lokala 10år! glokala.se En jubileumsskrift från Glokala folkhögskolan 2016

Transkript

1 lokl 10år! glokl.se E jubileumsskrift frå Glokl folkhögskol 2016

2 10 år med Glokl folkhögskol Fik och idéutbyte. Mrie tillsmms med delr v styrelse och persole, höste Iugusti 2004 börjde jg mi ställig i Folkbildigsföreige, då som utbildigsledre för e uppdrgsutbildig iom Komvux Mlmö. Kurser som bedrevs vr grudläggde vuxeutbildig för persoer med svesk som dr språk. Jg mis tt jg vr så himl impoerd v det eggemg som fs bld pedgoger, övrig persol och i styrelse. Det som slog mig llr mest vr hur de persolgrupp lyckdes trots tt det vr e komvuxutbildig rbet utifrå ett folkbildigsperspektiv och smtidigt få så mycket positiv kritik frå komvuxdmiistrtioe. All deltgre fick ite plts på Sofieluds Folkets Hus, så vi hyrde också i oss på Holm (Hyllie) Folkets Hus. Uder 2005 kom det glädjde beskedet tt Folkbildigsföreige fick möjlighete tt strt e folkhögskol. Igrid Rsch, tidigre folkhögskolerektor, hde litts som kosult tt utform de fjärde sök till Folkbildigsrådet som kom tt bli de sist då vi fick bli de 148:e folkhögskol i ldet. Styrelse tog srt visioe Mlmö de glokl stde. De medel som tilldeldes oss vr först mycket små och räckte br till e llmä kurs och e särskild kurs, projekt utbildige. De sistämd vr förlgd till Bryggeriets sktebordläggig. Guill Adersso som vrit med och utformt de tidigre sökigr till Folkbildigsrådet fick de stor är tt strt e först Allmä kurs med glokl profil på Sofieluds Folkets Hus. Nmet vr för övrigt också Guills idé, så också iriktige. Ho tog fst på uttrycket Täk globlt och ger loklt. Frå de 1 juri 2006 börjde Håk Lrsso och jg tt del ledrskpet. Ugefär smtidigt strtde vi e stor SAGA kurs, som vr e rbetsmrkdsutbildig för vux lågtidsrbetslös. Vrje år som gick fick vi lite mer medel som gjorde tt vi kude strt fler kurser. All kurser som vi bedriver hr vuxit frm orgiskt geom olik ätverk och eskild persoers eggemg. Exempel på dett är: Vår filmlije kom till eftersom föreige smrbetde med och vr medlem i TV-Mlmö. Urbkostutbildige strtde efter ett rbetsmrkdsprojekt i smrbete med Arbetsförmedlige med smm iriktig, som ite lyckdes få deltgre eftersom AF påstod tt det äst ite fs ågr rbetslös ugdomr. Tkesmedj strtde i slutig till de stor Europe Socil Forum som gick v stpel i Mlmö. Smhällsetrepreörskurse är e utvecklig frå projektledrkurse utifrå smrbetet med Mlmö högskol. Permkulturkurse kom till utifrå hållbrhetspriciper i smrbete med omställigsrörelse och Holm folkhögskoleföreig. Seiorkurse tillkom utifrå behov och med häsy till regeriges krv på tt folkhögskol skulle rätt sig efter de v riksdge tg fyr syfte med folkbildige. Vi hr uder åre hft fler publik rrgemg, rvsfodsprojekt, dr större och midre projekt, e mägd smrbete med dr orgistioer, Komvux och högskoleistitutioer. Koklusio: Arbetet med folkhögskol uder dess 10 år hr vrit ftstiskt. Det är måg ugdomr som hr gått färdigt si utbildigr och hr fått möjlighet tt gå vidre i livet tige vi rbete eller högre studier. Jg hopps också tt ders upplevelser v Glokl folkhögskol hr bidrgit till ders livslåg lärde och utvecklig. Jg tror också tt verksmhete som bedrivs hr gjort, om ä lite, skilld för Mlmöbor i de glokl stde. Det stor eggemget och kompetese hos Glokls persol är och hr vrit impoerde geom ll de tio åre. Visst hr det vrit perioder v turbules och problem, me det hr lltid fuits e seriös prioriterig tt gör ett professioellt jobb och e stor förädrigsbeägehet. Sist me ite mist, Glokls styrelse hr också iehållit måg olik kompeteser med ett stort eggemg för tt stött folkhögskols utvecklig geom åre. Så tck ll deltgre, ll persol, styrelsemedlemmr och smrbetsprters för dess 10 år! Mrie Hgström, rektor Glokl folkhögskols jubileumsskrift 2016 Texter: Mli Rideskär och Göte Rudvll. Foto: Jey Ljuggre, Sti Zetterlud, Herik Möller, Croli Hsso, Glokls rkiv smt privt.

