Trafikmedicin. Nr 16, Maj Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion Körkort
|
|
- Anita Axelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trafikmedicin Nr 16, Maj 2008 Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion Körkort
2 Titel: Trafikmedicin nr 16 Utgivningsdatum: Maj 2008 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, och Margareta Lannermark Ögren Adress: Trafikmedicinska rådet, Vägverket, BORLÄNGE. e-post: Fax: ISSN: Produktion: Ateljén, Vägverket Tryck: Tryckeriet, Vägverket
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nya medicinska krav för körkort... 4 Körkort vid missbruk/beroende eller efter grovt rattfylleri? Olika regler om laboratorieprover och observationstid... 5 Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse... 8 Intressanta fall från Trafikmedicinska rådet Frågor och svar om trafikmedicin Notiser Presentation av överläkare Bo Bjerre Trafikmedicinska rådet... 16
4 Nya medicinska krav för körkort De medicinska kraven sänks i vissa fall men skärps i andra när Vägverkets nya föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort började gälla den 1 maj 2008 (VVFS 2008:158). Syftet är att öka trafiksäkerheten samtidigt som man underlättar hanteringen av ärendena och får en mer enhetlig tilllämpning. De tidigare gällande medicinska föreskrifterna trädde i kraft Kunskapen om olika medicinska förhållanden och deras betydelse för trafiksäkerheten har ökat sedan dess. De nya föreskrifterna VVFS 2008:158 är anpassade till den kunskap om körkort och sjukdomar som finns i dag. Därför kan kraven för vissa medicinska förhållanden sänkas medan kraven för andra förhållanden höjs. Genom de nya föreskrifterna försvinner också vissa oklarheter som har föranlett många frågor från läkare, myndigheter, företag och privatpersoner. Det finns också ett behov att underlätta för personer som idag måste ansöka hos Vägverket om dispens från de medicinska kraven i föreskrifterna trots att dessa dispenser följer en väl inarbetad praxis som lämpligare kan handläggas av länsstyrelsen. Den som har insulinbehandlad diabetes typ 2 får större möjlighet att köra buss eller taxi genom Vägverkets nya föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort. Möjligheten att få nytt körkort för lastbil, buss eller taxi vid diabetes typ 1 har däremot tagits bort. Tydligare krav när det gäller synen och ett helt nytt kapitel om ADHD och liknande tillstånd är andra nyheter i föreskrifterna. För den som har blivit av med körkortet på grund av grovt rattfylleri krävs fler provtagningar (fyra istället för tre) och längre observationstid (minst sex månader istället för tre) för att åter få körkort. Dessutom blir det högre krav på provtagning för att styrka nykterhet när någon har fått diagnosen missbruk eller beroende. Personer med epilepsi behöver i fortsättningen bara vara fria från anfall i ett år i stället för två för att få köra personbil. Däremot höjs kravet på anfallsfrihet från fem till tio år för tung lastbil, buss och taxi. Vår förhoppning är att de kommer att bidra till högre trafiksäkerhet men också i många avseenden ett enklare förfarande för enskilda, säger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö. Utdrag från pressmeddelande, Vägverket den 10 mars 2008
5 Körkort vid missbruk/beroende eller efter grovt rattfylleri? Olika regler om laboratorieprover och observationstid Utredningen vid diagnosen missbruk och beroende samt efter grovt rattfylleri är av stor betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt. Ett så allvarligt förhållande som ett beroende eller ett missbruk innebär en uppenbar risk för rattfylleri. Den som har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri har också ofta diagnosen missbruk eller beroende. Detta har visats i projektet KAPUBRA 1. Även under utredningen för nytt körkortsinnehav efter grovt rattfylleri kan det ofta fastställas att personen har diagnosen missbruk eller beroende. Utredningen av lämpligheten att ha körkort vid diagnosen missbruk och beroende samt efter grovt rattfylleri är därför av stor betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt. Samtidigt måste man vara medveten om att det handlar om två olika slags utredningar. Två olika slags utredningar De grundläggande kraven om lämplighet att ha körkort anges i körkortslagen och körkortsförordningen. Vägverket har därutöver meddelat föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort och om utredningen efter grovt rattfylleri. Från och med den 1 maj i år gäller nya sådana föreskrifter; Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:158) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Dessa föreskrifter ersätter verkets tidigare föreskrifter från I 12 kap. dessa föreskrifter anges att varaktig nykterhet ska verifieras vid diagnosen missbruk och beroende medan 13 kap. innehåller närmare regler om läkarutlåtandet efter grovt rattfylleri. De nya föreskrifterna har redan ändrats (VVFS 2008:166). Ändringen innebär att 12 och 13 kap. ska tillämpas redan från och med den 1 maj i år och inte först den 1 november som tidigare beslutats. Om länsstyrelsen har meddelat beslut om villkor om läkarintyg eller förelagt om inkommande med läkarintyg före den 1 maj 2008 ska dock de gamla reglerna tillämpas vid bedömningen av det intyg som inkommer. Trots det vanliga sambandet mellan rattfylleri och missbruk/beroende är det viktigt att vara medveten om att det handlar om två olika slags utredningar. Vid diagnosen missbruk eller beroende gäller särskilda krav på nykterhet och uppföljning. Dessa krav anges i 12 kap. i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:158) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Även den som har fällts till ansvar för grovt rattfylleri men som har diagnosen missbruk eller beroende omfattas av dessa regler. Grovt rattfylleri utan missbruk/beroende Den som under de senaste fem åren har fällts till ansvar för grovt rattfylleri men som inte har diagnosen missbruk eller beroende ska till ansökan om körkortstillstånd foga ett särskilt läkarutlåtande som styrker att sökanden i nykterhetshänseende uppfyller kraven i 3 kap. 2 körkortslagen. Sökanden ska därmed styrka att opålitlighet i nykterhetshänseende inte förelig- 1 Rapport KAPUBRA Alcohol problems and blood alcohol concentration among Swedish drivers suspected of driving under the influence Publication: Contemporary Drug Problems Publication Date: 09/22/2005 Author: Bergman, Hans; Hubicka, Beata; Laurell, Hans
