Trafikverkets inriktning för Forskning och innovation Strategisk Utveckling

Transkript

1 Trafikverkets inriktning för Forskning och innovation Strategisk Utveckling

2 Trafikverket Postadress: Borlänge E-post: Telefon: TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel: Trafikverkets Inriktningsdokument för forskning och innovation Författare: Trafikverket Portföljledare sammanställt av Anders Berndtsson, Kristina Gustafsson Dokumentdatum: Version: 1,0 2

3 Innehåll INLEDNING... 5 Trafikverkets forsknings- och innovationsprocess... 5 Ökade insatser för strategisk FoI för systemövergripande förändringar... 6 Trafikverkets modell för utvärdering och lärande av FoI... 8 FoI engagemang EU... 8 FOI PORTFÖLJ 1 ETT ENERGIEFFEKTIVT TRANSPORTSYSTEM... 9 Portföljens övergripande syfte... 9 Portföljens tematiska avgränsning (målområden)... 9 Inriktning för perioden inom målområdena Preliminära finansiella ramar för FOI PORTFÖLJ 2 VÄL FUNGERANDE RESOR OCH TRANSPORTER I STORSTADSREGIONERNA Portföljens övergripande syfte Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Inriktning för perioden inom målområdena Preliminära finansiella ramar för FOI PORTFÖLJ 3 EFFEKTIVA TRANSPORTKEDJOR FÖR NÄRINGSLIVET GODSTRANSPORTER OCH LÅNGVÄGA PERSONRESOR Portföljens övergripande syfte Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Inriktning för perioden inom målområdena Preliminära finansiella ramar för FOI PORTFÖLJ 4 ROBUST OCH TILLFÖRLITLIG INFRASTRUKTUR Portföljens övergripande syfte Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Inriktning för perioden inom målområdena Preliminära finansiella ramar för FOI PORTFÖLJ 5 MER NYTTA FÖR PENGARNA

4 Portföljens övergripande syfte Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Inriktning för perioden inom målområdena Preliminära finansiella ramar för FOI PORTFÖLJ 6 TRAFIKVERKET EN MODERN MYNDIGHET Portföljens övergripande syfte Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Inriktning för perioden inom målområdena Preliminära finansiella ramar för FOI PORTFÖLJ 7 STRATEGISKA INITIATIV Portföljens övergripande syfte Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Inriktning för perioden inom målområdena Preliminära finansiella ramar för FOI PORTFÖLJ 8 SJÖFARTSOMRÅDET Portföljens övergripande syfte Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Inriktning för perioden inom målområdena Preliminära finansiella ramar för (MSEK) FOI PORTFÖLJ 9 LUFTFARTSOMRÅDET Portföljens övergripande syfte Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Det finns även potential att genom automatisk analys och trendbevakning gå från att arbeta reaktivt till att i ett mycket tidigt skede förebygga säkerhetsrisker Inriktning för perioden inom målområdena Preliminära finansiella ramar för

5 Inledning Trafikverkets forsknings- och innovationsarbete (FoI) formas efter den verksamhet Regeringen uppdragit åt Trafikverket att genomföra1. På det viset är FoI ett av verktygen för att nå uppsatta mål. FoI kan leda till förbättringar i närtid, men också förändringar av hela transportsystemet på sikt. All FoI utgår således från Trafikverkets uppgifter, såvida inte regeringen beställer något utöver det. Regeringen har i Trafikverkets regleringsbrev gjort en sådan beställning i form av forskning och innovation för minst 55 miljoner kronor inom sjöfartsområdet och minst 50 miljoner kronor inom luftfartsområdet. Trafikverkets FoI är tematiskt indelat i 9 st. FoI-portföljer: 1 - Ett energieffektivt transportsystem 2 - Väl fungerande resor och transporter i storstadsregioner 3 - Effektiva transportkedjor för näringslivet långväga gods och persontransporter 4 - Robust och tillförlitlig infrastruktur 5 - Mer nytta för pengarna 6 - Trafikverket en modern myndighet 7 - Strategiska initiativ 8 - Sjöfartsområdet 9 - Luftfartsområdet Portföljerna leds av en styrelse med representanter från Trafikverkets olika verksamheter och i förekommande fall (portföljerna 8 och 9) Sjöfartsverket, Luftfartsverket (LFV), Swedavia AB och Transportstyrelsen, styrelsen kan även adjungera externa personer. Årligen publicerar Trafikverkets Inriktning för Forskning och Innovation, den beskriver Trafikverkets FoI-behov och önskade resultat från FoI-arbetet för varje portfölj. Projekt som svarar mot den inriktning som är beskriven för respektive portfölj och bedöms bidra till de önskvärda resultaten, kan antas under hela året av respektive portföljstyrelse, enligt nedan process: Trafikverkets forsknings- och innovationsprocess För att driva FoI så effektivt som möjligt arbetar Trafikverket både med nya lösningar i teknikens framkant och med färdiga och beprövade lösningar från andra länder som kan 1 Trafikverkets instruktion 2 Trafikverket ska svara för forskning och innovation som motiveras av myndighetens uppgifter, följa, dokumentera och på regeringens uppdrag finansiera forskning och innovation inom transportområdet. 5