3 Mie frå tio år med Glokl folkhögskol Tio år med Glokl folkhögskol hr ieburit måg olik kurser, projekt, rrgemg och smrbete. All hr vi möte och mie som vi bär med oss. Här hr vi smlt ågr v dem ds med ige bil gskol re fö le o k lkhö Folkhögs rt e fo e tt st ö. mbitio r i Mlm tillkom fö reige ts fö ä le g o s k re s F, Hy Folkhög med AB ll ståd e rk e v m få ti tt i s e och LO det som srt, föreig ö lm M lokler kol i ol med k folkhögs s g ö h lk o F ö vr tt få blev Mlm fortstt sträv ll kvrr å lutig ti est s i Fosie. V i l o gsk em e folkhö s ierstd där d drö ä lm e g M i i r re te fs. Fö e gsföred i d il lågutb Folkbild ll ti es. m t gr gjord de då sit söki r e fl h c ige o dvll / Göte Ru Glokl folkhögskol strtr! Vi vr då ldets mist folkhögskol de 148:e i ordige. Självklrt vr telefosmtlet frå Folkbildigsrådet höste 2004, som iehöll meddeldet om tt vår fjärde sök om tt få strt Glokl folkhögskol, det som väckt störst glädje och tillfredsställelse. Vi, föreige, fick svr för e ege folkhögskol i Mlmö. Stort! / Håk Lrsso Skol får sitt m frå uppmige Täk globlt ger loklt. Jg föreslog met Glokl folkhögskol, eftersom vår folkhögskol föddes i globliseriges tidevrv där gräse mell det lokl och globl perspektivet lltmer sudds ut. Hur k vi bygg ett hållbrt Mlmö med mäiskor frå hel världe? Hur k vi ger som ktiv medborgre i e globliserd värld? Det vr frågor som vi ställde oss. Idg växer återige tiolisme och vår ledre k ite hter de lltmer kut globl probleme. Vi behöver mer ä ågosi e folkhögskol för världsmedborgre som vill återerövr demokrti, rättvis och medmäsklighete. / Guill Adersso Verkstäder blir e viktig del för tt skp utbyte och struktur... Avsikte med Bildigsverkst vr tt skp e form för berikde flöde mell folkbildig, forskig och kultur. Persolige hde jg stor glädje v tt få utform det Glokl semiriet som riktde sig till e vidre krets v forskre, folkbildre, politiker smt de itresserde llmähete. Det h bli sex semirier och jg käer fortfrde stolthet över smtlig progrms relevs och kvlitet. Med förfttrftr i Sofieluds Folkets Hus hoppdes jg bygg upp e y littertursce. Bld ibjud förfttre fs Le Adersso, Sus Alkoski och Steve Sem-Sdberg (i de blivit käd som Augustpristgre!) smt Sovjetuioes sist utrikesmiister Boris Pki. / Igrid Rsch smtidigt uppsktts rki. Ite mist i ett gm mlt erlgt spieri, där e kurs i hiphop musik och grffiti strts. Kurse får met Spieriet. Spieriet, skol för gtukost och hiphopkultur, vr de först åre ågot helt yskpde och experimetellt. Eftersom ige ågosi i hel världe drivit e skol med hiphopes fyr elemet så fs det ige mll tt gå efter. Och vi strtde ite heller utifrå ågo mll skol vr uder de tid helt rkistisk och ut ågo form v regler. Skol vr öppe 24 timmr året rut, vi hde gästrtister vrje dg frå hel hiphopscee och vi skpde hejdlöst. Allt vr tillåtet och llt gjordes. Det vr e glet kretiv tid där sju elever ett tg bodde på skol med tre hudr och det bråkdes, skrttdes, levdes och skpdes dyget rut. Jg älskde tt jobb med Spieriet de tre först åre och jg täker oft tillbk med värme och stolthet på de deltgre och gästlärre som vr piojärer i de modig form för såväl grupp- som persolig utvecklig. / Pärr Ruskig Adresso

