Trafikmedicin. Nr 15, November Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet

Transkript

1 Trafikmedicin Nr 15, November 2007 Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet

2 Titel: Trafikmedicin nr 15 Utgivningsdatum: November 2007 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, och Margareta Lannermark Ögren Adress: Trafikmedicinska rådet, Vägverket, BORLÄNGE. e-post: Fax: ISSN: Produktion: Ateljén, Vägverket Tryck: Tryckeriet, Vägverket

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Användning av hårprov för droganalyser i körkortsärenden... 4 Droger och urinscreening... 5 PM om möjligheten att genom urinprovtagning undersöka om ett CDT-värde kan vara förhöjt av annan orsak än hög alkoholkonsumtion... 6 Intyg om synskärpeprövning för körkort... 7 Frågor och svar om trafikmedicin... 9 Statistik Notiser Nollvisionen Presentation av Marianne Almgren Trafikmedicinska rådet... 16

4 Användning av hårprov för droganalyser i körkortsärenden Analys av missbruksdroger i hår har fått ökad användning under senare år. En fördel är att ett hårprov speglar droganvändning under lång tid. Droger som intas inlagras i hår via hårroten och följer med hårstråna allt eftersom de växer. Tillväxten sker med ungefär en cm per månad. Ett eventuellt drogintag kan alltså spåras flera månader tillbaka till skillnad från provtagning med urinprov, som annars är det vanligaste sättet att testa drogfrihet. I ett urinprov kan ett drogintag i bästa fall spåras några dagar eller någon vecka tillbaka. Hårprover bör kunna lämpa sig för att kontrollera drogfrihet i till exempel drograttfylleriärenden där man fått körkortet indraget eller ifrågasatt och där man ålagts drogfrihet som ett krav för att få tillbaka eller behålla körkortet. Särskilt i en situation där en persons drognykterhet ifrågasatts får personen möjligheten att retroaktivt visa frihet från drogbruk under de närmast föregående månaderna. Det bör i utvalda fall, tills dess att mer erfarenheter är vunna, kunna fungera som ett komplement till traditionell provtagning med urinprover. I några andra europeiska länder används hårprover för analys av missbruksdroger rutinmässigt. Frankrike, Tyskland och Italien har alla lagar eller förordningar som tillåter eller förskriver håranalyser i samband med lämplighetsprövning för körkort. I Frankrike gör man analyser i körkortssammanhang för cannabis, opiater, kokain och amfetamin. Om man tar ett prov från de närmast huden växande 6 centimetrarna hår anser man till exempel att man kan dra följande slutsatser: Positivt resultat drog har konsumerats under de senaste 12 månaderna. Negativt resultat drog har inte konsumerats under de senaste 6 månaderna. I Tyskland gör man analyser årligen och i Italien Om det i Sverige blir aktuellt att utföra sådan provtagning i utvalda fall är det särskilt viktigt med säkra rutiner för ID-kontroll, provtagning, transport och analys. Hur själva provtagningen ska gå till finns det information om på Rättsmedicinalverket (RMV), avdelningen för rättsgenetik och rättskemi i Linköping. De analyser som görs utförs med användande av masspektrometri. Mer information finns på RMV:s hemsida under Rättskemi/Analyser/Håranalyser RMV kommer under 2007 i samarbete med Beroendekliniken i Linköping att starta ett forskningsprojekt med analyser av hårprov i kombination med urinprov på de klienter som går på kontroller för att visa drogfrihet. Detta görs för att få en uppfattning om hårprov kan vara att föredra framför urinprov, om det kan tjäna som komplement till urinprov eller om det inte ger mera information än de nuvarande rutinerna. Specificiteten i hårprov är mycket god och den drog som kan påvisas är den man har konsu-

