FaR s dag, Hässleholm, 081103 Fysisk aktivitet, depression och kognition hos äldre Adding years to life and life to years Magnus Lindwall, fil. Dr Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet & Institutet för Stressmedicin (ISM) Magnus.Lindwall@psy.gu.se
Exercise psychology : Forskningsområdet kring fysisk aktivitet, träning och relationen till tankar, känslor och beteende It s not rocket science- It s more complex than that
Utmaningar 25% av vuxna i Sverige helt fysiskt inaktiva, ca 20% tillräckligt fysisk aktiva, 80% ej Övervikt ökar och regelbunden fysiskt aktivitet minskar (skolidrotten skolidrotten) hos barn-ungdomar Större andel av befolkningen blir äldre - hälsoeffekter 50% hoppar av träningsprogram inom 6 mån (adherence) Lindwall, 2008
Fysisk aktivitet och mental hälsa Sänkning av depression Sänkning av ångest/oro Förbättrad självkänsla, positivare fysisk självuppfattning och ökad self-efficacy efficacy Förbättrat humör Förbättrad kognitiv förmåga Lägre stress och bättre coping Högre subjektivt välbefinnande Lindwall, 2008
Vilken roll spelar motion idag? (Fox et al., 2000) Som en terapi vid behandling av mental ohälsa Prevention av mental ohälsa Förbättrad livskvalitet och mental hälsa för individer med mental ohälsa Förbättrad livskvalitet för resten av befolkningen
Motion som behandling av Billigt mental ohälsa- fördelar Få bieffekter (Fox et al., 2000) Självupphållande/självförstärkande Mer tillgängligt - når ut till bredare klientel Promotivt- förstärkande av fysik och positiva hälsoaspekter
Motion som behandling av mental ohälsa- nackdelar Längre verkningstid än t ex psykofarmaka Kräver att personen inte är i alltför dåligt tillstånd Osäkert vad mekanismerna är, vad fungerar gällande typ av aktivitet, intensitet mm Kräver långsiktighet och regelbundenhet för effekt, svårt att få människor förändra livsstil och hålla sig till (adhere) beteendet
Att bli gammal
eller bara äldre och bättre?
The first half of life consists of the capacity to enjoy without the chance; the last half consists of the chance without the capacity. Mark Twain (1835-1910) 1910)
Hälsobeteenden och hälsa (Belloc & Breslow, 1972) Individer som uppfyllde alla hälsobeteenden hade motsvarande hälsoläge som 30 år yngre individer som enbart följde några (n=7000). Effekten större för äldre. 7-8 h sömn varje dag frukost varje dag ej rökning sällan äta mellan måltider vara nära föreslagen/ideal vikt måttligt eller ingen alkohol regelbunden motion
Lätt till måttlig fysisk aktivitet hos äldre förlänger livet 3206 kvinnor och män > 65 år följdes mellan 1988-89 till 2000. Samband mellan grad av fysisk aktivitet och överlevnad studerades. Risk 1 Inaktiv Då och då 0,9 En gång/v 0,8 Två ggr/v Hård 2 ggr/v 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Grad av fysisk aktivitet Sundquist K et al. Am J Prev Med 2004;27:22-27.
Cigaretter, whisky och vilda, vilda kvinnor: Allt är inte så enkelt som det verkar! One hundred and twelve years later, Henry William Allingham is in rude health as the oldest man in Europe Allingham, with a twinkle in his eye, has always attributed his own longevity to 'cigarettes, whisky and wild, wild women The Observer, Sunday June 1 2008 X Y Z
Källa: Socialstyrelsen, 2006
Depression och ångest och motion Mentala hälsoproblem kostar oerhörda pengar, för individ, företag och stat. Psykisk ohälsa näst tyngsta sjukdomsbördan i samhället (DALY) Vi konsumerar antidepressiva medel för ca 1,2-1,61,6 miljarder årligen. 5-dubbel ökning sedan 80-talet SSRI ej så effektiva, (Kirsch et al., 2008),, skillnad mellan SSRI och placebo liten tom för svår depression. Alternativa metoder behövs! Regelbundet motionerande är kopplat till lägre nivåer av ångest/oro och depression. Stöd för orsak-verkan effekt i meta-analyser. analyser. Störst effekt på kliniskt deprimerade (e.g., Sjösten & Kivelä, 2006) Längden & trivsamheten är viktiga för producerandet av de positiva psykologiska effekterna
Den nationella äldrestudien SNAC - The Swedish National Study on Aging and Care - startade 2001 på initiativ av regeringen för att ge svar på hur framtida behov av vård och behov kommer att se ut och hur de bäst skall tillgodoses (www.snac.org) Fyra forskningscentra deltar i arbetet med var sitt ingående projekt. De aktuella studierna använder data från SNAC-Blekinge.