6 anpassas till svenska förhållanden. Vi samarbetar med andra problemägare eller forskningsfinansiärer kring gemensamma områden och fokuserar på projekt som ger nyttor åt fler parter. Trafikverkets FoI-projekt spänner således över stora delar av innovationskedjan från forskning, utveckling, demonstration till nyttiggörande och innovation. Översatt till en skala för mognad och tillämpning (enl. internationella TRL-skalan Technology Readiness Level) så ligger projekten mellan nivå 2 och 7, dvs. från tillämpad forskning till utveckling och test av system. Nyttiggörande Demonstration Utveckling Forskning TRL -skalan Utveckling och test av system Utveckling av lösningar Basforskning Lansering och industrialisering Demonstration av lösningar Tillämpad forskning Ökade insatser för strategisk FoI för systemövergripande förändringar Trafikverkets ambition är att förstärka strategisk FoI med mål att förnya och vitalisera transportsystemet. Strategisk FoI på systemnivå som är kopplad till uppdraget att långsiktigt planera transportinfrastruktur skapar möjligheter att möta de utmaningar som samhället står för; klimatfrågan, balansen mellan stad och land, trafikslagens framtida roller mm. Trafikverket föreslog i rapporten Analyser Forskning och innovation inom transportområdet 2 att förstudier startas för att undersöka möjligheten att, utveckla kompetens- och trafikslagsövergripande samarbeten inom sju områden. Dessa områden bedömdes också vara möjliga svenska styrkeområden, där svensk industris konkurrenskraft kan stärkas på sikt. Fokus och utvecklingshorisonten i dessa satsningar är omställning till ett samhälle som är mindre beroende av fossil energi men även på transportutveckling i ett fossilfritt samhälle. 1. Klimat och miljö Sverige ska till 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta och 2050 ska samhället vara klimatneutralt samtidigt ska miljökvalitetsmålen nås. För transportsektorn är det framförallt frågor kring klimat, landskap och biologisk mångfald samt hälsa som är centrala. Det ställer stora krav på alla delar av samhället och alla aktörer. En enskild aktör kan inte genomföra de förändringar som krävs. Ett viktigt område som det behövs ny kunskap om är styrmedel och incitament för en långsiktig omstöpning av transportsystemet. Samspelet mellan transporter och övrig samhällsutveckling är också ett viktigt område. Ett tredje centralt område är förståelsen för hur innovationssystemet kan effektiviseras för att öka takten i den tekniska förnyelsen. 2 Trafikverkets rapport Analyser forskning och innovation inom transportområdet Redovisning av regeringsuppdrag (Diarienummer N2015/3927/TS, TRV 2015/38874) 6

7 2. Godstransporter och varuförsörjning Godstransportvolymerna ökar och kravet på snabba, tillförlitliga transportlösningar kommer att tvinga fram nya system och nya lösningar. Den största mängden inrikes gods går på väg, men lösningar bör vara sammodala och drivas av kund- och samhällskrav. Genom att utveckla trafikslagens komparativa fördelar och kombinera dem nås högre redundans i godssystemet och möjligheterna till effektiviseringar tas tillvara. 3. Landsbygdens transporter Samtidigt som trängseln i staden ökar, så minskar möjligheterna att upprätthålla en god tillgänglighet i landets mera perifera områden. Det dagliga livet försämras när den lokala servicen försvinner och kraven på tillförlitliga transporter för näringslivet kan driva på en centralisering om tillgängligheten inte bedöms som tillförlitlig. Samtidigt har glesbygden fördelar i boendemiljö, billig mark och lojal arbetskraft som kan göra att nackdelar, med ny teknik, kan vändas till fördel. 4. Stadens transporter Staden behöver transporter för att leva och utvecklas men transportsystemets utbredning kväver samtidigt staden. Enskilda insatser kommer inte att räcka för att skapa den goda tillgängligheten i staden utan ett systemtänkande behövs. I den omvandling som kommer att ske av staden finns stora möjligheter att skapa resurssnåla transportlösningar samtidigt som stadens attraktivitet kan öka. Den sociala hållbarheten behöver också lyftas för att maximera alla befolkningsgruppers tillgång till den goda staden. 5. Automatisering och fjärrstyrning Alla trafikslag, mer eller mindre, är inne i en fas där delar eller hela system kommer att automatiseras. Det är också ett område där uppenbart inte bara de traditionella aktörerna behöver bidra utan det behövs ett sektorsöverskridande samarbete. Detta gör transportområdet till en möjlig nationell arena för automatisering och fjärrstyrning. Automatiseringen ställer också nya krav på kunskap om systemsäkerhet och skydd mot dataintrång samt anpassning av regelverk och förståelse för interaktionen människa-maskin. Samtidigt innebär automatiseringen inte bara stora industriella nyttor utan kan också bidra till säkerhet- miljö- och tillgänglighetsmål. 6. Infrastruktur för det postfossila samhället Samhället satsar stora resurser på att bygga och underhålla transportinfrastrukturen. Än kvarstår dock stora kvalitetsbrister och dagens metoder innebär också stora miljöbelastningar. Dessutom kommer framtidens transportlösningar kräva en större grad av interaktion mellan trafiken och infrastrukturen. Det krävs därför radikala nya lösningar för att säkerställa en god infrastruktur i ett postfossilt samhälle. 7. Mobilitet som tjänst Sveriges kompetens inom exempelvis ICT kan skapa nya möjligheter till hållbara lösningar samtidigt som nya företag skapas som kan bidra till framtidens jobb. Även inom den mer samhällsorienterade forskningen finns förutsättningar för samverkansprogram. Men dessa måste formas efter lite andra snitt då det inte främst är Trafikverket som är mottagare av resultatet. Både stads- och 7

8 glesbygdsproblematiken har väldigt många intressenter och kommunerna har en viktig problemägande roll. Inom dessa områden skulle då finnas kompetens för att ta fram ny kunskap, för utveckling och test/demonstration av tekniska och administrativa lösningar och till sist även kompetens att nyttiggöra dessa lösningar. En blandning av forskare, innovatörer, entreprenörer, myndigheter och industrialister dvs. såväl teoretiker, praktiker som administratörer. Satsningarna är till sin karaktär trafikslagsövergripande, men lösningar som utvecklas och gestaltas kan mycket väl vara knuta till ett av trafikslagen. Trafikverket bedömer att varje sådan satsning behöver mellan 20 och 40 Mnkr årligen och en livslängd på uppemot 10 år. Trafikverkets modell för utvärdering och lärande av FoI Trafikverket har utvecklat en modell för utvärdering och lärande av FoI verksamhet. Modellen fokuserar på fyra storheter: Hur relevanta är de projekt som startas i relation de utmaningar som transportsystemet och Trafikverket står inför? Hur effektivt bedrivs arbetet i de projekt som genomförs? Vilken kvalitet håller de resultat som kommer fram? På vilket sätt och vilken utsträckning nyttiggörs resultaten? Implementering av modellen har påbörjats under 2016 och kommer att vara ett verktyg för Trafikverket att arbeta strukturerat med att utvärdera FoI projekt. FoI engagemang EU En viktig del av Trafikverkets FoI verksamhet är olika engagemang inom EU som exempelvis Horisont 2020 (EU:s ramprogram för Forskning och Innovation), CEF Connecting Europe Facility - (tidigare TEN) och Europeiska Regionala Utvecklingsfonder. FoI engagemang inom EU prioriteras och formas i enlighet med FoI verksamheten i stort och utgår från Trafikverkets uppgifter och hanteras av FoI portföljerna. 8