6 ger och att han/hon är lämplig med hänsyn till de medicinska förhållandena. Hur detta ska gå till regleras i 13 kap. i Vägverkets föreskrifter. Kravet att styrka lämplighet med hänsyn till de medicinska förhållandena efter grovt rattfylleri innebär alltså inte ett automatiskt krav att styrka nykterhet enligt 12 kap. Dessa krav gäller endast om diagnosen missbruk eller beroende har konstaterats. Minimikrav i Vägverkets nya föreskrifter om medicinska krav för körkort m.m. Som framgår ovan gäller nya föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort från och med den 1 maj i år: (VVFS 2008:158, ändrade genom VVFS 2008:166). Föreskrifterna innehåller (liksom de tidigare föreskrifterna från 1996) bestämmelser om diagnosen missbruk och beroende i 12 kap. och bestämmelser om utredning för körkortstillstånd efter grovt rattfylleri i 13 kap. De nya föreskrifterna innehåller dock skärpta krav i flera avseenden när det gäller provtagningen. Antal laboratorieprover 12 kap. a) Frekventa prover av aktuellt substansbruk Frekvent provtagning ska ske av den substans som föranlett diagnosen. Det måste enligt verkets mening att det måste vara fråga om minst tre provtagningar men det bör i regel vara betydligt fler. Frekvent innebär också att provtagningen ska ske med någorlunda täta intervaller under observationstiden. Vilket antal prover som bör tas beror bl.a. på var i rehabiliteringen en person befinner sig (tätare provtagning bör ske i början av en rehabilitering) och hur mycket av verifieringen i dess helhet som ska visas genom provtagning. Kravet på frekventa prover avser således betydligt fler provtagningstillfällen än kravet på upprepade provtagningstillfällen i punkt b nedan. b) krav på upprepad provtagning avseende annan substans. Blandmissbruk är inte en ovanlighet. Det finns också en risk för debut av missbruk av ny substans under observationstiden då provtagning sker av den substans som föranlett diagnosen. Detta utgör också skäl för att tidigare rekommendation om sådan provtagning nu ändrats till ett krav om provtagning. Detta ska ske vid minst två tillfällen. 13 kap. - minst fyra prover av aktuellt substansbruk (tidigare minst tre prover) - annat substansbruk bör också belysas i läkarutlåtandet Observationstid innan körkortstillstånd kan medges 12 kap. minst sex månader men upp till två år vid svårt beroende 13 kap. minst sex månader (tidigare minst tre men helst sex månader) Krav på läkarintyg sedan körkortstillstånd meddelats 12 kap. efter 6 månader, efter ytterligare 6 månader och därefter efter ytterligare 12 månader 13 kap. efter 6 månader och därefter efter ytterligare 12 månader Vistelse på kriminalvårdsanstalt, behandlingshem eller motsvarande 12 kap. Har diagnosen missbruk eller beroende fastställts ska nykterhet verifieras under minst sex månader även efter frigivningen. 13 kap. Kravet om verifiering av nykterhet efter frigivning gäller inte för den som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri och som inte har diagno- 6
7 sen missbruk eller beroende. Länsstyrelsens allmänna utredningsskyldighet ger dock möjlighet att kräva en viss observationstid även efter grovt rattfylleri då diagnosen missbruk eller beroende inte har konstaterats. Ett sådant beslut kan dock inte grundas på 12 kap. i Vägverkets föreskrifter. Redovisning av laboratorieprover enligt 12 och 13 kap. - Referensområdet ska anges. Provresultat över referensområdet ska bedömas och kommenteras. - Vid urintoxikologisk undersökning ska provtagningen vara övervakad och uppgift om urinens koncentration redovisas (kreatininvärdet). Provtagningen bör ske oannonserat, d.v.s. kallelse bör ske med kort varsel. Vid positiv screeninganalys av droger ska verifierande analys göras. Begreppet nykterhet - allmänt råd i 12 kap. 6 Vid diagnosen missbruk och beroende krävs varaktig verifiering av nykterhet för att körkort ska kunna medges. Med varaktighet avses minst sex månader men upp till två år vid svårt beroende. Begreppet nykterhet är av central betydelse och i 12 kap. 6 i föreskrifterna har därför införts ett allmänt råd som anger vad som bör avses med nykterhet i dessa föreskrifter. Det allmänna rådet citeras här: - när det gäller alkohol, att biologiska markörer ligger inom referensområdet eller att det kan styrkas att de förhöjda värdena beror på annat än alkoholkonsumtion. Sådana biologiska markörer är t. ex. CDT, gamma-gt, MCV. Vidare gäller, oavsett om alkoholmarkörer inom referensområdet redovisas, att inga andra uppgifter, som t. ex. omhändertagande enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. föreligger, - när det gäller ej läkarordinerat bruk av psykoaktiva substanser att drogfrihet kan styrkas, - när det gäller läkarordinerat bruk av psykoaktiva substanser att bruket vid prövning enligt vad som sägs i 15 inte bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk.
