afikmedicin Körkort med alkolås

Transkript

1 Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion trafikmedicin Nr 21 november 2011 Prenumerera gratis på Nyhetsbladet s. 13 Ny lag och ny förordning om behörighet för lokförare s. 8 Körkort med alkolås ett alternativ till spärrtid s. 5

2 Trafikmedicinska rådet Sektionschef Elisabet Kandell-Eriksson Utredare Lena Berglund Busk, väg Birgitta Heed, väg Eva Emilsdotter Jonsson, väg Sarah Kers, väg Camilla Wing, järnväg Läkare Lars Englund, chefsläkare Jonas Boëthius, överläkare väg Kurt Johansson, överläkare väg Stina Stenback, överläkare väg Birgitta Stener, överläkare väg Morten Sternudd, överläkare järnväg Jurister Sven Hultman, väg Margareta Lannermark Ögren, väg Monika Norberg, väg Ingar Werkström, väg Susanna Angantyr, järnväg Anna-Lena de Haan Andersson, järnväg Susanne Karlsson, järnväg Ann-Kristin Olsson, järnväg Innehåll AKTUELLT Lägesrapport från sektion trafikmedicin och körkortsenheten...4 Körkort med alkolås ett alternativ till spärrtid...5 Ny lag och ny förordning om behörighet för lokförare...8 Om trafikfarliga läkemedel i Läkemedelsboken...10 ÖVRIGT Trafikmedicinskt Centrum en tungviktare i medicinska körkortsutredningar...11 Notiser...13 FRÅGOR & SVAR Frågor och svar om trafikmedicin...14 STATISTIK Dramatisk minskning av återkallade körkort...15 PROFILEN Presentation av utredare Eva Emilsdotter Jonsson...16 Trafikmedicin nr 21 Utgivningsdatum: November 2011 Redaktion: Eva Emilsdotter Jonsson, Margareta Lannermark Ögren, Lena Berglund Busk, Monika Norberg, Adress: Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för behörigheter Box 267, Borlänge E-post: eva.emilsdotter-jonsson@transportstyrelsen.se

3 Foto: Peter Tornberg Ledare Trafikmedicin är i hetluften! Som många läsare av Nyhetsbladet vet är den medicinska lämpligheten att inneha körkort en fråga av stor betydelse för den enskilde och också en fråga som får stort medialt genomslag när den diskuteras. Sommaren 2011 har media noterat att landets läkare blivit sämre på att följa den anmälningsplikt de har enligt körkortslagen om de träffar en patient som är olämplig att ha körkort. Efter att antalet läkaranmälningar i flera år ökat stadigt har det under 2010 blivit ett tydligt trendbrott nedåt. Samtidigt vet vi att kanske tio gånger fler än de som idag anmäls borde bli kända för körkortsmyndigheten innan de orsakar sig själva eller andra trafikskador i olyckor på grund av sjukdom. Diagrammet på sidan 15 om hur många körkort som återkallas av medicinska skäl är också en bekymmersam läsning. Hur kan Transportstyrelsen agera för att det svenska systemet för att se till att körkortsinnehavare är medicinskt lämpliga håller för en granskning från EU? På Vägverkets tid gjordes en utredning om hur man kunde förbättra läkares följsamhet till anmälningsskyldigheten. Utredningen mynnade ut i förslaget om Trafikmedicinska Centrum och Enheter inom sjukvården dit läkare kunde remittera patienter när man kände sig osäker. Läkare var beredda att larma, men inte hålla i yxan som en kollega uttryckte sig. Är det kanske dags att ta fram den idén igen och lösa de problem med finansiering och huvudmannaskap som ledde till att den inte genomfördes då? Eller finns det andra sätt att underlätta för landets läkare att ge sitt bidrag till nollvisionen? I detta nummer finns en beskrivning av hur man arbetar på det, i dag enda och någorlunda kompletta, trafikmedicinska centrum som finns på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Den framgångsrika försöksverksamheten med alkolås efter rattfylleri kommer från januari 2012 att ges en permanent form och förhoppningsvis locka fler än idag genom att det blir billigare att vara med och att alternativet är en längre tid utan körkort. I detta nummer av Nyhetsbladet finns en fyllig genomgång av formerna för alkolås efter rattfylleri. Förhoppningen att den läkare som ställer diagnosen alkoholmissbruk eller alkoholberoende också skulle kunna hjälpa sin patient att få möjlighet att fortsätta att köra under garanterat nyktra former, har ännu inte infriats. Men möjligheten till alkolås innan rattfylleri diskuteras fortfarande. Landets 15 konsultläkare, som arbetat i anslutning till körkortsenhetens utredare på de olika enheterna i landet, har nyligen förts över dit också organisatoriskt. Vi läkare som arbetar på Transportstyrelsens Trafikmedicinska råd på Väg- och järnvägsavdelningen i Borlänge blir kvar här. Vi kommer som förut att stötta körkortsenheten och konsultläkarna med samråd i knepiga ärenden och också ordna utbildningar för dessa som förut. Jag tror att den närmare knytningen till de arbetskamrater konsultläkarna tillfrågas av, kommer att ge en ännu högre kvalitet i de trafikmedicinska bedömningarna och kanske också ge ökad kostnadseffektivitet. På sidan 10 finns läsning om ny samlad kunskap om läkemedel i trafiken och på sidan 13 finns information om PM angående förenklad hantering när det gäller körkortsansökan för den som har ADHD eller motsvarande. Trevlig läsning! Lars Englund, chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska råd Trafikmedicin nr 21 november