9 FoI Portfölj 1 Ett energieffektivt transportsystem Portföljens övergripande syfte Forsknings- och innovationssatsningar med avseende på ett energieffektivt transportsystem förväntas leda till utveckling av nya tjänster, produkter, styrmedel och effektiva metoder för attraktiva och tillgängliga städer med minskat bilberoende, trafikslagsövergripande och klimatanpassade godstransporter samt en energieffektiv infrastrukturhållning. Portföljens tematiska avgränsning (målområden) 1. Energieffektiv planering Inom målområdet finns projekt som: Hanterar åtgärdskostnader för förbättringsåtgärder för sänkta rullmotstånd. Utvecklar verktyg (geokalkyl) för kostnads- och energieffektiv masshantering och förstärkningsbehov för användning i tidigare skeden. Hanterar samband mellan beläggningstyper och klimat/energi. Utvecklar nya metoder för belysningsmetodik. Energieffektiviserar inom undermarksbyggande. Underlättar resenärstransporterna dörr-till-dörr och omfattar såväl mark- som flygtransporter. Livscykelanalys i planering och projektering för att integrera klimatpåverkan och energianvändning från infrastrukturhållning i beslutsunderlag och kalkyler. Inom målområdet behövs projekt som: Utvecklar och förbättrar Trafikverkets funktionella klimatkrav på infrastruktur, dvs. inom planering, projektering, byggskede och underhåll. Utvecklar och förbättrar Trafikverkets modeller och verktyg för att beräkna och följa upp klimatpåverkan från infrastruktur. Utvecklar modeller för bedömning av åtgärders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, dvs. från byggande, drift, underhåll och trafikering. Utvecklar effektsamband för den fysiska planeringens påverkan på koldioxidutsläppen från transportsystemet. 2. Energieffektivt byggande och underhåll. Inom målområdet finns projekt som utvecklar: Metoder, nyckeltal och hållbarhetsbedömningar av infrastrukturprojekt med fokus på energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Upphandlingsmetodik för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Energieffektivisering av belysning på vägar och bangårdar. Möjligheten att lagra solvärme eller nyttja geotermisk energi för halkbekämpning. Vägutformningens och vägytans egenskaper i dess betydelse för trafikens energianvändning och klimatpåverkan. Inom målområdet behövs projekt som: Säkerställer metoder för anpassning av beskrivningsmallar eller dimensioneringssystem. 9

10 Skapar förutsättningar för val av material utvecklade med ett livscykelperspektiv där renovering och återanvändning ingår i konceptet. Skapar bättre förutsättningar för återvinning av konstruktionsmaterial. återanvändning av underbyggnader, grundkonstruktioner och material och energieffektiviserar förstärkningsmetoder Energieffektiviserar elektriska installationer som t.ex. pumpar och tunnelventilationer. 3. Energieffektiva fordon och transporter Inom målområdet finns projekt som: Undersöker möjligheten att minska bränsleförbrukningen i arbetsmaskiner. Forskar kring nya bränslen, IEA AMF (Advanced Motor Fuels). Utvärderar effekten av olika styrmedel och åtgärder för att åstadkomma attraktiva och tillgängliga städer. Studerar möjligheter att finansiera lokala tillgänglighetsåtgärder för ökad stadskvalitet. Undersöker möjligheter till märkning av dubbade och regummerade däck. Samlar kunskap om möjliga koldioxidkrav på lätta fordon efter Undersöker möjligheter att bidra till energieffektivisering inom trafikledningen. Öka kunskap om utveckling av energiförbrukning för tågföring. Undersöka och påvisar lönsamheten av integrerade ledningssystem för att uppnå en mer hållbar och optimerad energiförbrukning för järnvägssystem. Inom målområdet behövs projekt som: Tar fram effekter av styrmedel för ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan för användningen av transportsystemet och för enskilda fordon och arbetsmaskiner. Inriktning för perioden inom målområdena För att kunna planera, bygga, nyttja och underhålla infrastruktur på ett energieffektivt sätt krävs att energi- och klimatfrågor hanteras integrerat med övriga behov inom transportsystemet. Olika behov sammanvägs och balanseras inom ett hållbart transportsystem där miljöaspekter hanteras tillsammans med såväl sociala som ekonomiska aspekter. Det är nu angeläget att satsningsområdet implementeras och att investeringarnas energianvändning och klimatpåverkan ses ur ett livscykelperspektiv, det vill säga byggande, drift, underhåll och trafikering. Det är också angeläget med fortsatta satsningar som påverkar efterfrågan på transporter samt fördelning på färdmedel och trafikslag. Trafikverket behöver utveckla sin förmåga att beställa och upphandla energieffektiva lösningar som bygger på verifierbara krav. En mer långsiktig satsning, Triple Helix Miljö och klimat har inletts. Satsningen syftar till att analysera forsknings- och utvecklingsagendan hos transportsektorns aktörer, identifiera och analysera kunskapsläget inom klimat- hälsa- och landskap, analysera tänkbara strukturer för ett forskningsprogram för maximal samverkan men de andra aktörerna och minimalt överlapp mot pågående forskning. Projektet preciserar ramarna för programmet i dialog med aktörer inom myndighetsvärlden, kommuner, företag och akademi. Parallellt produceras uppdaterade sammanställningar över kunskapsläget kring 10

11 transportrelaterade miljöproblem inom områdena klimat, hälsa och landskap. Förankringen av projektet sker med nyckelpersoner inom akademi, företag, myndigheter, intresseorganisationer och kommuner. Ett centralt mål för Trafikverkets miljöuppdrag är att bidra till prioriteringen av Riksdagens mål, om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och ett klimatneutralt Sverige Parallellt ska verket bidra till att miljökvalitetsmålen på andra områden, bl.a. landskapspåverkan, biologisk mångfald, hälsa (luftkvalitet, buller, aktivt resande), övergödning m.m. nås. Preliminära finansiella ramar för År Preliminär Åtgärdsbudget (Mnkr): Preliminärt utrymme för nya projekt (Mnkr) ,2 18,