8 Det är viktigt att notera att de krav som anges i Vägverkets föreskrifter endast är minimikrav och att länsstyrelsen därmed har möjlighet att i ett enskilt ärende besluta om högre krav. Vägverkets förslag för ökad trafiknykterhet Vägverket har i november 2007 lämnat ett förslag till Näringsdepartementet om olika åtgärder för ökad trafiknykterhet 2. Mot bakgrund av de uppgifter som framkommit i KAPUBRA anser Vägverket att den som har gjort sig skyldig till rattfylleri, ska genomgå en särskild lämplighetsprövning med läkarintyg för att medges körkort. Förslaget gäller oavsett om droger eller alkohol påvisats vid trafiknykterhetsbrott och oavsett promillehalt. I de fall där alkohol påvisats vid trafiknykterhetsbrottet ska personen genomgå både ett alkolåsprogram och den särskilda lämmplighetsprövning ovan för att medges körkort. För att körkort utan villkor alkolås ska kunna medges ska personen visa nykterhet under minst ett år under alkolåsprogrammet. Verket har också föreslagit att körkort med villkor alkolås ska kunna vara ett alternativ till körkortsåterkallelse för den som inte gjort sig skyldig till rattfylleri men har diagnosen missbruk eller beroende. Ingar Werkström, jurist Trafikmedicinska rådet 2 Vägverkets förslag om ökad trafiknykterhet, diarienummer TR65A 2007:26002 Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. Det är väl känt att självrapportering av alkoholvanor (mängd och frekvens) i många fall är otillförlitlig, varför olika typer av laboratorietest (biokemiska alkoholmarkörer) kommit att utnyttjas som mer objektiva mått på aktuell alkoholkonsumtion. Inte minst vid körkortsmedicinska ärenden är det nödvändigt med objektiva mätmetoder för att klarlägga de aktuella alkoholvanorna Traditionella markörer som ASAT, ALAT, GT och MCV har en begränsad sensitivitet, d.v.s. förmåga att identifiera personer med förhöjd alkoholkonsumtion. CDT har en mycket hög säkerhet för att påvisa skadligt hög alkoholkonsumtion, men liksom övriga markörer en begränsad sensitivitet. B-PEth (fosfatidyletanol i helblod) är en ny markör, en direkt etanolmetabolit, med mycket hög sensitivitet och specificitet. Under de senaste åren har B-PEth börjat att användas rutinmässigt. B-PEth är en fosfolipid som normalt inte förekommer i kroppen, men som bildas och ansamlas i röda blodkroppar i närvaro av alkohol. B-PEth har undersökts och utvärderats i ett flertal studier och i två avhandlingar. De kliniska undersökningarna har dels gällt friska försökspersoner, dels alkoholberoende personer under avgiftning eller med aktivt missbruk. Den 8
9 diagnostiska sensitiviteten har uppgetts vara 99%, d.v.s. betydligt större än för andra alkoholmarkörer, när man undersökt aktivt drickande alkoholberoende personer. Hos friska försökspersoner kunde B- PEth uppmätas hos samtliga de individer som under 3 veckors tid drack i storleksordningen gram alkohol per dag och den biologiska specificiteten angavs vara 100% d.v.s. ett förhöjt värde uppstår endast på grund av alkoholkonsumtion. Förhöjda CDT- och GT-värden noterades däremot endast hos 3, respektive 0 av 12 individer i nämnda försök. De redovisade studierna pekar således på att B-PEth erbjuder stora fördelar genom att föregående alkoholkonsumtion kan påvisas mycket tidigare med B-PEth än med andra markörer. Från klinisk, praktisk synpunkt uppstår dock problemet att tolka om den påvisade alkoholkonsumtionen är att betrakta som skadlig eller ej. I de publicerade undersökningarna finner man nämligen att den höga sensitiviteten är relaterad till att även mycket låga halter av B-PEth redovisas som påvisad alkoholkonsumtion och att något egentligt cut-off -värde, som indikerar skadligt hög konsumtion, inte presenteras. Däremot relateras olika halter av B-PEth till en uppskattad, genomsnittlig alkoholkonsumtion under föregående två veckor i det informationsblad som Kliniskt Kemiska Laboratoriet i Lund tillhandahåller. Själv har jag gjort en studie (på en allmänläkarmottagning) för att undersöka i vilken utsträckning alkoholmarkören B-PEth tillför och/eller kompletterar övriga, gängse biologiska alkoholmarkörer när det gäller att få information om hög/skadlig alkoholkonsumtion. Något förvånande fann jag att B-PEth inte identifierar fler patienter med alkoholöverkonsumtion än vad övriga markörer gör. I stället visade undersökningen att, med ett enda undantag, samtliga patienter med mätbara B-PEth-värden även hade någon annan alkoholmarkör och då som regel CDT som indikerade skadlig alkoholkonsumtion. Således noterades en relativt god överenstämmelse mellan B-PEth och CDT, men inte med GT, vilket avviker från vad som tidigare rapporterats. I 4% av fallen var CDT förhöjt samtidigt som PEth-värdet understeg detektionsgränsen 0.7 µmol/l. Sammanfattningsvis så visade min undersökning att B-PEth tycks vara ett bra komplement till övriga markörer genom att identifiera den överkonsumtion som skett under tiden som närmast föregått provtagningen. Övriga markörer, med längre halveringstider, återspeglar däremot en längre period av alkoholöverkonsumtion. Bo Bjerre, docent och överläkare Trafikmedicinska rådet
10 Intressanta fall från Trafikmedicinska rådet Nedanstående ärenden är autentiska fall som kom in till Trafikmedicinska rådet före den 1 maj Vid bedömningen i nedanstående två fall tillämpades därför de tidigare gällande föreskrifterna VVFS 1996:200. Fallen redovisas här i något redigerad form. Det första fallet handlar om dubbelseende, Duanes syndrom Ärendet En ung kvinna som söker om körkortstillstånd grupp I har Duane s syndrom med inskränkt rörlighet av vänster öga. När hon ska titta åt höger uppstår dubbelseende vilket hon kompenserar för genom att ständigt hålla huvudet lätt vridet åt höger. En analys av när dubbelseendet uppstår har utförts. När hon tittar rakt fram uppstår dubbelseende vid blick åt höger från 20º. Vid testning med den tvångshuvudhållning, med huvudet lätt vridet åt höger, som hon spontant intar, uppstår dubbelseende vid º åt höger och uppåt. Enligt 2 kap. 4 i Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) om medicinska krav för innehav av körkort, traktorkort, taxiförarlegitimation m.m. får vid innehav i grupp I (A, A1, B, BE, traktorkort) dubbelseende inte förekomma i någon blickriktning upp till 