4 AKTUELLT Lägesrapport från sektion trafikmedicin och körkortsenheten Sektion trafikmedicin Den 1 april 2011 slogs Vägtrafikavdelningen och Järnvägsavdelningen ihop till Väg- och järnvägsavdelningen. Sammanslagningen innebar att sektion trafikmedicin nu också har tillförts personal från trafikmedicin järnväg, överläkare Morten Sternudd och utredare Camilla Wing. De handlägger bl.a. medicinska dispenser inom spårbunden trafik (järnväg, spårväg och tunnelbana). Sammanslagningen innebär att sektionen behöver lära sig varandras trafikmedicinska regelverk och praxis, att göra mallar, blanketter och övrig information så likartad som möjligt. Detta arbete har precis påbörjats och kommer att fortgå en lång tid framöver. Ärendeinströmningen från körkortsenheten har under året varit stor eftersom körkortsenheten lagt stora resurser på att beta av de långa köerna med medicinska bevakningsvillkor från länsstyrelserna. Många av dessa ärenden har varit komplicerade, inte minst med tanke på att de legat så länge i kö, varför många av dem skickats vidare till sektion trafikmedicin. Även på järnvägssidan har ärendemängden varit mycket stor och det nya lokförardirektivet har också inneburit mer arbete. Ni kan läsa mer om lokförardirektivet på sidan 8. Överläkare Bo Bjerre har under året gått i pension och ersatts med överläkare Birgitta Stener. En ny utredare, Lena Berglund Busk, har anställts under sommaren, och överläkare Kurt Johansson har varit fortsatt timanställd på 20 procent. Den 1 januari 2012 införs nya regler om alkolås. Den som gjort sig skyldig till eller är misstänkt för rattfylleri kan ansöka hos Transportstyrelsen om att få körkort med alkolåsvillkor istället för att körkortet återkallas med en spärrtid. De medicinska föreskrifterna håller just nu på att revideras och revideringen gäller den här gången kapitel 1, 12 och 13 för att överensstämma med de nya alkolåsföreskrifterna. De nya medicinska föreskrifterna kommer att träda ikraft den 1 mars Körkortsenheten Körkortsenheten har under året tagit in extra personal och jobbat hårt med att få bort de långa köerna med utredningsärenden, bl.a. de medicinska bevakningsvillkoren. Arbetsbelastningen har också varit mycket hög för konsultläkarna. I oktober meddelade körkortsenheten att kön med de införlivade ärendena från länsstyrelserna nu var avklarad. Konsultläkarna som tidigare organisatoriskt tillhört sektion trafikmedicin har från slutet av september förts över till körkortsenheten. Fördelarna blir att konsultläkarna då tillhör den verksamhet där de till största delen arbetar, beslutsvägarna blir kortare och eventuella problem som upptäcks kan åtgärdas snabbare. Även rollerna mot sektion trafikmedicin och Trafikmedicinska rådet förväntas bli tydligare. Hela trafikregistret står nu inför en stor omorganisation och körkortsenheten kommer att bli en egen avdelning med Katarina Fröberg som avdelningschef. Körkortsavdelningen kommer att få fyra enheter varav två blir utredningsenheter som kommer att handlägga medicinska ärenden. Konsultläkarna kommer att tillhöra en av dessa utredningsenheter. Elisabet Kandell-Eriksson, chef på sektion trafikmedicin 4 Trafikmedicin nr 21 november 2011

5 AKTUELLT Körkort med alkolås ett alternativ till spärrtid Nyheter från januari 2012 De nya reglerna om körkort med alkolåsvillkor finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås Den som har gjort sig skyldig till eller är misstänkt för rattfylleri eller grovt rattfylleri kan ansöka hos Transportstyrelsen om att få körkort med alkolåsvillkor, istället för att körkortet återkallas med en spärrtid. Den 1 januari 2012 införs nya regler om alkolås. Redan idag finns en möjlighet att få körkort med alkolåsvillkor inom ramen för en försöksverksamhet, men 2012 införs ett nytt och permanent villkorssystem. Syftet med de nya reglerna är att få fler att välja alkolås och att därmed minska trafikonykterheten och antalet alkoholrelaterade trafikolyckor. Enligt de nya reglerna krävs färre läkarintyg under villkorstiden och färre kontroller av alkolåset. Ansöknings- och deltagaravgiften har också tagits bort. I försöksverksamheten måste fordonet vara utrustat med alkolås i 2 år, men i det nya systemet är villkorstiden 1 eller 2 år utifrån en indelning i en högrisk- eller lågriskgrupp. Den enskildes kostnader för alkolåsvillkor bedöms därför bli lägre i det nya systemet än i försöksverksamheten, i vart fall för den som tillhör lågriskgruppen. Samtidigt skärps reglerna på alkolåsets funktion för att öka trafiksäkerheten och rättssäkerheten. Om körkortet är förenat med alkolåsvillkor enligt de nya reglerna står villkorskoden 107 på körkortets baksida. En förutsättning för att överhuvudtaget få körkort med villkor om alkolås är att personen har gjort sig skyldig till eller är misstänkt för trafiknykterhetsbrott med alkohol. Den vars körkort återkallas på grund av diagnosen missbruk eller beroende eller opålitlighet i nykterhetshänseende, men som inte har gjort sig skyldig till eller är misstänkt för trafiknykterhetsbrott, kan alltså inte få körkort med villkor om alkolås. För att få köra körkortspliktigt fordon måste alkolås vara installerat i fordonet och det är bara tillåtet att köra i Sverige. Alkolåset måste vara godkänt av Transportstyrelsen. En skillnad mot tidigare är att möjligheten att få körkort med villkor om alkolås kommer att omfatta alla körkortsbehörigheter, d.v.s. även motorcykel, under förutsättning att personen hade förarbehörigheten vid rattfylleriet. En nyhet är också att den som har prövotid på sitt körkort kan få körkort med villkor om alkolås. Något nytt förarprov för att få tillbaka körkortet efter villkorstiden behövs inte. Narkotikabruk och andra medicinska hinder för alkolås Den som gjort sig skyldig till (eller misstänks för) trafiknykterhetsbrott med påvisande av narkotika kan inte få körkort med villkor om alkolås. Detsamma gäller om bruk av narkotika konstateras vid provtagning inför ansökan om alkolås eller under villkorstiden. Det bör noteras att allt bruk av narkotika är hinder för alkolåsvillkor enligt de nya reglerna. Inte heller bruk av narkotikaklassat läkemedel är därmed tillåtet, inte ens om detta används i enlighet med läkares ordination. De allmänna medicinska kraven för körkort t.ex. om syn, diabetes och epilepsi, måste givetvis vara uppfyllda för att körkort med villkor om alkolås ska kunna medges. Det finns dock ett undantag; även den som har diagnosen missbruk eller beroende av alkohol kan få körkort med alkolåsvillkor. Villkorstidens längd 1 eller 2 år Som anges ovan kommer villkorstiden att bestämmas till 1 eller 2 år. Villkorstiden bestäms av Transportstyrelsen och ska vara 2 år för en så kallad högriskgrupp om någon av följande situationer är uppfyllda: grovt rattfylleri, upprepat rattfylleri inom de fem senaste åren eller diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk (i kombination med rattfylleri). För övriga personer ska villkorstiden vara 1 år (lågriskgrupp). Den som har en villkorstid på 1 år men får diagnosen alkoholmissbruk eller alkoholberoende under villkorstiden får villkoret förlängt till 2 år. Från informationsfilmen om alkolås som Transportstyrelsen tagit fram. Trafikmedicin nr 21 november

