Hållbara städer med informationsteknologi

Transkript

1 Hållbara städer med informationsteknologi

2

3 Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar från landsbygd till stad. Samtidigt ökar kraven på smidiga transporter, energieffektiva byggnader, och en låg miljöpåverkan. Transporter, byggnader och energiförsörjning är tre grundläggande infrastruktursystem i en stads funktion, och de hänger tätt ihop. För den framtida hållbara staden måste därför både planering och teknik användas på ett medvetet och långsiktigt vis där de tre systemen integreras. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) kan få mycket större betydelse för detta än i dagsläget, och politiken på såväl nationell som regional nivå måste bli mer målmedveten. Teknikföretagen presenterar här sina förslag till hur den nya hållbara staden ska ges rätta möjlig - heter att växa fram. Målet är att samhällsplaneringen i sin strävan mot hållbarhet även ska ge svenska teknikföretag förbättrade förutsättningar för att fortsätta utveckla och nå ut med världsledande teknik och produkter. Teknik som bidrar till en ökad hållbarhet både i Sverige och globalt. 1

4 2

5 Styrning och planering Integreringen av infrastrukturen för energi, fastigheter och transporter är en förutsättning för den framtida hållbara staden. Integrationen sker till stor del genom informationsteknik. Därför behöver målen utvecklas gemensamt för dessa system. Vi anser att regeringen måste formulera målsättningar för integrerad infrastruktur för en hållbar stadsutveckling. Målsättningarna ska skapa förutsättningar och drivkrafter för en teknisk utveckling och förnyelse. En kommande infrastrukturproposition bör omfatta både transporter, energi, byggande och IKT. Processerna för planering och förvaltning av städernas infrastruktur behöver utvecklas. Utvecklingen av processerna kan stödjas med nationella insatser liknande stödet till kommuner för energikartläggning och energirådgivning. Insatser bör också göras för att underlätta för kommuner, myndigheter och forskarsamhället att samverka, exempelvis genom metodstöd för benchmarking och lärande. Vi anser att regeringen eller en av regeringen utpekad myndighet tar initiativ till att i samarbete med SKL ta fram ett utvecklingsprogram som förankras bland landets kommuner. Såväl processer, roller och ansvarsfördelning bör beskrivas i ett sådant initiativ. Kommunerna behöver bli mera långsiktig ägare av de bolag som förvaltar och utvecklar infrastrukturen. Uppgifter och mål som relaterar till behovet av teknisk utveckling behöver få en mer framskjuten position. Därför vill vi att kommunerna som ägare utvecklar sina direktiv till de kommunala bolagen. 3

6 Demonstration och upphandling Regeringen bör skapa en kontaktpunkt där kunskap och information om pågående och planerade demonstrationsprojekt för ny teknik i referensanläggningar finns samlade. På så sätt kan satsningar på demonstration av ny teknik synliggöras nationellt och internationellt. Vi anser att forskningsinstituten i Sverige, RISE, ska ges uppgiften att vara kontaktpunkt. Berörda myndigheter bör få i uppdrag att tydliggöra hur demonstration av ny teknik kan integreras i befintlig verksamhet. Vi vill att statliga myndigheter som gör upphandling där ny teknik krävs skall ta med sig demonstrationsperspektivet så att man ligger i framkant av den tekniska utvecklingen. Kommuner och landsting bör ta en central roll i innovationssystemet genom att handla upp nya lösningar och genom att använda innovationsvänlig upphandling. Vinnova har en viktig roll i att stödja processerna för offentlig upphandling, och vi vill att det uppdraget tydliggörs. Regeringen bör utveckla kraven på myndigheternas arbete med innovationsupphandling. Vi tycker att det är viktigt att genomförda upphandlingar redovisas i myndigheternas årsredovisningar och att Vinnova ges i uppdrag kontinuerligt stödja utvecklingen genom att beskriva goda exempel och lyckade processer. Som bakgrund har Teknikföretagen låtit Sweco ta fram en underlagsrapport. Rapporten finns tillgänglig på Teknikföretagens hemsida. 4 Copyright Scania CV AB

7 IKT och infrastruktursystem IKT används redan i infrastruktursystemen i syfte att optimera funktioner och effektivisera resursanvändningen, och nya möjligheter till tillämpningar skapas ständigt. Dessa erfarenheter, den stora ITmognaden samt en svensk industri av världsklass gör att Sverige är väl rustat att med kraft möta utmaningarna. Transporter av människor och varor är en hörnsten i alla städer, och inte sällan den största utmaningen att möta. De mål som styr arbetet är bland annat att: Öka tillgängligheten för olika målgrupper Optimera trafikflöden och infrastruktur Energioptimera transporterna Skapa nya transportlösningar när staden utvecklas Transporterna integreras med IKT och bildar intelligenta transportsystem (ITS). Dessa får alltmer utbredd användning med goda exempel som variabla hastighetsskyltar, reversibla körfält, väderstationer för driftåtgärder inom vägsidan och avancerade styrsystem inom järnvägen. Framtida möjligheter med utvecklade ITS kan ytterligare optimera trafikflöden, underlätta parkeringssituationen i storstäder mm, vilket skulle minska trängsel, utsläpp och olyckor. Samtidigt går den tekniska utvecklingen i fordonssektorn fort, och i flera fall krävs en samtidig utveckling av den fasta infrastrukturen för att fordonens tekniska potential ska tillvaratas och nyttorna maximeras. 5