30º från den rakt fram. Vägverkets bedömning: Kvinnan får anses vara väl anpassad till den medfödda rubbningen av vänster ögas rörlighet. Med sin tvångshuvudhållning, som hon spontant intar som sitt normalläge kompenserar hon för rubbningen så att dubbelseende uppstår först utanför 30º. Enligt Vägverkets bedömning är kravet i 2 kap. 4 i ovan nämnda föreskrifter därmed uppfyllt. Körkortstillstånd i grupp I kan medges. Nästa fall handlar om en man med hjärtsjukdom som har en inopererad ICD (intern defibrillator) Ärendet En drygt 60-årig man har körkort med behörigheterna A BE CE. En anmälan från läkare har inkommit till länsstyrelsen. Mannen hade hjärtinfarkt 1990 och hjärtstillestånd i samband med infarkten. Hösten 2007 vårdades han på grund av ventrikeltakycardi (snabb rytmrubbning i hjärtats kammare). Efter denna har en intern defibrillator (ICD) inopererats. En tydligt nedsatt funktion i hjärtats pumpfunktion har konstaterats. Han har av läkare meddelats muntligt körförbud för 10
11 personbil under sex månader. I journalanteckning anges även att han informerats om att han inte längre får köra lastbil. Enligt 5 kap. 1 i Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) om medicinska krav för innehav av körkort, traktorkort, taxiförarlegitimation m.m. utgör hjärt- eller kärlsjukdom som innebär påtaglig risk för att hjärnans funktioner akut försämras eller som i övrigt innebär en trafiksäkerhetsrisk hinder för innehav. Enligt 5 kap. 2 i samma föreskrifter ska bedömningen ske med beaktande av tillståndets orsaker, kliniska form och utveckling samt behandlingsresultatet. Enligt 5 kap. 3 i dessa föreskrifter gäller följande. I fråga om andra medicinska förhållanden än ischemisk hjärtsjukdom, nedsatt klaffunktion och hjärttransplantation ska 1-2 tillämpas med beaktande av den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med innehav i grupp II (C, CE) och grupp III (D, DE, taxiförarlegitimation). Vägverkets bedömning Mannen har haft en allvarlig rytmrubbning som innebär sådan risk som avses i 5 kap. 1 i ovan nämnda föreskrifter. Det faktum att en ICD har inopererats innebär att risken för ny sådan episod har bedömts vara relativt stor. Även om ICD kan lindra konsekvenserna av en ny ventrikeltakycardi utgör den ingen garanti för att en kortvarig akut försämring av hjärnans funktioner uppstår. Först efter lämplig observationstid utan arytmier med sådana konsekvenser kan innehav av körkort med behörigheterna A, BE medges. För behörighet CE utgör en inopererad ICD ett permanent hinder för innehav i enlighet med vad som sägs i 5 kap. 3. Enligt Vägverkets bedömning ska behörigheterna A BE CE nu återkallas. Han kan medges innehav av behörigheterna A BE efter en observationstid på sex månader. 11
12 Frågor och svar om trafikmedicin En fråga från en läkare som kommit in till chefsläkare Lars Englund vid Trafikmedicinska rådet redovisas nedan i något redigerad form. Frågan kom in då de tidigare föreskrifterna VVFS 1996:200 gällde. Frågan gäller diabetes och om anmälan enligt 10 kap. 2 körkortslagen ska göras. Fråga från läkare: I samband med att insulinbehandling vid diabetes påbörjas hos en person som har körkort ska, enligt de bestämmelser jag kan finna, diabetesen anmälas till länsstyrelsen. Rutinerna skiljer sig åt mellan olika läkare på vår klinik och vid kontakt med länsstyrelsen kan också rutinerna skilja sig åt mellan olika orter. Hur ser du på detta? Min grund för att göra en anmälan enligt ovan är att det krävs ett läkarintyg om en person, som har diabetes och insulinbehandling, råkar ut för en trafikolycka som har orsakats av hypoglykemi. Det finns naturligtvis också andra skäl som motiverar läkarintyget, inte minst det faktum att så vitt jag kan förstå en anmälan ska göras. Chefsläkare Lars Englunds svar: Det finns ju en skrivning i 6 kap. 3 och 4 VVFS 1996:200 som säger att diabetikers körkortsinnehav ska omprövas men att man kan låta bli det för den som inte har insulin. Detta innebär att diabetiker som är kända på länsstyrelsen får ett villkor om att lämna in nytt läkarintyg med angivna tidsintervall. Att dessa körkortsinnehavare har diabetes har i allmänhet kommit till länsstyrelsens kännedom när de tog sitt körkort och utgörs framför allt av typ 1-diabetiker. Frågan som du reser om vilken skyldighet man har som läkare är lite annorlunda. Jag skrev tillsammans med en av våra jurister om det i Läkartidningen 1994 men det kunde nog vara dags att göra det igen. Det finns ju en tydlig skyldighet för varje läkare att anmäla enligt 10 kap. 2 körkortslagen. Denna bestämmelse gäller för den körkortsinnehavare som är uppenbart olämplig och detta begrepp ska i allmänhet uttydas som att man tydligt inte uppfyller föreskriftens krav. Vid insulinbehandlad diabetes är detta fallet för den som har körkort för buss (D eller DE) eller har taxiförarlegitimation. Här bedömde vi i artikeln i Läkartidningen att anmälningsskyldighet föreligger. Att vi sedan i vissa fall har kunnat medge undantag från föreskrifterna i vissa fall förändrar inte den bedömningen. När det gäller innehav av andra körkortsbehörigheter än D, DE och taxiförarlegitimation är det lite svårare och rådet i artikeln var att läkaren i samförstånd med sin patient skulle skriva ett brev till länsstyrelsen om att insulinbehandling påbörjades. På det viset kunde länsstyrelsen hålla i kontrollerna med avseende på körkortsinnehavet. Vad som är lege artis i denna fråga är dock en bedömning för professionen och inte för Vägverket. 12