6 AKTUELLT Läkarkompetens och allmänt om provtagningen Läkarintyg får utfärdas endast av läkare med specialistkompetens i psykiatri eller annan specialistkompetent läkare med god kunskap om och erfarenhet av missbruksfrågor. Detta gäller vid ansökan om körkort med villkor om alkolås, under villkorstiden samt i de fall det krävs läkarintyg för återfående av körkort efter villkorstiden. Även under uppföljningen efter villkorstiden får intyg utfärdas endast av sådan läkare. Försöksverksamhetens krav på anvisningsläkare gäller däremot inte i det nya systemet. CDT och GT är obligatoriska alkoholmarkörer vid den provtagning som görs inför, under och efter villkorstiden. Kallelse till provtagning bör ske med kort varsel och proverna ska analyseras vid ackrediterat laboratorium. Lägsta antal provtagningstillfällen anges i Transportstyrelsens föreskrifter. När krävs läkarintyg (inkl. provtagning)? Som nämns ovan kommer det att krävas färre läkarintyg under villkorstiden men för vissa kommer det att ske en uppföljning efter villkorstiden, en skillnad mot idag. Ansökan om alkolåsvillkor och villkorstid: Den som ansöker om alkolåsvillkor måste lämna in ett läkarintyg och redovisa provtagning för alkohol och narkotika. Även under villkorstiden krävs läkarintyg vid minst ett tillfälle och redovisning av provtagning. Ytterligare krav på läkarintyg och provtagning kan ställas beroende på olika omständigheter under villkorstiden. Till skillnad från i försöksverksamheten krävs det inte att nykterhet avseende alkohol verifieras under villkorstiden för att personen ska få behålla körkortet med alkolåsvillkor. Upptäckt av narkotikabruk under villkorstiden medför dock att körkortet återkallas. Körkort utan villkor om alkolås efter villkorstiden: Den som tillhör lågriskgruppen måste endast ansöka om körkortstillstånd och lämna in en hälsodeklaration och synintyg för att få körkort utan villkor om alkolås efter villkorstidens slut. Denna grupp omfattas alltså inte av något krav på läkarintyg och provtagning vid ansökan om körkortstillstånd. Den som tillhör högriskgruppen och har haft en villkorstid på 2 år på grund av diagnosen missbruk eller beroende av alkohol ska lämna in ett läkarintyg och prover för att återfå körkortstillstånd och körkort utan villkor om alkolås efter villkorstiden. Detsamma gäller den som har alkolåsvillkor och som har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri inom fem år före ansökan om körkortstillstånd eller inom denna femårsperiod gjort sig skyldig till rattfylleri vid upprepade tillfällen. Den som har ett missbruk eller beroende av alkohol måste följa de vanliga reglerna om verifiering av nykterhet i 12 kap. i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. för att återfå körkort utan villkor om alkolås. Den som ska lämna in läkarintyg efter grovt rattfylleri eller rattfylleri vid upprepade tillfällen inom fem år före ansökan om körkortstillstånd, ska följa reglerna om intyg och provtagning i alkolåsföreskrifterna (TSFS 2011:71). Uppföljning av körkort utan alkolåsvillkor: Den som måste lämna läkarintyg för att få körkort utan alkolåsvillkor ska också följas upp med ytterligare två läkarintyg och provtagning efter villkorstiden. En observationstid på totalt 18 månader är här tillräcklig, vilket kan jämföras med den tvååriga uppföljning som annars sker efter återkallelse på grund av missbruk eller beroende men motsvarar den uppföljning som krävs efter spärrtid på grund av grovt rattfylleri. Extra krav på läkarintyg och provtagning under villkorstiden och för återfående av körkort utan villkor om alkolås kan beslutas för både lågriskgruppen och högriskgruppen, beroende på omständigheter som framkommer under villkorstiden. Från informationsfilmen om alkolås som Transportstyrelsen tagit fram. 6 Trafikmedicin nr 21 november 2011