4 Mie frå tio år med Glokl folkhögskol 2007 Prktiktkurse Folkrörelse och förädrig reser till Ltimerik. Både hdledre och kursdeltgre lärde oss mssor om världe rutom oss! Av tt läs och diskuter, förstås. Me llr mest v tt få lev tillsmms med bodefmiljer i Nicrgu och Hodurs. Del ders vrdg. Lär v ders sätt tt orgiser sig. Se hur politisk beslut i vår del v världe påverkr äd er till mist kffebuske eller bplt i ders byr. Så e självklr effekt v kurse blev tt vi gjordes till medvet kosumeter ll vl vi gör är vi hdlr betyder ågot för de som odlr vår mt! / Birgitt Görso Iliste E Allmä kurs för kvior på grudskoleivå hålls på Holm Folkets Hus. I e utopi sk det ite fis speciell skolor eller klsser för kvior och flickor, tycker jg, me som situtioe vr behövdes det e Allmä kurs för kvior. Måg levde mycket isolerde liv och rörde sig mell hem, dgis och skol. Fler v dem visste ite es tt Mlmö låg vid hvet. Skulle de t sig lite lägre förlitde de sig på si m eller släktig. Att gå esm eller åk buss vr uteslutet. Me ökde erfreheter och kuskp i rbetsliv, dtorhterig, svesk språket och svesk smhället, mtemtik, lite egelsk, simig, cyklig, gymstik, bussåkig, hdrbete, föreläsigr, utflykter och studiebesök gjorde dem modigre. Vi hde två veckors prktik per termi. De vr 25 persoer och ll fick prktik! Någr tog körkort och fler fick rbete iom resturg och äldreomsorg. Det vr e kul period på Glokl! Det vr e ktiv kurs, e fristd, och ärvro vr väldigt god / Mdeleie Ludi E viktig del i kviokurse är tt rbet med dtorer. Det först projektet om Flexibelt lärde är därmed fött! Geom ett tiotl projekt med de röd tråde flexibelt lärde hr Glokl vrit e v de mer ktiv iom dett område krig hur vi väder digitl verktyg i vår lärde vrdg tillsmms. Ledorde öppehet, yfikehet och kuskpsdelig för ll, hr oftst vrit med. Likså tke tt smrbete byggt på delktig medskpre över orgistiosgräser är för det mest hållbrt. De vlösde projekte hr vrit bärre v vår städigt växde utvecklig och gemesmm bildig som speglt vår omvärlds sbb digitl förädrig. E ftstisk res för Glokl som äve gett mig persolige isikter, kuskp och erfrehet som fått mig tt lltid vilj lär vidre. / Jörge Qvrtseklit 2009 Distskurse Smhällsetrepreör utveckls. När de tidigre projektutbildige trsformerdes till distskurse Smhällsetrepreör kom jg i i rolle som kurssvrig. I smspel med Fredrik Björk, Mlmö högskol, blev det direkt ett utforskde v hur vi kude gör e levde distskurs med mycket islg v ljud och video. Över 100 kursdeltgre hr vrit med över åre och utvecklt si idéer om kokret iititiv för smhällsförädrig. Prllellt med kurse hr det fuits ett växde smmhg. Projektslg frå Stiftelse för kuskps- och kompetesutvecklig stimulerde vårt rbete iom smhällsetrepreörskp, vi hr publicert böcker, tgit frm ispirtiosmteril och vrit med på studieresor till bld t Lodo, Berli, Toroto och Bilbo. Cetrum för Publikt Etrepreörskp som stöttr smhällsetrepreörer i Skåe fortsätter vi tt smrbet är med. / August Nilsso Wtch it! går frå idé till hdlig, med stöd frå Arvsfode. När vi drog igåg som projekt vr e förutsättig de öppehet som fs för tt test y verksmhet. Vi hr utforskt hur demokrti k görs, tillsmms med ug och med pedgoger. I skol, i föreigr, på fritidsgårdr och med politiker. Geom tt gå till botte med hur vi själv k rbet demokrtiskt hr vi också försökt ispirer till Glokls iter lärde och utvecklig som orgistio. Vi hr velt ispirer och bli ispirerde i metoder för demokrtisk orgiserig, och som idivider och kollektiv vill vi ger för de värld vi tror på. / Demokrtikollektivet Wtch it! 2010