12 FoI portfölj 2 Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna Portföljens övergripande syfte Portföljen ska genom forskning, utveckling, demonstration och implementering av ny kunskap och nya lösningar bidra till utvecklingen av attraktiva, tillgängliga, funktionella och hållbara regioner. Fokus är på storstadsregionerna men Trafikverket behöver också kunna möta skilda förutsättningar i storstad, mellanstora städer och landsbygd. Portföljens tematiska avgränsning (målområden) 1. Trafikverket ska bidra till att bättre nyttja infrastrukturen Förbättra trafikledningen och trafikinformation i transportsystemet Integrera transportfrågor i stads- och regionutveckling Stimulera utveckling av lösningar som bidrar till att minska buller och ett minskande utsläpp av partiklar i storstäder Stimulera utveckling som bidrar till förbättrad och effektiv citylogistik 2. Trafikverket ska bidra till att förbättra kapaciteten och tillförlitligheten i kollektivtrafiken Förbättra framkomligheten i storstäder för buss och taxi och förbättra kapacitet och tillförlitlighet i tågtrafiken 3. Trafikverket ska underlätta för människor att gå och cykla. Genom samverkan med kommuner och regioner utveckla sammanhållande gång- och cykelvägnät som är trygga och har bra vägvisning samt säkra parkeringsmöjligheter vid bytespunkter Inriktning för perioden inom målområdena A. Förbättra trafikledningen och trafikinformation i transportsystemet Trafikledning på väg har blivit allt viktigare för ett effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur. I takt med att tillgången till information om trafiken ökar väljer allt fler storstadstrafikanter att söka trafikslagsövergripande information för att få stöd i hur, när och var hen reser. Trafikslagsövergripande proaktiv och optimerad trafikledning, med fokus på: Framkomlighet, miljö, säkerhet samt samordning mellan trafikslagen Samverkan mellan viktiga aktörer för att föregripa händelseutvecklingen vid infrastrukturprojekt samt vid störningar genom utvecklad prognoshantering och prediktion Ökad interaktion mellan fordon och infrastruktur samt användande av data från fordon Ökad miljöstyrd trafikledning Kunskapsuppbyggnad om hur trafikledning bör utforma budskap, styrning vid överskridande av luftkvalitetsnormer för bästa effekt. 12

13 Informationstjänster och styrmedel som bidrar till trafikslagsövergripande tillförlitlighet och effektivitet i transportsystemet. Informationssystem som hjälper kunden i sitt multimodala resval där realtidsinformation och prediktion finns med. Trafikanter kan välja alternativa vägar och färdmedel. Proaktiv riktad trafikinformation för ökad pålitlighet i transportörens vardag Utveckling av samspelet vid infrastrukturutbyggnad genom politiska styrmedel som t.ex. trängselavgifter och trafikstyrningsstrategier (bl.a. parkeringsstrategi, p.-ledning och miljözoner) B. Integrera transportfrågor i stads- och regionutveckling Utveckling av arbetssätt, demonstration och uppföljning för stads- och regionutveckling som bidrar till transportsnål bebyggelse i storstadsregioner Kunskap och metodutveckling avseende social och kulturell hållbarhet. Effekter av åtgärder för ökad social hållbarhet och livskvalitet. Hur kan god tillgänglighet bidra till livskvalitet i städerna? Metoder för storstadsutveckling på mellankommunal nivå, metoder för att utveckla samhället kring existerande transport- och kollektivtrafiknoder (bytespunkter) för ett optimerat resande Utveckling av kunskap om samhällsplaneringens möjligheter att minska luftföroreningar och effekterna av dem, t ex vad gäller tätortsutveckling, etableringar, gaturumsutformning och byggnaders placering för ventilation etc. Lösningar för trånga miljöer i storstäderna för att möjliggöra bättre utnyttjande av mark. Förtätning innebär ibland målkonflikter och konsekvenser för infrastruktur vilket är viktigt att belysa och fördjupa. Här finns det behov att identifiera och utreda möjliga lösningar för en hållbar och effektiv markanvändning. Relevanta och vägledande underlag kring förtätning kan bidra till förhållningsätt som TRV vill tillämpa i samhällsplaneringen. Hur kan vi klara miljökvalitetsnormer och bygga tätare i anslutning till transportnoder? Kunskapsunderlag för att möta framtidens transportlösningar såsom utformning, fordon och farkoster etc. samt samspel mellan trafikslagen. Stadsutveckling utifrån automatiserade fordon. Bättre förståelse för vilka utmaningar som klimatmål och andra miljömål ställer på utvecklingen av mer transportsnåla städer samt vilka lösningar som krävs. C. Stimulera utveckling av lösningar som bidrar till att minska buller och ett minskande utsläpp av partiklar i storstäder. Omfattar buller, vibrationer, stomljud, luftkvalitet och hälsa. Utveckling av effektsamband för åtgärder i transportsystemet utifrån leveranskvaliteter och funktionskrav för buller, vibrationer, luftkvalitet och fysisk aktivitet/aktivt resande. Mätnings-, beräknings- och tillståndsmodeller för buller, vibrationer, stomljud och luftkvalitet samt för funktionsjusterade levnadsår (DALY) (samordning med portfölj 5) Kunskap om buller- och vibrationsreducerande metoder 13

14 Bättre val av riktade bullerskyddsåtgärder - effekter av samverkande åtgärder mot buller Kunskap om emissioner av luftföroreningar från fordon och däck och dess effekter. Kunskap om hälsoeffekter med avseende på egenskaper av olika beståndsdelar (avgaser, partiklar) av trafikens luftföroreningar. Funktionella krav på Bullerreducerande beläggningar och järnvägsspår, räfflingar och markeringar. Utveckling av kunskap om hur utformning av infrastrukturen påverkar körsätt och hastighet och därmed emissioner av partiklar och andra luftföroreningar. Under perioden behöver kunskapsunderlag för hastighetssamband och halter tas fram och implementeras i modellverktyg. Ökad kunskap om hur luftföroreningar kostnadseffektivt kan förhindras såväl vid ny- och ombyggnad som vid drift av väg/bana både utomhus och i tunnlar. Utveckling av kunskap om beläggningar, beläggnings- och friktionsmaterial ur partikelgenereringssynpunkt samt utvecklad kunskap om olika vägrengöringstekniker och strategier och deras effektivitet vad gäller minskning av partikelemissioner och halter. D. Stimulera utveckling som bidrar till förbättrad och effektiv citylogistik Samordnade system för varutransporter inom, till och från storstäder som stödjer transportsnål stadsplanering. Detta gäller särskilt bygg- och anläggningssektorns godsflödesbehov, och även avfall och återvinning. Ska utföras i nära samarbetet med SKL och Logistikforums utskott för citylogistik. Trafikverket har en viktig roll i FOI, men äger ofta inte åtgärderna. Utifrån Gemensam färdplan citylogistik genomförs mål- och GAP-analys för fortsatt FOI Uppnå gemensam och tydlig problembild avseende citylogistik som kan bidra till framtagning av effektiva och praktiska lösningar som harmoniserar med en transportsnål stadsplanering. Förstudier hämta hem internationella erfarenheter Effekter av e-handel Regelverk, trafikledning och information Affärsmodeller och samverkan Effektsamband Utveckla planeringsmetodik för gods i tätort (samhällsplanering) Metoder för planeringen av nya logistiknoder i storstäder Demonstrationsprojekt tillsammans med städer, näringsidkare, övriga intressenter E. Trafikverket ska bidra till att förbättra kapaciteten och tillförlitligheten i kollektivtrafiken Deltagande i K2 nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. K2 har i samverkan med branschen och akademin identifierat följande kunskapsfält: Finansiering och styrning Samhällseffekter Samverkan Digitalisering Resenärsperspektivet Utvärderingar och strategiska case