7 AKTUELLT Vad händer vid nytt trafikbrott eller annan misskötsamhet under villkorstiden? Vid nytt rattfylleri eller annat allvarligt trafikbrott under villkorstiden återkallas körkortet med vanlig spärrtid. Någon möjlighet att på nytt få körkort med alkolåsvillkor i anslutning till detta finns inte. Mindre allvarliga trafikbrott ger däremot bara paus i villkorstiden. Den som t.ex. vid upprepade tillfällen försöker att starta fordonet med alkohol i utandningsluften eller försöker manipulera alkolåset kan förlora rätten att köra med alkolås och får då körkortet återkallat. Ansökan om villkor och ytterligare information De närmare reglerna anges i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås som finns på Här kommer det också att finnas särskild information för läkare. De övergripande bestämmelserna anges i körkortslagen (1998:488) och körkortsförordningen (1998:980) På körkortsportalen och på finns också övrig information och aktuella telefonnummer till Transportstyrelsen. Blanketten för Ansökan om innehav av körkort med villkor om alkolås, viljeförklaring och läkarintyg beställs av sökande på eller på telefon I denna blankett ingår alltså även blanketten för läkarintyget. Läkare som vill beställa enbart blanketten för läkarintyget kan göra detta på körkortsportalen under fliken Företag. Från informationsfilmen om alkolås som Transportstyrelsen tagit fram. Konsekvenser för den som inte ansöker om alkolåsvillkor Den som inte ansöker om körkort med villkor om alkolås (eller av någon anledning inte uppfyller kraven för att få sådant villkor) kommer att få en spärrtid på körkortet som motsvarar den tid som annars skulle ha meddelats som villkorstid. Det innebär t.ex. att den som idag får en spärrtid på några månader kommer att få en spärrtid på 1 år. Den gamla försöksverksamheten fortsätter under en övergångsperiod Villkorlig återkallelse av körkortet enligt bestämmelserna i försöksverksamheten kan medges längst till och med den 31 december Eftersom villkorstiden för dessa körkortsinnehavare är 2 år kommer körkortsinnehavare i de båda systemen att finnas parallellt till och med den 31 december Bestämmelserna om försöksverksamheten finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:90) om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:67) om utvidgad försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse. Det är inte möjligt att byta villkorssystem från försöksverksamheten till det nya villkorssystemet eller tvärtom. Den som har körkort med villkorlig körkortsåterkallelse i försöksverksamheten har villkorskoden 105 på körkortet. Ingar Werkström, jurist på Trafikmedicinska rådet Hur fungerar alkolåset? Föraren måste blåsa i alkolåset för att kunna starta fordonet. Även under färden kommer alkolåset slumpvis signalera att utandningsprov i låset krävs. Alkolåset ska liksom tidigare genomgå service vid särskilda serviceställen under villkorstiden. I samband med service överförs data från alkolåset till Transportstyrelsen digitalt. Det nya minimikravet är att sådan service och överföring av uppgifter endast behöver ske var 6:e månad. Upprepade försök att starta fordonet med alkohol i utandningsluften, försök att manipulera alkolåset eller underlåtenhet att lämna utandningsprov under färd kan leda till krav på tätare kontroll av alkolåset. Om utandningsprov under färd inte lämnas efter signal och påminnelsesignal måste fordonet lämnas in till verkstad för service och överföring av uppgifter från alkolåset till Transportstyrelsen inom en vecka. Om detta inte görs kan fordonet inte startas. Trafikmedicin nr 21 november

8 AKTUELLT Ny lag och ny förordning om behörighet för lokförare Den 1 juli 2011 trädde en ny lag och en ny förordning om behörighet för lokförare i kraft. Författningarna har sin grund i det s.k. lokförardirektivet (2007/59/EG), som bl.a. syftar till att uppnå fri rörlighet för lokförare. Transportstyrelsen har mot denna bakgrund beslutat om föreskrifter, bl.a. om hälsokrav för de förare som omfattas av lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Sedan tidigare finns Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten. Dessa föreskrifter fortsätter att gälla för den personal som inte omfattas av lagen om behörighet för lokförare. Järnvägsinspektionens föreskrifter riktar sig till verksamhetsutövarna. De nya hälsoföreskrifterna, Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. enligt lagen om behörighet för lokförare, riktar sig till förarna. De läkare och psykologer som undersöker förarna måste ha ett särskilt tillstånd av Transportstyrelsen. Verksamhetsutövarna har dock, trots den nya regleringen, fortfarande ett ansvar för att ha lämplig personal (jfr 2 kap. 3-4 järnvägslagen (2004:519)). De nya hälsoföreskrifterna gäller från och med den 29 oktober i år för de förare som framför järnvägsfordon även i andra sta- ter än Sverige. Gamla medicinska dispenser fortsätter att gälla enligt de villkor som har angivits i varje enskilt beslut. Hälsokrav Grundläggande krav för förarbevis är att man är fysiskt och psykiskt lämplig att framföra järnvägsfordon. Hälsokraven är alltså knutna till förarbeviset. Det är läkare och psykologer med särskilt tillstånd som gör en bedömning av lämpligheten. I föreskrifterna talas om fysisk, psykisk och yrkespsykologisk lämplighet (4 ). Det finns vissa tillstånd där läkaren eller psykologen inte får utfärda utlåtande om lämplighet och där Transportstyrelsens bedömning krävs. Detta gäller olika tillstånd som räknas upp i 3 tredje stycket i föreskrifterna, t.ex. missbruks- och beroendetillstånd och sömn- och vakenhetsstörningar. I ett sådant fall ska det medicinska underlaget överlämnas till Transportstyrelsen för bedömning. Detta förfarande liknar dagens medicinska dispenser som meddelas av Transportstyrelsen. Undersökningar De nya föreskrifterna för med sig krav på medicinska undersökningar, där fysisk och psykisk lämplighet granskas, och 8 Trafikmedicin nr 21 november 2011

