Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol Bro skol
1 Presettio v skol Bro skol är e F-3 skol i Brodle, Lysekils kommu. Skol hr uder läsåret 2011/2012 hft i geomsitt 52, fördelde på e förskoleklss, e årskurs 1 och e årskurs 2-3. På Bro skol går frå tätorte me också måg bussbur br. Skol rbetr är smm med Stågeässkol också ligger i Stågeäsdistrtet, och lämr i åk 4 över till de skol. Båd skolor leds v smm rektor. Viss tjäster dels med dr eheter, så, skolskötersk, vktmästre, specilpedgog och skolssistet. På Bro skol fis 2,5 lärrtjäst till åk 1-3 vilket möjliggör rbetet med br med speciell behov. Skol rbetr ktivt, lösigsfokusert och målmedvetet med bemötde och socil färdighetsträig. De hr regelbud klssråd och elevråd. På skol fis ett välutvecklt rbete med rigsmtl, koflthterig och mssge, för tt stärk s socil färdigheter. På rster fis flertlet vux rstvärdr ute på skolgårde. Skol hr uder läsåret hft e fritidhemsvdelig, med i geomsitt 40 br iskriv. På fritidshemsvdelige rbetr fyr persol. Skol hr e stor och härlig skolgård erbjuder diverse ktiviteter. Plterigr hr gjorts uder våre, lså hr e ege återviigscetrl kommit på plts. All klssrum hr färdigutrustts med koer. Problem med ätverk och uppkopplig hr dock försvårt dett rbete. 2 Smmfttig v läsåret Läsåret hr vrit orlud mot föregåede år, då det hr vrit svårt tt rekryter y rektor efter föregåede rektors pesiosvgåg. Uder höste fs e tillfällig rektor på plts, vilket gjorde tt de kotiuitet vd gäller rbetsmetoder och rbetsklimt byggt upp uder föregåede år, delvis luckrdes upp. I juri tillträdde y rektor och uder våre hr skols persol rbett med förhålligssätt och proktivt gerde geom temkvällr rut littertur. Dess temkvällr hr delts upp för ol yrkesktegorier, för tt prktiskt gå tt geomför. Tid på Apt hr väts för tt skp smförståelse mell ol yrkesgrupper. Arbete krig gemesmt förhålligssätt, "ll br är lls", gemesmm regler, smt vd är vgörde i lärrrolle för tt sk å god resultt hr gjorts i form v lärledde smtl och gruppdiskussioer. Dett rbete hr geomförts, både på Apt och gemesm studiedg, då ll persol kut medverk på smm gåg. E del v persolmöte hr hdlt om skolsid, lokl pedgogisk plerigr och de y kurspler smt kuskpskrve. Det hr fuits e viss osäkerhet vd gäller vtlsfrågor och vd sk igå i rbetstide, vilket ktuliserdes uder ifördet v systemet Herom. Dett hr lett till tt rektorer hr försökt t frm gemesmm ormer och förhålligssätt för de ol yrkesktegorier. Det är vtigt tt det råder e lvärdighet för smm yrkesktegori iom kommue. Ett område hr skpt stor frustrtio och svårighet i vårt rbete är det fktum tt iteret och iträtet ej fugerr i de utsträckig är öskvärt. Persol hr mått väldigt dåligt över dett och det hr försvårt vårt rbete med IUP, omdömesskrivde, iformtio, etc. geom Skolsid. Atl hr det legt reltivt kostt rut 50 stycke. I- och utflyttigr hr i stort sett motsvrt vrdr. Adele behörig persol är god, me det fis äme där Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 2(15)