5 Mie frå tio år med Glokl folkhögskol 2011 Geom Sofielud Agecy hålls verkstäder för ug rbetslös. IRUC (Ideellt Resurs- och Utveckligscetrum), där Glokl folkbildigsföreige är e v medlemmr, strtr prktisk verkstäder på tem som medi, re-desig, evet smt idé- och projekt. Folkbildigskoferese A World Worth Livig I smlr 750 persoer frå 82 läder i Mlmö. Med i ispirtiosprogrmmet fis bld t Återsvilr, e kurs om miljörbete, vrdgsekologi och återbrukets htverk. Ett v fler projekt som Liv Zetterlig rbett med uder si tid på Glokl. It tkes villge to rise child d we re ll childre i some spect. Dett citt och dess tillägg smmfttr mi elv år v kostt lärde på Glokl folkhögskol. All möjligheter, llt skpde, ll frmgåg och ll misslyckde är ett smspel och ett smskpde iom och mell mig själv, iom och mell ll dr i mi by smt världe. På gott och på ot är vi ll beroede v och i behov v vrdrs tillit, förtroede och respekt för tt skp det piojär. När modet fis och tillites frihet fis k vi tillsmms skp till vår full potetil, idividuellt och som kollektiv. Det vr e utmig och e djup lärdom i tt måg frågor ite hde ett givet svr, tt slutresulttet ite vr exkt givet. Det vr tt lär hur vi, idividuellt och kollektivt, k lev i de värld v städig förädrig och oförutsedd hädelser, ite som i ett kos ut med obrute tilltro till vår krft tt skp och gör skilld och h kul uder tide. Väge dit ktdes v kretivitet med plts för yfikhetslust och hägivehet. Tillit och förtroede visdes mig. Tillit och förtroede förde jg vidre till mi deltgre. Tillit och förtroede förädrr llt. Tillit och förtroede förädrde mig. / Liv Zetterlig 2012 E dr llmä kurs strtr för tt erbjud plts för deltgre som vill fortsätt studer efter vår studiemotiverde folkhögskolekurs (äve klld SMF). Mest betydelsefullt för mig persolige hr vrit och är tt dglige få t del v vår deltgres tkr, tt få vr med om de kuskpsmässig och persolig utvecklig som för måg sker uder studietide på Allmä kurs och tt bidr till tt öpp y frmtidsmöjligheter för deltgr. Det är ftstiskt tt möt tidigre deltgre ågot år efter vslutde studier hos oss, är de hr fuit y roller i fortstt studier eller rbete. Det käs meigsfullt! / Gisel Mårtesso Det hde og vrit lite läskigt tt strt ut SMF. Ugefär som tt djupdyk i superkllt vtte, säger Peyvd Prdoush, här bredvid Abdulmlik Mxmed som också gått frå SMF till Allmä kurs Sofieluds Folkets Hus yivigs och Ett Et Mlmö gör si först Sommrkdemi. Nätverket Ett et Mlmö hr uder si kort existes bidrgit till tt skp kuskp geom orgiserig v Sommrkdemie, luchsemiriet och deltgde i olik kofereser. E grudläggde tke är tt ll kuskp är lik mycket värd; kuskpe som kommer frå deltgre iom de olik orgistioer som fis i ätverket, kuskpe om metoder som utveckls v olik projektledre i de orgistioer, kuskper som kommer frå kdemie, och kuskper som skps i e städig dilog mell vår medlemmr. Ett grudläggde verktyg är det vi kllr för kärlekspedgogik eller reltiosskpde pedgogik. Vi är tillgäglig för vrdr. Vrje mäisk är uik och tillsmms skpr vi e rörelse för socil rättvis. Om vår idéer, tkr och kuskp k i läs i temumret På väg mot ett et Mlmö, Mgsi Nic # 13 höste Nätverket består v Hssel Movemet, ugdomsorgistioe Hel Mlmö, Ugdom mot rsism, Skåes stdsmissio, ABF, Glokl folkhög - skol och Istitutioe för socilt rbete vid Mlmö högskol. / Erique Perez Sofieluds Folkets Hus byggs om. Iergårde glss i för tt rymm persolrum och Världshus Mrilú. Folkhögskol får flytt till Tryckeriet och till kotor på Bokgt uder byggdet.