8 Energiförsörjningen i Sveriges ställs inför nya behov och förutsättningar. Utmaningarna som möter planering och samordning med andra system är flera. Med satsningar på förnybar el följer en förändrad struktur av produktionen. Småskalig och geografiskt spridd produktion står mot den traditionellt samlade och storskaliga. Dessutom sker produktionen mer varierat beroende på vind och sol. Småskalig produktion i anslutning till bostäder och andra byggnader förväntas öka. Politiska mål står bakom ett brett arbete att påverka konsumenternas energianvändning för en högre effektivitet. Produktion och användning av all energi måste bli mer resurssnål och i allt lägre grad leda till utsläpp främst i form av klimatgaser. Dessa punkter driver behovet av smarta nät framför sig. Ett smartare nät är ett elnät som genom såväl intelligent informationshantering av konsumenters och producenters handlingar som genom övervakning och styrning kan tillgodose en effektiv eldistribution. Att åstadkomma detta handlar om att komplettera det befintliga nätet med IKT-baserade komponenter för en ny funktionalitet. Det är ett mycket komplext samhällsutvecklingsprojekt som kräver utvecklade tekniska lösningar, affärsmodeller, finansieringsmodeller och samverkansstrategier för att nå effekt. 6

9 Byggnader och boende blir också alltmer styrda och uppkopplade med olika IKT-lösningar. Begreppet smarta hem har funnits ett tag, och även om det är ett svårdefinierat område är det uppenbart att utvecklingen nu har tagit fart. Såväl utmaningar som möjligheter är många även här. Tekniken kan ge en utvecklad styrning av värme, kyla och ventilation som ökar såväl komfort som energieffektivitet. Utrustning i hemmet kan via integrerad teknik känna av när de bör användas med hänsyn till energipris och belastning på nätet. Det leder till ökad bekvämlighet och en mer ekonomisk energianvändning. Användaren av fastigheten eller bostaden kan bli mer aktiv genom visualisering och koppling till surfplattor och smartphones. Det kan påverka individens beteende i önskvärd riktning mot effektivare energianvändning. Samverkan med andra system såsom elnätet och den egna bilen blir möjlig där laddning av elbilen, den egna elproduktionen och energianvändningen kan anpassas och optimeras utifrån förutsättningarna. Det finns ett stort inslag av samberoenden i utvecklingen för de tre systemen (transporter, energi och byggnader). Ett system kan driva på ett annat, och samtidigt vara beroende av utvecklingen i det tredje. Förutsättningarna för en tät samverkan mellan systemen måste prioriteras. Både politiskt och tekniskt. 7

10 Aktörerna och planeringen Det är många aktörer som verkar och samverkar i arbetet med att utveckla hållbara städer och en ändamålsenlig infrastruktur. Alla har såklart olika roller i det hela, och några av de tyngsta uppgifterna landar på kommunerna som i stor utsträckning är de som sitter på den faktiska planeringen av städer. Riksdag och regering har samtidigt ett ansvar att ge de förutsättningar som behövs, och en styrning som med hänsyn till självbestämmandet kan fungera stödjande. Den snabba tekniska utvecklingen och stora komplexiteten ökar behovet av sammanhållna processer för planering, där samverkan mellan de aktörer som framgår av figuren skulle underlätta arbetet och driva utvecklingen framåt. Teknikföretagen ser utifrån detta ett ökande behov av samverkan mellan olika aktörer. Detta kan uppmuntras med en kombination av tydligare politisk styrning och ett regelverk som gynnar utveckling genom samverkan. Förslagen som presenterats syftar till detta genom att främst stärka beställardelen samt att förbättra relationerna mellan parterna. MYNDIGHETER Realiserar politiska inriktningar Utvecklar funktionalitet och normerar Ger stöd och samordning Riksdag/Regering Riksdag och regering lagstiftar och normerar processer Styr myndigheter, delegationer och kommitéer Formulerar de långsiktiga målen för nationen och utvecklingen FÖRETAG Utvecklar, producerar och säljer produkter och tjänster STÄDER/KOMMUNER 290 kommuner i Sverige förvaltar och utvecklar sina städer Har stora frihetsgrader, kommunalt självbestämmande Medborgare Ställer krav och är avnärmare av utvecklingen Tabellen (ur Swecos rapport: IKT i stadsplaneringen möjligheter och behov) illustrerar huvudsakliga relationer mellan systemets aktörer. 8

11

12 Form: Tagg, Stockholm Tryck: Modintryckoffset, december 2012 Upplaga:? ex