NORDIC CITY NETWORK Master Class Urbana verksamheter och framtidens stadsmiljö

Transkript

1 NORDIC CITY NETWORK Mster Clss Urb verksmheter och frmtides stdsmiljö INLEDNING Uder 2016 och 2017 deltog Eskilstu Kommu, tillsmms med ått dr kommuer frå Sverige, Norge och Dmrk i e Mster Clss. Fokus vr det frmtid urb ärigslivets behov v stdskvliteter och stdes möjligheter tt stött och utveckl dess. Hur blir stde e klystor och re för frmtides ärigsliv? Geerell treder hr studerts och kuskp om det urb ärigslivets smmsättig och behov i respektive medlemsstd hr lyserts. Med urb verksmheter mes oristioer, istitutioer och företg som väljer tt etbler sig i e urb miljö och vrs verksmhet påverks v omgivige. Upplägg 1 : Studieres Lodo september 2016 Med studieres till Lodo iledde Nordic City Network ett ytt perspektiv på temt urb gemeskper. Det urb ärigslivets utvecklig och behov v fysisk och socil oriserig studerdes. Studieres v ispirtio och kuskp och vi fördjupde oss i ämet uder Mster Clss-tillfälle. Frå Eskilstu medverkde tjästemä frå Stdsbygdsförvltige (utveckligsehete och plvdelige), Närigslivsehete och Eskilstu Ierstd. 1 Nordic City Network, Mter Clss

2 KLASS 1 Mlmö de ovember Tillfället utgick frå Lije som cse. Lije är ett stråk och e smld kokurreskrftig företgsmiljö med smrbete, gemeskp och ätverk i Västr hme i Mlmö. Stråket iefttr över 300 företg, verksmheter och istitutioer, 6000 medrbetre och studeter i e red existerde och ktiv gemeskp. Iovtioer, trsktioer, möte och utbyte pågår vrje dg i dett område. Lije vill utyttj de potetil som fis här geom tt smmför, del, uderstödj och mximer de red pågåede verksmhete. Täket krig Lije påmier om Eskilstus kuskpsstråk. KLASS 2 Eskilstu 1-2 februri De dr klsse hölls hos oss i Eskilstu och tog si utgågspukt i Kuskpsstråket. Kuskpsstråket sträcker sig geom cetrl Eskilstu frå Nyfors till Muktellstde och kopplr smm utbildig, rbetspltser och iovtiv verksmheter. Eskilstu utvecklr stråket för tt skp ttrktiv, ktiv och tryg kopplir som möjliggör stdsliv ll tider på dyget och året. Stdsmiljö sk möjliggör smrbete och ätverk mell verksmheter, istitutioer och medrbetre. 2

3 Följde hemuppgifter för Mster Clss redoviss i dett dokumet. Hemuppgift 1: Krtläg urb verksmheter och titt på ärigslivets struktur i de e stde. Hemuppgift 2: Itervju ågr v de krtlgd verksmheter om ders verksmhets behov. Hemuppgift 3: Utrbet e strtegi och hdligspl för stdsplerig som k främj verksmheters iovtio, tillväxt mm. KARTLÄGGNING Hemuppgift 1 bestod v vgräsig v projektområde och krtläggig v verksmheter iom det området (se större krt bil). 3