15 Utöver K2 är Trafikverkets inriktning: Kapacitetsstark kollektivtrafik i städer, exempelvis BRT och Superbussar. Det finns ett behov av att kunna besvara frågan om hur affären runt dessa lösningar ser ut. Åtgärder/Effektsamband av kollektivtrafikåtgärder (samordning portfölj 5). Evidensbaserade effektsamband. Idag kan vi konstatera att vissa åtgärder har en effekt, men vi kan inte ange effektens storlek. Samverkan kollektivtrafik, bil, cykel och gång. Storstadensresenärens behov av transportslagsövergripande beslutsstöd i realtid (mobilitet som tjänst). Landsbygdstrafik (samverkan portfölj 2, 3 och 5). Väl fungerande resor och transporter på landsbygd har lyfts som en strategisk fråga där Trafikverket tillsammans med andra behöver utveckla bättre arbetssätt och verktyg. Mobilitet som tjänst. Den tekniska utvecklingen av fordon och system behöver kompletteras med samhälls- och företagsekonomiska studier, utveckling inom juridiken, studier av beteende och förståelse för ett brett användarperspektiv, finansieringsmöjligheter och affärsmodeller för att bidra till utvecklingen av nya mobiltetstjänster. Former för samverkan regionalt, nationellt och internationellt behöver också utvecklas. F. Trafikverket ska underlätta för människor att gå och cykla Utveckla modeller, metodik och verktyg för att beskriva utvecklingen av gång och cykling och göra den jämförbar över tid. Förbättrad kunskap kring olika typer av gående och cyklister, inkluderat barn, äldre och funktionshindrade. Kunskap om hur utformning, drift och underhåll av infrastrukturen påverkar cyklisterna och cykeltrafikens utveckling. Effektsamband för att redovisa nyttorna med olika åtgärder liksom den samlade nyttan när olika åtgärder kombineras. Utveckla underlag för grundvärden i VGU Funktionella krav för Gång- respektive Cykel-vägar, samspel mellan trafikantgrupper, upplevelse av trygghet och attraktivitet. Pendlingscykling och cykling på landsbygd och stadsnära områden. Studier av begreppet attraktiva miljöer inriktat på alstring av fler gående och cyklister. Hur utformar vi cykelparkeringar för trygghet, säkerhet och smidighet? Vilka krav ställer El-cykeln på infrastrukturens utformning? Hur ska drift- och underhåll genomföras för att öka tillgänglighet och säkerhet för gång- och cykeltrafikanter? Framtagande av mål och indikatorer för cykling. Institutionella hinder för gång- och cykelplanering. Varför förverkligas inte höga ambitioner? Utveckla effektsamband utifrån åtgärder som leder till ett ökat gående och cyklande. Framtagande av kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara mätmetoder för gående och cykling. Utvecklad kunskap om barriäreffekter för gående. 15

16 Preliminära finansiella ramar för År Preliminär Åtgärdsbudget (Mnkr): Preliminärt utrymme för nya projekt (Mnkr)

17 FoI Portfölj 3 Effektiva transportkedjor för näringslivet godstransporter och långväga personresor Portföljens övergripande syfte Syftet med portföljen är att genom ökad kunskap, utveckling och demonstration visa på möjligheter att förbättra förutsättningarna för godstransporter och personresor av betydelse för näringslivet. Portföljens resultat ska bland annat skapa förutsättningar för hållbara transport- och resekedjor med effektiva noder där respektive trafikslags fördelar nyttjas på bästa sätt. Ökande grad av digitalisering och därmed möjliggörande av automation i olika processer kan åstadkomma större effektivitet i transportsystemet. Resultaten ska också bidra till en fungerande marknad för transporttjänster, terminaler/depåer och för tjänster som erbjuds kopplade till dessa samt ett väl fungerande transportsystem för näringslivets tjänsteresor och för turist- och besöksnäringen. Portföljen bidrar främst till funktionsmålet tillgänglighet men även till hänsynsmålen säkerhet och miljö och hälsa. Kunskap om ökad hållbarhet utifrån aspekterna ekonomi, ekologi och social hållbarhet ska beaktas. Kunskap hur minskad miljöpåverkan kan nås inom ramen för utmaningen är avgörande, och beaktas ur aspekterna klimat, hälsa och landskap. Vidare ska projekten leda till helhetslösningar där aspekter på teknik, miljö, arbetsmiljö och ekonomi beaktas i en helhet och visa hur kapaciteten i transportsystemet kan användas på bästa sätt med hänsyn till framkomlighet, säkerhet och energieffektivitet. Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Den övergripande inriktningen för FoI-portföljen är att genom bäst nyttjande av transportsystemet förbättra kapaciteten i det i Nationell transportplan utpekade nätet för långväga godstransporter. Genom effektiva anslutningar till och rätt lokalisering av hamnar, terminaler och depåer, skapas förutsättningar för ett sammodalt transportsystem. För persontransporter inriktas arbetet till att ta fram och utveckla kunskap och verktyg för att åstadkomma effektiva och hållbara tjänsteresor för näringslivet samt resmöjligheter till/från och inom turistdestinationer. Ökad grad av digitalisering ger möjlighet till bättre information och mer avancerade informationssystem, vilket är en förutsättning för ett hela resan perspektivet, både när det gäller effektiva logistiklösningar för näringslivets transporter samt goda resmöjligheter för turism- och besöksnäringen. Digitala lösningar och informationslösningar som stärker ledning, styrning och effektivare processer såsom automation och sammodaliet, ska vid var tid beaktas och integreras i satsningarna. Portfölj 3 riktar sig till näringslivets transporter och resor varav medverkan från näringslivet särskilt ska eftersträvas i de FoI-insatser som görs. Vidare ska särskild hänsyn tas till svenska och europeiska samarbetsprojekt såsom FFI, Horizon 2020 och Shift2Rail och förordningen om TEN-T. För turism och besöksnäringen ska särskild hänsyn tas till besöksnäringens strategier. 17

