntar så att barnen får tid att tänka. När barnen är klara fattas ett namn och den vuxne beskriver "det är en liten kille". Barnen kommer på vilket barn det är de glömt. "Hur många tallrikar behövs då?" frågar den vuxne. "vad kommer efter fem?" Barnen räknar och kommer fram till att det är sex, "då får du sex tallrikar av mig" säger den vuxne. Ytterligare ett barn som dukar det andra bordet får frågor om vilka som sitter vid bordet. Den vuxne ger vägledning genom att ange kläder, ålder och vad namnet börjar på och låter sedan barnet tänka för att komma på vem som avses. "Vem är det mer? Han börjar på B" och "En flicka med långt hår och brukar ha med sig ett täcke." I ett rum leker ett barn och en vuxen med en robot som går på rutor på golvet. Ytterligare ett barn ansluter och de två barnen undersöker vad roboten kan göra och hur de kan styra den. Den vuxne ställer framåtsyftande frågor till barnen "Oj, hur ska vi göra nu?" och "hur ska den kunna gå tillbaka?". Den vuxne utmanar och stödjer barnens försök att styra roboten. Ovanstående är exempel på situationer då personalen stärker barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Vid andra tillfällen finns situationer som kan användas för att expandera barnens intresseområden genom att ställa frågor och ge utmaningar men som inte på samma sätt tas tillvara av personalen. Under promenaden till skogen förekom flera exempel på situationer som skulle kunna utnyttjats, till exempel i samband med ett vägarbete eller vid ett trafikljus.

Verksamhetwapporjṛ 7(12) Barnens vetgirighet och nyfikenhet Personalen är närvarande där barnen är och deltar aktivt i det barnen är intresserade av och upptäcker. Personalen tar i stor utsträckning vara på det som barnen tar upp eller visar för dem. Det kan gälla i samling där barn spontant tar upp något som personalen tar fasta på eller i samband med till exempel högläsning och i barnens lek. Vid samlingen som föregår utflykten till skogen skapar personalen förväntningar genom att fråga barnen "vad tror ni vi kommer att hitta i skogen då?". Barnen ger förslag på vad som kan finnas (sniglar, spindlar, stenar, pappa långben, en mus mm). Den vuxne bekräftar barnens förslag och avslutar med att säga att "det blir spännande att se vad vi hittar!". Under en annan samling har den vuxne med sig en kamera för att dokumentera det som händer i samlingen. Ett barn blir intresserat och plockar upp kameran och försöker ta bilder. Flera barn vill ta kort. "Ja det får ni" säger den vuxne och barnen provar att ta kort. "Det är ju många knappar, hur tror ni man gör för att ta kort?". Barnen väljer olika knappar för att ta kort men kommer snart på vilken knapp man tar kort med. Den vuxne ber barnen ta kort på olika saker. I den lokala pedagogiska planen har personalen angett att de som pedagoger är medforskande, nävarande med barnen och engagerade, medsökande och inspirerande och ställer frågor. "Vi skapar intressanta, lustfyllda miljöer/material där alla barnens intressen, frågor och hypoteser kan prövas, leka och lära." skriver personalen bland annat. Barnets lek som verktyg för lärande Mycket av den tid som barnen tillbringar på förskolan är de uppdelade i de projektgrupper som de tillhör. De tre planerade projekt som pågår vid Skolinspektionens besök är "Språkgruppen", "Små melodier" och "Byggarna". I projekten är barnen är uppdelade utifrån ålder. Inför ett projekt har personalen på olika sätt arbetat med att ta reda på barnens intressen. Även om projekten har ett förutbestämt tema ges barnen under projekttiden möjligheter att göra det de själva är intresserade av. I förskolans lokala pedagogiska plan skriver personalen att "vi utgår från en idé som sedan utvecklas under arbetets gång och det är viktigt att när intresset 'svänger' så utvecklar pedagogerna intresset tillsammans med barnen."