9 AKTUELLT yrkespsykologiska undersökningar där yrkespsykologisk lämplighet granskas. De inledande medicinska undersökningarna liknar de undersökningar som görs idag. Föraren fyller i en hälsodeklaration och läkaren ställer frågor och gör olika kontroller. Yrkespsykologiska undersökningar är en ny företeelse som följer av lokförardirektivet. Transportstyrelsen har valt att reglera den inledande yrkespsykologiska undersökningen enligt de minimikrav som direktivet ställer. Föraren ska genomgå regelbundna hälsokontroller minst vart tredje år upp till 55 års ålder och därefter varje år. Föraren ska även fylla i en hälsodeklaration. För en förare som har fyllt 40 år ska undersökningen, förutom i föreskrifterna angivna obligatoriska moment, innehålla en bedömning av ett EKG efter undersökning vid vila. Särskilt tillstånd De läkare som utför de medicinska undersökningarna ska ha särskilt tillstånd av Transportstyrelsen. För att få utföra en inledande yrkespsykologisk undersökning krävs att man är psykolog eller läkare med särskilt tillstånd att utföra just inledande yrkespsykologiska undersökningar. Ansökan om särskilt tillstånd görs på av Transportstyrelsen fastställd blankett. I 2 kap. 12 andra stycket lagen om behörighet för lokförare talas om att man ska vara oberoende, vara opartisk och ha tillräckliga yrkeskvalifikationer. I Transportstyrelsens föreskrifter ställs krav på giltig psykolog-/ läkarlegitimation och att man ska kunna styrka kunskaper om de risker som är förenade med säkerhetsarbete i järnvägsmiljö. De företagsläkare som undersöker förare idag ska i de allra flesta fall efter ansökan kunna beviljas särskilt tillstånd. De som ska utföra de inledande yrkespsykologiska undersökningarna ska, förutom det nyss sagda, kunna styrka kunskaper om yrkespsykologiska bedömningar och visa att man har kännedom om för ändamålet relevanta undersökningsmetoder. Morten Sternudd, överläkare på Trafikmedicinska rådet Susanna Angantyr, jurist på Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin nr 21 november

10 AKTUELLT Om trafikfarliga läkemedel i Läkemedelsboken Det finns en producentobunden information när det gäller behandling med läkemedel som kallas Läkemedelsboken. Den ges ut av Läkemedelsverket och finns både som en tjock bok och i en version på nätet. Alla läkare får den gratis och den är för dem ett bra komplement till den stora läkemedelsbibeln FASS som har information om varje läkemedel för sig. I Läkemedelsboken finns både specifik information om olika sjukdomars behandling och information om läkemedelsanvändning mer allmänt. Dessutom innehåller nätversionen i år en alldeles utmärkt och aktuell genomgång av effekter av olika trafikfarliga läkemedel. Avsnittet är författat av överläkare Kurt Johansson på Trafikmedicinskt Centrum vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Han är numera också knuten till Transportstyrelsens Trafikmedicinska råd som överläkare på sektion trafikmedicin i Borlänge. Om man är i en situation där man undrar om ett läkemedel är farligt i trafiken kan man börja med att söka på läkemedlets namn i FASS på Här finns för övrigt också den information om risker i trafiken som motsvarar den som finns i läkemedelförpackningens bipacksedel. En sökning på till exempel Stesolid i FASS anger då att Stesolid innehåller den aktiva substansen Diazepam. Sedan kan man läsa vidare i Läkemedelsbokens interaktiva nätdel på Listningar/Lakemedelsboken och där leta upp avsnittet om Trafik, riskfyllt arbete och läkemedel. Här kan man läsa om denna substans under avsnittet Läkemedelsgrupper; N05B anxiolytika och i denna del under Enskilda substanser; Diazepam läsa om vad vetenskapliga studier visat om påverkan på t.ex. tendens till vinglig körning i jämförelse med alkoholpromille. För den som enkelt vill söka efter en substans i enbart avsnittet om läkemedel i trafiken kan man på vanligt sätt söka i den pdf-fil som finns på under rubriken Är din medicin trafikfarlig Arbetet bygger på mer än 400 vetenskapliga artiklar och är mycket mer allsidigt och nyanserat än den sedan länge övergivna informationen med varningstriangel på läkemedelsförpackningarna. För att ett bruk av läkemedel ska kunna bli hinder för körkort krävs det att behandlingen är läkarordinerad att användas regelbundet över en längre tid och att den vid en prövning enligt vad som sägs i 12 kap. 16 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (TSFS 2010:125) bedöms vara en trafiksäkerhetsrisk. I denna fråga är det nu aktuella kapitlet ett gott stöd i bedömningen. Lars Englund, chefsäkare på Trafikmedicinska rådet Inledningsavsnittet är en utmärkt introduktion till området läkemedel i trafiken och kan med fördel läsas av alla som förskriver eller använder läkemedel. Ladda hem pdf Trafik, riskfyllt arbete och läkemedel som finns under kapitlet Läkemedelsanvändning på 10 Trafikmedicin nr 21 november 2011