13 En fråga från en anhörig som inkommit till Trafikmedicinska rådet belyser hur svårt det kan vara för anhöriga att få t.ex. en äldre sjuklig person att inse att det är dags att sluta köra bil. Fråga från en anhörig: Ser med glädje att ni har börjat se över läkarnas ansvar för att anmäla personer som borde få sitt körkort indraget. Vår far har fått till svar av sin läkare att han bara behöver gå in till en trafikskola och visa att han kan köra. Detta har medfört en massa onödiga diskussioner med oss anhöriga. Vår far har haft flera hjärtinfarkter samt några hjärnblödningar men vill absolut köra bil. Hade han fått ett klart NEJ från sin läkare hade han kunnat acceptera det hela, men han tror hela tiden att han är ok för bilkörning. Vår far är 88 år och denna diskussion har pågått i 4 år. Utredare Mariann Almgrens svar: Riktigt så enkelt som din fars läkare påstår är det inte. Förmodligen kan din far köra bil ganska bra om han har haft körkort sedan han var ung. För äldre sjuka personer brukar sällan handhavandet av bilen vara ett problem, det sitter så att säga i ryggraden. Sjukdomar i t.ex. hjärta och kärl, som hjärtinfarkter och hjärnblödningar, kan ge restsymptom som påverkar speciellt kritiska situationer i trafiken. Därför är det svårt för en trafiklärare vid en trafikskola att avgöra om körningen kan innebära en risk eftersom kritiska situationer uppträder ganska sällan vid denna körning. Hjärnblödningar kan bl.a. ge s.k. kognitiva störningar som gör det svårt att tolka de intryck som tas in via t.ex. synen. Det kan innebära att hjärnan glömmer att den sett en bil komma eller att man inte kan uppfatta hur fort en bil närmar sig. De vanligaste olyckorna för äldre personer som har någon form av påverkan av de kognitiva funktionerna är att de kör ut på en väg trots att det kommer bilar eller att de gör en vänstersväng framför en mötande bil. Ett annat för trafiken riskabelt restsymptom vid hjärnblödningar är synfältsdefekter, alltså påverkan på vidvinkelseendet. Läkare har en skyldighet enligt körkortslagen att anmäla uppenbart olämpliga bilförare till länsstyrelsen, som sedan beslutar om körkortet ska återkallas eller inte. Om läkaren vid undersökning ser att patienten inte uppfyller Vägverkets medicinska krav ska en anmälan göras. Att skjuta ifrån sig problemet och hänvisa till en trafikskola är inte bra att göra. Om ni som anhöriga är oroliga för er fars bilkörning tycker jag att ni ska ta upp frågan med läkaren och be att han utifrån de krav som ställs i Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. gör en ordentlig undersökning. Om det finns tecken på t.ex. synfältsdefekter eller kognitiva störningar ska en anmälan göras till länsstyrelsen. Dessutom ska läkaren göra en riskbedömning. Finns risk för att nya infarkter eller hjärnblödningar kommer att inträffa? Föreskrifterna finns tillgängliga på vår hemsida 13
14 Notiser Ny webbadress Det har blivit lättare att hitta till information om trafikmedicin på Vägverkets hemsida. Adressen är Konsultläkarkonferens 2008 Trafikmedicinska rådets konferens för länsstyrelsernas konsultläkare och handläggare genomfördes den mars i Stockholm. Dag ett föreläste docent Karl Franklin om obstruktivt sömnapnésyndrom och professor Bertil Lindblom om syn och synfält. På eftermiddagen diskuterades avidentifierade autentiska fall i grupparbeten. Dag två informerade chefsläkare Lars Englund om de nya medicinska föreskrifterna och professor Conny Nordin föreläste om psykiatri. Under eftermiddagen redogjorde Sarah Kers för Vägverkets förslag för ökad trafiknykterhet och Bo Bjerre om B-PEth - en ny alkoholmarkör. Konferensen avslutades med allmän diskussion och frågor. Alla powerpoint-presentationer som visades vid konferensen finns tillgängliga för länsstyrelsernas personal på deras infoserver, nedanstående länk: asp?key=visintra@4481 Nya hastighetsgränser Under 2008 och 2009 kommer Vägverket och vissa kommuner att införa nya hastighetsgränser som baseras på ett mer flexibelt tiostegssystem. Det innebär att dagens hastighetsgränser kompletteras med 40, 60, 80, 100 och 120 km/tim. Hastigheten ska successivt anpassas efter hur säker vägen är och den grad av våld människokroppen tål vid ett enkelt misstag, till exempel en avåkning. Målet är att hitta en balans mellan kraven på trafiksäkerhet, miljö, tillgänglighet, framkomlighet, positiv regional utveckling och jämställdhet. Om alla trafikanter respekterar hastighetsgränserna kan nära 150 liv räddas varje år och koldioxidutsläppen minskas med cirka ton, vilket motsvarar utsläppen från personbilar. Nytt diabetesläkemedel i injektionsform Byetta (exanatid) är en ny medicin för behandling av typ 2-diabetes när läkemedel i tablettform inte gett tillräcklig effekt. Medlet ges som injektioner men ska inte förväxlas med insulin. Vid hög blodsockernivå ökar Byetta insulinfrisättningen från bukspottkörteln. Risken för hypoglykemi är mycket låg. 14
15 Presentation av Bo Bjerre att bedöma den medicinska lämpligheten. Samtidigt blir det en stimulerande, intellektuell utmaning som breddar mina medicinska kunskaper. Alkolåsprogrammet, där jag är ansvarig för utvärderingen, har varit den allra mest stimulerande delen av arbetet inom trafikmedicin. Här har jag kunnat använda min tidigare forskningserfarenhet till att vetenskapligt utvärdera effekten av alkolåsprogrammet. Samtidigt är det förstås roligt att vi i Sverige internationellt ligger så väl framme med just alkolåsprogram för rattfyllerister och jag känner mig stolt när jag får berätta om våra goda resultat på internationella konferenser. Överläkare Bo Bjerre Ibland är jag förvånad över att jag fortfarande tycker det är roligt med körkortsmedicinska ärenden. Har väl hunnit med sådana sedan jag började på Vägverket Även om jag hunnit få mycket rutin så dyker det hela tiden upp unika, krångliga fall där det är svårt I övrigt arbetar jag som distriktsläkare efter att under många år varit företagsläkare. När jag under senare år tagit ut allt längre semestrar glömmer jag direkt allt vad yrkesarbete heter. (Inte ens i mina många drömmar dyker det trafikmedicinska arbetet upp). Jag fokuserar då i stället på sommarhus med trädgård på Öland, umgänge med trevliga vänner, lingonoch svampplockning samt böcker. Trevlig sommar önskar Trafikmedicinska rådet, och ta det lungt i semestertrafiken. 15
16 Trafikmedicin Trafikmedicinska rådet Utredare Mariann Almgren Sarah Kers Birgitta Heed Elisabet Kandell-Eriksson Läkare Lars Englund, chefsläkare Bo Bjerre, överläkare Stina Stenback, överläkare Jonas Boëthius, legitimerad läkare Jurister Sven Hultman Margareta Lannermark Ögren Ingar Werkström Anna Formgren Bo Johansson (extern) Nästa nyhetsblad beräknas utkomma hösten 2008 Vägverket Borlänge. Telefon Telefax Texttelefon
de medicinska kraven i trafiken
de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska
Läs merFosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)
Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt
Läs merAlkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.
Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva)
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 11 augusti 2011. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2014:74. TSFS
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; beslutade den 11 augusti 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1, 5 a och 6 körkortsförordningen
Läs merDe medicinska kraven i trafiken REGLER OCH GODA RÅD
De medicinska kraven i trafiken REGLER OCH GODA RÅD ! Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden
Läs mer2 1 I dessa föreskrifter används följande definitioner. sådant alkolås som ska användas av den som har körkort med villkor om alkolås
Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås; beslutade den TSFS 2012:XXX Utkom från trycket
Läs merAlkolås i Sverige Om alkolås. Minst tre olika varianter. Lars Englund Chefsläkare Transportstyrelsen
Om Lars Englund Chefsläkare Transportstyrelsen Alkolås i Sverige Minst tre olika varianter Som kvalitetssäkring av transporter Försöksverksamhet från 1999 till 2013 Alkolås efter rattfylleri från 2012
Läs merKörkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK
Körkortet och lagen Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Rattfylleribrott Sverige var ett av de första länderna i världen som införde straff för rattfylleri bara Norge var före. Den
Läs merKörkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01)
3 2013-03-26 2 4 Vad är det som gäller för körkortsinnehavet vid diabetes? Lars Englund Chefsläkare Trafikmedicinska rådet Transportstyrelsen Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) Om
Läs merOm alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning
Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut
Läs merTrafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)
Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap 2 i körkortslagen (SFS 1998:488)
Läs merSlutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705
Slutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705 Sammanfattning Alkoholmarkörer har följts i 2 studiegrupper, dels personer ingående i alkolåsgruppen
Läs merDe medicinska kraven i trafiken
De medicinska kraven i trafiken Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig
Läs merFöreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.; beslutade den 19 november 2015. TSFS 2015:65 Utkom från trycket
Läs merBilkörning, vapen Öl Anna Tölli
Bilkörning, vapen Öl 2017-03-16 Körkort Grupp I behörighet (nya behörigheter 19 jan 2013) AM moped klass I (EU-moped) A1 lätt motorcykel A2 mellanstor motorcykel A tung motorcykel B personbil och lätt
Läs merUPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri
UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL Denna blankett kan användas vid beroende eller missbruk samt för särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri. Utredningen efter grovt rattfylleri
Läs merFöreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 med
Läs merÄndring i körkortslagen från 1 februari 2012 utökad anmälningsskyldighet för läkare s.5
Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion trafikmedicin Nr 22, november 2012 Lägesrapport trafikmedicin järnväg s.4 Ändring i körkortslagen från 1 februari 2012 utökad anmälningsskyldighet
Läs merTrafikmedicin Nr 11 Kontaktpersoner: Mariann Almgren , Margareta Lannermark Ögren , November 2005
Trafikmedicin Nr 11 Kontaktpersoner: Mariann Almgren 0243-752 73, Margareta Lannermark Ögren 0243-753 35, November 2005 Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Titel: Trafikmedicin nr 11 Utgivningsdatum:
Läs merVad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd
Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Lite om Transportstyrelsen Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares anmälningsskyldighet,
Läs merKonsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås
Konsekvensutredning 1 (19) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Birgitta Heed/Ingar Werkström Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS
Läs mer37 Körkort Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Undantag från anmälningsplikt
37 Körkort 2016-01- 20 diabeteshandboken.se Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Körkortslagen reglerar frågan om läkares anmälningsplikt med följande text: "Om en läkare vid undersökning
Läs merTrafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)
Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (1998:488)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2003:522 Utkom från trycket den 5 augusti 2003 utfärdad den 24 juli 2003. Regeringen föreskriver i fråga om körkortsförordningen
Läs merTrafikmedicinens juridik Sven Hultman
Trafikmedicinens juridik Sven Hultman Historisk tillbakablick Vad innebär EU-medlemskapet? Vilken lagstiftning gäller? Hur får man körkort? Hur behåller man sitt körkort? Hur blir man av med sitt körkort?
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; beslutade den 8 februari 2018. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1, 5 a och 6 körkortsförordningen
Läs merTransportstyrelsens körkortsbedömningar hos glaukompatienter - hur fungerar det i praktiken?
Transportstyrelsens körkortsbedömningar hos glaukompatienter - hur fungerar det i praktiken? Umeå 13-14 sep 2018 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsen Körschema Några fall med synfältsdefekter som
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:190 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 16 mars 2009. Regeringen föreskriver i fråga om körkortsförordningen
Läs merKonsekvensutredning 1 (21)
Konsekvensutredning 1 (21) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Birgitta Heed/Monika Norberg Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS
Läs merDe svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför?
De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? Lars Englund Chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Om synförmåga i trafiken
Läs merBilkörning och demens
Bilkörning och demens 2014-09-11 Catarina Lundberg Leg. Psykolog., med. dr., enhetschef Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Transportstyrelsen är körkortsmyndighet De medicinska
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2010:1914 Utkom från trycket den 27 december 2010 utfärdad den 16 december 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merKörkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande
Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande Lars Widman Yrkes-och miljömedicin, NUS Umeå Målbeskrivning- Körkortsmedicin: Känna till vad som gäller för läkares medverkan i den medicinska
Läs merTransportforum 2014-01-08 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning
Kan tekniska anordningar i eller utanför fordonet göra det möjligt att ha körkort för den som på grund av sjukdom inte kan köra trafiksäkert? Dagsläge och en framtidsspaning Transportforum 2014-01-08 Lars
Läs merAlkolås efter rattfylleri
TRANSPORTSTYRELSEN. BEST NR TS201628. OKTOBER 2016. PRODUKTION: BLOMQUIST & CO. För mer information om alkolås: transportstyrelsen.se Blanketter finns på: transportstyrelsen.se Har du ytterligare frågor,
Läs merB-PEth och andra markörer för överkonsumtion av alkohol
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se B-PEth och andra markörer för överkonsumtion av alkohol En jämförande undersökning i allmänpraxis Bo Bjerre, docent, distriktsläkare,
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Allmänt... 1 Läkarundersökning m.m.... 2 Villkor
Läs merAlkolås efter rattfylleri
Alkolås efter rattfylleri Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,
Läs merAlkolås efter rattfylleri
Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,
Läs merTSFS 2012:19 VÄGTRAFIK
VÄGTRAFIK Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser...