6 Mie frå tio år med Glokl folkhögskol 2014 På Stdsbilblioteket i Mlmö ges kurse Medborgrjourlist. Arvsfodsrojeketet Tyfo pågår Projektet syftr till tt utveckl esmkommde ugdomrs itresse för och kuskper i demokrti, jämlikhet och mäsklig rättigheter Jg mår br är jg eggerr mig och träffr likside. Ars blir jg br förbd och deprimerd över llt som är fel, säger A Bokström som går Glokl tkesmedj 2015/16. Här med kurssvrig A Agtyr. Glokl medier byter m till Fil m lije iför kursstrt 2016/17. Kurses frmgågr uder de seste åre beror till stor del på kurses fördjupde fokus på persolig berättelser, där vi sätter vår deltgres möjlighet tt gör si röst hörd i fokus. Ökde resurser vd gäller tekik och persol hr gjort det möjligt för oss som rbetr med kurse tt erbjud ett br stöd i deltgrs utvecklig / Klle Grtberger Arvsfodsprojektet Bärfis ispirerr br och pedgoger tt rbet med Skogsträdgårdsodlig. Kurse Permkultur hålls i Solby i Dlby, Holm i Höör, St. Hsgårde i Lud smt i Mlmö. Permkultur är ett lys- och desigredskp för ekologisk helhetslösigr. De itegrerr ekologisk, socil och ekoomisk spekter och ger oss redskp tt börj skp ett hållbrt smhälle här och u. / Esbjör Wdt Höste 2014 dels Spieriet i i två iriktigr hiphopmusik och urbkost, med Nthlie, Micke, Jes och Mårte som kursledre. Vd häder är flykte är vklrd, sylsök beviljd och livet i det y ldet k börj på llvr? För måg blir det till tt sätt sig i skolbäke och lär sig llt frå svesk språket till demokrtisk värderigr, skriver TT efter ett besök på vår etblerigskurs Världe i Mlmö. Vi hr u tre klsser som går Allmä kurs med glokl iriktig. All folkhögskolor behöver h e llmä kurs säger Folkbildigsrådets regelverk. Tillsmms i ett lärrlg hr vi skpt och utvecklt kurse. Allmä kurs ger möjlighet till utvecklig är det gäller både persolighet och studier. Kurse öppr dörre till Yrkeshögskol och högskolestudier för måg som rs ite skulle få chse. Vår kursdeltgre hr ll tio åre vrit glokl och e spegelbild v det mågkulturell Mlmö. Så som vi lgt upp kurse erbjuder de också folkbildig är det gäller ktuell frågor krig ekoomisk, socil och ekologisk hållbrhet. I kurses profil igår temstudier där vi tr upp viktig globl och lokl frågor. Exempel på tem hr vrit Mlmö och Sverige, mäsklig rättigheter, koloilism och imperilism smt ekologi. All tem hr gäster som represeterr orgistioer som rbetr för tt förbättr världe eller Mlmö. / Aders Lidholm

7 Vd gör du u? Fisik Zhiti hr stor frmgågr som brottre. Iför VM 2013 skdde h xel och bestämde sig för tt plugg vidre på Allmä kurs uder ett år. Idg går h på Hdelshögskol i Stockholm smtidigt som h stsr iför OS i Rio Måg kursdeltgre vittr om tt tide på Glokl betyder mycket för dem, me vd häder se? Vi hr träfft ågr deltgre för tt t red på det. Blqis Khttb gick Studiemotiverde folkhögskolekurs (SMF) viter 2012/13. Vd betyder Glokl folkhögskol för dig? Jg tyckte SMF vr jättekul. Det vr og bäst skoltide efter högstdiet. Jg hr ldrig hft så motiverde lärre som verklige pushr e. Miljö på Glokl folkhögskol förstår e och ser e. Det är midre grupper och m