vi hr problem med behörighete, så hemkuskp, mus, turkuskp och egelsk. Vi hr uder läsåret vrit ödgde tt sts extr lärrresurs på ågr årskurser för tt ök måluppfyllelse och möt de behov fuits. Dett hr slgit väl ut och hft vsedd effekt på resultt. Resursfördelige räcker dock ite till för de resurskrävde vi hr i vårt område, så dr område hr fått stå tillbk, däribld stödudervisige i egelsk. Persole upplever osäkerhete och ovisshete krig e evetuell iflyttig v e förskolevdelig i skols lokler mycket jobbig och stressde. 3 Skols verksmhetsidé Uder tidigre år hr Bro skol hft följde visio; All på Bro skol sk kä trygghet, tt m duger. Bro skol värr om ett gott förhålligssätt till, föräldrr och vrdr i persolgruppe. De visio sk uder höste reviders och bli gemesm med Stågeässkols visio, då dess båd skolor hr gemesmmm och smm rektor. Ny visio är; E skol i uet, e skol för frmtide. Visioe skll fuger e övergripde ledstjär för ll i verksmhete, så tt det skps god förutsättigr för vrje idivid tt utveckls optimlt. Bro skol vill vr e tidselig skol utvecklr lärde på måg ol sätt, med hög kvlitet, hrmoisk rbetsmiljö och humor. Bro skol vill vr e skol där och vux käer sig välkom och trygg och där vrje elev möts med respekt. Läropl och värdegrud sk vr ledstjäror i udervisige. Bro skol vill vr e skol där vrje elev möts där de befier sig och utifrå förmåg och itresse ges möjlighet tt utveckls så lågt möjligt. 3.1 Rektors strtegier tt led skol Som ledre är mi mbitio tt vr lyhörd och ärvrde, tt h tid tt besök verksmhete. Det är vtigt tt h ett positivt och lösigsfokusert förhålligssätt, tt t fst på det fugerr br istället för tt fst i det ite fugerr. Prestige och låst positioer och llt för strt och rigid regler bidrr ite till ett gott klimt. Vi får ite fst i ett klimt där vi gör vi lltid hr gjort ut tt reflekter över vrför. Det är vtigt tt våg täk ytt. Mi mbitio är tt geom tt lyft god exempel bidr till tt sprid käsl v rbetsglädje, tt vrje medrbetre k gå till rbetet med e käsl v glädje och stolthet. Det llr vtigste är tt bemöt vrje elev och förälder med respekt. Ett gott smrbete och e hög trivsel ökr eleves möjligheter till e god skolgåg. Mi mbitio är också tt vr öppe, rk, ärlig och tydlig. Jg ser tt ett tydligt ledskp miskr riske tt medrbetre käer osäkerhet och frustrtio. Det är vtigt tt rbet för tt ll i orgistioe sk kä sig e ehet och tt effektiviser och rtioliser rbetet så tt vi fokuserr på rätt sker vid rätt tillfälle. Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 3(15)
Mi visio för Bro skol är tt vi sk vr e skol i frmkt är det gäller skolutvecklig. Vi sk h god trivsel bld både persol och, gott bemötde och e hög måluppfyllelse. 3.2 Skols systemtisk kvlitetsrbete Uderlg till kvlitetsredovisig läsåret 2011-2012 är utveckligssmtl, medrbetrsmtl och läsårsutvärderig. Vi hr också vät elevekäter, tioell prov, eg observtioer och reflektioer, smt föräldrråd. Uder två temkvällr, smt uder APT hr vi diskutert och lysert resultt, smt rbett ktivt med vårt bemötde v med specif svårigheter och vd käeteckr e professioell skol. Geom lärledde smtl hr vi smmställt och lysert vår strk område respektive utveckligråde. Medrbetrekäte, geomfördes i december 2011, visr på hög trivsel bld medrbetr me också e tuff rbetsbelstig. 90% tycker tt det är roligt tt gå till rbetet. Återståede 10% istämmer delvis. 96,7% upplever rbetsglädje och 3,3% istämmer delvis. 36,7% ser dock tt de ite hr tid för återhämtig och reflektio, med 33,3% ser tt de edst delvis hr tid för detsmm. 46,7% hr uder det seste året upplevt hot och våld på rbetspltse. Vid vrje tillfälle uppges elev eller vårddshvre vr utsättre. Föräldrråd hr geomförts regelbudet och hr uder våre 2012 vrit välbesökt. Föräldrr är ktiv och visr eggemg för skols utvecklig och rbete. Elever 4 Arbetsorgistio fyr hörster 4.1 Br Elever Vårddshvre Grudskol Mrs 2012 Mrs 2011 Mrs 2010 Atl 50 43 44 Atl klsser 3 3 3 Geomsittligt tl per klss 16,67 14,33 14,67 Atl plcerde br i behov v särskilt stöd (åtgärdsprogrm) Atl plcerde br med t modersmål ä svesk 3 8 14 4 2 2 Kommetrer: Elevekät Jg käer mig trygg i skol Svrsltertiv Svrsltertiv i procet Svrsltertiv Svrsltertiv Stämmer helt och hållet Stämmer gsk br Stämmer gsk dåligt Stämmer ite lls Vet ej Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 4(15)