Läs merVägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
Vägverkets författningssamling VVFS 2008:158 Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. ISSN 0283-2135 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER 5 Allmänt 5 Läkarundersökning
Läs merFrågor och svar - Synfältssimulatorn
Stödjande dokument 1 (7) Frågor och svar - Synfältssimulatorn Nedanstående frågor som handlar om att Transportstyrelsen rekommenderar VTI att pausa simulatorn rör enbart verksamheten att testa körförmåga
Läs merFöreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
TSFS 2013:XX VÄGTRAFIK Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. TSFS 2012:19 Innehåll 1 kap. Inledande
Läs merKörkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd
1 Körkort efter stroke Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 2 Körschema Den medicinska körkortshanteringen Vägverkets Trafikmedicinska Råd Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares anmälningsskyldighet
Läs merLars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd
Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Örebro Värmlands Allmänläkardagar Loka Brunn 17-18 januari 2013 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Lite om
Läs merFöreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 med
Läs merAlkolås efter rattfylleri
Alkolås efter rattfylleri INNEHÅLL Vem kan få alkolås? 5 Så fungerar det 7 Så går ansökan till 9 Det här gäller under villkorstiden 11 Vad händer sen? 15 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta.
Läs merTrafikmedicin. Nr 15, November 2007. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet
Trafikmedicin Nr 15, November 2007 Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Titel: Trafikmedicin nr 15 Utgivningsdatum: November 2007 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39 och Margareta Lannermark
Läs merTrafikmedicin Information från Trafikmedicinska rådet
Trafikmedicin Information från Trafikmedicinska rådet Nyhetsblad Nr 8 kontaktpersoner: Mariann Almgren 0243-752 73, Margareta Lannermark Ögren 0243-753 35, Mars 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Svensk metodharmonisering
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2009:189 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 16 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om körkortslagen
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2015 Nr 97 Nr 97 LANDSKAPSFÖRORDNING om medicinska krav för innehav av körkört Utfärdad i Mariehamn den 15 oktober 2015 Med stöd av körkortslagen (2015:88) för Åland föreskrivs
Läs merFöreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.
Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m; beslutade den 30 november 2017. TSFS 2017:106 Utkom från trycket
Läs merYttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merTransportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (33) Dnr/Beteckning TSF
Konsekvensutredning 1 (33) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Åsa Ericson Väg och järnväg Enhet behörigheter Sektion regler och trafikmedicin Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens
Läs merUtredning av körkortslämplighet efter sjukdom/skada. Så här gör vi i TioHundra, Norrtälje
Utredning av körkortslämplighet efter sjukdom/skada Så här gör vi i TioHundra, Norrtälje Bilkörning en komplex aktivitet Meningsfull aktivitet Har stor betydelse Komplext och krävande Jag som kört prickfritt
Läs merAnsökningshandling parkeringstillstånd för rörelsehindrad
Ansökningshandling parkeringstillstånd för rörelsehindrad Vårgårda kommun Samhällsbyggnad 447 80 Vårgårda Handläggare tfn 600600 vx Inför din ansökan för parkeringstillstånd Vad är parkeringstillstånd?
Läs merJÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN
BANVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING ISSN 1102-1314 Utkom från trycket den 2000-12-05 JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE
Läs merÄr automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort?
Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Transportforum 2015 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Sjukdomar och
Läs merA. Allmänt. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (17) Dnr/Beteckning TSF
Konsekvensutredning 1 (17) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Sara Magnusson Väg och järnväg Enhet behörigheter Sektion regler och trafikmedicin Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter
Läs merRemissammanställning 1 (7) Dnr/Beteckning TSF
Remissammanställning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning 20170427 TSF 2016118 Sammanställning av inkomna remissvar angående förslag till ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125)
Läs merRemissammanställning 1 (13) Dnr/Beteckning TSF
Remissammanställning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:70) om godkännande av alkolås och Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska
Läs merVad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd
Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Ny organisation Trafikmedicinska Rådet Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares
Läs merLäkemedel och trafik
Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning
Läs merJonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Några frågor om alkolås Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 9 november 2017 Tomas Eneroth Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Läs merTrafikmedicin. Nya föreskrifter om medicinska krav för körkort s. 4. s. 8. Krav på läkare vid anmälan. Nyheter i 2 kap. om synskärpa och synfält s.
Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Trafikantenheten Nr 20 november 2010 Krav på läkare vid anmälan s. 8 Nyheter i 2 kap. om synskärpa och synfält s. 6 Nya föreskrifter om medicinska krav
Läs merTSFS 2010:125 VÄGTRAFIK
VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (konsoliderad elektronisk utgåva) Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Allmänt... 1 Läkarundersökning
Läs merLäkemedel och trafik
1 Läkemedel och trafik 2018-05-14 Dorota Religa Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2 kap,15 Vid förskrivning och utlämnande av läkemedel som
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:26 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:24 av Anna-Lena Östman (s) om ökat samarbete med länsstyrelsens trafikenhet för diabetikers läkarintyg för att få behålla körkort
Läs mer1. Ärendet och dess beredning
2008-12-15 1 (88) Promemoria om Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (VVFS 2008:158, ändrade genom VVFS 2008:166) Ikraftträdande 2008-05-01 I denna promemoria redovisas
Läs merRiktlinjer för handläggning av parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Riktlinjer för handläggning av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Beslutsdatum 2018-05-14 Dokumenttyp Rutin Beslutad av Kommunledningsutskottet Dokumentägare Medborgarfokus Chef Servicecenter Diarienummer
Läs merTrafikmedicin. Ny definition av grupp I, II och III s. 5. Betydelsen av godkänt körprov vid diagnosen demens s.7
Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Trafikantenheten Nr 19 november 2009 Betydelsen av godkänt körprov vid diagnosen demens s.7 Nytt utseende på blanketter och ny e-tjänst för beställning
Läs merTrafikmedicin. Antalet anmälningar av medicinskt olämpliga körkortsinnehavare har ökat något under år sidan 8
Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Körkortsavdelningen Nr 17. November 2008 Statistik Bilkörning och glaukom ny vetenskaplig studie, s 3 Frågor och svar om trafikmedicin, s 4 Internationell
Läs merPM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker.