5 merat. Sporadiskt intag är svårt att detektera så metoden har däremot en relativt begränsad känslighet (sensitivitet). Kostnad Företaget SafeTest mäter via amerikanskt ackrediterat laboratorium tre cm hår och kan därmed detektera tre månader bakåt i tiden. Per analyspaket tar man kr. Vid beställning av en förpackning om tio tester är kostnaden kr. Man uppger på sin hemsida aspx att man analyserar fem vanliga illegala droger, men inte till exempel bensodiazepiner. På Rättskemiska avdelningen på RMV analyserar man med den frågeställning som kunden har och beroende på hårlängd kan man gå längre tillbaka i tiden, t.ex. på sex cm hår kan man analysera sex månader tillbaka i tiden. Kostnaden för analysen är uppdelad på screening och verifikation. Screening kostar 900 kr och om man hittar något som skall verifieras kostar det 1500 kr. Analysen här omfattar de vanligaste bensodiazepinerna, legala och illegala morfinpreparat som används i Sverige, dessutom de vanliga illegala drogerna som cannabis, amfetamin, metamfetamin, Extasy m fl. Det tillkommer i bägge fallen kostnad för provtagning som i dessa sammanhang lämpligen kan tas inom sjukvården. Kostnaden för denna procedur kan variera, ett deltagande av sjukvårdspersonal vid provtagning hos polisen kostar exempelvis cirka 1000 kr. Om hårklippning, ID-kontroll och hanterande av provet sker hos till exempel sjuksköterska, undersköterska eller laboratoriepersonal på vårdcentral kan priset möjligen bli något lägre. Lars Englund Chefläkare, Trafikmedicinska rådet Droger och urinscreening I körkortssammanhang är det viktigt att minimera risken för falska undersökningsresultat. Säkra metoder är ett krav. När screeningundersökning av urin avseende droger påvisar förekomst av narkotika är det att betrakta som ett preliminärt analysresultat. I körkortssammanhang ska det alltid dessutom verifieras med en annan säkrare metodik på laboratorium. Först därefter är provtagningsresultatet giltigt. Ibland kan man se att U-Kreatinin som analyserats i samband med drogkontroller avviker från angivet referensvärde. Detta kan tyda på att urinen på ett eller annat sätt har manipulerats (spätts) för att undgå upptäckt av narkotika. Resultatet kan då inte styrka eventuell drogfrihet. Vid drogscreening ska individen kallas oförberett med kort varsel, såvida personen inte kontrolleras kontinuerligt flera gånger i veckan. Det är viktigt att den intygsskrivande läkaren får information om att provtagning ska göra oannonserat. Perioden under vilken narkotika kan detekteras i urinen efter intag varierar mellan olika droger. Socialstyrelsen har i sitt meddelandeblad i januari 2004 Narkotikatester av urin inom hälso- och sjukvården behandlat testproceduren. Stina Stenback Överläkare Trafikmedicinska rådet 5

6 PM om möjligheten att genom urinprovtagning undersöka om ett CDTvärde kan vara förhöjt av annan orsak än hög alkoholkonsumtion Alkoholmarkören CDT (kolhydrat-fattigt transferrin) används som ett känsligt och träffsäkert test i bl. a. körkortsärenden. För närvarande används två olika metoder för bestämning av CDT i Sverige (HPLC samt N Latex CDT). Det är viktigt att notera att dessa metoder använder olika referensintervall för CDT. I sällsynta fall kan personer ha konstant förhöjda CDT-värden även utan hög och regelbunden alkoholkonsumtion. Om man i ett enskilt fall behöver visa att det förhåller sig så, kan man med hjälp av urinprovtagning för mätning av alkoholmarkörerna EtG och EtS styrka nykterhet under en period på två veckor. CDT-värdet ska då kontrolleras omedelbart före och efter denna period. Om CDT-värdet förblir förhöjt på samma nivå efter två veckors styrkt nykterhet får slutsatsen bli att förhöjningen har annan orsak än alkoholkonsumtion. EtG och EtS bildas i kroppen som produkter av alkohol (etanol). EtG och EtS förekommer enbart efter intag av alkohol och kan påvisa ett enskilt alkoholintag upp till ett par dygn senare. Även små alkoholintag (lättöl, cider) kan ge utslag i testet varför total nykterhet rekommenderas. Lämpligen tas urinprov under två veckors tid (förslagsvis måndag, onsdag och fredag) och blodprov för CDT omedelbart före och efter denna period (förslagsvis måndag i vecka 1 och fredag i vecka 2). Urinprovstagningen ska utföras enligt sedvanliga rutiner för drogtestning. För information om rutiner för provtagning och provhantering samt risker för provmanipulering hänvisas till Socialstyrelsen meddelandeblad Narkotikatester av urin inom hälso- och sjukvården (januari, 2004). Om samtliga urinprov är negativa för EtG och EtS, det vill säga bekräftar helnykterhet, och CDT-värdet förblir lika högt, visar detta att man normalt har ett högt CDT-värde även utan hög och regelbunden alkoholkonsumtion. Om det tidigare höga CDT-värdet berodde på alkoholintag bör CDT-värdet istället sjunka till ungefär hälften av tidigare värde efter två veckors nykterhet. Mätning av EtG och EtS utförs av Avdelningen för klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetslaboratoriet Solna. Kontakta laboratoriet för konsultation, provtagnings- och transportanvisningar, remiss m.m. via e-post (birgitta.bergstrom@karolinska.se) eller på tel Kostnaden för analysen av EtG och EtS är cirka 300 kr per provtagningstillfälle. Till detta kommer kostnader för provtagning och besök vid vårdinrättningen samt för CDT-proverna. Allt detta är kostnader som den enskilde normalt får stå för själv. Provtagning bör ske vid sådan vårdinrättning som normalt genomför övervakad urinprovtagning för kontroll av drogbruk. Lars Englund Chefläkare, Trafikmedicinska rådet