4 INTERVJUER Som hemuppgift 2 geomfördes itervjuer med urb verksmheter. Uppgifte iebr tt byg vidre på de krtläggig som geomfördes som hemuppgift 1 och itervju ett l v de krtlgd verksmheter om ders verksmhets behov. Följde 11 itervjuer geomfördes: Rdemchersmedjor med verksmheter Smedj Sothö och Hdelshuset Tre Ekr. Kuskpsstråket lägs Drottigg med verksmhete Hemmsiet. Kuskpsstråket mot Muktell med verksmheter Kostmuseet, Stdsmuseet och Eskilstu Ölkulttur. Väster med verksmheter Profeel, Guldklimpe och Actic. Nyfors med verksmhete Ic smt stdsbiblioteket i cetrl Eskilstu. Itervjuer iebr utöver grudlägde iformtio om verksmhete, frågor om betydelse v de fysisk pltse/miljö vid etblerig v verksmhete, frågor om dess utmir och potetil eller frågor om smrbete med kommu och verksmheters möjlighet tt bidr till utvecklige v de fysisk pltse/ miljö. Koklusio till itervjuer Midre ktörer (ex hemmsiet, mig & evets, guldklimpe) tederr tt ite h ågr utrbetde strtegier eller resoemg gällde sitt vl v lokliserigsplts. Lokliserigsvl bsers srre på tillgäglighet på lokl, lokles yt och pris. Större ktörer (ex Actic, Profeel) visr större tedeser på resoemg och lys krig si vl v lokliserig. Trfikflöde med biltrfik lyfts frm som viktig vid lokliserig för dess ktörer. Må ktörer lyfter frm ibjudde och tydli etréläge som viktig spekt. Viss ktörer lyfter frm, vd vi tolkr som, klusterbildir som viktig spekt. Att det fis dr företg i ärområdet som m k dr ytt v. De ktörer som ger tt de igår i ett större ätverk (ex Eskilstu Ierstd, Muktellgruppe och Rdemchersmedjors föreig) uttrycker tt öjd och drr ytt v ätverkets möjligheter. Nturli flöde v gåg- och cykeltrfik lyfts frm som viktigt v må ktörer, ovsett om de hr plert si lokliserig utifrå det eller slumpmässigt etblert sig där de ligger. Överlg hr itervjude ktörer gett tt de ite hr kotkt med kommue, eller tr del v iformtio frå kommue mer ä i de utsträckig de behöver. De uttrycker heller iget behov v ytterlire iformtio v kommue ut k ktivt själv sök efter de iformtio de behöver. Hur ktörer ser på sitt bidrde till områdets kvliteter vrierr. Viss ktörer ger tt de upplever sig som e viktig ktör och bidrr till områdets kvliteter, med dr ktörer vrke reflektert över frå eller ser hur de bidrr till stde. 4

5 Smmfttigsvis tederr klusterbildig, ätverkde och gåg- och cykeltrfik vr vikti spekter för de urb verksmheter. Behov v fördjupig Flöde v gåg- och cykeltrfik är vikti för de urb verksmheter. Kommue skulle t.ex. geom e spce-sytx krtläggig ku idetifier vilk stråk som förväts h hö flöde och lyser verksmheter i reltio till flöde. Vid plläggig i de stråk med turligt hö flöde v gåg- och cykeltrfik skulle kommue ku ställ krv i t.ex. detljpleläggig på tt byggherre sk möjliggör för hdels- och verksmhetslokler. Etréläge lyfts frm som e viktig spekt för de urb verksmheter, vid plläggig och bygglovsprövig k kommue äve ställ krv eller resoer om lämpli etréläge i ibjudde och tydli läge. Äve är y stråk plers skulle spce-sytx lyse ku bli ett viktigt verktyg för tt gy de urb verksmheter. Itervjuer hr gett e br iblick i de urb verksmheters behov. Mterilet hr dock för få objekt för tt ku dr helt etydi slutstser. Djuperitervjuer som metodik hr vrit ett br sätt tt få upp verksmheters sypukter. Verksmheters iställig till deltde hr vrit positiv. STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Strtegi 1: omrbetig v utveckligspl I Eskilstu kommus Översiktspl 2030 pekdes ett l utveckligspler ut. Utveckligspler är e kokretiserig v ÖP:s iriktig togs utveckligsple Stdsvisio Stdsliv och Stdsrumsstrtegier frm. Uder 2017 kommer utveckligsple reviders och vsittet krig Kuskpsstde/Kuskpsstråket bli e utökd del (se bil drft Kuskpsstråket, ug 2017). Avsittet Kuskpsstde/Kuskpsstråket kommer vr e del v utveckligsple som s v Kommustyrelse, smtidigt som vsittet kommer ku fuger som ett självstädigt dokumet som stöd i fortstt rbete med ivesterigsprojekt krig Kuskpsstråket och dess gestltig. Mål Lyft frågor krig urb verksmheter och urb gemeskper i i ordirie beslutsstruktur, för tt de sk bli e del v vår strtegisk dokumet och därmed e metod som vi kommer rbet ktivt med i kommde stdsutveckligsprojekt. Metod Arbetet med ivesterigsprojekt kopplde till Kuskpsstråket ileddes uder höst/viter 2016 med gestltigsrbete krig steg 1 i utvecklige v stråket; Stdsmuseikje. Slutgiltig gestltig håller på tt ts frm och projekterige sk ileds uder våre För fortstt rbete med ivesterigsprojekt lägs Kuskpsstråket behövs ett helhetrepp för 5