18 Då sjö- och luftfart behandlas i egna portföljer så beaktas främst implikationer avseende sjöoch luftfart gällande intermodalitet/sammodalitet i skiften mellan transportslagen i noderna. Projekten i portföljen är indelade i tre områden: 1. Förbättra förutsättningarna för godstransporter på väg- och järnvägsnätet 2. Förbättra förutsättningarna för intermodala godstransporter 3. Förbättra förutsättningarna för näringslivets tjänsteresor och turistoch besöksnäringens utveckling. Inriktning för perioden inom målområdena Inriktning för målområde 1 och 2 A. Planering med godsperspektive Planeringsstöd som underlättar trafikslagsövergripande beslut, underlag till hur respektive väg- och järnvägssystem nyttjas på bästa sätt samt ger lösningar där alla länkar i transportkedjan fungerar friktionsfritt. Krav och behov av kapacitets- och bärighetsrelaterade åtgärder och logistiklösningar för ökad hållbarhet och bättre nyttjande av utpekade godsstråk och noder. B. Effektiva marknader på lika villkor Fungerande marknader och affärsmodeller för transporttjänster och terminaler/depåer samt för tjänsterna som erbjuds på och kopplade till dessa. Effekter av osund konkurrens exempelvis vid användning av rast- och uppställningsplatser. Regelverk och styrmedel som påverkar godstransportområdet som är ändamålsenligt utformade och möjliggör flexibla transporter inom Europa. Informationslösningar för ledning och styrning av godstrafik till anvisade stråk och noder. C. Teknikutveckling för infrastruktur och fordon i samverkan Teknik- och funktionsutveckling, ex. automation, hos nya fordon och lastbärare kopplat till infrastrukturens förutsättningar för effektiva och hållbara transportlösningar. Digitala informationslösningar som tillgängliggör information om både gods och lastbärare för optimerade logistikupplägg. Samverkande system mellan fordon och infrastruktur som möjliggör en hållbar utveckling, exempelvis processutveckling med hjälp av analyser av data (Big data).

19 D. Funktionella noder för intermodala transporter - med effektiva anslutningar och terminaler Logistiklösningar som minskar kostnaderna att byta transportslag och ger förutsättningar att utnyttja respektive transportslags fördelar på bästa sätt. Smart kringfartslogistik till citynära terminaler. Processer eller åtgärder som leder till högre effektivitet i noderna och med koppling till huvudstråken och dess effektivitet. Förväntade resultat återspeglar de pågående projekten från tidigare inriktning samt de kommande tre åren på en övergripande nivå: Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon för godstransporter på väg och järnväg genom: Utvecklad kunskap och demonstration avseende införande av fordon med högre kapacitet (längre och tyngre eller med ökad volym) än vad som används idag. Effektivare fordonsunderhåll (predicitive maintenance) såväl avseende forskning och innovation såsom systemutnyttjande av befintliga och nya resurser, bättre planeringsförutsättningar för underhåll av fordon för gods-som persontrafik inklusive snabbtåg. Järnvägstransporter som kan attrahera tidskänsligt, lätt och högvärdigt gods och som utgör en integrerad del i kundens försörjningskedja genom möjliggörande av ökad intelligens mellan infrastruktur, gods och lastbärare. Realisera innovationer genom demonstrationer och systemanalyser avseende godstransporter järnväg i samverkan med såväl operatörer, infrastrukturhållare och fordonstillverkare. Ökad kunskap om problem och lösningar för Trafikverkets kommande utveckling av organisation och kompetenser men även framtagande av metoder och koncept kring trafikstyrning och kommunikation. Digitala lösningar och informationslösningar som befrämjar ledning, styrning och effektivare processer såsom automation och sammodalitet. Kunskapsuppbyggnad och demonstration av intermodala trafikupplägg Incitament till bättre utnyttjande terminalkapacitet, bättre systemanalyser, ökad förståelse för affärsmodeller, bättre kapacitetsutnyttjande av nät, noder och stråk. Utveckling av affärsmodeller. Inriktning för målområde 3 E. Turist- och besöksnäringens resor och transporter samt tjänsteresor för näringslivet Förutsättningar för attraktiva och klimatsmarta tjänsteresor för näringslivet samt resor och transportmöjligheter till, från och inom viktiga destinationer för turistnäringen. Kunskapsuppbyggnad, planeringsunderlag, affärsmodeller för hållbar turism och näringslivets tjänsteresor. Utveckla användandet av infrastruktur och tjänster i transportsystemet för att stärka turismnäringen och näringslivets tjänsteresor. 19

20 Kunskapsuppbyggnad inom näringslivets tjänsteresor samt turist- och besöksnäringens resor och transporter. Ökad kunskap om det framtida turistresandet, vad gäller andelar av totalt resande, färdsätt, förändringar inom olika resandegrupper, regionala förändringar etc. Ökad kunskap om flyg-, båt-, tåg- och bussmarknaden för att underlätta för mer hållbara resmöjligheter för turism- och besöksnäringen. Ökad kunskap om design och infrastruktur för snabba tåg- och bussresor samt anslutningar till/från flyg och båt. Ökad kunskap om kvaliteter för cyklister och tågresenärer som utvecklar upplevelsen och attraktiviteten i resan. Ökad kunskap om hållbar turism och vilka åtgärder i transportsystemet ger bäst effekt Programområden med möjlighet till demonstration inom näringslivets tjänsteresor samt turist- och besöksnäringens resor och transporter Utveckla bättre planeringsunderlag, samverkan och arbetssätt för hållbar turism och hållbara turistresor och testa dem på viktiga destinationer. Utveckla den lokala tillgängligheten för att möjliggöra hållbart resande - smart logistik/mobilitet för besökaren. Testa/demonstrera affärsmodeller och tillämpningar för hur tillgängligheten och resmöjligheterna kan utvecklas. Kartlägg goda exempel som visar hur anslutningar, bytespunkter och noder kan utvecklas för hållbart resande. Digitalisering av reseinformation och destinationsinformation samt underlätta uppkoppling i transportsystemet. Utveckla arbetssätt och tillämpning inom vägvisningen för en stärkt besöksnäring. Utveckla potentialen till samordning av regional kollektivtrafik och turistresor. Kartlägg goda exempel på hur Trafikverket kan utveckla sitt arbetssätt vid större evenemang. Utveckla koncept om upplevelsevägar och lösningar som ökar attraktiviteten i starka turiststråk. Preliminära finansiella ramar för År Preliminär Åtgärdsbudget (Mnkr): Preliminärt utrymme för nya projekt (Mnkr)