Verksamhetsrapporl 8(12) Den tidigare nämnda situationen där ett och senare två barn tillsammans leker med en robot är exempel på ett tillfälle som ligger utanför projekttiden. I denna situation är en vuxen närvarande och deltar i barnens utforskande och där barnen stimuleras av den vuxne till lärande. Den vuxne instruerar och barnen provar att hantera robotens rörelser. Vid ett tillfälle under en samlad aktivitet blir barnen ofokuserade och den vuxne frågar "har ni tröttnat på detta nu? Om ni får välja vad vill ni göra då?" och barnen kommer med olika förslag på vad de vill göra istället, "leka med bilar" och "leka med bokstäver". I de redovisade situationerna uppmuntrar personalen barnens initiativ till lek. Personalen deltar också i aktiviteterna och stödjer och vägleder barnen i leken. Personalen ställer utvecklande frågor till barnen under leken av karaktären "hur ska vi göra nu?" Under de utevistelser som observeras leker barnen mer individuellt och personalen är inte lika nära för att stödja och vägleda barnen i att utveckla leken och via leken utveckla förmågor. Under utevistelsen på förskolans gård är flera avdelningars barn ute samtidigt och personalen ägnar sig i huvudsak åt att se till att det är tryggt och säkert för barnen. Det förekommer dock också vid detta tillfälle att personal samtalar med barn om deras lek, särskilt med de små barnen. Under en utflykt till ett närbeläget skogsområde har barnen stor frihet att själva att hitta olika föremål och undersöka det som de hittar. Det ges vid dessa tillfällen inte lika många exempel på att personalen aktivt stimulerar till lek, även om personalen finns nära barnen och deltar när det sker på barnens initiativ. I intervjuer poängterar personalen att leken ger möjlighet för barnen att utvecklas, samtidigt som det är viktigt att lyssna och vara närvarande i det som händer. Även i projekten menar personalen att det är viktigt att använda den fria leken som metod för barnens lärande. Förskolechefen uppger i intervju att inomhusmiljön på förskolan är sådan att det kan vara begränsande för barnens fria lek. Bland annat menar förskolechefen att dörrar stängs på ett sätt som gör att hela miljön inte är tillgänglig för barnen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder språklig och kommunikativ interaktion för att på olika sätt stimulera och utmana barnen. Det sker framförallt under samlingar och under projekttiden. Personalen är till stora delar lyhörd och uppmärksam på barnens signaler, men behöver i vissa sammanhang i större utsträckning invänta barnets reaktion eller svar på en fråga. Personalen kan ytterligare utveckla arbetet med att stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter genom att barnen utmanas och stimuleras i alla aktiviteter och situationer som förekommer. Barnens lek används som verktyg för lärande men arbetet

Verksamhetsrapper: 9(12) med att stödja, utveckla och expandera leken i syfte att stimulera till utveckling och lärande kan i vissa avseenden utvecklas. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande_och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Den fysiska miljön inomhus präglas av att det finns ett flertal mindre rum med olika funktioner och några större rum. De större rummen är möblerade med bord som används vid måltider och för olika aktiviteter såsom att rita, klippa, spela spel och pussla. Vid samlingar delas barnen upp i tre grupper utifrån ålder och samlingarna sker i de två stora rummen och ytterligare ett rum. I en del av rummen finns också mindre aktivitetshörnor, till exempel en "Pippi Långstrump-hörna" som skapats utifrån barnens intresse för Pippi Långstrump. Övriga rum används i begränsad utsträckning under de dagar inspektörerna besöker förskolan och i flera fall är dörrarna till rummen stängda. Rummen ger överlag ett inbjudande intryck och har olika miljöer, till exempel avslappningsruna och hemmiljö. Överlag är förskolans miljö innehållsrik med många möjligheter för barnen att hitta sysselsättningar. Personalen uppger i intervju att de försöker förändra miljön utifrån vad barnen är intresserade av för tillfället och att "Pippi Långstrump-hörnan" är ett exempel på detta. Vidare uppger personalen att "miljön ändras hela tiden utifrån barnens intresse och var de vill vara. De ska vilja vara överallt och då ska det vara inbjudande".