6 gemesmm riktlijer/strtegier som k styr gestltige i de olik projekte mot ett gemesmt mål för stråket. Dess riktlijer/strtegier sk igå som e del i e uppdterd versio v dokumetet Stdslivs- och stdsrumsstrtegier. Möte och kopplir är två vikti ledord som krktäriserr Kuskpsstråket som kocept. Vi ser ite Kuskpsstråket som ett stråk som ödvädigtvis måste sätt sig själv i först hd, ut srre skpr förutsättir för iterktio med dr stråk och pltser i si ärhet. Målet med Kuskpsstråket är tt skp god socil kvliteter. Stråket sk ge förutsättir för möte, kopplir och iterktio geom tt syliggör verksmheter lägs stråket, såväl som målpukter rut omkrig. Stråket sk överbryg brriärer och koppl smm cetrl delr v Eskilstu, både metlt och fysiskt. Frågeställir som hr behdlts i kommde uppdterig v utveckligsple är följde: Hur k vi rbet med flexibilitet i gestltige v stråket? Hur k vi rbet med flexibilitet i bygders bottevåir? Hur skpr vi förutsättir för ågot ovisst, ågot som ite fis där idg, me som vi hopps komm (ex verksmheter)? Vilk priciper är vikti tt h med sig i gestltige v mötespltser och etréer lägs stråket? Hur mycket biltrfik/kollektivtrfik tål stråket om det sk utveckls med fokus på ett mäskligt perspektiv? Dedlie för vsitt krig Kuskpsstde/Kuskpsstråket: ugusti 2017 Dedlie för uppdterig v hel utveckligsple iför KS-beslut: september/oktober 2017 Strtegi 2: utökd dilog med kretiv och kulturell ärir, fokus Kuskpsstråket Utifrå tidire presetert mteril och lys frmkom tt vi öskr geomför e idetifierig v KKN (kretiv kulturell ärir) vi SNI-koder2 smt fortsätt itervjuer i två former, iklusive e workshop. Itervjuer bör ske som djupitervjuer med ktörer smt e ekät med smtli berörd verksmheter som idetifierts. Utöver det sk vi geomför e workshop med syftet tt möt de kretiv kulturell ärir som fis i Eskilstu kommu, för tt sed se om kommue k stött upp gällde tt skp förutsättir för etblerig v dess i cetrl läge i stde. Mål Uder rbetets gåg och i de dilog som vi hft med verksmheter hr vi isett tt vi hr mycket tt vi geom ökd förståelse för vrdrs rbete för tt i förlägige skp det smrbete och å de resultt vi öskr. Kosttert i tidire rpport är tt må ktörer ite övervägt hur eller tt de bör vr delkti i tt påverk och t större del i det offetli 2 SNI är e stdrd för svesk ärigresidelig. SNI-kod ges är ett företg registrers. 6

