Trafikverkets inriktning för forskning och innovation Strategisk Utveckling

Trafikverkets inriktning för forskning och innovation 2016-2018 Strategisk Utveckling

2

Innehåll INLEDNING 4 FOI PORTFÖLJ 1 ETT ENERGIEFFEKTIVT TRANSPORTSYSTEM 7 FOI PORTFÖLJ 2 VÄL FUNGERANDE RESOR OCH TRANSPORTER I STORSTADSREGIONER 10 FOI PORTFÖLJ 3 EFFEKTIVA TRANSPORTKEDJOR FÖR NÄRINGSLIVET GODSTRANSPORTER OCH LÅNGVÄGA PERSONRESOR 19 FOI PORTFÖLJ 4 ROBUST OCH TILLFÖRLITLIG INFRASTRUKTUR 23 FOI PORTFÖLJ 5 MER NYTTA FÖR PENGARNA 28 FOI PORTFÖLJ 6 TRAFIKVERKET EN MODERN MYNDIGHET 41 FOI PORTFÖLJ 7 STRATEGISKA INITIATIV 43 FOI PORTFÖLJ 8 SJÖFARTSOMRÅDET 46 FOI PORTFÖLJ 9 LUFTFARTSOMRÅDET 51 3

Inledning Trafikverkets forsknings- och innovationsarbete (FoI) formas efter den verksamhet Regeringen uppdragit åt Trafikverket att genomföra 1. På det viset är FoI ett av verktygen för att nå uppsatta mål. FoI kan åstadkomma förbättringar i närtid, men också förändringar av hela transportsystemet på sikt. All FoI utgår således från Trafikverkets uppgifter, såvida inte regeringen beställer något utöver det. Detta har regeringen i sitt regleringsbrev gjort genom att beställa forskning för sammanlagt minst 100 Mkr inom sjö- och luftfartsområdena. Trafikverkets FoI är tematiskt indelat i 9 st. FoI-portföljer. 1 - Ett energieffektivt transportsystem 2 - Väl fungerande resor och transporter i storstadsregioner 3 - Effektiva transportkedjor för näringslivet långväga gods och persontransporter 4 - Robust och tillförlitlig infrastruktur 5 - Mer nytta för pengarna 6 - Trafikverket en modern myndighet 7 - Strategiska initiativ 8 - Sjöfartsområdet 9 - Luftfartsområdet Varje portfölj leds av en styrelse som är sammansatt av representanter från Trafikverkets olika verksamheter, och i förekommande fall (portföljerna 8 och 9) Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Transportstyrelsen. Till styrelsen kan också adjungeras utomstående personer. Detta dokument behandlar inriktningen för Trafikverkets forskning och innovation (FOI) under 2016 2018. Inriktningen tar sin utgångspunkt i utpekade utmaningar och följer forsknings- och innovationsstrategin för att konkretisera viktiga fokusområden och prioriteringar för Trafikverkets FoI- verksamhet. Den tydliggör förväntningarna av Trafikverkets utvecklingsinsatser och bidragen till transportsystemets utveckling. Projekt som svarar mot den inriktning som är beskriven för respektive portfölj och bedöms bidra till de önskvärda resultaten kan antas under hela året av respektive portföljstyrelse. Processen för behandling av projektförslag ser i korthet ut så här. 1 Trafikverkets instruktion 2 : Trafikverket ska svara för forskning och innovation som motiveras av myndighetens uppgifter, följa, dokumentera och på regeringens uppdrag finansiera forskning och innovation inom transportområdet. 4

TRVs process för bedömning och beslut av FoI-projekt Avslutas, meddelas Avslutas, meddelas Process TRV FoI inriktning Enkla förslag till Projekt kommer till Portföljerna Preliminär bedömning map relevans, genomförbarhet, nytta och finansiering Nej Ja Projektbeskrivning upprättas Bedöms enligt mall Nej Ja Beslut fattas av P- styrelsens ordf (US). Avtal upprättas av linjen Projektet startar, rapportering och betalning enligt avtal Ekonomihantering c US fastställer Årlig budget för FoI Preliminär budget/portfölj delegeras av c US Är finansiering möjlig? Projektbudget och betalplan Kan vi finansiera? Budget, leveranser och betalplan fastställs i avtalet Ekonomiska prognoser & beslut Trafikverket driver sin FoI så effektivt som möjligt. Det sker genom att i första hand hämta hem färdiga lösningar och anpassa dem till svenska förhållanden. Det sker också genom att i största utsträckning samarbeta med andra problemägare eller forskningsfinansiärer kring gemensamma områden och fokusera på projekt som ger nyttor åt flera parter. Trafikverket samarbetar gärna med utförarmiljöer där det finns samlad kompetens inom hela innovationskedjan och förmåga att ta ett problem eller utmaning ända fram till en nyttiggjord lösning. Trafikverkets FoI-projekt spänner således över stora delar av innovationskedjan från forskning via utveckling, demonstration till nyttiggörande och innovation. Översatt till den internationella TRL-skalan (Technology Readiness Level) så ligger projekten mellan 2 och 7, dvs. från tillämpad forskning till utveckling och test av system. Nyttiggörande Demonstration Utveckling Forskning TRL -skalan Utveckling och test av system Utveckling av lösningar Basforskning 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Lansering och industrialisering Demonstration av lösningar Tillämpad forskning Nyttiggörandet av projektens resultat sker oftast i mer verksamhetsnära situationer. Dels genom det som inom Trafikverket kallas verksamhetsutveckling och som i högre grad styrs direkt av linjeorganisationen. 5

Denna verksamhet omfattar ungefär 800 Mkr om året. Men också genom upphandling av entreprenader som omfattar mellan 35000 och 40000 Mkr per år. Både dessa delar av arbetet mot förnyelse och innovation är väl så kraftfulla som det som bedrivs inom Trafikverkets FoI-portföljer. Omsättningen för FoI-projekten under 2014 var 502 miljoner kr. Enligt Trafikverkets statistik fördelades pengarna på 646 projekt, varav 179 nya. Under året avslutades 319 projekt. På regeringens uppdrag beställdes projekt för 53 miljoner kr inom sjöfartsområdet och 49 miljoner kr inom luftfartsområdet. Sedan 2013 pågår ett projekt med syftet att utveckla en modell för utvärdering och lärande inom den FoI som bedrivs inom utgiftsområde 22 (kommunikationer) och som finansieras av Trafikverket. Modellen fokuserar på fyra storheter: Hur relevanta är de projekt som startas i relation de utmaningar som transportsystemet och Trafikverket står inför? Hur effektivt bedrivs arbetet i de projekt som genomförs? Vilken kvalitet håller de resultat som kommer fram? På vilket sätt och vilken utsträckning nyttiggörs resultaten? Modellen testas i en pilot med ett 40-tal projekt med start 2014. 6

FoI portfölj 1 Ett energieffektivt transportsystem Bakgrund Utvecklingen av ett energieffektivt transportsystem för att minska transporternas negativa klimatpåverkan är en av de största utmaningarna för alla väg- och järnvägsmyndigheter i världen. Kunskap och verktyg behöver utvecklas för att klimatmål och tillgänglighet ska kunna gå hand i hand. FOI-satsningar med avseende på ett energieffektivt transportsystem förväntas leda till utveckling av nya tjänster, produkter, styrmedel och effektiva metoder för attraktiva och tillgängliga städer med minskat bilberoende, trafikslagsövergripande och klimatanpassade godstransporter samt en energieffektiv infrastrukturhållning. Samarbete och koordinering mellan utvecklingsinsatser i samtliga portföljer är en viktig förutsättning för måluppfyllelse om ett energieffektivare transportsystem. Syfte Syftet med portföljen är att utveckla och demonstrera nya lösningar som bidrar till attraktiva och tillgängliga städer med minskat bilberoende, trafikslagsövergripande godstransporter med låg energianvändning och klimatpåverkan, samt en energieffektivare infrastrukturhållning. Målområden Energieffektiv planering Inom målområdet finns projekt som: Hanterar åtgärdskostnader för förbättringsåtgärder för sänkta rullmotstånd. Utvecklar verktyg (geokalkyl) för kostnads- och energieffektiv masshantering och förstärkningsbehov för användning i tidigare skeden. Hanterar samband mellan beläggningstyper och klimat/energi. Utvecklar nya metoder för belysningsmetodik. Energieffektiviserar inom undermarksbyggande. Underlättar resenärstransporterna dörr-till-dörr och omfattar såväl mark- som flygtransporter. Livscykelanalys i planering och projektering för att integrera klimatpåverkan och energianvändning från infrastrukturhållning i beslutsunderlag och kalkyler. Inom målområdet behövs projekt som: Utvecklar funktionella energieffektiva och verifierbara krav inom planering, gestaltning, utformning, dimensionering eller underhåll i förfrågningsunderlag och regelverk. Utvecklar effektsamband för den fysiska planeringen och de transportpolitiska förutsättningarna, det gäller t.ex. linjedragning, tillgången till konstruktionsmaterial, logistikbehov och masshantering. 7

Energieffektivt byggande och underhåll. Inom målområdet finns projekt som utvecklar: Metoder, nyckeltal och hållbarhetsbedömningar av infrastrukturprojekt med fokus på energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Upphandlingsmetodik för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Energieffektivisering av belysning på vägar och bangårdar. Möjligheten att lagra solvärme eller nyttja geotermisk energi för halkbekämpning. Vägutformningens och vägytans egenskaper i dess betydelse för trafikens energianvändning och klimatpåverkan. Inom målområdet behövs projekt som: Säkerställer metoder för anpassning av beskrivningsmallar eller dimensioneringssystem. Skapar förutsättningar för val av material utvecklade med ett livscykelperspektiv där renovering och återanvändning ingår i konceptet. Skapar bättre förutsättningar för återvinning av konstruktionsmaterial. återanvändning av underbyggnader, grundkonstruktioner och material och energieffektiviserar förstärkningsmetoder Energieffektiviserar elektriska installationer som t.ex. pumpar och tunnelventilationer. Ökar kunskap om nya produkter och arbetsmetoder för underhåll för att ställa rätt krav som t.ex. utsläppskrav, samt validera kraven vid upphandling. Energieffektiva fordon och transporter Inom målområdet finns projekt som: Undersöker möjligheten att minska bränsleförbrukningen i arbetsmaskiner. Forskar kring nya bränslen, IEA AMF (Advanced Motor Fuels). Utvärderar effekten av olika styrmedel och åtgärder för att åstadkomma attraktiva och tillgängliga städer. Studerar möjligheter att finansiera lokala tillgänglighetsåtgärder för ökad stadskvalitet. Undersöker möjligheter till märkning av dubbade och regummerade däck. Samlar kunskap om möjliga koldioxidkrav på lätta fordon efter 2020. Undersöker möjligheter att bidra till energieffektivisering inom trafikledningen. Öka kunskap om utveckling av energiförbrukning för tågföring och påverkandefakturer Undersöka och påvisar lönsamheten av integrerade ledningssystem för att uppnå en mer hållbar och optimerad energiförbrukning för järnvägssystem. Inom målområdet behövs projekt som: Tar fram effekter av styrmedel för ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan för användningen av transportsystemet och för enskilda fordon och arbetsmaskiner. Inriktning för åren 2016-2018 För att kunna planera, bygga, nyttja och underhålla infrastruktur på ett energieffektivt sätt krävs att energi- och klimatfrågor hanteras integrerat med övriga behov inom transportsystemet. Olika behov sammanvägs och balanseras inom ett hållbart 8