Skolrbetet gör mig så yfe så jg får lust tt lär mig mer Svrsltertiv Svrsltertiv i procet Svrsltertiv Svrsltertiv Stämmer helt och hållet Stämmer gsk br Stämmer gsk dåligt Stämmer ite lls Vet ej Lärr i mi skol tr häsy till s åster Svrsltertiv Svrsltertiv i procet Svrsltertiv Svrsltertiv Stämmer helt och hållet Stämmer gsk br Stämmer gsk dåligt Stämmer ite lls Vet ej Jg vet vd jg sk ku för tt å måle i de ol äme Svrsltertiv Svrsltertiv i procet Svrsltertiv Svrsltertiv Stämmer helt och hållet Stämmer gsk br Stämmer gsk dåligt Stämmer ite lls Vet ej Lärr i mi skol hjälper mig i skolrbetet om jg behöver det Svrsltertiv Svrsltertiv i procet Svrsltertiv Svrsltertiv Stämmer helt och hållet Stämmer gsk br Stämmer gsk dåligt Stämmer ite lls Vet ej Jg vet hur det går för mig i skolrbetet Svrsltertiv Svrsltertiv i procet Svrsltertiv Svrsltertiv Stämmer helt och hållet Stämmer gsk br Stämmer gsk dåligt Stämmer ite lls Vet ej Mi lärre förvätr sig tt jg sk å måle i ll äme Svrsltertiv Svrsltertiv i procet Svrsltertiv Svrsltertiv Stämmer helt och hållet Stämmer gsk br Stämmer gsk dåligt Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 5(15)
Svrsltertiv Svrsltertiv i procet Svrsltertiv Svrsltertiv Stämmer ite lls Vet ej Elevekät. Reflektioer, slutstser, lärdomr: Elevekät. Åtgärder för fortstt utvecklig: 4.1.1 Elever - Ntioell prov Ntioell prov årskurs 3 Äme Delprov At l elev er Skriftlig räkemetoder Atl ått krvivå Adel ått krvivå Atl ått krvivå 11 9 82 1 8 Räk i huvudet 11 10 91 2 8 Tid och geometri 11 10 91 2 8 Lheter, tllije och tlföljder Uppdelig v tl och helheter 11 10 91 2 8 11 10 91 2 8 Are och volym 11 8 73 2 6 Sttist, gruppuppgift 11 11 100 3 8 Atl ått krvivå Adel ått krvivå Adel ått krvivå Svesk Mutlig uppgift 9 9 100 2 7 Svesk Läsig skölitterär text 9 9 100 2 7 Svesk Läsig fkttext 9 9 100 2 7 Svesk Eleves högläsig 9 8 89 2 6 Svesk Svesk Svesk Svesk Skrivuppgift: berättde text Skrivuppgift: stvig och iterpuktio Skrivuppgift: läsbrhet Skrivuppgift: beskrivde text 9 9 100 2 7 9 9 100 2 7 9 9 100 2 7 9 9 100 2 7 Svesk drspråk Mutlig uppgift 2 2 100 1 1 Svesk drspråk Läsig skölitterär text 2 1 50 0 1 Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 6(15)
årskurs 3. Reflektioer, slutstser, lärdomr: årskurs 3. Åtgärder för fortstt utvecklig: Svesk årskurs 3. Reflektioer, slutstser, lärdomr: Svesk årskurs 3. Åtgärder för fortstt utvecklig: Ntioell prov årkurs 6 Äme Delprov At l elev er Atl ått krvivå Adel ått krvivå Atl ått krvivå Atl ått krvivå Adel ått krvivå Adel ått krvivå Egelsk Smtl/tl Egelsk Lyss/förstå (skriv) Egelsk Läs/förstå (skriv) Egelsk Skriv Miiräkre, räkesätte Lägd, re, skl Tid, sttist Räkemetoder Svesk Svesk Svesk Svesk Svesk Läs, förstå litterär texter Läs förstå skpros Skrivuppgift berättde Skrivuppgift förklrde Läs smtl Svesk drspråk Svesk drspråk Svesk drspråk Svesk dr- Läs förstå litterär texter Läs förstå skpros Skrivuppgift berättde Skrivuppgift förklrde Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 7(15)