får mer hjälp. Det är ite heller så jättestrikt. Vd gör du u? Nu läser jg distskurse Smhällsetrepreör och driver Möll Bsemet, som ugdomr kllr de rolig rbetsförmedlige, i smrbete med Ste Fstigheter. Jg hr täkt läs Smhällsetrepreör fördjupig också och hopps tt projektet blir ett självdrivde företg v ug. Shrouk Atei gick på grudläggde ivå i regi v Glokl folkbildigsföreige, på uppdrg v Komvux Cetrum Mlmö, år 2004/05. Vd betyder Glokl folkhögskol för dig? Det vr e gld period, mi bäst period. Jg hde br kotkt med ll som jobbde här och måg kompisr i kurse. Ett mie som jg hr är tt vi kokde kffe och gjorde frukost tillsmms. Vi prtde om vår hemläder och skillder mell här och där. Äve om jg vr sjuk så kom jg till skol. Jg ville ite miss ågo dg! Vi kädes ite som lärre och elever ut som e fmilj. Vd gör du u? Jg är modersmålslärre och så pluggr jg mtte och bild. Jg hr elever frå oll till sex. Wolfgg Lge går sed fler år tillbk på Seiorkurse. Vd betyder Glokl folkhögskol för dig? Seiorkurse ger både kuskpsmässigt och strukturellt e meig åt vrdge. Det fis måg som ldrig hr täkt på pesioe. Vd gör jg se? Här hr vi ett schem och vi träffr jämbördig i smm ålder. Det är e gemeskp som gör tt m utveckls i det här skedet i livet. Det är ite slut, br för tt m slutr rbet! Vi får mycket geom kurse och är också med och bidrr, både till kurse och folkhögskol. Vd gör du u? Det fis krfter, Göte och Igemr, som vsätter tid och håller igåg Seiorkurse. Jg fortsätter tt vr med i kurse och på skols gemesmm friluftsdgr. Mtild Johsso gick distskurser Smhällsetrepreör och Glokl tkesmedj Vd betyder Glokl folkhögskol för dig? Smhällsetrepreör betydde e stor möjlighet tt före scekost med dr prktiker. Uder ett år kude jg och mi kolleg Sr bygg upp vårt projekt Scekostguide som vi u rbetr heltid med. Vi kude förverklig e dröm! Vd gör du och Sr u? Vi rbetr med projektet Scekostguide, som hdlr om tt stärk de kulturell ifrstrukture. Dett geom redktioellt mteril, scekosthädelser, digitl hjälpmedel och mötespltser. Det hdlr om tt lyft scekoste och vis dess krft och hur mycket häftigt som fis. Vi hr också börjt rbet mer med påverk och lobbyig och då kommer kuskper frå tkesmedj till vädig. Hur hittde du till Allmä kurs? Det vr i smbd med e idrottsskd. Före VM hoppde xel ur led och jg visste tt jg skulle vr bort ett år i jg kude ge 100 % ige. Jg hr lltid hft tke tt studer vidre och behövde bättre gymsiebetyg för tt komm i på högskol. Jg brier för träig och skol hr blivit lidde, så det här vr mi chs tt fix det. Mi brdomsvä Abdulmlik sökte till Glokl, för tt få är hem, och tyckte tt jg skulle gör smm sk. Vd mis du frå studier? Vd hr stt vtryck? Först dge gick e v lärr rut och hälsde på ll. Två timmr sere är vi prtde ige kude ho mitt m. Eftersom jg hr jobbt så mycket med ugdomr vet jg tt mycket hdlr om tt kä sig sedd. Det k kick igåg e. Små grejer k led till stor förädrigr. Det vr strte för mig. Du hr rbett som fritidsledre tidigre. Trivdes du med det? Jg älskde det! Att se ugdomr res sig frå tuff tider. Jg är uppvuxe i Rosegård och måg