transportsystem där miljöaspekter hanteras tillsammans med såväl sociala som ekonomiska aspekter. Det är nu angeläget att satsningsområdet implementeras och att investeringarnas energianvändning och klimatpåverkan ses ur ett livscykelperspektiv, det vill säga byggande, drift, underhåll och trafikering. Det är också angeläget med fortsatta satsningar som påverkar efterfrågan på transporter samt fördelning på färdmedel och trafikslag. Trafikverket behöver utveckla sin förmåga att beställa och upphandla energieffektiva lösningar som bygger på krav som är såväl verifierbara som validerbara. Utveckla styrmedel för ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan för såväl användningen av transportsystemet som för enskilda fordon och arbetsmaskiner. Förväntat resultat under 2016-2018 Förslag till förväntade resultat under de kommande tre åren är: Metoder och nyckeltal finns för beräkning av klimat- och energieffektiviteten i transportsystemet, det är även möjligt att göra vissa hållbarhetsbedömningar vid planering, genomförande och uppföljning av investeringsprojekt. Upphandlings- och uppföljningsmetoder för energieffektivt byggande, underhåll och brukande av infrastrukturanläggningar används. Det finns förslag framme på styrmedel för energi- och klimateffektiv användning av transportsystemet samt energieffektiva och fossilbränslefria fordon och arbetsmaskiner. Anläggningar har energieffektiviserats och energieffektiva installationer har genomförts. Förslag finns om hur alternativa energikällor kan kopplas till infrastrukturen samt hur infrastrukturen kan tjäna som lagringsutrymme för t ex värme. Utveckling och implementering, i regelverk mm. av vägutformning, underhållsåtgärder vägytans egenskaper för energieffektivisering av transportsystemet. Finansiella ramar 2016-2018 I nedan tabell visas de indikativa ramar som är satta för portföljen kommande planperiod 2016-2018. Raden pågående visar hur stor summa (mkr) som redan är pågående projekt registrerade i FUDInfo. Tabell, Indikativa ramar för portfölj 1 2016-2018 (Mkr). 2016 2017 2018 Budgetram 18 18 18 9

FoI portfölj 2 Väl fungerande resor och transporter i storstadsregioner Bakgrund Storstädernas fortsatta tillväxt är avgörande för den ekonomiska tillväxten men den medför samtidigt tillgänglighets-, kapacitets-, trängsel- och miljöproblem. Idag finns det goda kunskaper om hållbar stadsutveckling och om kopplingen mellan olika urbana kvaliteter och trafiken. Kulturen, verktygen och rutinerna för att hantera samspelet mellan stadsutveckling och trafik på ett sektorsövergripande sätt i planering och drift, har dock ännu inte vunnit genomslag i praktiken. Även om fortsatt kunskapsutveckling är viktig, är det ännu viktigare att implementera den kunskap som finns. Syfte Portföljen ska genom fokusering på verifiering, demonstration och implementering av ny kunskap och nya lösningar bidra till utvecklingen av attraktiva, tillgängliga, funktionella och hållbara storstadsregioner. Lösningarna ska i första hand fokusera på användning av den befintliga infrastrukturen. Målområden och program Trafikverket ska bidra till att bättre nyttja infrastrukturen Förbättra trafikledningen och trafikinformation i väg- och järnvägssystemet Integrera transportfrågor i stads- och regionutveckling Stimulera utveckling av lösningar som bidrar till att minska buller och ett minskande utsläpp av partiklar i storstäder Stimulera utveckling som bidrar till förbättrad och effektiv citylogistik Trafikverket ska bidra till att förbättra kapaciteten och tillförlitligheten i kollektivtrafiken Förbättra framkomligheten i storstäder för buss och taxi och förbättra kapacitet och tillförlitlighet i tågtrafiken Trafikverket ska underlätta för människor att gå och cykla. Genom samverkan med kommuner och regioner utveckla sammanhållande gång- och cykelvägnät som är trygga och har bra vägvisning samt säkra parkeringsmöjligheter vid bytespunkter Inriktning 2016-2018 Inriktning för portföljen under de kommande tre åren är; A. Förbättra trafikledningen och trafikinformation i väg- och järnvägssystemet Trafikledning på väg har blivit en allt viktigare pusselbit för ett effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur. I takt med att tillgången till information om trafiken ökar väljer allt fler storstadstrafikanter att söka trafikslagsövergripande information för att få stöd i hur, när och var hen reser. 10

Trafikslagsövergripande proaktiv och optimerad trafikledning, med fokus på: framkomlighet, miljö och säkerhet samordning mellan trafikslagen för maximerad kapacitet i transportsystemet att föregripa händelseutvecklingen vid störningar/utvecklad prognoshantering och prediktion framkomlighet under byggtid vid infrastrukturprojekt och vid underhållsåtgärder i storstadsmiljö ökad interaktion mellan fordon och infrastruktur mer trafikdata (typ probedata) från samarbetspartners (t.ex. Volvo, Scania) miljödata från vägsidan för miljöstyrd trafikledning Kunskapsuppbyggnad om hur trafikledning bör utforma budskap, styrning vid överskridande av luftkvalitetsnormer för bästa effekt. Funktionella metoder för omledning av trafik vid planerade och oplanerade störningar. Möjligheter att samverka virtuellt med andra aktörer. Nya tjänster för resenär inom stationsområdet. Informationstjänster och styrmedel som bidrar till trafikslagsövergripande tillförlitlighet och effektivitet i transportsystemet. Informationssystem som hjälper kunden i sitt resval (modalitet, byten mellan reseslag, snabbhet, miljö, kostnad) där realtidsinformation och prediktion finns med. Utveckling för att kunna ge information inför och under resa med tåg, samt i förväg om var köer i vägtrafiken kommer att uppstå och hur allvarliga de är. Trafikanter kan välja andra vägar eller resemedel, kanske välja kollektivt/cykel istället för bilen. Förutsägbarhet är en central faktor, att minimera buffertiden; hur mycket extra tid måste tas till för att vara säker att vara framme vid destinationen en viss tid. Med förbättrad realtidsinformation från alla trafikslag, kan en samlad trafikinformation skapas för samtliga trafikslag Trafikledning/trafikinformation vid nyinvesteringar Utveckling av samspelet med infrastrukturutbyggnad (dynamiska körfält för kollektivtrafik, godstrafik, dispenstransporter etc.), trängselavgifter och politik (bl.a. parkeringsstrategi, p.-ledning och miljözoner som styrmedel) är väsentligt för att få optimerad trafikledning B. Integrera transportfrågor i stads- och regionutveckling Utveckling av arbetssätt, demonstration och uppföljning för stads- och regionutveckling som bidrar till transportsnål bebyggelse i storstadsregioner Kunskap och metodutveckling avseende social och kulturell hållbarhet. I samverkan med andra aktörer utveckla bättre verktyg, mål, mått och indikatorer för att planera och bedöma åtgärder som handlar om kvaliteten i staden och transportsystemet. Effekter av åtgärder för ökad social hållbarhet och livskvalitet. Hur kan god tillgänglighet bidra till livskvalitet i städerna? Metoder för storstadsutveckling på mellankommunal nivå, metoder för att utveckla samhället kring existerande transport- och kollektivtrafiknoder för ett optimerat resande Utveckling av kunskap om samhällsplaneringens möjligheter att minska luftföroreningar och effekterna av dem, t ex vad gäller tätortsutveckling, etableringar, gaturumsutformning och byggnaders placering för ventilation etc. Lösningar för trånga miljöer i storstäderna för att möjliggöra bättre utnyttjande av mark. 11

Förtätning innebär ibland målkonflikter och konsekvenser för infrastruktur vilket är viktigt att belysa och fördjupa. Här finns det behov att identifiera och utreda möjliga lösningar för en hållbar och effektiv markanvändning. Relevanta och vägledande underlag kring förtätning kan bidra till förhållningsätt som TRV vill tillämpa i samhällsplaneringen. Hur kan vi klara miljökvalitetsnormer och bygga tätare i anslutning till transportnoder? Fortsatt hög aktivitet inom Transportsnål bebyggelse i storstadsregioner och Mistra Urban Futures. Trafikverket samspelar med andra aktörer för ökad utväxling av forskningsinsatser. Trafikverket kan såväl initiera som medverka i forskningsansökningar till olika typer av svenska och internationella utlysningar. Kunskapsunderlag för att möta framtidens transportlösningar såsom utformning, fordon och farkoster etc. samt samspel mellan trafikslagen. Ett ökat deltagande i av regeringen prioriterade internationella samarbeten där överenskommelser mellan Sverige och andra länder har tecknats. Medverkan från Svenska forskare i EU-projekt, t ex inom Horizon 2020 och JPI Urban Europé. Utveckling av arbetspendling på vatten; produktutveckling, väl anpassade båtar, affärsmodeller, miljöpåverkan, åretruntlösningar och angöringslösningar. Bättre förståelse för vilka utmaningar som klimatmål och andra miljömål ställer på utvecklingen av mer transportsnåla städer samt vilka lösningar som krävs. C. Stimulera utveckling av lösningar som bidrar till att minska buller och ett minskande utsläpp av partiklar i storstäder. Omfattar buller, vibrationer, stomljud, luftkvalitet och hälsa. Utveckling av kunskap om Hälsa kopplat till buller, vibrationer, stomljud, luftföroreningar och fysisk aktivitet/aktivt resande och av måttet DALY (förändrade hälsosamma levnadsår). Utveckling av effektsamband för åtgärder i transportsystemet utifrån leveranskvaliteter och funktionskrav för buller, vibrationer, luftkvalitet och fysisk aktivitet/aktivt resande. Kunskap och verktyg till hjälp för samhälls- och trafikplaneringen att utveckla attraktiva hälsosamma städer ur luftkvalitet och ljudmiljösynpunkt och som är energieffektiva. Kunskapsunderlag bulleremissioner från fordon och däck och dess effekter (inför revidering av internationella gränsvärden) Mätnings-, beräknings- och tillståndsmodeller för buller (samordning med portfölj 5) Utveckla kunskap om sambanden buller och vibrationer störningar och hälsa inkl. psykisk påverkan Effekter av flera bullerkällor samt kombination buller och vibrationer Vibrationer och stomljud effekter kopplat till både byggskede och driftskede för väg och järnväg. Kunskap om buller- och vibrationsreducerande metoder Bättre val av riktade bullerskyddsåtgärder - effekter av samverkande åtgärder mot buller Kunskap om emissioner av luftföroreningar från fordon och däck och dess effekter. Kunskap om hälsoeffekter med avseende på egenskaper av olika beståndsdelar (avgaser, partiklar) av trafikens luftföroreningar. Mätnings-, beräknings- och tillståndsmodeller för trafikens luftföroreningar inklusive underlag för internationellt arbete med emissionskrav och modellutveckling för renare fordon och arbetsmaskiner (samordning med portfölj 1) Kunskap om infrastruktur som förebygger för frisk luft genom sin utformning och materialval (samordnas med portfölj 4). 12