Motion och depression för äldre (Lindwall et al., 2006) 6,0 0 5,0 0 Mean depsum 4,0 0 3,00 2,0 0 1,0 0 0,0 0 a ld r ig 1-3 g g r / m å n a d fle r a gg r /v e c k a v a r je d a g m o t lä t 4 g Ref: Lindwall, M., Rennemark, M., Halling, A., Berglund, J., & Hassmén, P. (2006). The relationship between depression and exercise for elderly men and women: results from the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). Journal of Aging and Physical Activity, 15, 41-55.
Förändring i motionsvanor och depression (Lindwall et al., 2006) 5,0 0 4, 0 0 Mean depsum 3,00 2, 0 0 1,0 0 0,0 0 in te n u, in te t id ig a r e tid ig a r e, i n te n u n u, i n te t i d i g a re n u, ti d ig a re m o t lä t c h
Motion som behandling av 156 vuxna med diagnosticerad egentlig depression över 50 år 3 grupper under 4 mån: medicin (SSRI); motion 3ggr/vecka; eller kombinerad medicin plus motion Grupperna likvärdiga i förbättring efter 4 mån Vid uppföljning 6 mån efter behandling hade den rena motionsgruppen minst återfall Källa: Babyak et al., 2000, Psychosom Med, 62, 633-638. depression för äldre
Motion som behandling av 202 vuxna med diagnosticerad egentlig depression, medelålder ca 52 år 4 grupper under 16 veckor: medicin (SSRI); bevakad motion i grupp 3ggr/vecka; hemmabaserad motion; placebo Aktiv behandling bättre än placebo vid 4 mån; 45% i bev. mot, 40% i hemmabas mot, 47% i medicin & 31% i placebo grupp friska Ingen skillnad i effekt mellan medicin och motionsgrupper som behandling Ref: Blumental et al.,2007, Psychosom Med 69, 587-596 596 depression
Motion som behandling och principle of least effort (Zipf, 1949) Människor är motiverade att komma undan med så lite ansträgning som möjligt, dvs enklare att välja piller än motion Studier (ex. Babyak et al., 2000; Blumenthal et al., 1998; Broocks et al. 1998) visar att drop-out rate är något större för motions-grupp jämfört med piller eller mediatationsgrupp, dvs visst stöd för principen. Dock, ca 70-80% av kliniska patienter kan fullfölja ett motionsprogram
Remission Recovery Normal functioning Depressive symptoms Depressive disorder Respons to treatment Relapse Recurrence Acute phase Goal: to induce remission Initiate counceling and/or medication Begin gradual exercise program Continuation phase Goal: to prevent relapse Adjust or continue treatment including exercise Maintenance Phase Goal: to prevent recurrence Taper psychotherapy and medication Continue exercise as a part of a healthy lifestyle Figur 1. Modell för användandet av motion som komplement till traditionell behandling vid depression (O Neal, Dunn, & Martinsen, 2000, modifierad från Kupfer, 1991).
Rekommendationer för motionsträning med deprimerade personer (O Neal, Dunn & Martinsen, 2000) Känn till symtomen och bas-behandling av depression, ha prof. referens klar Lyssna på personen, undvik inte personens oro Etablera en klar yrkesmässig barriär i relationen Mät/uppskatta nuvarande fysiskt tillstånd och aktivitetsvanor Identifiera personens motivation till motion
Rekommendationer för motionsträning med deprimerade personer (O Neal, Dunn & Martinsen, 2000) Gör motionen kul, trevlig och icke-hotfull Gör motionen tillgänglig Uppmuntra personligt engagemang & ansvar genom att inkludera personen i planeringen Var beredd på sabotage ursäkter och låg närvaro Var medveten om vilket beteende som förstärks, använd positiv förstärkning
Motion är inte psykologi! Misstro bland terapeuter gällande motion/ träning som behandlingsform? (Faulkner & Biddle, 2001; Pollock, 2001) Ca 10% av psykoterapeuter rekommenderade motion till patienter (McEntee & Halgin, 1996) Kunskapen ingår ej i terapeutens träning/utbildning Saknas tilltro till (bevis) motionens vetenskapliga effekt (Lawlor & Hopker, 2001) Motion/träning utgör metodologiskt & teoretiskt ett annat perspektiv än dualistiskt kropp-själ perspektiv Att förändra individers livsstil är mkt svårt, tar lång tid & mkt energi Motion inte tillräckligt glamorös lösning på ett så komplicerat problem som psykisk ohälsa; för enkelt
Kognition och äldre Åldrande medför ökad sårbarhet för nedsättning i kognition ( t ex uppmärksamhet, minne, beslutsfattande) Intakt kognitiv förmåga är centralt för många vardagsaktiviteter ( t ex minnas telefonnummer, hitta hem, köra bil) och har en stark påverkan på livskvalitet Negativa förändringar i kognitiv status är en nyckelprediktor för utveckling av demens (e.g.,., Small et al., 2000)
Kognitiv status and motion (Lindwall, Rennemark & Berggren, 2008) Ref: Lindwall, M., Rennemark, M., & Berggren, T. (2008). Movement in mind: The relationship of exercise with cognitive status for older adults in the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). Aging and Mental Health, 12, 212-220.