11 ÖVRIGT Trafikmedicinskt Centrum en tungviktare i medicinska körkortsutredningar Trafikmedicinskt Centrum TrMC startades hösten 1997 i organiserad form och med en egen mottagningsverksamhet på dåvarande Huddinge sjukhus (numera Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge). Forskningen om äldres olyckor hade startat många år tidigare och när ryktet spred sig började det också komma remisser från läkare för att få hjälp med körkortsmedicinska bedömningar huvudsakligen i samband med demenssjukdomar. Från att under 1997 fått 103 remisser har antalet remisser ökat under årens lopp och är nu uppe i över remisser per år. Innan 2011 är till ända, kommer TrMC att ha passerat remisser för körkortsutredningar. De specialiteter som remitterar är allmänmedicin (21 %), geriatriker (27 %) och 18 % söker själva efter villkor/föreläggande. TrMC har under årens lopp skrivit körkortsintyg. Av dessa har det i fall rekommenderats att alla behörigheter skulle återkallas på medicinska grunder, huvudsakligen enligt kapitel 10 (demenssjukdomar och kognitiv svikt) i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Som god tvåa kommer kapitel 2 (synfunktioner). I 259 fall rekommenderade TrMC att återkalla högre behörigheter. Fortsatt innehav men med villkor om läkarintyg rekommenderades i fall. Villkor glasögon (eller motsvarande) föreslogs i 81 fall och olika former av anpassning av fordonet i 98 fall. Åldersstrukturen på patienterna och vilken specialitet som remitterande läkare har ses i diagrammen på sidan 12. Personal Personalstaben på TrMC är numera två psykologer på heltid (varav en, Catarina Lundberg, är chef för verksamheten). Det finns dessutom alltid en PTP-psykolog (motsvarar läkarnas AT innan legitimation) och ofta en psykologkandidat som utför tester under handledning. På läkarsidan finns det två underläkare, båda legitimerade men inte formellt specialistkompetenta även om en av dem har arbetat på TrMC i många år. Medicinskt ansvarig är överläkare Kurt Johansson, specialist i geriatrik, som efter uppnådd pensionsålder numera arbetar på timmar för att bl.a. vidimera alla körkortsintyg (anmälan och villkorsintyg) som lämnar TrMC. På deltid finns två arbetsterapeuter som arbetar med viss basal kognitiv testning, bedömningar av anpassningsbehov och gör även tillsammans med trafiklärare praktiska körtest i svåra fall. Det finns två testassistenter (en som arbetar heltid och en som arbetar halvtid) som testar patienterna i en enkel körsimulator (simultankapacitetstest) och gör synfältsundersökningar. För att sköta logistiken finns också en erfaren assistent. En så liten personalstyrka är givetvis känslig för sjukfrånvaro varför många har kunskaper för att kunna utföra de olika arbetsuppgifterna. Vilken typ av patienter utreds vid TrMC? Huvudindikationen är demens och kognitiv svikt av olika orsaker förutom demenssjukdomarna också resttillstånd efter stroke och traumatiska hjärnskador. Även andra sjukdomar kan leda till kognitiv svikt, exempelvis MS, Parkinson, beroende/missbruk, psykossjukdom, diabetes m.fl. Vissa läkemedel kan påverka hjärnans kapacitet och där testas ibland dessa personer och samtidigt kontrolleras nivån av läkemedlet som tas med blodprov. ADHD och Aspergers syndrom är en inte ovanlig diagnos, där TrMC utreder med psykologtestning. Förutom de mentala funktionerna utreder TrMC också behovet av fordonsanpassning där samarbete sker med Trafikverkets trafikinspektörer för villkorskodningen. Några ur personalen vid TrMC. Foto: Kurt Johansson TrMC har inte kompetens att utreda alla personer som remitteras, utan när det gäller beroende/missbruk hänvisas dessa till beroendecentrum för läkarintyg/provtagningar för att styrka nykterhet. Personer med hjärt-kärlsjukdom, som har en risk att återinsjukna, hänvisas till kardiolog eller ibland neurolog (kärlmissbildningar i hjärnan). De personer som behöver diabetesintyg hänvisas till behandlande läkare respektive ögonklinik o.s.v. Trycket på TrMC är som läsaren säkert förstår stort och TrMC måste vara hårda i sin remissbedömning och många får avslag men med goda råd för fortsatt handläggning. Inte sällan formuleras en anmälan åt remitterade läkare när det klart framgår av remissuppgifterna att personen inte uppfyller körkortskraven. Vad innehåller en körkortsmedicinsk utredning och vilken tid tar den? En normalpatient med kognitiv svikt/tidig demens får innan denne träffar läkare genomgå ett simultanförmågetest (30 minuter) och, om det finns skäl (stroke, diabetes etc.), även en synfältsundersökning (numera Humphrey 30-2 samt binokulär Esterman). Läkarundersökningen tar cirka 1 timme och Trafikmedicin nr 21 november

12 ÖVRIGT innehåller förutom anamnes (sjukhistoria) en sedvanlig klinisk undersökning (lyssna på hjärta, mäta blodtryck och kontrollera neurologiska funktioner), ett par enkla test av kognitiva funktioner (femsaksprov och kubkopiering) och synundersökning (statisk och dynamisk synskärpa). Ibland är läkarundersökningen tillräcklig för att göra en anmälan om olämplighet att ha körkort, men inte sällan får patienten komma tillbaka för en neuropsykologisk testning. En testning tar cirka tre timmar med patienten och minst lika lång tid att göra en utvärdering av resultaten och skriva utlåtandet. Läkaren väger sedan samman sina egna resultat med psykologens utlåtande och har nu oftast tillräckligt underlag för sitt beslut. Inte sällan kvarstår tveksamheter, speciellt för tidigare yrkesförare med gedigen körerfarenhet som i viss mån kan kompensera för kognitiva nedsättningar. Där kan arbetsterapeuten hjälpa till och tillsammans med trafiklärare genomföra ett praktiskt körtest för att undersöka om de iakttagna kognitiva nedsättningarna visar sig i praktisk körning. Forskning, utveckling och undervisning Den vetenskapliga kompetensen hos personalen är förhållandevis hög. Tre personer har disputerat, en är doktorand och en har magisterutbildning. Flera projekt har under årens lopp genomförts vid TrMC. Det senast redovisade är en flerårig uppföljning av cirka 500 äldre försäkringstagare med avsikten att undersöka om man genom läkarundersökning och testning kunde förutsäga vilka som kommer att bli inblandade i trafikolyckor. Rapporten kommer att lämna tryckeriet i början av december (TrMC rapport nr 7). TrMC svarar också för undervisningen i trafikmedicin under läkarutbildningen, en lektionstimme (som det inte är obligatorisk närvaro på) inte mycket att skryta med, men bättre än inget alls. Andra transportslag Till TrMC finns även knutet en sjöfartsläkare och två flygläkare. Kurt Johansson, överläkare på Trafikmedicinskt Centrum Remittenter Åldersstruktur Antal Antal Punkt Punkt Punkt 7 Punkt Geriatrik Allmänläkare Rehab Medicin Neurolog Ögonläk Psykiatriker Barnläkare Neurokirurg Rheumatolog Övriga Sökt själv Trafikmedicin nr 21 november 2011