D. Stimulera utveckling som bidrar till förbättrad och effektiv citylogistik Samordnade system för varutransporter inom, till och från storstäder som stödjer transportsnål stadsplanering. Detta gäller särskilt bygg- och anläggningssektorns godsflödesbehov, och även avfall och återvinning. Ska utföras i nära samarbetet med SKL och Logistikforums utskott för citylogistik. Trafikverket har en viktig roll i FOI, men äger ofta inte åtgärderna. Utifrån Gemensam färdplan citylogistik genomförs mål- och GAP-analys för fortsatt FOI Uppnå gemensam och tydlig problembild avseende citylogistik som kan bidra till framtagning av effektiva och praktiska lösningar som harmoniserar med en transportsnål stadsplanering. Förstudier hämta hem internationella erfarenheter Effekter av e-handel Regelverk, trafikledning och information Affärsmodeller och samverkan Effektsamband Utveckla planeringsmetodik för gods i tätort (samhällsplanering) Metoder för planeringen av nya logistiknoder i storstäder Demonstrationsprojekt tillsammans med städer, näringsidkare, övriga intressenter Ytterligare prioritering kommer att göras efter att en intern handlingsplan för Trafikverkets arbete med gods i städer tagits fram. E. Trafikverket ska bidra till att förbättra kapaciteten och tillförlitligheten i kollektivtrafiken Deltagande i K2 nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. K2 har i samverkan med branschen och akademin identifierat följande kunskapsfält: Kollektivtrafikens finansiering och styrning Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutvecklingen Resenärers attityd och beteende Samverkansprocesser för bättre kollektivtrafik inklusive kollektivtrafikanpassad bebyggelseplanering Den informerade kollektivtrafikresenärens bruk av integrerade mobilitetslösningar från informerade kollektivtrafikorganisationer Utöver K2 är Trafikverkets inriktning Kapacitetsstark kollektivtrafik i städer. Trafikverket behöver specificera ett upplägg tillsammans med SAMOT, K2 och branschen och nyttja befintliga/pågående projekt och dess resultat för att skissa på demonstrationsprojekt som vidareutvecklar kapacitetsstark kollektivtrafik, exempelvis BRT och Superbussar. Det finns även ett behov av att kunna besvara frågan om hur affären runt dessa lösningar ser ut. Åtgärder/Effektsamband (samordning portfölj 5) Evidensbaserade effektsamband. Idag kan vi konstatera att vissa åtgärder har en effekt, men vi kan inte ange effektens storlek. Ofta finns effekter som relaterar till resenärernas nöjdhet, men endast i begränsad 13

utsträckning hur många nya resenärer som genereras eller vad åtgärden får för effekt på transportsystemet som helhet. Trängsel, framkomlighet och restider. Omhändertas i portföljens målområde 2.1 Trafikverket ska bidra till att bättre nyttja infrastrukturen. Fokus på trafikledningsfrågor. Trafikstyrning, vidareutveckling för optimal trafikering. Flera projekt pågår och kommer att implementeras under treårsperioden, bland annat inom CTR. Mobility Management; samverkan kollektivtrafik, bil, cykel och gång. Relaterar till styrmedel och investering. Storstadensresenärens behov av transportslagsövergripande beslutsstöd i realtid. Styrmedel, ekonomiska/administrativa/informativa, paketlösningar. Projektförslag i portfölj 5 som bör bevakas och samverka med portfölj 2. Handlar om att beskriva hur styrmedel kan bidra till kollektivtrafikens utveckling och ett hållbart samhälle. Samhällsbetalda resor och Landsbygdstrafik (samverkan portfölj 2, 3 och 5). Väl fungerande resor och transporter på landsbygd har lyfts som en strategisk fråga där Trafikverket tillsammans med andra behöver utveckla bättre arbetssätt och verktyg. En viktig ingrediens är väl fungerande transportlösningar där ofta knappa resurser måste samordnas för att skapa rimlig tillgänglighet för medborgare och näringsliv. Området har koppling till projektet Den Attraktiva Regionen i portfölj 5 men bör bevakas och samverka med portfölj 2 och 3. Utmaning att lösa tillgängligheten för de personer med särskilda behov att komma nära i städerna (färdtjänst och sjukresor) samt att samla de knappa resurser som finns på landsbygd (skolskjuts, färdtjänst, sjukresor, samåkning, matning till knutpunkter för tåg eller linjetrafik med buss etc.). E. Trafikverket ska underlätta för människor att gå och cykla Det finns sedan länge en bred politisk samsyn i Sverige kring att förbättra förutsättningarna för att öka andelen gång- och cykelresor av det totala persontransportarbetet. Det är dock svårt att påvisa någon övergripande positiv trend. Med bättre data kan vi få en större förståelse av de faktorer som påverkar valet av cykling och gång 2. Vid satsningar för att öka andelen gång- och cykelresor krävs data från såväl resvaneundersökningar som flödesmätningar. Aktuella behov: För att förklara orsakssamband för skillnader i effekten av olika infrastrukturåtgärder behöver infrastrukturens utformning beskrivas både kvalitativt och kvantitativt. Därför behövs en samsyn kring dessa parametrar och mått som påverkar valet och hur dessa ska mätas samt att utveckla och testa en systematisk utvärderingsmetodik 3. Det finns ett behov att utveckla modeller, metodik och verktyg för att beskriva utvecklingen av gång och cykling och göra den jämförbar över tid. Förbättrad kunskap kring olika typer av gående och cyklister, inkluderat barn, äldre och funktionshindrade, hur deras förutsättningar skiljer sig åt, vilka konsekvenser detta får för utformning samt för driften och underhållet. Kunskap kring varför det finns ett stort genomförandeunderskott på alla planeringsnivåer inom gång och cykel. Med denna kunskap är det möjligt att identifiera vilka processer som är ofullständiga, vilka planeringsverktyg som saknas och vilka områden där kompetensen behöver höjas. Kunskap om hur utformning, drift och underhåll av infrastrukturen påverkar cyklisterna och cykeltrafikens utveckling. 2 Krizek K. m.fl. (2009) Explaining changes in walking and bicycling behavior: challenges for transportation research. 3 Smith G. m.fl. (2014) Cykeleffekt Viktoria Swedish ICT 14

Effektsamband för att redovisa nyttorna med olika åtgärder liksom den samlade nyttan när olika åtgärder kombineras. Infrastruktur utformning samt drift och underhåll: Utveckla underlag för grundvärden i VGU för DTS (dimensionerande trafiksituation), utrymmesbehov (mått även för parkering), kapacitet, friktion, tidsluckor, visuell vägledning, energi/prestanda, cykelhastigheter och referenshastigheter (VR), separering av gående och cyklister, väjningsbeteende. Framtagande av krav på infrastrukturen utifrån samspel mellan trafikantgrupper, upplevelse av trygghet och attraktivitet. Funktionella krav för GC-vägar. Hur infrastrukturen utformas för att göras tillgänglig, användbar och trygg för äldre. Hantering av cykling på landsbygd och stadsnära områden. Pendlingscyklingen ökar och behöver omhändertas. Hur stora cykelflöden krävs för separering? Studier av begreppet attraktiva miljöer inriktat på alstring av fler gående och cyklister. Vilka egenskaper konstituerar en attraktiv miljö i trafiksystemet, också för dem som har svårt att förflytta sig? Hur kan dessa egenskaper värderas i planeringen? Hur påverkar dessa miljöer gåendets omfattning? Här ingår också alternativ utformning för gående och cyklister i stadsmiljöer (shared space). Hur utformar vi cykelparkeringar för trygghet, säkerhet och smidighet? Hur kan korsande av körbanor göras säkrare för cyklister? Särskilt fokus på de platser som är cykelöverfarter (som är avsedda att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana). Vilka krav ställer El-cykeln på infrastrukturens utformning, inklusive laddningsstationer och luftpumpstationer? Hur ska drift- och underhåll genomföras för att öka tillgänglighet och säkerhet för gångoch cykeltrafikanter? Åtgärderna kan ibland medföra konflikter, inte minst för personer med funktionsnedsättning. Det kan gälla drift och underhåll för bibehållande av ledstråk, kanter, utformningsdetaljer vid övergångsställen. Framtagande av mål och indikatorer för cykling. Planering av gång- och cykel institutionella och praktiska förutsättningar Institutionella hinder för gång- och cykelplanering. Varför förverkligas inte höga ambitioner? Framtagande av kunskap av vilka faktorer och företeelser som leder till att människor väljer en aktiv transport. Det gäller i hög grad barn och unga. Vidareutveckla resultat från resvaneundersökningar med fokus på enskilda grupper, delresor och hela resan till fots. Utveckla effektsamband utifrån åtgärder som leder till ett ökat gående och cyklande. Lokalisering av cykelparkering med frågor som effektsamband kostnad/nytta för näringsidkare, normer för skolor eller bostad, cykel- v.s. bilparkering. Metodstudier av hållbar utveckling av stadsdelar där lokalisering orsakar trafikalstring med bil. Fordon i framtidens stad och huruvida separering och reglering kan göras utifrån hastighet. Utvärdering av genomförda gång- och cykelsatsningar för att hitta åtgärders potential, vad som fungerar etc. Här ingår också utvärdering och analys av hur tillgänglighets- och användbarhetskrav enligt ALM Det är stora skillnader på andelen cyklister i olika kommuner. Vilka företeelser/åtgärder leder till ett ökat cyklande? Här uppmärksammas särskilt cykling till skolan. Även internationell benchmarking. Barn och äldre är intressanta trafikantgrupper. Framtagande av kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara mätmetoder för gående och cykling. 15