7 rummet. Målsättige med rbetet blir därför tt lyft och stärk ktörers delktighet lägs med stråket. Metod För tt lycks med dett måste vi, som tidire berörts, bli bättre på tt kommuicer med vrdr. Kotkte och rbetet bör ite hsts frm ut förbereds väl så tt ett förtroede för vrdrs sy och ifllsviklr k bygs upp. Då tide uder våre vrit kpp, hr vi därv beslutt tt förläg itervjuer, ekätudersökige och workshope uder höste. Strtegi 3: frmtde v rbetsmetod för dilorbete kopplde till ivesterigsprojekt I uläget rbetr Eskilstu kommu mycket med medborrdilog/ivårdilog i olik plerigsprojekt och ivesterigsprojekt. Det fis dock ige tydlig strtegi krig dilog med berörd verksmheter i slutig till de specifik projekte. Dilog hr hittills främst förts med fstighetsäre. Vi ser dock tt iformtioe oft ite år er till berörd verksmheter på grud v: Brist på återkopplig frå fstighetsäre Felkti iformtioskler (t.ex. priv milkoto) Brist på tid hos verksmheter tt sätt sig i i iformtiosmterilet som sprids vi iformtiosträffr eller milledes vi yhetsbrev frå Eskilstu Ierstd Dett resulterr i tt sypukter frå verksmheter oft kommer i för set i projektprocesse, eller i viss fll ite lls. Vår mbitio med e y rbetsmetod är tt i ett tidigt skede ku å ut till verksmheter som berörs v ett projekt och få i ders sypukter både för tt uppå ett bättre resultt i de färdigställd ivesterige, me äve för tt misk etiv påverk på verksmhete uder projektets byggtid. Mål Att skp e förståelse för hur ll prters iput och delktighet påverkr pltses/stråkets fuktio och ttrktivitet kräver egemg och kuskp smt stor förädrig i förhålligssätt dels getemot vrdr, dvs de olik prter, me också i sye på hur det offetli rummet förvlts och vem som bär svret. Målsättige är tt t tillvr på lls itresse och bygger på ett gemesmt svr. Ett delt svr, både ekoomiskt likväl som för pltses utformig, för tt mximer flöde och lösmhet med e trivsm och tillgäglig stdsmiljö. Metod Stdsbygdsförvltige hr i smproduktio med Kultur och fritidsförvltige i uppdrg tt rbet frm e fugerde strtegi på låg sikt. Vi hr dock, i vårt rbete, påbörjt processe geom tt främst bjud i fstighetsäre till medverk i ett tidigt skede. Arbetet sker i e BID-likde process (Busiess Improvemet District) med tidi dilogmöte, workshops och smfisierig. Smproduktioe sker med fstighetsär och utmige 7

8 ligger i tt äve eger verksmheter. I dgsläget rbets det därv tätt med ierstdsbolg, destitiosbolg och föreir för tt å ut till de eskild ktörer. AVSLUTNING/ RESUMÉ Arbetet krig urb verksmheter i smbd med Mster Clss hr gett e bredd vd gäller vår sy på stdsutvecklig och projekt kopplde till dett. Äve om det hr vrit och kommer tt vr ett tidskrävde rbetssätt så tror vi tt det kommer vr ett väldigt vädbrt verktyg för oss i frmtide. Vi måste få upp ögoe, åt båd håll, hur vi gemesmt k påverk för tt tillsmms skp ttrktiv pltser som är lösmm och gysmm för likväl kommue, ärigslivet, medborr och stde. E utmig som vi hr sett är tt tidsperspektivet oft skiljer sig mell verksmheter och fstighetsäre. Fstighetsäre hr oftre, som vi på kommue, ett lägre tidsperspektiv, med verksmm hr ett mer kortsiktigt perspektiv för tt få si verksmhet lösm. Det hr blivit llt mer tydligt för oss tt vi behöver skp förutsättir och ställ krv på levde bottevåir lägs med prioriterde stråk i stde. För tt skp liv och rörelse krävs tt ktörer lägs stråke både vår och tillåts tt t plts utför själv verksmhete och smtidigt ges möjlighet tt bjud i till de. Vi behöver dessutom rbet ktivt med levde bottevåir i gestltigsrbetet och möjliggör e flexibilitet som k stött verksmheters möjlighet tt flöd ut och bli e del v det offetli rummet. Smproduktio är v störst vikt för tt skp e hållbr och ttrktiv miljö där kretiv kulturell ärir (KKN) får vr e turlig del v det offetli rummet. Deltre 2016/2017 Aml Myoufi - Fysisk plerre på plvdelige Eskilstu kommu Gustf Nym - Plrkitekt på plvdelige Eskilstu kommu Isbel Gölles - VD på Eskilstu Ierstd AB Joh Ör - Trfikplerre på plvdelige Eskilstu kommu Mli Christesso - Ldskpsrkitekt på projektvdelige Eskilstu kommu Mri Rigström - Destitiosutvecklre på Destitio Eskilstu AB Nikls Edmrk - Vice Närigslivschef på ärigslivsehete Eskilstu kommu Perill Lidström - Översiktsplerre på utveckligsehete Eskilstu kommu 8