brukde titt på är jg brottdes i sporthlle, så jg ådde frm till dem. Me jg käde tt jg ite kude utveckls i jobbet. Jg fick lltid hör du är jätteduktig, me ite behörig. Jg hr gått kurser om ledrskp, missbruk och ART, me det leder ite till e tillsvidreställig och jg hr ite kut försörj mig på brottige. När pegr vr slut, så vr de slut. Nu gör du di först termi på Hdelshögskol i Stockholm. Berätt mer! Jg går Busiess d Ecoomics, det klssisk kdidtprogrmmet. Jg visste egetlige igetig om Hdels i jg googlde utbildigr. Jg sökte hit för tt jg lltid hr vrit duktig på tt räk och för tt jg hr e br käsl är jg rbetr med mtemtik. Det stod också tt de värdesätter meriter iom sport, musik och kultur. När jg berättde tt jg kom i s ll wow, det är typ omöjligt, me det förstod jg ite då. Du hde di först tetor förr veck. Hur gick det? Det går br, äve om det ibld tr lägre tid för mig ä för dr. 80 % v de som går här kommer direkt frå gymsiet och hr högst betyg. Först dge räcker de upp hde och k lltig. De är 19 år gml och vet red vd de vill. Frå börj täkte jg Vd är det här?. Det krockde lite. Jg trodde tt jg skulle behöv pss mitt sätt tt vr och se ut och vr smtidigt rädd för tt bli ågo som ser er på mi ege bkgrud. Sed påmide jg mig om tt vr ärlig och öppe, tt br vr mig själv. Jg prtr med ll och säger till om det är ågot jg ite fttr. Jg hr hittt e gemeskp här, precis som på folkhögskol. Allmä kurs blev e mjukstrt som gv mig självförtroedet tt våg täk större, berättr Fisik Zhiti.

8 är frmtide kom till mlmö De 4-10 mj 2015 hölls Frmtidsveck i Sofielud. Uder e veck bubblde det v ktiviteter på temt ekologisk, socil, ekoomisk och kulturell hållbrhet. Hur ser frmtide ut och vilke roll k e folkhögskol spel i de? Vi hr träfft Eli Hsselberg, e v de drivde krfter. Iititivet till Frmtidsveck kom frå två mlmöbor som bildde e projektgrupp tillsmms med Glokl, Studiefrämjdet, ABF, Studieförbudet Vuxeskol och miljöförvltige, Mlmö std. Tre v progrmpukter vr: Systerskpsköre, Mkroskopet 1:1 som byggde e hjulprk för tt bjud i till mer häg och grösk i st smt luchsemiriet Fir Fice Guide vd gör bke med di pegr?. Fler progrmpukter frå Frmtidsveck: Låt Stå tirsism på schemt Spieriet målr förskol Gulläge Att lägg e skogsträdgårdsrut Välkomme på öppet kollektivhus Medborgrstyrd ekoomi & medskpde processer Vd häde uder Frmtidsveck? Progrmiehållet vr ett ftstiskt kytkls, där ärmre 80 orgistioer ordde över 150 progrmpukter på olik tem krig hållbr omställig. Det vr e bldig v stort och smått föreläsigr om hållbr ekoomi, ogräsvdrigr för tt lär kä stdes växtrike, möjlighet tt lg hemelektroik och producer prylr med 3d-skrivre och mycket, mycket mer. Ntioell Omställigsätverkets hde årskoferes och så hölls de årlig Sofieludsfestivle. Om vi väder veck för tt spå frmtide hur ser de ut? De flest är ese om tt det är för stor orättvisor i världe, och för mycket resursslöseri. Fråg är u: Vd är det för slgs system och förädrigr vi behöver? Frmtidsveck fugerde som e mötesplts där mäiskor utmr sig själv. För om det sk bli ågo omställig i världe måste de först