21 FoI Portfölj 4 Robust och tillförlitlig infrastruktur Portföljens övergripande syfte Portföljens syfte är att möjliggöra effektiv, modern utformning med god gestaltning och dimensionering av robusta, tillförlitliga och miljöanpassade väg- och järnvägsanläggningar till lägsta kostnad utifrån vald kvalité och nedbrytning av trafik och klimat. Trafiksäkerhet, trafikledning, miljö och samverkan mellan fordon, infrastruktur och människa är viktiga komponenter för portföljens program och projekt. För att framgent skapa en robust och tillförlitlig infrastruktur med ökad kapacitet och minskade störningar måste kunskap, metodik, verktyg samt krav i aktuella regelverk utvecklas. En metodik för ett optimalt val av åtgärd/ konstruktion ur ett ekonomiskt, säkerhetsmässigt och miljömässigt perspektiv måste utvecklas. Portföljen ska genom fokusering på verifiering, demonstration och implementering av ny kunskap och nya lösningar bidra till denna utveckling. Ett viktigt område är att utifrån vald kvalitet på åtgärden/konstruktionen vid investering och underhåll kunna värdera och optimera livscykelkostnad med en LCC-analys och miljöpåverkan via en LCA-analys. Andra hög prioriterade områden inom ramen för portfölj 4 är underhåll av väg- och järnvägsanläggningen där metodik för val av åtgärder och kvalitetsnivå står i centrum med syfte att öka tillförlitligheten i systemet. Vidare måste också trafikinformation till näringsliv och medborgare förbättras samtidigt som trafiksäkerhet för arbetare och trafikant ökas. Metoder för trafikledning behöver förbättras för att minska konsekvenser av störningar. Kunskapen om och utvecklingen av samverkande system mellan människa, teknik, fordon och infrastruktur ökas med syftet att förbättra trafiksäkerheten och trafikinformationen. Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Portföljen är indelad i tre målområden och underliggande program presenterade i nedan tabell. 1. Robust väg- och järnvägsinfrastruktur Val av åtgärd/ konstruktion för väg och bankonstruktionen (nybyggnad och förebyggande underhåll) till den lägsta LCC kostnaden och för att minska störningar. Val av åtgärd/ konstruktion för byggnadsverk, kraftförsörjning och signalsystem (nybyggnad och förebyggande underhåll) till den lägsta LCC kostnaden och för att minska störningar. Hållbar och landskapsanpassad väg- och järnvägsanläggning. 2. Trafiksäkra vägar och järnvägar Utformning och effektivt underhåll för ökad säkerhet på väg och järnväg samt samverkande system väg-/järnväg <-> fordon. 21

22 Ökad säkerhet och minskad störning vid arbete på väg- och järnväg samt effektivt förebyggande av obehörigt spårbeträdande och suicidprevention. 3. Minimera trafikstörningar och hantera dem som ändå sker optimalt Minimera trafikstörningar genom val av effektivare metoder under planering och utförandeskeendet av anläggningsarbeten. Förbättra kommunikation inom Trafikverket samt mellan Trafikverket och externa aktörer i samband med planerade och oplanerade trafikstörningar. Minska återställningstid efter trafikstörningar samt minimera konsekvensen av trafikstörningar genom förbättrad trafikinformation. Inriktning för perioden inom målområdena Portföljen har valt att fokusera på följande inriktningar under de kommande tre åren: Utveckla metoder för gestaltning, utformning, dimensionering och underhåll för val av rätt åtgärd/konstruktion som bidrar till ökad kapacitet, minskade trafikstörningar samt till lägsta livscykelkostnad. Öka trafiksäkerheten på väg och järnväg vid användning och i samband med väg-/och järnvägsarbeten. Utveckla effektiva metoder för att förhindra suicid inom framförallt järnväg men också väg. En hållbar och landskapsanpassad infrastruktur. Framförallt genom att förbättra och systematisera hanteringen av vattenfrågorna men även vid användning av alternativa material för att minska råvaruförbrukningen samt att utveckla och implementera LCA metodiken vid val av åtgärd/ konstruktion. Minska negativ påverkan på natur- och kulturvärden vid byggande och förvaltning av infrastrukturanläggningar. Öka kunskapen om framtidens krav på anläggningens funktion, dimensionering och underhåll utifrån förändringar i klimat och trafik. Utveckla och effektivisera trafikinformationen och trafikledningen genom att ta fram förbättrade arbetssätt och verktyg utifrån ett MTO (Människa-Teknik- Organisation) perspektiv. Studera och utvärdera säker mobilitet i urbana miljöer. Preliminära finansiella ramar för År Preliminär Åtgärdsbudget (Mnkr): Preliminärt utrymme för nya projekt (Mnkr) 71,0 71,0 71,0 30,0 51,0 65,0

23 FoI Portfölj 5 Mer nytta för pengarna Portföljens övergripande syfte Portföljen anknyter främst till det transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning. Mer nytta för pengarna uppnås genom att Trafikverket väljer de lösningar som är mest effektiva ur ett samhällsperspektiv, agerar affärsmässigt som en renodlad beställare och ger leverantörsmarknaden rätt förutsättningar för ökad produktivitetsutveckling och innovationskraft. Trafikverkets arbetssätt ska vara resultatorienterade, vilket innebär att Trafikverket ska leverera rätt tjänster i rätt tid på ett kostnadseffektivt sätt vilket kräver en ständig utveckling av den interna effektiviteten. Ökad effektivitet i verksamheten ger Trafikverket bättre förutsättningar att klara sina verksamhetsmål och att fördela resurser till områden där de ger störst samhällsnytta. Genom väl genomarbetade beslutsunderlag ges möjlighet att välja samhällsekonomiskt effektiva infrastrukturåtgärder och besluta om styrmedel som leder till uppfyllande av de transportpolitiska målen och ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av transportsystemet. Syftet med portföljen är att skapa mer nytta för pengarna genom att: Utveckla metoder och underlag för planeringsprocesserna så att de optimala åtgärderna ur ett samhällsperspektiv kan föreslås och väljas. Öka den interna effektiviteten i Trafikverkets verksamhet. Utveckla Trafikverkets beställarkompetens i att skapa förutsättningar för att kostnadseffektivt tillhandahålla en tillgänglig och robust infrastruktur genom ökad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen. Utveckla analysmetoder för hur olika åtgärder påverkar kapacitet och punktlighet i järnvägstrafiken. Öka kunskapen om hur styrmedel kan användas för ett mer effektivt utnyttjande av transportsystemet. Portföljens tematiska avgränsning (målområden) Portföljen är indelad i tre målområden med tillhörande program som presenteras nedan. 1 Effektivare samt samordnad och trafikslagsövergripande planering Trafikverket har i enlighet med Förordningen ( ) med instruktion för Trafikverkets ansvar för den långsiktiga planeringen för de fyra trafikslagen. Därmed har Trafikverket ett helhetsperspektiv som skapar goda förutsättningar för att vara en aktiv part i samtliga skeden av samhällsutvecklingen. Det finns förbättringsområden i dagens planering när det gäller samordning, helhetssyn, dialog med användarna och fokus på samhällsutveckling. Integrering av järnväg, väg, luftfart och sjöfart i den trafikslagsövergripande planeringen kan förbättras. Ledtiderna för planering och genomförande är ofta långa, vilket gör att det kan ta lång tid att få angelägna åtgärder genomförda. 23