Förväntat resultat under 2016-2018 Förslag till förväntade resultat under de kommande tre åren är; A. Trafikledning och trafikinformation Modell för prediktion för köavveckling på högtrafikerade näten i storstad. Bättre förmåga att leverera prognoser för störningars varaktighet i högtrafik. Effektiv indatahantering och samspel med marknadsaktörer och externa leverantörer av indata. Gränssnitt mellan externa och interna dataleverantörer. Trafikverkets och omvärldens framtida roller avseende trafikinformation. Filtrering och fusioner av trafikdata i sin första version taget i drift. B. Integrera transportfrågor i stads- och regionutvecklingen Tillämpad och spridd nytta ur pågående nationella satsningar såsom Mistra Urban Futures: Större förståelse för beslutsverktygets roll i planeringsprocessen samt inriktning om användandet. Upparbetat kunskapsutbyte och smidigare planeringsprocesser avseende stationsnära planering och utveckling av urbana stationssamhällen. Strategier för hur transportinfrasystemets grönytor kan främja värdefulla ekosystemtjänster i städer. Planeringsverktyg för framtida stationssamhällen avseende buller och vibrationer. Effektiva lösningar på skyddsåtgärder i stationsnära och täta miljöer. Inriktning och effektiva lösningar för framtidens transportbehov. Lösningar för bättre markbehovsplanering i samband med handelns externetableringar (pågående doktorandprojekt) Ökad utväxling av forskningsinsatser genom medverkan i internationella forskningsprogram. C. Buller, vibrationer, stomljud, luftkvalitet och hälsa Vi ska ha bidragit till och fått tillgång till internationella forskningsresultat buller, vibrationer och luftkvalitet genom svenskt deltagande i det europeiska forskningssamarbetet och andra prioriterade internationella samarbeten. Plan över samverkande och effektiv FOI för att nå buller- och luftkvalitetsmålen. Stöd för att ställa väl avvägda funktionella miljökrav på beläggningar och räls. Framtagna samband, mått och mätetal för buller och luftkvalitetens del inom leveranskvalitetsmål Hälsa (DALY-beräkningar). Buller från väg och järnväg Uppdaterade bullerberäkningsmodeller Utifrån tidigare förstudie fortsatt arbete med emissionsmodell från tåg och bana samt databehov för olika typer av järnvägsfordon ex höghastighetståg och långa tåg. Bullerberäkningsmodeller Väg och jvg Behov finns avseende emissionsdata för strategisk kartläggning via beräkningsmodellen CNOSSOS. Det finns även behov av emissionsdata i modeller för detaljerade beräkningar ex beräkningsmodellen N2000. Funktionella krav på Bullerreducerande beläggningar och järnvägsspår, räfflingar och markeringar 16

Optimal utformning av skärmar i väg- och spårområdet Utveckla en optimering av skärmar inom väg och spårområdet beroende på ex avstånd till spår, skärmmaterial, skärmkrönutformning, underhållsaspekter, hastighetsberoende mm. Buller och vibrationer från järnväg Ökad kunskap om hälsoeffekter av vibrationer och stomljud, effektsamband kopplat till bygge och drift. Tröskelvärde för sömnstörning av vibrationer från tågtrafik Epidemiologiska studier Epidemiologiska studier avseende hälsoeffekter från järnvägsbuller ex hjärt- kärlsjukdomar, stroke och ämnesomsättningsrubbning mm. Störningsstudier avseende störning från rangering och uppställning av tåg. Buller från bangårdar Kartlägga bullerkällor (inklusive buller av lågfrekvent karaktär) vid bangårdar och vid rangering som underlag för att utveckla beräkningsmodell för immissionsberäkning. Utveckla bullerskyddsåtgärder kring bangårdar. Vibrationer från järnväg Hälsoeffekter av vibrationer från tågtrafik Projektet ger trafikverket underlag för att bedöma risken för störning och hälsoeffekter av vibrationer vid befintliga eller planerade situationer. Stomljud Här finns stora behov att få kännedom om störnings- och hälsopåverkan från stomljud förslagsvis jämfört med luftburet buller för att ta fram nationella riktvärden för Trafikverket Luftkvalitet Utvecklad kunskap om åtgärder för att minska partikelemissionerna i väg- och järnvägstunnelmiljöer. Nordiskt samarbete kring kunskap om slitagepartiklar och resuspension inom NordFoU har lett fram till utvecklad emissionsmodell. SIMAIR-modellen har utvecklats med emissioner och halter av respirabla partiklar och bens(a)pyren. Framtagna kunskapsunderlag som ska användas för planering och ligga till grund för utveckling av metoder och lagstiftning på nationell och internationell nivå för fordon och arbetsmaskiner. Utveckling av kunskap om hur utformning av infrastrukturen påverkar körsätt och hastighet och därmed emissioner av partiklar och andra luftföroreningar. Under perioden 2016-18 behöver kunskapsunderlag för hastighetssamband och halter tas fram och implementeras i modellverktyg. Ökad kunskap om hur luftföroreningar kostnadseffektivt kan förhindras såväl vid nyoch ombyggnad som vid drift av väg/bana. Utveckling av kunskap om beläggningar, beläggnings- och friktionsmaterial ur partikelgenereringssynpunkt samt utvecklad kunskap om olika vägrengöringstekniker och strategier och deras effektivitet vad gäller minskning av partikelemissioner och halter. D. Citylogistik Initialt en gemensam och tydlig problembild avseende citylogistik som kan bidra till framtagning av effektiva och praktiska lösningar som harmoniserar med en transportsnål stadsplanering. Metodik och nyckeltal för kartläggning och visualisering av godsflöden - pågår Styrmedel och incitament för godstransporter i tätort pågår 17

E. Kollektivtrafik K2:s forskning och andra aktiviteter kommer att hjälpa till att öka resandet med kollektivtrafik, öka dess marknadsandel och kollektivtrafikens roll att öka samhällets uthållighet. Erbjuda fortbildning och utbildning av olika aktörsgrupper verksamma inom kollektivtrafikens områden, liksom högre utbildningar för att möta fördubblingsmålets utmaningar. En hög grad av kunskapsförmedlande aktiviteter och produktion av kunskapshöjande informationsmaterial för att öka den allmänna medvetenheten och därmed öka trycket på politiken för nödvändiga förändringar vad gäller utförande och tillgängliga resurser och därmed öka bruket och behovet av kollektivtrafik i Sverige. F. Gång och cykel Utveckling av gåendet och cyklandet till egna likvärdiga trafikslag. Förbättrad säkerhet och framkomlighet samt kunskap och effektsamband om hälsoeffekter av gång och cykel. Utvecklad kunskap om barriäreffekter för gående. Kunskap om hur gång och cykels andelar ska kunna ökas och bli säkrare. Detta kräver förbättrade kunskaper om vilka metoder som är effektiva och hur utformning bör ske för att underlätta underhåll. FOI förväntas också leda till förbättrad kunskap kring vilka faktorer som påverkar de institutionella förutsättningarna för cykelplanering på Trafikverket, nationellt, regionalt och lokalt. Benchmarking internationellt bl.a. koordinera med Norge och Danmark där det händer en del, möjlighet till NordFoU-samarbete. Finansiella ramar 2016-2018 I nedanstående tabell visas de indikativa ramar som är satta för portföljen kommande planperiod 2016-2018. Raden pågående visar hur stor summa (mkr) som redan är pågående projekt registrerade i FUDInfo. Tabell 2, Indikativa ramar för portfölj 2 2016-2018 (mkr). 2016 2017 2018 Budgetram 25 25 25 18

FoI portfölj 3 Effektiva transportkedjor för näringslivet godstransporter och långväga personresor Bakgrund Transportsystemet kan idag inte fullt ut ge den tillförlitlighet och kvalitet som näringslivet efterfrågar. Ökade möjligheter att välja mer hållbara och energieffektiva transportlösningar, ett hela-resan- perspektiv samt tillgång till bra och snabb information för att planera sin resa eller transport efterfrågas. För godstransporter handlar det bland annat om brister i kopplingarna mellan trafikslagen där ändamålsenliga noder med tillhörande terminaler är viktiga fundament. Vidare är anläggningar för fordons- och serviceunderhåll en viktig aspekt. I och med att godstransporter i hög grad är internationella, innebär det också att internationella stråk och korridorer måste fungera. Liknande paralleller kan göras mellan godstransporter och personresor -effektiva och attraktiva bytespunkter mellan trafikslagen behövs för att möjliggöra effektiva tjänsteresor samt resmöjligheter för turist- och besöksnäringen. Om besöksnäringens mål att fördubbla sin omsättning till år 2020 ska nås, krävs ett väl fungerande transportsystem med goda och hållbara resmöjligheter. Syfte Syftet med portföljen är att genom ökad kunskap, utveckling och demonstration visa på möjligheter att förbättra förutsättningarna för godstransporter och personresor av betydelse för näringslivet. Kunskap om ökad hållbarhet utifrån aspekterna ekonomi, ekologi och social hållbarhet ska beaktas. Kunskap hur minskad miljöpåverkan kan nås inom ramen för utmaningen är avgörande, och beaktas ur aspekterna klimat, hälsa och landskap. Vidare ska projekten leda till helhetslösningar där aspekter på teknik, miljö, arbetsmiljö och ekonomi beaktas i en helhet och visa hur kapaciteten i transportsystemet kan användas på bästa sätt med hänsyn till framkomlighet, säkerhet och energieffektivitet. Portföljens resultat ska bland annat skapa förutsättningar för hållbara transport- och resekedjor med effektiva noder där respektive trafikslags fördelar nyttjas på bästa sätt. Resultaten ska också bidra till en fungerande marknad för transporttjänster, terminaler/depåer och för tjänster som erbjuds kopplade till dessa samt ett väl fungerande transportsystem för turist- och besöksnäringen. Målområden och Program Projekten i portföljen är indelade i tre områden: 3.1 Förbättra förutsättningarna för godstransporter på väg- och järnvägsnätet 3.2 Förbättra förutsättningarna för intermodala godstransporter 3.3 Förbättra förutsättningarna för näringslivets tjänsteresor och turist- och besöksnäringens utveckling. 19