Äme Delprov At l elev er språk Atl ått krvivå Adel ått krvivå Atl ått krvivå Atl ått krvivå Adel ått krvivå Adel ått krvivå Svesk drspråk Läs, smtl Egelsk årskurs 6. Reflektioer, slutstser, lärdomr: Egelsk årskurs 6. Åtgärder för fortstt utvecklig: årskurs 6. Reflektioer, slutstser, lärdomr: årskurs 6. Åtgärder för fortstt utvecklig: Svesk årskurs 6. Reflektioer, slutstser, lärdomr: Svesk årskurs 6. Åtgärder för fortstt utvecklig: Ntioell prov årskurs 9 Äme Delprov At l elev er Atl ått krvivå Adel ått krvivå Atl ått krvivå Atl ått krvivå Adel ått krvivå Adel ått krvivå Svesk Provbetyg Svesk Läsförståelse Svesk Mutlig kommutio Svesk Skriftlig produktio Svesk drspråk Svesk drspråk Svesk drspråk Svesk drspråk Provbetyg Läsförståelse Mutlig kommutio Skriftlig produktio Provbetyg Egelsk Provbetyg Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 8(15)
Äme Delprov At l elev er Atl ått krvivå Adel ått krvivå Atl ått krvivå Atl ått krvivå Adel ått krvivå Adel ått krvivå Egelsk Mutlig kommutio Egelsk Receptiv förmåg Egelsk Skriftlig produktio Svesk årskurs 9. Reflektioer, slutstser, lärdomr: Svesk årskurs 9. Åtgärder för fortstt utvecklig: årskurs 9. Reflektioer, slutstser, lärdomr: årskurs 9. Åtgärder för fortstt utvecklig: Egelsk årskurs 9. Reflektioer, slutstser, lärdomr: Egelsk årskurs 9. Åtgärder för fortstt utvecklig: Äme 4.1.2 Resultt smtlig äme Atl Atl ått måle Adel ått måle Adel ått måle Bild (BL) 32 32 100 100 100 Egelsk (EN) 20 20 100 100 100 Hem- och kosumetkuskp (HKK) Idrott och häls (IDH) 32 32 100 100 100 (MA) 32 28 88 79 89 Modersmål (ML) Mus (MU) 32 32 100 100 100 Nturorieterde äme (NO) ÅK 3 Biologi (BI) Fys (FY) Kemi (KE) Smhällsorieterde äme (SO) ÅK 3 Geogrfi (GE) Histori (HI) Religioskuskp (RE) Smhällskuskp (SH) Slöjd (SL) 32 32 100 100 100 32 32 100 100 100 Svesk (SV) 30 27 90 92 88 Svesk drspråk (SVA) Tek (TE) 2 1 50 0 100 Adel ått måle Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 9(15)
Reflektioer, slutstser, lärdomr: Åtgärder för fortstt utvecklig: 4.1.3 Betyg Betyg mist godkät, del i % 2 012 2 012 Bild (BL) Egelsk (EN) Hem- och kosumetkuskp (HKK) Idrott och häls (IDH) (MA) Moder språk (MSPR) Mus (MU) Biologi (BI) Fys (FY) Kemi (KE) Geogrfi (GE) Histori (HI) Religioskuskp (RE) Smhällskuskp (SH) Slöjd (SL) Svesk (SV) Svesk drspråk (SVA) Tek (TE) 2 012 2 011 2 010 Reflektioer, slutstser. lärdomr: Åtgärder för fortstt utvecklig: 4.1.4 Behörighet till gymsieskol i (%) ÅR 2 012 2 011 2 010 2 009 2 008 2 007 2 006 2 005 2 004 Behörighet till gymsieskol (%) Reflektioer, slutstser, lärdomr: Åtgärder för fortstt utvecklig: 4.1.5 Fktiskt meritvärde Defiitio: Meritvärdet utgörs v summ v betygsvärde för de 16 bäst betyge i eleves slutbetyg. Godkäd motsvrr värde 10, Väl godkäd värde 15 och Mycket väl godkäd värde 20. Mximlt k eleve få 320 poäg i meritvärde. I lyse igår edst fått betyg i ett eller fler äme. Summerig v vrje vgågselevs meritvärde dividert med tl vgågs i kommue. Meritvärde hr beräkts för vgågs hr fått betyg i ett eller fler äme. Resultt på kommuivå vser edst kommul skolor, d.v.s. skolor där kommue är huvudm. Summerig Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 10(15)