Verksamhetsrapport 10(12) Förskolan är inrymd i ett flerbostadshus och den utegård som förskolan disponerar är till stora delar gemensam för förskolan och de boende. Förskolans gård är inhägnad och det finns utrymme för olika typer av aktiviteter. På gården finns gungor, sandlåda, klätterställning och möjlighet att cykla runt. Därutöver finns ytor med gräsmatta som utnyttjas för till exempel bollspel. I anslutningen till respektive avdelnings ingång finns en inhägnad uteplats som ger möjlighet till lugnare aktiviteter utomhus, något som flera av de yngre barnen utnyttjar under observationerna. Personalen menar att gården ger många möjligheter och exemplifierar med att "på vintern kan vi ha pullcabacke på gården och behöver inte gå iväg för att åka pulka med barnen". Förskolechefen är i huvudsak nöjd med de miljöer som erbjuds på förskolan och menar att både hon och förskolans pedagogista2 stödjer de förändringar som personalen vill göra i miljön, så länge det inte äventyrar barnens säkerhet. Material för utveckling och lärande Förskolans material är placerat i en höjd som gör det tillgängligt för barnen. Det finns en variation av utbud för de yngsta såväl som för de lite äldre barnen. Materialet och de böcker som finns är exponerat på ett sådant sätt att barnen ser vad som finns och det är placerat så att alla barn kan nå det. I intervju uppger personalen att "det som är synligt för barnen ska också vara tillgängligt för barnen". Liksom det finns en variation i miljöer finns det också en variation av material anpassat till åldersgruppen och till olika aktiviteter som till exempel rollek, bygg och konstruktion samt för upptäckande och skapande aktiviteter. Mycket utav det material som används i samlingar och andra aktiviteter är sådant som personal och barn hittar på gården och vid utflykter. Personalen nämner kastanjer (det finns ett kastanjeträd på gården) och maskar som exempel på sådant som de har använt i verksamheten. Vid en av de samlingar som observeras används fjädrar som barnen hittat under utevistelser. Vid den utflykt som inspektörerna observerar hämtas pinnar hem från skogen med avsikt att användas i verksamheten. På förskolans gård finns bland annat traditionella sandleksaker, cyklar och bollar. Personalen uppger att det finns mycket material som är flexibelt och ger många möjligheter på förskolan. "Vi ser på barnen när de behöver utmanas och då kan vi byta material, till exempel Lego som vi ibland har framme, ibland inte." Förskolechefen kan, i samråd med pedagogistan, föreslå mer material eller annat än det som personalen vill köpa in, men också ifrågasätta sådant som hen inte ser någon pedagogisk vinst med. 2 Mölndalsvägens förskola arbetar med inspiration från regionen Reggio Emilia i Italien. En del av detta innebär att det finns en pedagogista med ansvar bland annat för att handleda förskolans personal.

Verksamhetsrapport 11(12) Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Vid besöket iakttas att miljöer och material för att stimulera ett lärande finns tillgängligt på avdelningen. Under de fria aktiviteterna har barnen möjlighet att välja vad de vill använda sig av för material. I de flesta situationer finns det en vuxen med vid barnens lek, som ställer frågor och samtalar med barnen om leken och de saker som barnen använder, till exempel i den tidigare leken med roboten. I de projektvisa samlingarna används framförallt material som har samlats in av personal och barn och som speglar det som framkommit i samband med att personalen kartlagt barnens intresse inför de projekt som är aktuella i respektive grupp. I en samling används kastanjer och löv för att prata om vikt och form. Både i samlingar i helgrupp och i projektsamlingarna använder personalen materialet på ett medvetet sätt genom att tillsammans med barnen utforska egenskaper hos material och skillnader mellan olika material. Personalen läser för en grupp barn med inlevelse och betonar begrepp och känslor och pratar mycket om bilderna och låter också barnen associera till egna upplevelser utifrån bokens berättelse. Genom att dörrar mellan olika rum är stängda begränsas dock barnens möjligheter att fullt ut använda de miljöer och det material som finns tillgängligt. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är innehallsrik och inbjudande. Miljön är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Utemiljön inbjuder till lek och aktiviteter som tillgodoser barnens behov av stimulans och utmaningar för utveckling och lärande. Förskolans material är stimulerande och exponerat så det inbjuder till lek och andra aktiviteter och det är nåbart för alla barn. Personalen använder materialet för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Barnens möjligheter att vistas i de tillgängliga miljöerna behöver dock öka. Syfte och frågeställningar Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är:

Verksamhetsrapport 12 (12) o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.