1 (4) Datum PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. Intyg angående synfunktionen vid diabetes krävs om sjukdomen varat mer än 5 år eller debuterat efter fyllda 40 år. Om sjukdomen behandlas
Läs merTrafikmedicin. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet. Foto: Mats Lindqvist. Nr 14, Maj 2007
Trafikmedicin Nr 14, Maj 2007 Foto: Mats Lindqvist Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Titel: Trafikmedicin nr 14 Utgivningsdatum: Maj 2007 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39 och Margareta
Läs merPromemoria. Näringsdepartementet. Kontroll av alkolås och tillsyn. 1 Inledning
Promemoria 2011-01-20 Näringsdepartementet Kontroll av alkolås och tillsyn 1 Inledning I propositionen Alkolås efter rattfylleri, prop. 2010/11:26, har regeringen lämnat förslag som behandlar ett permanent
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2011:1580) om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2012:876 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens
Läs merDiabetes och körkort
Diabetes och körkort Svenska Diabetesförbundet har fått information om diskussionen angående medicinska krav för körkort som ska genomföras mellan Transportstyrelsen och diabetesläkare. Eftersom körkortsfrågan
Läs merSjukdomar i trafiken, framtidsutsikter Trafikmedicinkurs Sigtuna 2018
Sjukdomar i trafiken, framtidsutsikter Trafikmedicinkurs Sigtuna 2018 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsen Körschema Allmänt om sjukdomar i trafiken Hur stort är problemet? Fall från pressen, Transportstyrelsen
Läs merKörkortsmedicinska utredningar
Körkortsmedicinska utredningar 2016-05-18, leg psykolog, med dr, enhetschef Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Kurs i Trafik-körkortsmedicin, Stora Brännbo 1 Vilka frågor
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2018 Nr 9 Nr 9 LANDSKAPSFÖRORDNING om ändring av landskapsförordningen om medicinska krav för innehav av körkort Utfärdad i Mariehamn den 8 februari 2018 Med stöd av körkortslagen
Läs merTrafikmedicin. Ny Trafikmedicinbok som e-bok s.12. Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet s.4. Ny körkortsbehörighet s.
Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Körkortsavdelningen Nr 18 juni 2009 Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet s.4 Ny körkortsbehörighet s.8 Frågor och svar s.10 Ny Trafikmedicinbok
Läs merHälsodeklaration lokförare
1 (6) Blanketten gäller för dig som utför en eller flera av följande arbetsuppgifter: förare av tåg, förare vid spärrfärd eller förare vid växling i huvudspår enligt Transportstyrelsens föreskrifter om
Läs merHälsodeklaration - övrig personal i spårbunden trafik
1 (6) Blanketten gäller för övrig personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten enligt Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och hälsotillstånd (BV-FS
Läs merAnsökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade För att ansökan ska behandlas bör legitimerad läkare fyllt i läkarintyget på sidan 2. För parkeringstillstånd krävs ett välliknande foto och namnteckning,
Läs merVägverkets författningssamling
Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om kursplan, behörighet B; VVFS 2007:227 Utkom från trycket den 29 juni 2007 beslutade den 11 juni 2007. Vägverket föreskriver 1 med stöd av 7 och
Läs merAdvokatfirman Wikner Slaggatan 13 791 71 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-70 54 49 Hemsida www.advokatwikner.se TSF 2015-23
Slaggatan 13 791 71 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-70 54 49 Hemsida www.advokatwikner.se Transportstyrelsen vag@transportstyrelsen.se TSF 2015-23 Narkolepsiföreningen Sveriges remissvar avseende Förslag
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om hälsokrav m.m. för lokförare; (konsoliderad elektronisk utgåva)
Transportstyrelsens föreskrifter om hälsokrav m.m. för lokförare; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 9 juni 2011. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2013:52. TSFS 2011:61 Konsoliderad elektronisk
Läs merafikmedicin Körkort med alkolås
Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion trafikmedicin Nr 21 november 2011 Prenumerera gratis på Nyhetsbladet s. 13 Ny lag och ny förordning om behörighet för lokförare s. 8 Körkort
Läs merBli taxichaufför! En broschyr framtagen av
Bli taxichaufför! En broschyr framtagen av Alla taxiförare måste ha taxiförarlegitimation (TFL) Krav för taxiförarlegitimation Fyllt 21 år Körkort (behörighet B minst två år oavbrutet eller behörighet
Läs merTrafikmedicin. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet. Nr 13, November 2006. Foto: Ulf Palm
Trafikmedicin Nr 13, November 2006 Foto: Ulf Palm Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Titel: Trafikmedicin nr 13 Utgivningsdatum: November 2006 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39 och
Läs merBetydelsen av sjukdomar i trafiken Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt allmänt
5 3 2 4 6 Körschema Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Växjö 2014-04-02 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Lite om Transportstyrelsen Sjukdomar i trafiken
Läs merNiels Erik Nielsen. Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH)
Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken, Hjärtcentrum Universitetssjukhuset, Linköping Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH) Ingen intressekonflikt Man född 1965, har fru och 2 barn 12
Läs merANSÖKAN om Parkeringstillstånd för rörelsehindrad
ANSÖKAN om Parkeringstillstånd för rörelsehindrad För att kunna behandla ansökan behövs att en legitimerad läkare fyllt i läkarintyget på sidan 2 samt att ett foto i passfotoformat samt namnteckning bifogas
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merSvenska Racerbåtförbundet SWEDISH POWERBOAT ASSOCIATION
Instruktioner för engångslicenser För att få vara med och tävla/köra uppvisning behöver du som inte har en tävlings- /uppvisningslicens ansöka om en engångslicens. För att kunna göra detta måste du vara
Läs merREMISS:Promemorian Några frågor om alkolås - regelradet@regelradet.se - Regelråd... https://mail.google.com/mail/u/0/ Page 1 of 1 2017-09-08 E-post Mer Inkorgen Viktigt Skickat SKRIV Utkast (14) Alla mail
Läs merFrågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23
Försök med 40 och 60 km/tim i tätort Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Praktisk information kring projektet Tidplan 15/3-2007 Sista dag för ansökan om undantag från VVFS
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merKörkortslag (1998:488)
Körkortslag (1998:488) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis), kap. 4 (Övningskörning m.m.), kap. 5 (Körkortsingripande),
Läs mer