13 ÖVRIGT ÖVRIGT Notiser Urinstickor duger aldrig i körkortsärenden! På förekommen anledning vill Trafikmedicinska rådet påminna om att det inte duger med provtagning med stickor i körkortsärenden, alltså inte heller i den första fasen, eller det som vi brukar kalla screeningtest eller screeningsundersökning. Urinprovtagning ska alltid göras med prov som skickas till ett laboratorium. I de förändringar i TSFS 2010:125 som kommer att göras i början av nästa år och som är föranledda av annorlunda (och bättre) skrivningar i alkolåsföreskrifterna, kommer det tydligt att framgå att all sådan provtagning alltid ska göras på ackrediterat laboratorium. Även när screeningprov skickas till ett laboratorium, innebär positiva prover i screeningomgången att dessa ska verifieras genom mer noggrann analys så att felkällor försvinner. Sådan analys sker ofta vid annat, mer kvalificerat laboratorium. Provtagning med urinstickor för droger har sin plats i andra situationer t.ex. för att snabbt kunna kontrollera nykterhet när man återvänder till ett behandlingshem efter permission eller i arbetslivet. Osäkerheten i avläsningssituationen och det faktum att det ofta är den som tar provet som också direkt inför patienten ska ge besked om utfallet, gör också att det är mindre lämpligt i körkortssammanhang. Lars Englund, chefsläkare på Trafikmedicinska rådet PM, läkarintyg för körkort vid ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd Nu finns PM angående förenklad hantering när det gäller körkortsansökan för den som har ADHD och motsvarande att läsa på Transportstyrelsens hemsida PM_ADHD_mm_sep2011.pdf Önskar du prenumerera gratis på Nyhetsbladet? Medicinska Riksstämman 2011 Den Medicinska Riksstämman inträffar i år den 30 november 2 december vid Stockholmsmässan i Älvsjö. Transportstyrelsen finns i monter A07:31. Den kommer att bemannas av läkare, jurister och utredare från respektive transportslag. I år kommer bland annat fokus att läggas på de nya reglerna om alkolås och på information om den nya lagen gällande lokförardirektivet. Välkommen till vår monter för information, diskussion och tipsfrågor. Kontakta då eva.emilsdotter-jonsson@transportstyrelsen.se eller lena.berglund-busk@transportstyrelsen.se på sektion trafikmedicin, Transportstyrelsen. S T O C K H O L M Trafikmedicin nr 21 november

14 FRÅGOR & SVAR Frågor och svar om trafikmedicin Fråga från allmänheten Svar av jurist Margareta Lannermark Ögren Jag innehar körkort med behörigheterna A BE C. C-behörigheten har villkoret 101 (får inte köra tung lastbil i yrkesmässig trafik). Jag hade fram till 2004 behörigheterna A BE CE, varefter CE blev C med villkor 101 på grund av insulinbehandlad diabetes typ 2. Jag skulle nu vilja veta vad som krävs för att få tillbaka CE utan villkor då paragrafen i yrkestrafiklagen (1998:490) gällande detta ändrades den 1 maj 2009 samt beroende på ett jobberbjudande gällande lastbil med släp. Bestämmelser om vilka medicinska krav som gäller för innehav av körkort m.m. har tidigare funnits i Vägverkets föreskrifter 1996:200 och från den 1 maj 2008 i Vägverkets föreskrifter 2008:158. Från och med den 1 september 2010 gäller nya medicinska föreskrifter och dessa finns nu i Transportstyrelsens föreskrifter 2010:125. Enligt föreskrifterna 1996:200 var diabetessjukdom som behandlas med insulin hinder för bl.a. behörigheterna C och CE. Om sjukdomen var välbalanserad kunde man dock få behålla behörighet C med villkoret att inte köra tung lastbil i yrkesmässig trafik (villkor 101). Enligt samma föreskrifter kunde den som hade behörighet CE och som drabbades av diabetes som kräver insulinbehandling medges fortsatt innehav av denna behörighet under förutsättning att sjukdomen var välbalanserad och i övrigt komplikationsfri och att personen hade stort behov av behörigheten. Eftersom du inte fick behålla behörighet CE (utan enbart C) måste länsstyrelsen ha bedömt att du inte uppfyllde de förutsättningar som angetts i meningen innan. I föreskrifterna 2008:158 infördes en möjlighet att inneha behörighet C och CE (både fortsatt och nytt innehav) för den som har insulinbehandlad diabetes typ 2 och har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi och genomför egenkontroller av blodsocker. Motsvarande bestämmelse finns i nu gällande föreskrifter 2010:125. Du uppger att du har diabetes typ 2. En förutsättning för att kunna få behörighet CE utan begränsning till ej yrkesmässig trafik enligt nu gällande regler är att du har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi eller aldrig har haft hypoglykemi och genomför egenkontroller av blodsocker. Huruvida du uppfyller dessa förutsättningar för att få behörighet CE ska i första hand prövas av Transportstyrelsens körkortsenhet och det gör du genom att skicka in en ansökan om körkortstillstånd och läkarintyg. 14 Trafikmedicin nr 21 november 2011