9 ge vä d by Su t g rg ro Ös te t e t d i eg rd Vl Ve g vä e hs t Tö r t rg ld e B e yv äg Su db sb V rg Vi d t rg ste Vä erg bro Ny. ck e No c rg b Slo tts t Ut et Söd r Digerg e J ör Vä Hisi årds väg e t Itgspl Itg Rud Rud d Djurg g t ms Tullkmmrrodelle Ku g svä ge Jö re rg v S:t Johes res g g t to b erg dh us t e oh tj väg e d m gs r tor årds t o 35 Dm br g S: pm Åg t Djurg Jä e Kö og t rk Ky dh us Vä ells Nyz väg g t rds Förde ligs k r term vr es g K ård g o k r y g s tg Po Rå 10 ildg. vä m m B g ård db t ge vä g. ms t rl rö ms t lls t trö H s B Bj ör Sö dr C t ds år t dg Tr ä lm M Eskil t t t Tu Kö pm Öst r o rp s g t. Ve e äg g rg å C t rd l s rk g. rm Lid t t V äs ki g ro iu rg o o rg o o El e k s ti m Ri dh Ridhusus g.pl Rå 34 Tho r u k br og 33 Dju My ste öld sk e k Dr t tr T hs t e rg. u t l u j K äg lsbo rm g g t sv Kr Väs rg 48 Al v Vä Båt sm öl du g Ny 18Jär- de Idu Ugerg. Fristdstorget Gy ge erg Klost torget t vä Sk ev Ele reg Br 53 se t t ieb j eg Nybropl t t For sbo m Bro g t Södr yg 21 Ekvll r T u i t 53 t 53 Ku g s Å to No c Kugspl Kr ed S s rd ER ST ÄD BO 11 Sm Ös tr d bl t rl ig ott 48 Ny d Sv rgs ol gå eck t t d Rudb rgs Lu rb e rs Berhrd m Hellströms ch er plts t Dr Br og 16 No rr. P r k g t oop Södr K t Zet te de 38 Ös tr s rel iig PA RK Bru k ER IN G t ull t l T G m 50. oo pg K No rr 15 Be de t Tu llg Ro th vä offs ge - ER ST ÄD BO og 3 58 t t ds g dl u He rr mm So rrog Somm t Tu llg. ER ST ÄD BO t llg Kä g o rp t f sv m e St o g Kr tg rig äg e Hö kg t Grkv is 50 R Gr ä m J A t Se l rg rä g t Kr Björkto eg rg s 19 BY PÅ GGN G. AT IO N H e Bdhusrodelle 20 eip g ki l bo Sl M llé 50 Järvägs-13 pl åge g l l i T t d ls Axe for C g t dg im Slotts Ekvll Be Muk te St t Ro th of g. Str g St e t t G Stråk Muktellstorget rr o N St tio t Alfelt Ny Tomm fstigheter Död fsder He g. t g Å er Idu d Str str gs yt t Vä vä RIN 1 2 rk gs t ä d e t s k o tt g ds r rm er g gr r gå G r r Sö Jä ste t Vä llb d m Rimspltse 42 s e He tr Fi lb t i ol lje s g v Ti He ku g t 31 eg Fo l re Ku g t llg u T No rr ytt å sp ll te g Gr ä tor e Vi Öbe r t t m e rks Bjö V s l l gå 32 Sk 61 o KE Västermrksrodelle Sälltorpsrodelle H t ikel. ll t ks Bj ör t t gs er db Gr e m St PA R Tuvllsrodelle l ls I 1. Ny Cmpus MDH ge m r 2. Eergimydighete - Ny tillväxtmotor