v vrje vgågselevs meritvärde dividert med tl vgågs på skol. Meritvärde hr beräkts för vgågs hr fått betyg i ett eller fler äme. Resultt på skolivå vser både kommul och friståede skolor (skolor med eskild huvudm och ger slutbetyg eligt det mål- och kuskpsrelterde betygssystemet). ÅR 2 012 2 011 2 010 2 009 2 008 2 007 2 006 2 005 2 004 Fktiskt meritvärde Gullmrsskol Fktiskt meritvärde rsgeomsitt Reflektioer, slutstser, lärdomr: Åtgärder för fortstt utvecklig: 4.1.6 Smverk hem och skol Föräldrråd hr geomförts regelbudet och hr uder våre 2012 vrit välbesökt. Föräldrr är ktiv och visr eggemg för skols utvecklig och rbete. All vårddshvre hr erbjudits utveckligssmtl uder både höst- och vårtermi. All vårddshvre hr vrit ibjud till ett föräldrmöte uder hösttermie. Uder vårtermie hr vårddshvre till två elevgrupper erbjudits ytterligre föräldrmöte. All vårddshvre hr kotiuerlig kotkt med klssförestådre. E del hr hr tätre kotkter med skol, i form v veckovstämigr, smrådsmöte och vid hämtig och lämig på fritidshemme, bsret på behov och övereskommelser. Vi rbetr ktivt med devise tt ett gott, flexibelt och tillmötegåede smrbete med hemmet är v störst vt för vår s välmåede och resultt. I elighet med Skolispektioes sypukter hr rutier för klgomålshterig reviderts. Se bilg 2. Ig klgomål på Bro skol hr ommit. 4.2 Medrbetre Atl ställd (tjäster) 7 - vrv pedgoger 7 Sjukfråvro 2 012 2 011 2 010 Kommetrer: 4.2.1 Medrbetrekät Frågor Jg upplever rbetsglädje Jg käer mig delktig och hr iflytde över mi rbetsistser Jg tr svr för mi rbetsuppgifter Jg upplever mig h tid för återhämtig Stämmer helt och hållet Stämmer gsk br Stämmer gsk dåligt 46,7 53.3 0 0 40 50 0 2 80 20 0 0 10 16,7 33,3 36,7 Stämmer ite lls Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 11(15)
Frågor och reflektio Stämmer helt och hållet Stämmer gsk br Stämmer gsk dåligt Stämmer ite lls Reflektioer, slutstser och lärdomr Siffror är e smmslgig v de resultt hel distrtet, Bro skol och Stågeässkol visde. Medrbetrekäte, geomfördes i december 2011, visr på hög trivsel bld medrbetr me också e tuff rbetsbelstig. 90% tycker tt det är roligt tt gå till rbetet. Återståede 10% istämmer delvis. 96,7% upplever rbetsglädje och 3,3% istämmer delvis. 36,7% ser dock tt de ite hr tid för återhämtig och reflektio, med 33,3% ser tt de edst delvis hr tid för detsmm. 46,7% hr uder det seste året upplevt hot och våld på rbetspltse. Vid vrje tillfälle uppges elev eller vårddshvre vr utsättre. Åtgärder för fortstt utvecklig: Utifrå medrbetrekäte hr persole tillsmms vlt tt prioriter ågr utveckligråde sk utvärders vid ol tillfälle uder ästkommde läsår. E hdligspl hr upprättts. Se bilg 3. Åtgärder för fortstt utvecklig: 4.3 Arbetsmiljö De psykisk rbetsmiljö hr uder läsåret vrit påfrestde för persole, vilket k bero på fler ol fktorer. Briste på kotiuitet i ledrskp, med tillfällig lösigr och byte v rektorer, hr upplevts väldigt stressde. De elevgrupp fis på Stågeässkol är krävde. Det är måg br med stor behov, såväl psykisk, socil, kuskpsmässig. Det är ett hårt belstt område tt rbet i. Briste på fugerde tek och iteret är ytterligre e fktor perosle lyfter frm ett stort rbetsmiljöproblem. Det är svårt tt bedriv udervisig utifrå de y kurspler ut fugerde tek. Iformtio, iup och omdömesskrivig på Skolsid är vhägigt fugerde tek. Persole käer frustrtio över tt ite ku vr uppdterde och följ de utvecklig krävs. De utvärderig gjordes med ll persol i jui 2012 visr dock tt trivsel är hög på skol. Arbetsklimtet beskrivs öppet och tillåtde. Arbetet uder våre, med förhålligssätt i fokus upplevs mycket br och iställige till ledige är positiv. Måg ser med glädje frm emot kommde läsår och fortsättige v det utveckligsrbete påbörjts uder våre. Ovisshete är det gäller e evetuell smmslgig v Domreke hr upplevts psykiskt påfrestde för persole. Utvärderig i form v 4 frågor visr tt trivs på skol. Skolgårde upplevs mycket trevlig och fritidshemslokler ljus, moder och trevlig. 