Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar

Bakgrund Lärande organisation Kompetens Nyrekrytering Utveckling Medvetenhet KASAM Karriärmöjligheter

Förutsättningar Medvetet val av forskningsområde Gemensamma mål Gemensamt beslut i ledningsorganisationen Klara ekonomiska ramar Tidsramar Struktur och förankring Organisation inom varje förskoleenhet Medvetet val av deltagare Plan för hur detta arbete kommer barnen till godo Val av handledare

Lärande exempel

Forskningscirkeln - ett samverkanskoncept Ett möte mellan yrkesverksamma pedagoger och en forskare Ett möte mellan praktik och teori Teoretisk kunskap finner en klangbotten i den praktiska erfarenheten, när forskaren möter praktiker Beprövad erfarenhet kan placeras in i ett bredare sammanhang med hjälp av teoretisk kunskap

Hur motverkar vi traditionella könsroller?

Vår forskningscirkel i Hässelby/Vällingby Under tre terminer arbetar en forskare och åtta pedagogiska ledare med att: undersöka genus i förskolan förstå hur genusmönster uppstår och vidmakthålls, utmanas och förändras undersöka hur traditionella könsroller kan motverkas

Frågeställningar Hur påverkar och konstituerar språket vår verklighet som normalt och naturligt? Hur skapar vi manligt och kvinnligt genom kommunikation, socialt samspel, våra praktiker och förväntningar? Hur kan vi bemöta andra som individer utan att kategorisera?

Vad gjorde vi? Vi formulerade våra frågor och syften Vi bestämde vad vi ville undersöka Vi diskuterade senaste forskning

Våra mikrostudier Genus i förskolan utifrån styrdokument Barns perspektiv på jämställdhet Inomhusmiljön på förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv Barns leksaker i förskolans värld ur ett jämställdhetsperspektiv Män i förskolan Samling i förskolan

Vad är mikrostudie? Tidsbegränsad studie Litteratur, diskussion Kvalitativa forskningsintervjuer, enkäter, observationer Analys av olika slags styrdokument Etiska aspekten Skriftlig rapport

Barns perspektiv på jämställdhet Marita Floding, Fil. Magister i Barn- och ungdomsvetenskap. Biträdande förskolechef, Hässelby-Vällingby Stadsdelsförvaltning. Syftet Att undersöka hur barn tänker om jämlikhet och jämställdhet Frågeställningar Vilka tankar har barn om jämlikhet/jämställdhet? Upplever barn att det förekommer skillnader i vad de ges möjlighet att göra och vad beror det på i så fall?

Intervjufrågor Tycker du att det är någon skillnad på vad du och andra barn får göra på förskolan? Tycker du att det är skillnad på vad pojkar och flickor gör/får göra? 2013-04-15 SIDAN 14

Barnen säger Tycker du att det är någon skillnad på vad du och andra barn får göra på förskolan? P. 6: Ja. Pojkar verkar vara coolare. Flickor sötare och tycker om Hello Kitty och så där. F. 5: Ja, pojkar är mer bråkiga. P. 5: Tjejer leker med Barbie, dockor och sånt. Killar med lego, duplo och sånt. F. 5: Det finns ingenting som de gör som jag skulle vilja göra. F.5: Arvid tycker om att leka med bilar, det gör inte jag. Men flickor kan leka med bilar. Jag tycker om att pyssla. F.6: Jag vill inte leka med killsaker, robotar, dinosaurier, agenter, för det är inte kul. F.6: Nej, för flickorna kan göra samma saker som pojkar. P.5: Flickor gör hus av lego och vi gör bilar. Flickor målar hjärtan.

Tycker du att det är skillnad på vad pojkar och flickor gör/får göra? P.6: Nej, rosa får också killar ha, och lila. P.5: Ja, typ några tjejer har flätor och långt hår, det har inte killar. P.6: Ja för pojkar har kort hår, fast inte alltid. F.5: Pojkar vill göra andra saker än flickor, de vill slåss. Flickor vill leka med Barbie och sy Följdfråga: Varför är det så, tror du? För att pojkar är annorlunda än flickor. F.6: Pojkar har kort hår. Fröken är argare på pojkarna, tycker jag. Följdfråga: Varför är det så, tror du? För att de gör dumma saker. F.6: Om flickorna är snälla mot pojkarna blir pojkarna också snälla. F.5: Killar leker med killsaker och bygger med smålego. Men de klipper och ritar också. Följdfråga: Varför är det så, tror du? För att de är killar och vi flickor. P.6: Alla flickor är inte likadana för Märta har lockigt hår och Ada har rakt hår, och Ada har lasersvärd. F.6: Inte så mycket, men en del. Flickorna är mer lugna.

Insikter - barnen har färdiga uppfattningar om vad pojkar respektive flickor gör, hur pojkar och flickor är vilket förklaras av könet -förskolor som inte utgår från barns perspektiv fortsätter att sätta ramar för hur barn förväntas agera -intressant att reflektera över är vilka sammanhang som tillmäts mest betydelse och vikt i förskolan, och hur det påverkar flickors och pojkars läroprocesser -barns uppfattning om och syn på kön påverkas i hög grad även i förskolan -vi som arbetar inom förskolan kan åstadkomma skillnad genom att se varje barn som en individ, en person, och utgå från barns perspektiv i det arbete vi utför -klarar vi det har vi kommit en liten bit på väg mot att skapa förändring när det gäller könsstereotypa mönster och hur de påverkar barnen 2013-04-15 SIDAN 17

Lärande samtal Erfarenhets Lärande samtal utbyte genom nätverk Diskussion Vardagsprat

Bra Medvetenhet om mig själv, mitt förhållningssätt Högskolepoäng på avancerad nivå Grundidén resulterade i nytt utvecklingsområde Nästa utvecklingssteg Ramarna kring finansiering Att ha uttalat mål Mindre bra Konkurrens om platser Några hoppar av Yttre ramar Deltagarnas olika förväntningar kring organisation & prioritering

Lärdom Att ha en strategi för hur resultatet används och förankras Vikten av att synliggöra resultatet (brukarundersökningen)

Frågor Kan ni se andra hinder som vi inte ser? Hur gör ni för att hålla ett utvecklingsarbete vid liv?

Kontaktuppgifter ingmarie.lindgren@stockholm.se christina.sandberg@stockholm.se jana.lodeholm@stockholm.se