Inriktning för 2016-2018 Den övergripande inriktningen för FoI-portföljen är att genom effektivt nyttjande av transportsystemet förbättra kapaciteten i det utpekade nätet för långväga godstransporter, enligt Nationell transportplan 2014-2025. Genom effektiva anslutningar till och rätt lokalisering av hamnar, terminaler och depåer, skapas förutsättningar för ett sammodalt transportsystem. För persontransporter inriktas arbetet till att ta fram och utveckla kunskap och verktyg för att åstadkomma effektiva och hållbara tjänsteresor för näringslivet samt resmöjligheter till/från och inom turistdestinationer. Portfölj 3 riktar sig till näringslivets transporter och resor varav medverkan från näringslivet särskilt ska eftersträvas i de FoI-insatser som görs. Vidare ska särskild hänsyn tas till svenska och europeiska samarbetsprojekt såsom FFI, Horizon 2020 och Shift2Rail och förordningen om TEN-T. För turism och besöksnäringen ska särskild hänsyn tas till besöksnäringens strategier. Information och informationssystem är en förutsättning för ett hela resan perspektiv, både när det gäller effektiva logistiklösningar för näringslivets transporter samt goda resmöjligheter för turism- och besöksnäringen. Informationslösningar som befrämjar ledning, styrning och sammodalitet ska vid var tid beaktas och integreras i satsningarna. Då sjö- och luftfart behandlas i egna portföljer så beaktas främst implikationer avseende sjö- och luftfart gällande intermodalitet/sammodalitet i skiften mellan transportslagen i noderna. Inriktning för målområde 3.1 och 3.2 A. Planering med godsperspektiv Planeringsstöd som underlättar trafikslagsövergripande beslut, underlag till hur respektive väg- och järnvägssystem nyttjas på bästa sätt samt ger lösningar där alla länkar i transportkedjan fungerar friktionsfritt. Krav och behov av kapacitets- och bärighetsrelaterade åtgärder och logistiklösningar för ökad hållbarhet och bättre nyttjande av utpekade godsstråk och noder. B. Effektiva marknader på lika villkor Fungerande marknader och affärsmodeller för transporttjänster och terminaler/depåer samt för tjänsterna som erbjuds på och kopplade till dessa. Effekter av osund konkurrens exempelvis vid användning av rast- och uppställningsplatser. Regelverk och styrmedel som påverkar godstransportområdet som är ändamålsenligt utformade och möjliggör flexibla transporter inom Europa. Informationslösningar för ledning och styrning av godstrafik till anvisade stråk och noder. C. Teknikutveckling för infrastruktur och fordon i samverkan Teknikutveckling hos nya fordon och lastbärare kopplat till infrastrukturens förutsättningar för största möjliga kapacitetsutnyttjande. Digitala informationslösningar som tillgängliggör information om både gods och lastbärare för optimerade logistikupplägg. Samverkande system mellan fordon och infrastruktur som möjliggör en hållbar utveckling. 20

D. Funktionella noder för intermodala transporter - med effektiva anslutningar och terminaler Logistiklösningar som minskar kostnaderna att byta transportslag och ger förutsättningar att utnyttja respektive transportslags fördelar på bästa sätt. Smart kringfartslogistik till citynära terminaler. Inriktning för målområde 3.3 E. Turist- och besöksnäringens resor och transporter samt tjänsteresor för näringslivet Förutsättningar för attraktiva och klimatsmarta tjänsteresor för näringslivet samt resor och transportmöjligheter till, från och inom viktiga destinationer för turistnäringen. Kunskapsuppbyggnad, planeringsunderlag, affärsmodeller för hållbar turism och näringslivets tjänsteresor. Utveckla användandet av infrastruktur och tjänster i transportsystemet för att stärka turismnäringen och näringslivets tjänsteresor. Förväntade resultat under 2016-2018 Förväntade resultat återspeglar de pågående projekten från tidigare inriktning samt de kommande tre åren på en övergripande nivå: Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon för godstransporter på väg och järnväg genom: Utvecklad kunskap och demonstration avseende införande av fordon med högre kapacitet (längre och tyngre eller med ökad volym) än vad som används idag. Incitament till bättre utnyttjande terminalkapacitet, bättre systemanalyser, ökad förståelse för affärsmodeller, bättre kapacitetsutnyttjande av nät, noder och stråk. Effektivare och ökad kapacitet i anslutningar till TEN-T utpekade hamnar och terminaler samt rangerbangårdar. Effektivare järnvägsfordonsunderhåll såväl avseende forskning och innovation såsom systemutnyttjande av befintliga och nya resurser, bättre planeringsförutsättningar för underhåll av fordon för gods-som persontrafik inklusive snabbtåg. Järnvägstransporter som kan attrahera tidskänsligt, lätt och högvärdigt gods och som utgör en integrerad del i kundens försörjningskedja. RFID-detektorer och IT-system för bättre spårbarhet av gods. Hållbara och grönare incitament samt verktyg till godsflöden inom prioriterade stråk och korridorer. Realisera innovationer genom demonstrationer och systemanalyser avseende godstransporter järnväg i samverkan med såväl operatörer, infrastrukturhållare och fordonstillverkare. Ökad kunskap om problem och lösningar för Trafikverkets kommande utveckling av organisation och kompetenser men även framtagande av metoder och koncept kring trafikstyrning och kommunikation. Förslag till och värdering av effekter av trafikslagsövergripande avgiftsstruktur med styrning mot bättre miljö. Regelförenklingar innebärandes förutsättningar för en fungerande diversifierad marknad. Design, utveckling av plattform och affärsmodeller för informationsdelning av fordons- och trafikdata mellan fordonstillverkare och myndigheter. 21

Kunskapsuppbyggnad och demonstration av intermodala trafikupplägg Incitament till bättre utnyttjande terminalkapacitet, bättre systemanalyser, ökad förståelse för affärsmodeller, bättre kapacitetsutnyttjande av nät, noder och stråk. Effektivare och ökad kapacitet i anslutningar till TEN-T utpekade hamnar och terminaler samt rangerbangårdar. Utveckla järnvägens kapacitet inom områdena infrastruktur, trafikledning samt godstransport. Utvärdering av förändringar i tågtrafikledarnas beslutsfattande - hur det indirekt bidrar till ökat kapacitetsutnyttjande. Utveckling av affärsmodeller. Kunskapsuppbyggnad inom näringslivets tjänsteresor samt turist- och besöksnäringens resor och transporter Ökad kunskap om det framtida turistresandet, vad gäller andelar av totalt resande, färdsätt, förändringar inom olika resandegrupper, regionala förändringar etc. Ökad kunskap om flyg-, båt-, tåg- och bussmarknaden för att underlätta för mer hållbara resmöjligheter för turism- och besöksnäringen. Ökad kunskap om design och infrastruktur för snabba tåg- och bussresor samt anslutningar till/från flyg och båt. Ökad kunskap om kvaliteter som utvecklar upplevelsen och attraktiviteten i resan. Ökad kunskap om Effektsamband. Vilka åtgärder i transportsystemet ger bäst effekt för en utvecklad besöksnäring? Programområden med möjlighet till demonstration inom näringslivets tjänsteresor samt turist- och besöksnäringens resor och transporter Utveckla bättre planeringsunderlag, samverkan och arbetssätt för hållbar turism och hållbara turistresor och testa dem på viktiga destinationer. Utveckla den lokala tillgängligheten för att möjliggöra hållbart resande - smart logistik för besökaren. Testa/demonstrera affärsmodeller och tillämpningar för hur tillgängligheten och resmöjligheterna kan utvecklas. Utveckla anslutningar, bytespunkter och noder så att hållbart resande underlättas. Digitalisering av reseinformation och destinationsinformation samt underlätta uppkoppling i transportsystemet. Utveckla potentialen till samordning av regional kollektivtrafik och turistresor. Utveckla koncept om upplevelsevägar och lösningar som ökar attraktiviteten i starka turiststråk. Finansiella ramar 2016-2018 I nedan tabell visas de indikativa ramar som är satta för portföljen kommande planperiod 2016-2018. 2016 2017 2018 Budgetram 32 32 32 22

FoI portfölj 4 Robust och tillförlitlig infrastruktur Bakgrund Robust och tillförlitlig infrastruktur är en grundförutsättning för effektiva, säkra, energieffektiva och miljömässigt hållbara transporter och därmed ett väl fungerande samhälle och näringsliv. Infrastrukturen ska göras mer robust och tåligt mot störningar samtidigt som förmågan stärks att snabbt hantera de störningar som ändå uppstår. Ny infrastruktur ska utformas och dimensioneras med hänsyn till klimatförändringar, anpassas till omgivande landskap och bebyggelse och tillsammans med människor och fordon skapa ett säkert transportsystem. En väl fungerande trafikinformation och trafikledning leder till ett effektivare utnyttjande av infrastrukturens kapacitet och ger förutsättningar för en mer realistisk förväntansbild på transportsystemets leveransförmåga. Samarbete och koordinering mellan utvecklingsinsatser i samtliga portföljer är en viktig förutsättning för måluppfyllelse om robust och tillförlitlig infrastruktur. Syfte Portföljens syfte är att möjliggöra effektiv, modern utformning med god gestaltning och dimensionering av robusta, tillförlitliga och miljöanpassade väg- och järnvägsanläggningar till lägsta kostnad utifrån vald kvalité och nedbrytning av trafik och klimat. Trafiksäkerhet, trafikledning, miljö och samverkan mellan fordon, infrastruktur och människa kommer att vara viktiga komponenter för portföljens program och projekt. För att framgent skapa en robust och tillförlitlig infrastruktur med ökad kapacitet och minskade störningar måste kunskap, metodik, verktyg samt krav i aktuella regelverk utvecklas. En metodik för ett optimalt val av åtgärd/ konstruktion ur ett ekonomiskt, säkerhetsmässigt och miljömässigt perspektiv måste utvecklas. Portföljen ska genom fokusering på verifiering, demonstration och implementering av ny kunskap och nya lösningar bidra till denna utveckling. Ett viktigt område är att utifrån vald kvalitet på åtgärden/konstruktionen vid investering och underhåll kunna värdera och optimera livscykelkostnad med en LCC-analys och miljöpåverkan via en LCA-analys. Övriga självklara och prioriterade områden är underhåll av väg- och järnvägsanläggningen där metodik för val av åtgärder och kvalitetsnivå står i centrum med syfte att öka tillförlitligheten i systemet. Vidare måste också trafikinformation till näringsliv och medborgare förbättras samtidigt som trafiksäkerhet för arbetare och trafikant ökas. Metoder för trafikledning behöver förbättras för att minska konsekvenser av störningar. Kunskapen om och utvecklingen av samverkande system mellan människa, fordon och infrastruktur ökas med syftet att förbättra trafiksäkerheten och trafikinformationen. 23