till i vår eg huvude. Vi behöver lösgör oss lite frå föreställige om tt det måste vr så här. För Frmtidsvecks rrgörer börjr de globl omställige till e hållbr värld hos sig själv, och i sitt ärområde. Att det blev Sofielud som fick stå i fokus för festivle är ige slump. Sofielud är e otroligt ktiv stdsdel. Det fis måg orgistioer och föreigr som red verkr här och som på olik sätt hr fokus på just socil, ekoomisk, ekologisk och kulturell hållbrhet. Det ideell eggemg som ldes er för tt geomför veck impoerde mycket på mig! K itresset och eggemget som fis här sprids till hel Mlmö täker jg tt frmtide ser mycket ljusre ut. Vilke roll ser du tt Glokl folkhögskol k spel uder de kommde tio åre? Glokl folkhögskol är för mig e portl till förädrig på ett idividuellt, me också strukturellt pl. Glokl iebär e dörröppre till y möjligheter, och till ökd förståelse krig de utmigr vårt smhälle står iför. Höste 2015 tog FN de y globl hållbrhetsmåle, med det tydlig budskpet tt måle är för ll sk måle ku uppfylls så behövs det ökd kuskp och smverk på globl, me kske frmför llt på lokl ivå. Eli Hsselberg rbetr på miljöförvltige och är ideellt eggerd i Glokl folkbildigsföreiges styrelse. Höste 2014 och våre 2015 vr ho med i projektgruppe som möjliggjorde Frmtidsveck. Vilke roll k Glokl folkhögskol spel uder de kommde tio åre? Imd Al-Tmimi, pedgog För mig är Glokl folkhögskol e obyråkrtisk rbetsplts där det fis jämställdhet och flexibilitet. När m upplever de erfrehete k m själv påverk deltgr positivt. Folkhögskol är e flexibel utbildigsistitutio som gör det mer öppet för olik kuskper. Teel Solis, verksmhetssmordre Uderverket Glokl är e plttform där m k geomför visioe täk globlt, ger loklt i det lill och det stor. M k utgå frå si plts, frå Mlmö, frå världe. När jg kom till Mlmö och skulle hitt mitt ätverk och lär mig ett ytt språk, betydde Glokl mycket för mig. Jg ser tt det k fortsätt så för måg. Alf Trellid, ordförde Glokl folkbildigsföreige Glokl folkhögskol är de självklr pltse om m bor i Sofielud och Mlmö, och vill skff sig utbildig för fortstt studier. Det är e plttform för tt komm i i rbetslivet. Geom tt vi fis i Sofieluds Folkets Hus blir det e trivsm och socil kutpukt där m också k komm i i det rik kulturlivet. A Agtyr, pedgog På Glokl är vi modig, utmde och bidrr till tt skp ett smhälle där ll mäiskor k lev de liv de vill ut förtryck och diskrimierig. Vi är e självklr smrbetsprter för olik socil rörelser är det gäller kultur, miljö och hållbrhet, tirsism, femiism och rättvis. Kärlek, folkbildig och växt står i fokus! Lius Kullvig, projektledre Tyfo Jg tror tt Glokl kommer tt fortsätt vr e viktig plts där mäiskor med olik erfreheter möts, lyssr på och lär v vrdr. E plts för folkbildig på riktigt. Jg tror också på tt Glokl i frmtide, både som skol och som föreig, kommer tt fuger som e utgågspukt för e visiosgrudd socil, politisk och kretiv orgiserig.

9 Vi behöver mer ä ågosi e folkhögskol för världsmedborgre som vill återerövr demokrti, rättvis och medmäsklighete. välkomme i och häls på! ifo@glokl.se