7 Intyg om synskärpeprövning för körkort Synintyg för körkort kan utfärdas av läkare men för behörigheterna A (motorcykel), B (personbil) och traktorkort också av t.ex. optiker eller personal vid trafikskola. För att öka förståelsen för värdet av att vissa uppgifter anges på synintyget ges här en kort lista över de uppgifter som ska anges samt en förklaring till varför dessa uppgifter behövs. Obligatoriska uppgifter om synskärpa för lägre och högre behörighet Synskärpa utan korrektion för båda ögonen var för sig Binokulär synskärpa utan korrektion Om föreskriven synskärpa inte uppnås utan korrektion krävs också: synskärpa med korrektion för båda ögonen var för sig. binokulär synskärpa med korrektion För högre behörighet ska också styrkan på glasögon anges. De frågor som ska bedömas av länsstyrelsen är: 1. Uppfyller personen gällande synkrav? Behörigheterna A, A1, B, BE, traktorkort: Den binokulära synskärpan ska uppgå till 0,5 med eller utan korrektion. Om synen på ett öga saknas krävs minst 0,6 på det andra ögat. Är synen på ett öga mindre än 0,3 måste en anpasssning på sex månader ske. Behörigheterna C, CE D, DE, taxiförarlegitimation: Synskärpan ska uppgå till minst 0,8 i det bästa ögat och minst 0,5 i det sämre ögat, med eller utan korrektion. För högre behörigheter får glasögonens styrka i den mest brytande meridianen inte överstiga åtta dioptrier. Genom en övergångsregel kan fortsatt innehav av högre behörighet medges även om kraven 0,8/0,5 inte uppnås. Förutsättningen är att den binokulära synskärpan uppgår till minst 0,8 med eller utan korrektion och har varit oförändrad sedan den 1 juli 1996 samt att personen har haft körkortsbehörigheten före den 1 juli 1996 och inte har haft något avbrott i behörigheten därefter. Övergångsregeln innebär att även uppgift om binokulär synskärpa ska anges för personer som redan har behörigheten sedan tidigare. 2. Behövs glasögon eller kontaktlinser för att kraven ska uppnås? Korrektion med glasögon eller kontaktlinser får användas för att uppnå föreskrivna krav på synskärpa. Kravet att använda glasögon eller kontaktlinser ska dock anges på körkortet med en villkorskod. Om föreskriven synskärpa inte uppnås utan korrektion är det därför inte tillräckligt att ange vilken synskärpa personen har med korrektion. Även uppgifterna om 7

8 synskärpa utan korrektion måste anges. Detta kan tyckas självklart men faktum är att uppgiften ibland saknas. 3. Vid högre behörighet: Överskrider glasögonens styrka i den mest brytande meridianen åtta dioptrier som är högsta tillåtna dioptrital? Gränsen på åtta dioptrier motiveras av att starka glasögon ger en förvrängning av bilden i kanten av glaset vilket skapar en blind ring. Detta minimikrav gäller även enligt EGdirektivet om körkort sedan EG-kommissionen 1996 beslutade om undantag från kravet på högst fyra dioptrier. Detta beslut motiverades av att moderna tekniker och material har gjort det möjligt att framställa glasögon på upp till plus eller minus åtta dioptrier utan förvridning av synfältet. Konsekvenser om uppgifter saknas De synintyg som utfärdas måste innehålla vissa uppgifter för att möjligheten att ha körkort ska kunna bedömas. Om dessa uppgifter saknas måste länsstyrelsen ge den enskilde möjlighet att komplettera sin ansökan. Utöver det extra arbetet för personal vid länsstyrelsen och den som utfärdat intyget drabbas personen själv av ett försenat beslut om körkortstillstånd eller förlängd högre behörighet. Om glasögon eller kontaktlinser behövs ska detta anges på körkortet med villkorskod (glasögon) eller (kontaktlinser) eller (glasögon eller kontaktlinser). En person som använder kontaktlinser men där detta inte angivits i synintyget får då ett körkort med villkor att använda glasögon vilket kan ställa till problem. Förslag om förändringar Vägverket arbetar med ett förslag till nya föreskrifter. Förslaget har varit ute på remiss i början av 2007 men har ännu inte trätt i kraft. En arbetsgrupp inom EU har vidare tagit fram förslag till nya synkrav. Dessa är ännu inte beslutade och har därför inte kunnat föras in i förslaget till de nya svenska föreskrifterna. Förslaget från arbetsgruppen inom EU omfattar bland annat ändrade krav på synskärpa för högre behörighet och ändrade regler om högsta tillåtna dioptrital. Ingar Werkström Jurist, Trafikmedicinska rådet