Målområden och Program Portföljen är indelad i tre målområden och underliggande program presenterade i nedan tabell. Målområden och program i portfölj 4 4.1 Robust väg- och järnvägsinfrastruktur 1. Val av åtgärd/ konstruktion för väg och bankonstruktionen (nybyggnad och förebyggande underhåll) för att minska störningar och LCC 2. Val av åtgärd/ konstruktion för byggnadsverk, kraftförsörjning och signalsystem (nybyggnad och förebyggande underhåll) för att minska störningar och LCC-kostnader. 3. Hållbar och landskapsanpassad väg- och järnvägsanläggning. 4. Ökad kunskap om föråldring och nedbrytningsprocesser av anläggningskomponenter. 5. Ökad kunskap om klimatpåverkan på anläggningen. 4.2 Trafiksäkra vägar och järnvägar 1. Utformning och effektivt underhåll för ökad säkerhet på väg och järnväg samt Samverkande system väg-/järnväg <-> fordon 2. Ökad säkerhet och minskad störning vid arbete på väg- och järnväg samt effektivt förebyggande av obehörigt spårbeträdande och suicidprevention 4.3 Minimera trafikstörningar och hantera dem som ändå sker optimalt 1. Minska Trafikledningens återställningstid efter trafikstörningar samt minimera konsekvensen av trafikstörningar genom förbättrad trafikinformation 2. Förbättra kommunikation inom Trafikledning, Trafikledning- interna aktörer samt Trafikverket- externa aktörer i samband med banarbeten. 3. Förbättra kommunikation inom Trafikledning, Trafikledning- interna aktörer samt Trafikverket- externa aktörer i samband med trafikstörningar. 4. Minimera trafikstörningar genom val av effektivare metoder under planering och utförandeskeendet av anläggningsarbeten. Inriktning för 2016-2018 Portföljen har valt att fokusera på följande inriktningar under de kommande tre åren: A. Utveckla metoder för gestaltning, utformning, dimensionering och underhåll för val av rätt åtgärd/ konstruktion som bidrar till ökad kapacitet, minskade trafikstörningar samt till lägsta livscykelkostnad. B. En hållbar och landskapsanpassad infrastruktur. Framförallt genom att förbättra och systematisera hanteringen av vattenfrågorna men även vid användning av alternativa material för att minska råvaruförbrukningen samt att utveckla och implementera LCA metodiken vid val av åtgärd/ konstruktion. C. Öka trafiksäkerheten vid väg och järnväg, vid arbeten och vid användning samt utveckla effektiva metoder för att förhindra suicid inom framförallt järnväg men också väg. D. Minska negativ påverkan på natur- och kulturvärden vid byggande och förvaltning av infrastrukturanläggningar. E. Öka kunskapen om framtidens krav på anläggningens funktion, dimensionering och underhåll utifrån förändringar i klimat och trafik. F. Utveckla och effektivisera trafikinformationen och trafikledningen genom att ta fram förbättrade arbetssätt och verktyg. 24

Förväntade resultat 2016-2018 Förslag till förväntade resultat under de kommande tre åren är, sorterat per inriktning: Utveckla metoder för gestaltning, utformning, dimensionering och underhåll för val av rätt åtgärd/ konstruktion som bidrar till ökad kapacitet, minskade trafikstörningar samt till lägsta livscykelkostnad. En ny generation av analytiskt system för bärighetsdimensionering för vägkonstruktioner och för fullskalig demonstration och validering Ny kunskap och nya krav i våra regelverk avseende dimensionering av byggnadsverk för extrema händelser som påkörningar, påseglingar, höga flöden, skred och grova fel i byggprocessen. Ny kunskap för säkerställa att krav kan innehållas och utveckla kontrollmetoder och dimensioneringsmetodik avseende höghastighetsjärnväg som är anpassade till kraven Ny, förbättrad tjäldimensioneringsmodell för vägkonstruktioner ska utvecklas. Validering av dimensioneringsmodeller för att hantera inverkan av tyngre trafik än dagens på vägens nedbrytning till följd av förändrade lastvillkor; tyngre trafik än dagens tillsammans med förändrad utformning på fordonen, fordonståg och val av däck. Nya förbättrade prognosmodeller för sättningar, vibrationer och (stabilitetsbrott) i olika jordar Bättre prognostisering av krypdeformationer i friktionsjordar och krossmaterial vid höga bankar beroende på trafiklaster, infiltrerande vatten och packning. Ta fram sannolikhetsbaserade modeller. Utveckling av kunskap och riskvärderingsverktyg. Deformationer i anslutning till djupa schakter. Bättre kunskap om jordars egenskaper vid relativt små töjningar och vid avlastning. Nya beständighetskrav på beläggningsprodukter av bitumen baserat på ny djupare kunskap avseende vidhäftningen mellan ballast och bitumen. Utveckling av beskrivning av fundamentala egenskaper för beläggningar: nötningsresistens, styvhet, flexibilitet, stabilitet och utmattningsegenskaper. Ny modell för prognostisering av utveckling av spårlägesfel utifrån bankroppens konstruktion och tillstånd. Förbättring av minst fem detaljer i nuvarande dimensioneringssystem för vägkonstruktion och byggnadsverk vilka leder till sänkta LCC-kostnader. Ny Metodik för att bedöma utbredning av skadliga effekter i samband med grundvattensänkning. Metod att lokalisera och förhindra läckage vid tunneldrivning och djupa schakter. Ny metodik för att prognostisera infrastrukturens framtida tillstånd utifrån tillståndsförändring. Detta är en viktig pusselbit för analys av åtgärdsstrategier och effekter av olika åtgärdsstrategier. Nya optimerade metoder för förebyggande underhåll ska vara framtagna. Optimeringsverktyg för beställare och utförare avseende val av åtgärd mellan förebyggande och avhjälpande underhåll. Utveckling och framtagande av funktionella krav på avvattningssystemet (trummor, diken mm) avseende kapacitet, hållfasthet och beständighet. Utveckling av krav i Totalentreprenader med funktionsansvar för vägen och banans byggdelar som utvärderas mot ett brottgränstillstånd/ maximal kapacitet med funktionskrav som valideras via beräkning gentemot ett icke önskvärt tillstånd. (En bro får inte rasa, skred, översvämning etc.). Ny kunskap och nya anvisningar avseende gestaltningsfrågor kopplade till projektering i tidiga skeden. 25

Krav på utformning av stödremsan utifrån trafiksäkerhet och vatteninfiltration. Förutsättningar för e-maintenace tillskapade. Ny kunskap och förbättrad kvalité på indata från fordon och infrastruktur för att kunna förbättra produktionsstyrningen. Exempelvis installationer som möjliggör fjärrstyrt/automatiserat underhåll. Ny kunskap kring hur en trafikledningssimulator kan användas för att stödja projektering för att få en bättre trafikal lösning och säkrare projekteringsresultat. En hållbar och landskapsanpassad infrastruktur. Framförallt genom att förbättra och systematisera hanteringen av vattenfrågorna men även vid användning av alternativa material för att minska råvaruförbrukningen samt att utveckla och implementera LCA metodiken vid val av åtgärd/ konstruktion. Nya arbetssätt, riktlinjer och metodiker avseende resursutnyttjande av jord- och bergmaterial i tidiga planeringsskeden. Ny utvecklad kunskap om farliga ämnen i befintlig anläggning och i de kemiska produkter och byggprodukter som används. Nya arbetssätt, riktlinjer, metodiker och regelverk avseende hållbart byggande finns tillgängliga 2015. Nya förbättrade LCA-modeller samt upphandling med LCA-metodik framförallt avseende resursutnyttjande inom materialanvändning finns framme 2016. Nytt systematiskt arbetssätt för hantering av infrastrukturens påverkan på vattenresurser framme 2015 Anpassning av befintliga databaser för att på ett systematiserat sätt kunna föra in uppgifter om avvattningssystem som på sikt kan skapa ett underlag för tillförlitligare förebyggande underhåll samt insatser vid investering (nivåer, trummor, dag- och dränledningar, brunnar etc.). Minska negativ påverkan på natur- och kulturvärden vid byggande och förvaltning av infrastrukturanläggningar. Råd och riktlinjer avseende miljökompensation. Analys och utvärdering av befintlig skötsel av sidområdets artrika miljöer. Ny metodik och systematik för utformning, skötsel och användning av infrastrukturens sidoområden för anpassning av infrastrukturen till omgivande landskap och ge bidrag till biodiversitet (grön infrastruktur). Ny modell för och kostnadseffektiva metoder/åtgärder för att begränsa bullerstörning på viktiga naturmiljöer och kulturmiljöer. Nationellt enhetliga metoder för uppföljning av genomförda viltåtgärder inklusive förvaltningsmodell. Riktlinjer/tröskelvärden och metod för att beräkna infrastrukturens barriäreffekter för djur. Ny metodik för inventering av natur- och kulturvärden för det moderna vägnätet. Ny metod för ökad effektivisering i hanteringen av de bevarandevärda broarna, samt en kvalitetssäkring av det broarnas kulturhistoriska värden. 26

Öka kunskapen om framtidens krav på anläggningens funktion utifrån förändringar i klimat och trafik. Nytt system för prognostisering av dimensionerande vattenflöde. Krav och råd på utformning anläggningen så att den möjliggör trög avledning av dagvattenför att minska belastningen vid större vattenlaster. Kartläggning av behov för anpassning av anläggning för framtida tekniska lösningar, exempelvis intelligenta fordon. Effektsamband avseende tyngre trafik m.a.p nedbrytning av infrastruktur, trafiksäkerhet och miljöbelastning. Nytt förbättrat VViS-system med bättre tillförlitlighet för entreprenörer och beställare. Anpassa och utveckla dimensionering och underhåll för att hantera klimatförändringars påverkan på anläggningen och därmed minska trafikstörningar. Nytt system för riskbedömning och riskhantering av avvattning och genomledning av vatten. Nya och förbättrade krav och råd i våra regelverk. Öka trafiksäkerheten vid väg och järnväg, vid arbeten och vid användning samt utveckla effektiva metoder för att förhindra suicid inom framförallt järnväg men också väg. Ny kunskap om vilka metoder för underhåll av gång- och cykelbanor som ger bäst säkerhet till lägst kostnad. Ny kunskap om val av beläggning för att minska effekten av olyckor på gång- och cykelbanor som ger bäst säkerhet. Ny kunskap om utformning av sidoområdet och vägutrustningen för att minska effekten av olyckor på gång- och cykelbanor som ger bäst säkerhet. Utvärderade lösningar för samspelet mellan mc och räcken, där räckesutformning, placering och mc:ns egenskaper kombineras. Utvärderingar av räfflor, linjemarkeringar (med deras koppling till LDW/A och nya innovativa lösningar som stöd för bilars kurshållning). Framtagna och validerade effektsamband för olika plankorsningsutformningar Nytt angreppssätt för att förbättra säkerheten vid väg- och banarbeten ska finnas. Utvärderade lösningar för suicidprevention på järnväg finns framme 2015, som halverar antalet suicid till 2020, strategi för nästa halvering påbörjad 2016. Utveckla och effektivisera trafikinformationen och trafikledningen genom att ta fram förbättrade arbetssätt och verktyg. Nya utvecklade lösningar och tjänster avseende trafikinformation för att optimera såväl kundnytta som bidragen till de transportpolitiska målen. Ny metodik för att mäta trafikinformationens kvalitet på ett relevant och kostnadseffektivt sätt. Ny utvecklad leveransstyrning avseende trafikinformation och trafikledning, så att synergier mellan järnväg och väg tillskapas. Finansiella ramar I nedan tabell visas de indikativa ramar som är satta för portföljen kommande planperiod 2016-2018. 2016 2017 2018 Budgetram 61 61 61 27

