Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)
Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt fosfatidsyra I närvaro av alkohol bildas i stället den abnorma lipiden PEth som normalt inte förekommer i kroppen Bildas och ansamlas i röda blodkroppar i närvaro av alkohol Beskrivs som en direkt alkoholmetabolit Mängden B-PEth tycks på individnivå vara närmast linjärt korrelelerad till föregående alkoholkonsumtion Cut-off-värdet är endast definierat utifrån mätbarhet (>0.7 umol/l)
Fosfatidyletanol (B-PEth) (tidigare studier) Hos friska försökspersoner som drack 50-100 g alkohol per dag under 3 veckor: Samtliga 12 individer med mätbart PEth Endast 3 av 12 med CDT över cut-off -nivån Ingen av dessa 12 med förhöjt GT Engångsdos av 50 g alkohol ger inte mätbara PEth-nivåer
Fosfatidyletanol (B-PEth) (tidigare studier) Bland 144 aktivt drickande alkoholister fann man B-PEth >0.7 hos samtliga utom 2 I detta material identifierades således alkoholkonsumtion hos 99% med B-PEth 77% hade förhöjt CDT 44% med förhöjt GT Och 85% med förhöjt CDT el.gt
Fördelar med PEth Direkt etanolmetabolit Mycket hög specificitet, närmast 100% Hög sensitivitet, anges till 99% Indikerar föregående alkoholkonsumtion tidigare än andra markörer Relativt billig; ca 180 kr
Sensitiviteten för olika alkoholmarkörer (studie av aktivt drickande alkoholister, Aradottir et a. 2006) PEth 99% CDT 77% GT 44% MCV 40% CDT+GT 85% CDT+MCV 78% MCV+GT 61%
Nackdelar med PEth Analyseras f.n. endast i Lund Hittills fr. allt studier på alkoholberoende patienter med aktivt missbruk el. under avgiftning Kort halveringstid: ca 4 dagar Saknar cut-off -värde för vad som kan kallas skadlig alkoholkonsumtion
Riskfylld alkoholkonsumtion Enligt Statens Folkhälsoinstitut: För män > 168 g ren alkohol per vecka För kvinnor > 108 g CDT förhöjt vid > ca 420 g alkohol per vecka PEth ca 2.0 umol/l vid ca 350 g per vecka
Egen undersökning av PEth och övriga alkoholmarkörer Undersökning på en vårdcentral av 114 konsekutiva provtagningar mars 2007- februari 2008
Resultat från egen undersökning på vårdcentral Anledningen till provtagning (n= antalet prover) Medicinsk diagnos (n= antalet patienter) Körkortsärende 71 Beroende/missbruk alkohol 22 Kliniskt misstänkt missbruk 21 Beroende/missbruk narkotika 6 Ingen klar misstanke 22 Ingen säker diagnos 29 Totalt 114 Totalt 57
Totala antalet fall där någon av de 6 olika alkoholmarkörerna uppvisade värden över referensområdet. CDT 19 B-PEth >0.7 17 MCV 15 GT 13 ASAT 15 ALAT 12 Totalt fann man minst en förhöjd markör i 44 fall (39%)
Den procentuella andelen av patienter med förhöjda alkoholmarkörer i de olika patientkategorierna Körkortsärende 31% Kliniskt misstänkt missbruk 62% Ingen klar misstanke 50% Totalt 39%
Antal fall med B-PEth-värden >/= 0.7 resp. 2.0 umol/l samt antalet av dessa fall som samtidigt har CDT, MCV eller levervärden över referensnivån B-PEth Antal CDT MCV GT, ASAT el ALAT >/= 0.7 17 15 7 8 >/= 2.0 11 10 3 6
Antal fall med CDT-värden > referensnivån samt antalet av dessa fall som samtidigt har B-PEth, MCV eller levervärden över referensnivån CDT Antal B-PEth >/= 0.7 >/= 1.9% B-PEth >/= 2.0 MCV 19 15 10 7 6 GT, ASAT el. ALAT
En bedömning av B-PEth i förhållande till övriga markörer Inte i något fall var B-PEth förhöjt utan att någon annan alkoholmarkör också var förhöjd Överenstämmelse i 85% av fallen I övriga 15% var någon av övriga alkoholmarkörer förhöjd medan B-PEth ej var mätbart I 4% av fallen var CDT förhöjt samtidigt som B-PEth-värdet under- steg detektionsgränsen
Slutsatser PEth har ett kort tidsfönster och lämpar sig troligen inte för inplanerade kontroller Övriga alkoholmarkörer indikerar säkerligen en allvarligare och längre tid av alkoholöverkonsumtion Däremot har B-PEth ett närmast 100%-igt bevisvärde för påvisande av föregående alkoholkonsumtion Cut-off -värde för skadlig konsumtion saknas B-PEth ersätter knappast andra markörer men är ett bra komplement för att uppnå en hög sensitivitet