Förändringar i motionsvanor och kognitiv status (Lindwall och Rennemark, 2007) Ref: Lindwall, M., & Rennemark, M. (2007). The effect of change in exercise behaviour on cognitive functioning in older people. Journal of Sport Sciences, 25 (Supplement), S314-315.
Gender X Exercise Status Change Effect 28,0 27,5 27,0 26,5 MMSE scores (0-30) 26,0 25,5 25,0 w omen men continously inactive negative change positive change continously active Exercise status change
Demens och fysisk aktivitet (Larson et al., 2006; Rovio, 2008; Rovio et al., 2005) Fysiskt aktivitet i medelåldern (2-3ggr/ vecka) relaterat till minskad risk (ca 30-60%) för senare demens & Alzheimers jämfört med inaktivitet. Störst effekt för de med nedsatt fysisk förmåga. Effekt större hos bärare av riskallelen ApoE-e4. Fysisk aktivitet i medelåldern även relaterat till större gråsubstans och hjärnvolym
Fysisk aktivitet/motion och mental ohälsa hos äldre Take-home-messages: 1. Regelbunden fysisk aktivitet viktig för bibehållandet av mental hälsa på ålderns höst. Var smart, motionera ditt hjärta (Hillman, Erickson & Kramer, 2008) 2. Det är aldrig för sent att börja och alltid för tidigt att sluta 3. Ingen linjär dos-respons trend, måttlig intensitet ett par gånger i veckan räcker 4. Könsskillnader?
Måttlighetens lag Fysisk aktivitet/träning Hälsa/Välbefinnande
Fysiologiska/biologiska mekanismer Ökad blodtillförsel till hjärnan?? Kroppstemperaturens höjning Påverkan på HPA (hypothalamus- hypofys- binjurebark) axelns aktivitet Förändringar i neurotransmittosubstanser, t ex serotonin Ökad frisättning av beta-endorfiner endorfiner (endogena opiater), kroppens egna morfinliknande substans Sänkning av muskelspänning Transient hypofrontality hypothesis (Dietrich, 2003) Bidrar till plasticitet i hjärnan, ny cellbildning
Psykosociala mekanismer Distraction Distraction - time out från andra saker (stress) Social aspekt - träffa människor Ökat själv-värde värde (self-esteem) esteem) a) Positivare kroppsuppfattning b) Känsla av färdighetsbehärskning (mastery), effektivitet och prestation c) Känsla av självbestämmande och kontroll gällande kroppen
Utmaningen att förändra beteende: Motivation och barriärer till motion för äldre (Brawley et al., 2002; Taylor et al., 2004) Största problemet att vidmakthålla positivt beteende, dvs. undvika återfall Barriärer: negativa stereotyper om motion, upplevd hälsa, fysisk funktion, upplevelse av fysiska symptom vid FA ( t ex smärta i leder, andfådd), säkerhet, rädsla att falla, brist i intresse Den faktor som är tydligast relaterad till medverkande i FA: self-efficacy efficacy (tilltro till egna förmågan i given situation) Skräddarsydda program efter individen, möta individen på rätt nivå baserat på hur redo man är för förändring, dvs. den transteoretiska modellen (se t ex Motivation för motion, Faskunger)
Nyckelvariabler i social-kognitiva teorin (Bandura, 1986, 1997) Self-efficacyefficacy expectations: förväntningar och åsikter kring egna förmågan att utföra specifika beteende för att uppnå ett visst utfall (kan jag jogga 5 km utan att stanna?) Outcome expectancy: uppskattning av sannolikheten att ett givet beteende ska leda till ett visst specifikt resultat (att jogga 5 km, 3 ggr per vecka, ska leda till 5 kg viktminskning över 3 månader) Outcome value: förstärkningsvärdet på utfallet av beteendet (hur viktig är är 5 kg viktminskning?)
Tack för uppmärksamheten! Magnus.Lindwall@psy.gu.se