FoI portfölj 5 Mer nytta för pengarna Bakgrund Mer nytta för pengarna kan uppnås genom att välja de lösningar som är mest effektiva ur ett samhällsperspektiv, optimera och ha kontroll över den interna verksamheten samt agera affärsmässigt som en kompetent beställare och ge leverantörsmarknaden rätt förutsättningar. Genom att förse politikerna med ett fullödigt beslutsunderlag ges de möjlighet att välja samhällsekonomiskt effektiva infrastrukturåtgärder eller besluta om lagar och styrmedel som leder till uppfyllande av de transportpolitiska målen och ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av transportsystemet. Våra arbetssätt ska vara resultatorienterade, vilket innebär att Trafikverket ska leverera rätt tjänster i rätt tid på ett kostnadseffektivt sätt vilket kräver en ständig utveckling av den interna effektiviteten. Ökad effektivitet i verksamheten ger oss bättre förutsättningar att klara våra verksamhetsmål och att fördela resurser till områden där de ger störst samhällsnytta. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Därmed har vi ett helhetsperspektiv som skapar goda förutsättningar för oss att vara en aktiv part i samtliga skeden av samhällsutvecklingen Trafikverket ska utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, inklusive efterkalkylering och successiv kalkylering. Den första januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft som syftar till att förenkla infrastrukturplaneringen. Den nya planeringsprocessen ställer utökade krav på analysmetodiken och beslutsunderlagen i form av verktyg som kan användas i olika skeden i planeringsprocessen exempelvis åtgärdsval med ibland enklare effektsamband och nyckeltal och i senare skeden mer precisa analysmetoder. Ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel kan påverka både efterfrågan på transporter i grunden och hur efterfrågan fördelar sig på olika trafikslag. Beslut om styrmedel fattas ofta på den politiska nivån, men i vissa fall kan beslut fattas av berörd myndighet. Ett specifikt styrmedel är kapacitetstilldelning på järnväg som görs av Trafikverket men styrs av politiskt beslutade principer. Principerna och genomförandeprocessen har betydelse för på vilket sätt järnvägens infrastruktur kommer att utnyttjas. Trafikverket är inom Sverige en dominerande beställare av infrastruktur och det sätt på vilket vi agerar har mycket stor betydelse för produktivitet och innovationskraft i anläggningsbranschen. Utgångspunkten är att Trafikverket ska specificera egenskapsoch funktionskrav och överlåta åt marknaden att ta fram tekniska detaljlösningar. Standardisering och funktionskrav för produkter skapar ett incitament för utveckling och ökad produktivitet. Att uppnå ett industriellt tänkande som genomsyrar hela byggprocessen från tidiga skeden till förvaltningsskedet är en viktig förutsättning för en långsiktig och kontinuerlig produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen. 28

Affärs- och upphandlingsformer som på ett transparent sätt medför att marknadens resurser kan nyttjas på det mest effektiva sättet i Trafikverkets projekt är en viktig förutsättning för att renodla beställarrollen och öka produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen, där inte minst en utveckling av innovationsupphandling kan skapa goda förutsättningar. Syfte Syftet med portföljen är att skapa mer nytta för pengarna genom att Utveckla metoder och underlag för planeringsprocesserna så att de optimala åtgärderna ur ett samhällsperspektiv kan föreslås och väljas Öka den interna effektiviteten i Trafikverkets verksamhet. Medverka till att Trafikverket som beställare skapar förutsättningar för att kostnadseffektivt tillhandahålla en tillgänglig och robust infrastruktur genom ökad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen Öka kunskapen om hur styrmedel kan användas för ett mer effektivt utnyttjande av transportsystemet. Målområden och program Portföljen är indelad i tre målområden med tillhörande program som presenteras nedan. Målområde 5.1 Effektivare samt samordnad och trafikslagsövergripande planering Trafikverket har i enlighet med Förordningen (2010-185) med instruktion för Trafikverkets ansvar för den långsiktiga planeringen för de fyra trafikslagen. Därmed har vi ett helhetsperspektiv som skapar goda förutsättningar för oss att vara en aktiv part i samtliga skeden av samhällsutvecklingen. Det finns förbättringsområden i dagens planering när det gäller samordning, helhetssyn, dialog med användarna och fokus på samhällsutveckling. Integrering av järnväg, väg, luftfart och sjöfart i den trafikslagsövergripande planeringen kan förbättras. Ledtiderna för planering och genomförande är ofta långa, vilket gör att det ta angelägna åtgärder genomförda. Fyrstegsprincipen ska vara en grundläggande princip i planeringen. Den innebär att vi i första hand ska överväga och pröva åtgärder som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt, i andra hand åtgärder som leder till effektivare användning av befintliga trafikanläggningar och fordon, i tredje hand förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig infrastruktur och i fjärde och sista hand nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Den första januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft. Det nya regelverket har föregåtts av propositionen Planeringssystem för transportinfrastruktur (prop. 2011/12:118). Ett av huvudsyftena med den nya lagstiftningen är att infrastrukturplaneringen ska förenklas*. Den nya planeringsprocessen kring infrastrukturprojekt ställer utökade krav på analysmetodiken och beslutsunderlagen i form av verktyg som kan användas i olika skeden i planeringsprocessen exempelvis åtgärdsval med ibland enklare effektsamband och nyckeltal och i senare skeden mer precisa analysmetoder. 29

Därför kommer det sannolikt att finnas ett behov att övervaka och följa upp de åtgärdsvalsstudier som genomförs under de kommande åren för att bedöma vilka behov av metodstöd som uppstår. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ska utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, inklusive efterkalkylering och successiv kalkylering. Målområdet har två program: 5.1.1 Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och modeller 5.1.2 Planeringssystem Målområde 5.3 Ökad produktivitet i anläggningsbranschen Trafikverket är en dominerande beställare av infrastruktur och det sätt på vilket vi agerar har mycket stor betydelse för produktivitet och innovationskraft i anläggningsbranschen. Utgångspunkten är att Trafikverket ska specificera egenskapsoch funktionskrav och överlåta åt marknaden att ta fram tekniska detaljlösningar. Metoder att beskriva, upphandla och följa upp infrastrukturens funktionalitet på produkt nivå är ett mycket viktigt medel för att möjliggöra detta. Standardisering och funktionskrav för produkter skapar ett incitament för utveckling och ökad produktivitet. Att uppnå ett industriellt tänkande som genomsyrar hela byggprocessen från tidiga skeden till förvaltningsskedet är en viktig förutsättning för en långsiktig och kontinuerlig produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen. Viktiga delar i ett industriellt tankesätt är processutveckling, produktutveckling och utveckling av effektivare produktion. Viktiga medel för industriellt tänkande är kommunikationsinformationsteknologi, BIM (bygginformationsmodeller), kundfokusering och Lean. Affärs- och upphandlingsformer som på ett transparent sätt medför att marknadens resurser kan nyttjas på det mest effektiva sättet i Trafikverkets projekt är en viktig förutsättning för att renodla beställarrollen och öka produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen, där inte minst en utveckling av innovationsupphandling kan skapa goda förutsättningar. Målområdet har tre program: 5.3.1 Ökat industriellt tänkande i hela värdekedjan 5.3.2 Beskrivning, upphandling och uppföljning av infrastrukturens funktionalitet avseende kravställning och standardisering för produkter - A. Funktionella produkter krav och kravhantering - B. Funktionella produkter- Standardisering och modularisering - C. Funktionella produkter FOI samverkan för ökad produktivitets- och innovationsutveckling 5.3.3 Affärs- och upphandlingsformer för ett effektivt nyttjande av marknadsresurserna i projekt 30

Målområde 5.4 Styrmedel för effektivt nyttjande av transportsystemet Visionen är att utveckla järnvägstrafiken så den blir flexiblare, effektivare och tillförlitligare så att kapaciteten i järnvägssystemet utnyttjas effektivt till nytta för medborgarna och näringslivet under hela färden/transporten i det samlade transportsystemet. Steg 1 och 2-åtgärder innefattar styrmedel och policyåtgärder av olika slag. Ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel kan påverka både efterfrågan på transporter i grunden och hur efterfrågan fördelar sig på olika trafikslag. Beslut om styrmedel fattas ofta på den politiska nivån, men i vissa fall kan beslut fattas av berörd myndighet. Ett specifikt styrmedel är kapacitetstilldelning på järnväg som görs av Trafikverket men styrs av politiskt beslutade principer. Principerna och genomförandeprocessen har betydelse för på vilket sätt järnvägens infrastruktur kommer att utnyttjas. För att bättre kunna bedöma effekterna av steg 1 och 2 åtgärder finns ett behov att ta fram väldokumenterade effektsamband. Målområdet har två program: 5.4.1 Järnvägskapacitet planering och styrning av järnvägstrafik 5.4.2 Styrmedel för ökad nytta med transportsystemet Inriktning för 2016-2018 Den övergripande inriktningen för att uppnå resultat är att FOI (forskning och innovation) tillsammans med övrig verksamhet ska minska gapen mellan aktuellt nuläge och de strategiska målen under de kommande tre åren. Genom målanalys, baserade på de strategiska målen utarbetas en strategi för att initiera de projekt/program som innebär att portföljen kan bidra med största möjliga nytta i transportsystemet. Programmen är under uppbyggnad och kommer utifrån gjorda analyser prioritera och initiera projekt. De olika samspelsformerna 4 kommer att användas för att finna de projekt och program som har störst potential. Inom portföljen ska FOI-verksamheten ha följande inriktningar: A. Effektivare planeringsmetoder och planeringsprocesser med fyrstegsprincipen som utgångspunkt. Metoderna ska underlätta att lösningar inom samtliga trafikslag prövas och möjligheten att beakta tidiga skeden. B. Utveckla metodik, effektsamband och modeller för analys av åtgärder i alla fyra stegen och trafikslag där sådana i huvudsak saknas idag och komplettera med enklare modeller, nyckeltal och effektsamband för tidiga skeden. C. Utveckla effektsamband och kostnadseffektiva analysmetoder inom hela målområdet d.v.s. tillgänglighet, trafiksäkerhet, miljö och hälsa inklusive klimat som kan användas i beslutsunderlag, målstyrning och utvärdering. D. Förkorta ledtider för planering och genomförande av fysiska åtgärder i transportsystemet. E. Ökad samordning mellan Trafikverkets infrastrukturplanering och övrig samhällsplanering. F. Effektivare drift och underhåll av transportinfrastrukturen. Ökad kunskap om hur olika underhållsåtgärder påverkar funktion och kostnader på kort och lång sikt 4 Se Strategi för Forskning och innovation TDOK 2011:314 31