Väster t 3. Ny Are B F kt 59 S s rp v P str r Vä tie s s d W rä g lto äl Tu t t t t ge ll d e st vä s Gö rk t rås v tg or 62 4 es b ro e rg 49 ste t u Fredriq ks r äg Lib e B Ve A o ss l O d t i rv g Edvi Nyströms Boliders plts plts Puliteri 66 ukio 65 s m d Li s er plt yv 2 S Låg v t e h o J ge E us ll td K ut t Pråmskjuls67 torget db V d be r hl St å ti g e Gr dm No rd gs vä ge m s 22 Vä Fr is w h m BO terväg PLANERADE VERKSAMHETER lls h D Ä ST ER eg g sb ve G s Bober rr No e dr 3 t St Lö tg r ål b r ä Ne 30 g Ku rväg Mgis lg Ho 1. Mälrdles högskol 2. Klr fstigheter - Tttoo, film 3. Företgshotell - bldde verksmheter 4. AQ Arkitekter (Tyrés) 5. Helrkitektur 6. WSP 7. Amigo Medi 8. Videt - IT-bolg 9. Columbird - IT/reklm 10. Astory - reklmbyrå 11. Best Wester Plz - Hotell/resturg 12. Resturg/Service/Frisör 13. City Hotell 14. Kvss Resturg 15. Ic Närlivs 16. Ttuerre 17. Moské 18. Biogrfbre, resturger - Miikluster 19. World Clss Gym 20. Gymposs gym seve gym Fältg 22. Actic gym 23. Forever gym 24. Guldklimpe - Klädffär/kofektio 25. KFUM - Secod hd 26. Ass - Idustri EkAbloy t 27. Ato Vääs - Fstighetsbolg g 28. Småverksmheter (c. 400 småföretre) s t 29. Golde Sp Hotell 30. Mäklre, studetföreig, möbelbutik Väst erås vä31. gecocoform - Kretiv verksmhet Gr 32. Hppify - Reklmbyrå ed be 33. Bokström - Fotogrf rg 34. Fotogrf Nikls 35. Siebild - Reklmbyrå 36. Ljud & Ljus verksmhet 37. CGI Erl d 38. Grillsk Gymsiet e g ä v s t 39. Relgymsiet Flcks 40. Rimgymsiet - Resturgskol 41. Profeel S ällt 42. Tekikcollge - Gymsium orp 43. Fktoriegymsiet t Lövå 44. Eskilstu Ölkultur 45. Stdsmuseet 46. Stdshotellet 47. Resturgstråk Grgär de 48. Shoppigstråk 49. Crio Sp 50. Vårdirättir + potek 51. Hemiredigsbutik 52. British Juior Hö g l ids 53. Midre resturgstråk (reetro, pizz, cfé) g t 54. Bbylo IT 55. Telefobutik Ku 56. Novus Kuskp ll be 57. Rdemchersmedjor - Htverk, museum, cfé, resturg rg - Kulturellt kluster t t l 58. Stdsbibliotek e ik v 59. Destitio Eskilstu AB g Lå t 60. Strömsholme - Eveemgsplts g 61. Muktellmuseet ko s 62. Muktell Sciece Prk r G 63. Kostmuseet 64. P2 - Resturg Gr brr t 65. Lokomotivet 66. Muktellre 67. Muktellbdet Sic k s rk g t R id BEFINTLIGA VERKSAMHETER Rim ro der ho f Ri m t erg. t

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24