24 Målområdet har två program. Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och modeller Programmet har som syfte att stödja arbetet med att ta fram och utveckla metoder, modeller och verktyg för analys av samhällsekonomi, järnvägskapacitet, effektsamband och statistik samt ta fram trafik- och transportprognoser för att kunna konsekvensbeskriva och värdera åtgärdsförslag inom infrastruktursektorn. Detta för att uppfylla målet om samhällsekonomisk effektivitet. Planeringssystem A Planering som sker horisontellt med andra aktörer Trafikverket verkar i en alltmer komplex planeringsmiljö. Samarbete med andra aktörer på olika geografiska nivåer krävs allt oftare för att möta planeringsutmaningarna. I det internationella samarbetet på en gränsöverskridande arena, med direkta bilaterala kontakter men också inom EU, t.ex. samverkan och planering i relation till de Europeiska transportkorridorerna. På en regional arena sker alltmer planering i samverkan med övriga aktörer både i offentlig och privat sektor. Här uppstår nya samband och utmaningar som måste mötas med nya synsätt och planeringsmetoder. På en lokal nivå märks också allt mer av samverkan. Ofta kan det vara frågan om samverkan mellan olika aktörer kring en enskild anläggning som exempelvis en godsterminal, en underhållsverkstad för tåg eller en stationsmiljö. Frågor om hur transportsystemet relaterar till andra områden, som kopplingen mellan transporter och bostadsbyggande, är en sådan aspekt på planeringen som aktualiserats under senare år. B Planering som är inriktad på transportsystemets funktion, inte på trafikslag En planering som är inriktad på att studera brister i funktioner i transportsystemet och inte enbart på brister och behov t.ex. i vägnät eller järnvägsnät är en ytterligare utmaning för Trafikverket. Här kan förändring i arbetssätt i stort behövas men också förändring av rollen för den enskilda medarbetaren till att ha ett mer utvecklande angreppssätt. C Planering för gott resurs- och kapacitetsutnyttjande Planeringen av utnyttjande av det befintliga transportsystemet, liksom av nya åtgärder har en viktig roll i att skapa förutsättningar för ett gott resursutnyttjande. Här behöver institutionell teori och mer traditionell planeringsteori samspela på ett utvecklat sätt. Hur styrmedel och incitament samspelar med mer traditionell åtgärds-planering behöver redas ut och tydliggöras för att sätta samman en lämplig mix av åtgärder i transportsystemet. 2 Ökad produktivitet i anläggningsbranschen Trafikverket ska verka för en långsiktig och kontinuerlig produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen. Trafikverket är genom sina inköp den dominerande beställaren av infrastruktur i Sverige och det sätt på vilket Trafikverket upphandlar och agerar som beställare har mycket stor betydelse för att öka produktivitetsutvecklingen och innovationskraften i anläggningsbranschen. En viktig förutsättning är att successivt följa upp, utvärdera och utveckla beställarrollen, affärsformer

25 och upphandlingsstrategier. Att uppnå ett industriellt tänkande är också en viktig del i arbetet mot ökad produktivitet, såväl som metoder att beskriva, upphandla och följa upp infrastrukturens funktionalitet på produktnivå. Standardisering och funktionskrav för produkter skapar även det ett incitament för utveckling och ökad produktivitet inom branschen. Målområdet har tre program. Ökat industriellt tänkande i hela värdekedjan För att uppnå ett industriellt tänkande och en ökad industrialiseringsgrad ligger en del av arbetets fokus i att specificera egenskaps- och funktionskrav och överlåta åt marknaden att ta fram tekniska detaljlösningar. Andra viktiga områden i ett industriellt tankesätt är processutveckling, produktutveckling och utveckling av effektivare produktion. Beskrivning, upphandling och uppföljning av infrastrukturens funktionalitet avseende kravställning och standardisering för produkter Prioriterade områden inom programmet: Funktionella produkter krav och kravhantering Funktionella produkter- standardisering och modularisering Funktionella produkter FOI samverkan för ökad produktivitets- och innovationsutveckling Affärs- och upphandlingsformer för ett effektivt nyttjande av marknadsresurserna i projekt Prioriterade områden inom programmet: Utveckla Trafikverkets beställarkompetens genom successiv uppföljning, utvärdering och utveckling av affärsformer, upphandlingsstrategier och beställarstrategi. Utveckla Trafikverkets förmåga att i upphandlingar beskriva funktionskrav för anläggningen och dess ingående produkter i syfte att överlämna ett större åtagande och ansvar till leverantörerna. Öka produktiviteten i anläggningsbranschen genom att generera innovationer som implementeras på Trafikverkets marknader, vilket ska ge lika eller bättre kvalitet till lägre kostnad alternativt högre kvalitet till lika kostnad. Ökad användning och utveckling av innovationsupphandlingar kan sluta innovationsprocessen och möjliggöra detta. 3 Styrmedel för effektivt nyttjande av transportsystemet Visionen är att utveckla järnvägstrafiken så att den blir flexiblare, effektivare och tillförlitligare så att kapaciteten i järnvägssystemet utnyttjas effektivt till nytta för medborgarna och näringslivet under hela färden/transporten i det samlade transportsystemet. 25