G. Ökad produktivitet i anläggningsbranschen genom innovativa lösningar, vilket ska ge lika eller bättre kvalitet till lägre kostnad alternativt högre kvalitet till lika kostnad. H. Utveckla standardisering och modularisering på produkt nivå för att öka utrymmet för produktutveckling. I. Utveckla Trafikverkets förmåga att i upphandlingar beskriva funktionskrav för anläggningen och dess ingående produkter i syfte att överlämna ett större åtagande och ansvar till leverantörerna. Ökad användning av innovationsupphandlingar kan möjliggöra detta. J. Utveckla Trafikverkets beställarkompetens genom successiv uppföljning, utvärdering och utveckling av affärs- upphandlingsformer K. Utveckla metoder för planering och tilldelning av spårkapacitet på lång och kort sikt utifrån trafikefterfrågan, krav på underhåll och krav på punktlighet. L. Utveckla kunskapen om användning av styrmedel samt om deras effekter och potentialer som stöd för planering i tidiga skeden och enligt fyrstegsprincipen. (Ekonomiska, Administrativa och Informativa styrmedel). Trafikverket behöver kontinuerligt bevaka och aktivt delta i kunskapsutvecklingen inom detta område, både nationellt och internationellt. Förväntat resultat 2015-2017 För de kommande tre åren bör det formuleras uppföljningsbara resultatmål för FOIverksamheten. Om möjligt bör målen relateras till de potentiella långsiktiga effekter som kan uppnås om förväntade resultat uppnås och implementeras. Ett övergripande förväntat resultat under 2015-2017 är: Andelen projekt inom Mer nytta för pengarna som leder till resultat som kan implementeras i verksamhet inom transportområdet skall under perioden öka. Program 5.1.1 Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och modeller: Utvecklingsarbetet inom programmet följer en utvecklingsplan "Utveckling av samhällsekonomiska metoder och modeller att använda i olika verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet - Trafikslagsövergripande plan". Ett närmare samarbete med framförallt Centrum för Transportstudier och dess medlemsorganisationer har utvecklats för att implementera utvecklingsplanen. Bland förväntade resultat fram till 2017 kan speciellt följande framhållas: Implementerad samordnad nationell godsmodell 1.0 för förbättring av analyser av godstransporter. Utvecklade värderingar och metoder för samhällsekonomiska godskalkyler, efterkalkyler, känslighetsanalyser och analys av alternativa scenarier. Förbättrar analyser av godstransporter och övriga näringslivstransporter. Mer heltäckande effektsamband och verktyg för samhällsekonomisk utvärdering av järnvägsunderhåll. Utveckling av effektsambandskedjor mellan åtgärder inom framförallt järnvägsunderhållet och påverkan av Trafikverkets leveranskvaliteter ger ökad kunskap om hur tillgängliga medel inom järnvägsunderhållet bäst används. Verktyg, modeller, effektsamband, värderingar och metodik för att analysera 32

styrmedel och olika avgifter, alla trafikslag tillsammans. Känslighetsanalyser utgående från full internalisering av marginalkostnader. Bättre kunskap om trafikslagsövergripande effekter av styrmedel. Kvalitetssäkrade databaser för indata och statistik för prognos- och analysarbetet för de regionala och nationella beslutsunderlagen. Uppdaterade nod- och länkbeskrivningar för alla trafikslag. Effektsambandskataloger och effektmodeller som täcker samtliga trafikslag och alla fyra stegen i fyrstegsprincipen. De vita fält som finns för flera effektsamband, framförallt järnväg, sjö och luftfart samt DoU och styrmedel, kommer att täckas med enklare samband. Utveckling kommer att ske så att flera av de enklare effektsambanden kan ersättas med mer kvantitativa och verifierade effektsamband. Flertalet nya enkla modeller för effekter och samhällsekonomisk bedömning för tidiga skeden och uppföljning för alla trafikslag och för alla fyra stegen i fyrstegsprincipen. Samlad Effektbedömning som kan hantera detta. Arbetet har påbörjats och fortsätter succesivt. Samsyn kring gränsdragning, arbetsordning, och verktyg mellan Samhällsekonomiska och Regionalekonomiska analyser. Förbättrad metodik för hantering av nedbrytning av socioekonomiska indata (befolkning, BNP, handel mm) och annan indata. Tydlig hantering av Wider economic impacts implementerad, hur det ska beräknas och redovisas för olika åtgärder i transportsystemet. Generell standardiserad grundmodell för CBA såväl vad gäller investering, policy analyser och andra former av samhällsekonomisk utvärdering inom transportsektorn implementerad i alla verktyg. Regionala modeller för gods och näringslivets transporter som samspelar med de nationella person- och godsmodellerna. En ny generation Persontransportmodellsystem, med dynamisk modell för storstad implementerad. Program 5.1.2 Planeringssystem Området planeringssystem är utan tvekan centralt för Trafikverket i dess roll att hämta in och sammanställa information om tillståndet i det nuvarande transportsystemet och för att utarbeta förslag till åtgärder för att avhjälpa brister eller för att nå nya funktioner. Planeringen, och forskning om planering, bedrivs med ett perspektiv där Trafikverket i ökande utsträckning behöver samverka med andra aktörer, på ett horisontellt plan men också vertikalt. Vidare är ett det angeläget att utveckla planeringssystemet så att man finner former för att beskriva brister och utveckla åtgärdspaket som är inriktade på funktion mer än på trafikslag. Planeringssystemet och planeringsmetodiken behöver slutligen också kunna väga in effektivitetsaspekter. Här gäller det både att utnyttja de befintliga resurserna på ett optimalt sätt och att använda tillkommande resurser på ett så resurssnålt sätt som möjligt. Medan de två första perspektiven ovan kan sägas vara inriktade på transportsystemet som en del av en bredare samhällelig kontext kan man hävda att det senare är mer fokuserat på transportsystemet som ett funktionellt och resursutnyttjande-orienterat system. Perspektiven är kompletterande och behöver finnas parallellt. 33

A Planering som sker horisontellt med andra aktörer Här finns frågeställningar som har att göra med den planeringsutmaning som Trafikverket möter på de olika nivåer som man är verksam. I det internationella samarbetet på en gränsöverskridande arena, med direkta bilaterala kontakter men också inom EU. På en regional arena sker alltmer planering i samverkan med övriga aktörer både i offentlig och privat sektor. Här uppstår nya samband och utmaningar som måste mötas med nya synsätt och planeringsmetoder. En ökande del av planeringen även på denna nivå sker med ett gränsöverskridande perspektiv. Man talar om flernivåstyrning inom forskningen, och det är ett relevant begrepp. På en lokal nivå märks också allt mer av horisontell samverkan. Ofta kan det vara frågan om samverkan mellan olika aktörer kring en enskild anläggning som en godsterminal, en underhållsverkstad för tåg eller en stationsmiljö. Att bilda olika typer av samverkansorganisationer är något som Trafikverket behöver kunna bemästra och spela med i på ett professionellt sätt. Hur når man positiva förhandlingsresultat i en sådan miljö t.ex.? Frågor om hur transportsystemet relaterar till andra områden, som kopplingen mellan transporter och bostadsbyggande, är en sådan aspekt på planeringen som aktualiserats under senare år. Att kunna tillföra ev övervärden som uppstår i markvärden vid investeringar i transportsystemet är ett sådant exempel där aktörer i flera olika sektorer behöver samverka eller relatera sig till varandra. B Planering som är inriktad på transportsystemets funktion, inte på trafikslag En planering som är inriktad på att studera brister i funktioner i transportsystemet och inte enbart på brister och behov t.ex. i vägnät eller järnvägsnät är en ytterligare utmaning för Trafikverket. Flera olika aktiviteter har initierats inom detta FOI-område och ambitioner har formulerats av Trafikverket att förändra arbetssätt i stort men också för att ändra rollen för den enskilda medarbetaren till ett mer utvecklande angreppssätt. Att införa s.k. Åtgärdsvalsstudier, kan ses som en del av detta område. Här pågår forskning med stöd av Trafikverket av olika delar av planeringsprocesserna. Om det förra området ovan ligger relativt väl inom det huvudsakliga forskningsfältet inom samhällsplaneringsområdet inom högskolan kan detta anses vara (än)mer mångdisciplinärt till sin karaktär. Det finns utan tvekan utrymme att öka insatserna här. C Planering för gott resurs- och kapacitetsutnyttjande Det är ständigt en central fråga för Trafikverket att upprätthålla ett gott resursutnyttjande i sin verksamhet. Planeringen av utnyttjande av det befintliga transportsystemet, liksom av nya åtgärder har en viktig roll i att skapa förutsättningar för ett gott resursutnyttjande. Här kommer ett mer ekonomiskt präglat perspektiv in i FOI-sammanhanget. 34

Att studera systemets användning med syfte att öka produktivitet och kapacitetsutnyttjande är en viktig aspekt på planeringen. Att utforma åtgärder som är resurseffektiva är en annan viktig fråga. Dessa frågor behöver vägas in i perspektiven ovan. Här är en fråga i sig om balansen mellan olika former av prissättning och annan information som kan signalera om resursutnyttjande och effektivitet. Andra former av ekonomiska incitament som kan ge rätt spontana styrimpulser är ett annat viktigt område, som ger en balans till mer direkta styrnings- och planeringsåtgärder. Detta område behöver till stor del utvecklas inom denna del av FOI-portföljen. Hur styrmedel och incitament samspelar med mer traditionell åtgärds-planering behöver redas ut och tydliggöras för att sätta samman en lämplig mix av åtgärder i transportsystemet. 35

Program 5.3.1 Ökat industriellt tänkande i hela värdekedjan: Inom programmet ska det upprättas en utvecklingsplan som tydligt framhäver de behov som finns på förväntade resultat samt prioriteringar inom programmet. Följande områden kan innefattas i en sådan plan: Anläggningsmodeller (BIM) ska kunna användas i hela bygg- och förvaltningsprocessen vilket bl.a. leder till ökad kostnadseffektivitet. Kartläggningen av processer utvecklas för en optimering av värdeskapande aktiviteter och en minimering icke värdeskapande aktiviteter under ett projekts hela livscykel. (LEAN) Totalentreprenader Alternativa utföranden och likvärdiga lösningar Byggtider; Metodik för beräkning/ uppskattning av realistiska byggtider dvs. produktionstid. Serieköp Konsultuppdrag; paketering av planerings- och projekteringsuppdrag. Serieköp - Entreprenader; paketering av entreprenader utarbetas utifrån tidigare erfarenheter och efter samråd med våra leverantörer. Program 5.3.2 Beskrivning, upphandling och uppföljning av infrastrukturens funktionalitet avseende kravställning och standardisering för produkter A Funktionella produkter krav och kravhantering: Syftet är att upphandlingar av totalentreprenader till övervägande del baseras på verifierbara funktions- och egenskapskrav. Till 2017 är målsättningen att: Ett renodlat och systematiskt arbetsätt för uppföljning och verifiering av funktionella krav i investerings- och underhållsprojekt ska vara implementerat. 36