4.4 Ekoomi Då Bro skol ite lägre får ågot extr småskoletillägg är det mycket svårt tt få e god och fugerde verksmhet. Lärrs tid fylls med uppdrg, så rstvktsuppdrg. Det är få persoer tt fördel ll uppdrg på, vilket ger e sårbrhet. Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 12(15)
För tt kompeser för dett hr Bro skol legt med överresurs, vilket ger e orättvis getemot Stågeässkol hr fått spr motsvrde resurs. Behörighetsspekte och rbetet med i behov v särskilt stöd är svårt tt få fugerde. 5 Utveckligsorgistio 5.1 Skols prioriterde utveckligråde 1 Bkgrud till vl v prioritert område Då det på Bro skol fis måg med beteedeproblemt v ol slg krävs, äu mer, ett medvetet och professioellt bemötde v vux på skol. Det är vtigt tt vuxe ite skp fler koflter ä ödvädigt geom tt med sitt bemötde trigg igåg det beteede hos eleve m vill udv. Det är vtigt med ett gott smspel mell vux, så tt persole k stödj och hjälp vrdr i svår situtioer. Höste 2011 vr e tuff period på skol, och persole upplevde tt de gled ifrå vrdr och de hjälpsmhet tidigre fuits försv. Det vr turbulet i måg elevgrupper och persole skde si föregåede rektors systemtisk rbete med persole. Högst prioritet uder våre 2012 hr därför vrit tt rbet med tt återskp e gemeskp på skol, där persole hjälper vrdr och där "ll br är lls br". Vidre hr fokus legt på tt hitt former för professioellt bemötde och hur m k skp lösigr tillsmms med på ett proktivt sätt. Geomförd istser All persol hr läst boke "Vilse i skol" v Ross W Gree. Uder två temkvällr hr vi i grupper diskutert iehållet och delt upplevelser och erfreheter. Mell dess tillfälle hr persole trät på tt väd de redskp preseters i boke. Uder APT -möte och e gemesm studiedg i jui hr vi kopplt ihop diskussioer mell ol yrkesktegorier geom lärledde smtl. Utbildigsistser i form v kogitiossimultor, klipp frå svt:s progrm "Mitt huvud är e torktumlre" etc. hr komplettert rbetet. Reflektioer, slutstser, lärdomr Arbetet hr upplevts mycket positivt. Persole är professioell, lösigsfokuserd och prestigelös. De delr med sig v si erfreheter och stödjer vrdr. E medvetehet i hur vi gerr getemot i llmähet och med specif beteedesvårigheter i syerhet sys tydligt. De verktyg preseters i boke "Vilse i skol" hr väts och upplevs god hjälp. Klimtet på skol hr vsevärt förbättrts, både i vår elevgrupper och persole emell, vilket uderstryks v persolutvärderig och elevekätsvr. Arbetet hr lett till reflektioer krig hur vi k väd vår stödistser och vd är hjälpsmt i ol situtioer Åtgärder för fortstt utvecklig: I ugusti geomförs e gemesm studiedg där Specilpedgogisk skolmydighete deltr. Tke är tt fördjup persoles kuskper krig digoser ADHD, utism och hur udervisige krig med dess vårigheter på bäst sätt k Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 13(15)