15 STATISTIK Dramatisk minskning av återkallade körkort Personer som fått körkortet återkallat enligt 5 kap. 3 8 (inte följt ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov) hade under perioden ökat så gott som årligen från till över personer. Antalet återkallade körkort enligt 5 kap. 3 7 (på grund av sjukdom, skada eller dylikt) hade sedan 2008 ökat markant, från cirka till cirka personer år Dessa två kurvor handlar tillsammans om de som av medicinska skäl inte är lämpliga att inneha körkort och där myndigheten fått kännedom om detta och återkallat körkortet. När Transportstyrelsen 2010 tog över körkortshanteringen händer något dramatiskt och antalet återkallade körkort på grund av medicinsk olämplighet faller drastiskt. Vi har nästan fallit tillbaka till situationen som den var före Det här kan till viss del bero på färre anmälningar från läkare men också på Transportstyrelsens tillkortakommanden. Om läkarna märker Återkallade körkort på punkterna 7 och 8 åren att de patienter man med stor vånda anmält får ha sina körkort kvar, så minskar säkert villigheten att anmäla. Med tanke på att det finns betydligt fler som har sjukdomar som gör en person olämplig att ha körkort, är inte ens siffrorna från de goda åren tillräckliga. Vi har i Sverige nya fall av demens per år, som får stroke varje år, många som får nedsatt syn, har epileptiska anfall, diagnosticeras med alkoholberoende eller får svåra psykiska sjukdomar. En stor andel av dessa personer klarar inte längre av trafikens krav och borde inte köra. Det som hänt nu är mycket allvarligt och kan innebära att det redan inträffat olyckor med medicinskt olämpliga bilförare som hade kunnat undvikas. Tyvärr ger inte vare sig Trafikverkets djupstudier av trafikdödade eller polisens statistik besked om hur det är med den saken. Transportstyrelsen kommer att arbeta med insatser för att komma tillrätta med den utveckling vi ser. Lars Englund, chefsäkare på Trafikmedicinska rådet Återkallade körkort på punkterna 7 och 8 per körkortshavare efter län år Punkt 7 Punkt 8 Punkt Punkt AB C D E F G H I K M N O S T UWX Y Z AC BD Totalt Källa: Trafikregistret Källa: Trafikregistret Länsbeteckningar AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län Trafikmedicin nr 21 november

16 PROFILEN Presentation av utredare Eva Emilsdotter Jonsson När jag var 5 6 år satt jag ofta på en hög stol (dagens barstol) vid köksbänken och lekte bank- och postkassörska. Jag hade på mig en Pippi Långstrumpperuk och ovanpå den en cowboyhatt. Jag använde knappar i olika kulörer och storlekar som pengar. Kan det ha varit detta som gjorde att jag valde att gå ekonomisk linje på gymnasiet, ja kanske det. Mitt första sommarjobb var på lönekontoret vid Falu lasarett och jag var sedan inställd på att jag skulle jobba på bank. Men där tar min hantering med pengar slut. Det blev en läkarsekreterarutbildning och därefter en flytt till Uppsala. Jag började min yrkeskarriär i personalpoolen på Akademiska sjukhuset Där fick jag ett favoritställe patologen så när det blev en ledig tjänst där sökte jag mig dit och blev kvar i många, många år blev jag ombedd att söka en tjänst som assistent/ handläggare vid Regionalt Onkologiskt Centrum. Där fick jag bl.a. användning av mina kunskaper i kodning av cancersjukdomar. Det blev ett lyft utvecklingsmässigt och jag blev även där kvar i många år. Av en tillfällighet 2005 såg jag en ledig tjänst vid Advokatfirman Lindahl (fortfarande i Uppsala), jag tyckte det verkade intressant och glamoröst att jobba som sekreterare på en advokatfirma så jag sökte tjänsten och fick den. Jag kommer fortfarande ihåg känslan när de ringde och erbjöd tjänsten, jag hoppade och skuttade av glädje, tänk att jag brädade cirka 125 andra sökande, jag som inte ens hade erfarenhet inom det området. Aldrig hade jag väl trott att jag skulle flytta tillbaka till Dalarna, men så blev det och sedan juni 2010 arbetar jag som utredare vid sektion trafikmedicin även kallat trafikmedicinska rådet på Transportstyrelsen i Borlänge. Mina huvudsakliga uppgifter är handläggning av trafikmedicinska körkortsärenden. Jag ansvarar även för information i olika former, t.ex. i detta Nyhetsblad, vid Medicinska Riksstämman, som redaktör för sektionens externa webbsida. Att jobba med medicinska körkortsfrågor känns för mig väldigt betydelsefullt. Jag har på detta 1,5 år lärt mig otroligt mycket och åter fått kunskaper inom ett nytt område. När jag inte är på min arbetsplats dansar jag gärna salsa, spelar golf eller åker skidor utför. Silversmide är även ett stort intresse. Att umgås med min man och med mina vuxna barn är också något som jag prioriterar. Att ha ett rikt och innehållsfullt liv utanför arbetet är för mig väldigt viktigt. Jag har precis fyllt 50 år och jag har nu kommit över på den andra sidan av strecket. Även om 50 är nya 40 så gäller det att inte skjuta upp något på framtiden, mitt motto har blivit att förverkliga mina önskningar och drömmar så snart jag kan. En kurs i italienska i Florens står på tur nästa år. Nästa Nyhetsblad beräknas utkomma våren 2012 Telefon