läggs upp. På vrje pt plers gemesmm diskussiosfrågor rör förhålligssätt och smsy. Vi förädrr och strukturerr rbetet för i behov v stöd, för tt få e mer effektiv orgistio. Tillsättdet v e kurtor på skol breddr elevhälsotemet och fyller e vtig fuktio i hel skol rbete krig i behov v stöd och hjälp. Förhoppige är också tt dett bidrr till tt dr fuktioer, så specilpedgog, i fortsättige k väd si kompetes till det de är vsedd, vilket ytterligre k bidr till e höjig v kvlitetet på skol. 5.2 Skols prioriterde utveckligråde 2 Bkgrud till vl v prioritert område Geomförd istser Reflektioer, slutstser, lärdomr Åtgärder för fortstt utvecklig: 5.3 Skols prioriterde utveckligråde 3 Bkgrud till vl v prioritert område Geomförd istser Reflektioer, slutstser, lärdomr Åtgärder för fortstt utvecklig: 6 Presettio v fritidshemmet Fritidshemmets visio/verksmhetsidé Fritidshemmets visio/verksmhetsidé Vi rbetr efter de gemesmm policy och det gemesmm kvlitetsrbete, i Lysekils kommu, hr frmrbetts för Fritidshemme. Se bilg. Rektors strtegier tt led fritidshemmet Ett ärvrde ledrskp är vtigt för tt få e god verksmhet. För tt få hög kvlitet hr yckelpersoer utsetts. Dess vrr för de övergripde plerige v verksmhete. Fokus på Fritidshemme hr gjorts iför läsåret 12-13. Fritidspedgoger hr fått extr tid till plerig och till tt geomför rstktiviteter. Att utyttj Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 14(15)
persoles kompetes på rätt sätt leder till e högre kvlitet. Fritidshemmets systemtisk kvlitetsrbete Vi följer det årshjul är frmtget för fritidsverksmhete i Lysekils kommu. Se bilg. Fritidshemmets utveckligråde Det pågåede rbetet med förhålligssätt, geomförts uder våre -12 på hel Bro skol, fortlöper. Det är vtigt tt vi hr e smsy och tt persol itr e medvete strtegi och hållig, så tt vi med vårt gerde ite utlöser de beteede vi öskr misk. Det är vtigt tt ger pro-ktivt och tt i smtl och övereskommelser med bre hittr vägr för tt udv problem. Vi behöver också rbet vidre med tt ytterligre stärk vårt professioell förhålligssätt getemot vårddshvre. Fritidshemme står iför e utmig i frmtide. Om e förskolevdelig flyttr i på Bro skol sk fritidhemsverksmhete bedrivs på 3 våigr. Att hitt prktisk lösigr och få till ett fugerde tillsyssvr kommer tt kräv mycket. 7 Utster mot frmtide För frmtide och för tt vi på skol sk ku lev upp till de krv åläggs oss i och med lgr 11, krävs e uppdterig och ivesterig i digitl tek. Vi hopps ku få ivesterigsmedel för dett ädmål. Vi hr fortstt låg peroslomsättig med e ktiv och lösigsfokuserd persol. Vi rbetr med tt h e hög kvlietet och e verksmhet tt kä stolthet över. Skols måluppfyllelse kommer fortstt tt ligg högt. Måluppfyllelse i egelsk kommer tt h förstärkts geom målmedvetet rbete. Bro med omejd är e växde kommudel och vi kommer fortstt tt h ett högt elevtl och ett hårt ryck på vår fritidshem. Vår hr e mycket vrierd sociokulturell bkgrud och måg uttrycker psykisk ohäls. Vi hr måg föräldrr uttrycker osäkerhet i si föräldrroll. Resursfördeligssystemet tr ite häsy till tt vår hr ökde behov v vux, lärre och kurtorsstöd i skol, ut behöver förädrs. E elev i vårt område kräver geerellt mer resurs ä på dr ställe i kommue. Geom ökt elevuderlg får skol fis kvr, me hr ett mycket mer flexibelt smrbete med Stågeässkol. Vi iför uder kommde läsår ett ytt IUP-hjul där vi hopps få ett bättre flöde mell omdöme, utveckligssmtl och betyg. Se bilg. Upprbetig v y Skolsid kommer tt ske ktivt uder ästkommde läsår. Vi rbetr för tt gör Skolsid till ett levde verktyg och ett dilogforum för vårddshvre, elev och skol. 8 Bilgor Bro skol, Redovisig v det systemtisk kvlitetsrbetet, grudskol 15(15)