9 Frågor och svar om trafikmedicin En fråga från en läkare som kommit in till Trafikmedicinska rådet redovisas nedan i något redigerad form. Frågan gäller muntligt körförbud vid enstaka krampanfall. Fråga från läkare: I Er bok Trafikmedicin framhålls under epilepsi. En omfattande studie från Storbritannien visade att personer med epilepsidiagnos hade samma totala olycksfrekvens som en kontrollpopulation. Däremot förelåg en något högre risk för svåra olyckor i epilepsigruppen. Vidare anges att diagnosen epilepsi bör ju inte heller sättas efter ett enstaka anfall. Från trafiksynpunkt måste man dock betrakta denna risk som väsentlig stegrad jämfört med normalbefolkningens årliga risk för epilepsi vilken ligger runt 0,4%. Vidare anges att redan efter debutanfallet finns alltså ett sakligt underlag för körförbud även om den medicinska diagnosen epilepsi inte ställts. På vissa håll praktiseras att personer som haft ett första krampanfall (OBS ej diagnos epilepsi) åläggs ett körförbud under sex månader. Jag undrar dels om läkare kan utfärda körförbud under sex månader och om det är Vägverkets bedömning att ett sådant förfarande är rimligt? Chefsläkare Lars Englunds svar: Det är inte så ovanligt att man har diverse hemsnickrade regler på olika kliniker runt om i landet när det gäller frågan om hur länge man måste avstå från bilkörning efter olika sjukdomstillstånd. Inte minst gäller detta epilepsi. Hur kollegorna på de olika klinikerna kommer fram till de olika antalen månader vet jag inte, men anar att det är en blandning av dålig kunskap om de lagregler som gäller och missriktad snällhet mot patienten. De gånger sådana ärenden kommer till myndigheternas kännedom blir förvirringen stor hos körkortsinnehavaren och man förvånar sig inte sällan över den okunnighet som behandlande läkare haft. När det gäller ett första epileptiskt anfall finns det idag ingen tydlig angivelse i själva föreskriftsparagrafen (8 kap. 8 i VVFS 1996:200) för körkort i grupp I (lägre behörighet), men praxis, som den också kommer till uttryck i boken Trafikmedicin är ett år. Om det handlar om ett typiskt epileptiskt anfall är min bedömning att muntligt körförbud under så lång tid är ett opraktiskt sätt att gå tillväga och lägger dessutom ett stort ansvar på den kliniker som väljer den vägen. En anmälan till länsstyrelsen enligt körkortslagen vore att rekommendera. Något stöd för ett muntligt körförbud under bara sex månader ser jag inte.

10 Statistik Återkallade körkort enligt 5 kap. 3 punkterna 7 och 8 under åren Antal återkallade körkort enligt 5 kap. 3 7 (sjukdom) i körkortslagen (1998:488) uppgick i mitten av 1990-talet till cirka per år. Sedan dess har antalet ökat för att sedan 2003 uppgått till cirka per år. En tydlig ökning kan ses efter 1995, vilken förmodligen till stor del beror på att Vägverket då informerade landets samtliga läkare om skyldigheten att anmäla patienter som vid undersökning visat sig vara uppenbart olämpliga att inneha körkort. Med tanke på att det i landet nu finns ca 5,8 miljoner personer, varav nästan 1,2 miljoner är äldre än 64 år, som innehar körkort borde antal återkallade körkort vara betydligt fler. Personer som fått körkortet återkallat enligt 5 kap. 3 8 (inte följt ett föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov) har under perioden ökat så gott som årligen från till ÅTERKALLADE KÖRKORT PÅ PUNKT 7 OCH 8 ÅREN Punkt 7 Punkt Källa: Trafikregistret 10

11 Återkallade körkort enligt punkt 7 efter ålder och kön år 2006 Cirka 83 procent av alla personer som under år 2006 fick körkortet återkallat på grund av sjukdom var män. Av diagrammet framgår tydligt att antalet män som får körkortet återkallat ökar kraftigt med stigande ålder, medan återkallelserna bland kvinnorna är mer jämnt fördelade efter ålder. En del av denna skillnad kan förklaras av att det är betydligt fler män än kvinnor som innehar körkort i högre åldrar, men det förklarar långtifrån allt. ÅTERKLLADE KÖRKORT ENLIGT PUNKT 7 EFTER ÅLDER OCH KÖN ÅR Män Kvinnor < Källa: Trafikregistret 11

12 Antal anmälningar av läkare per körkortshavare fördelade efter län år 2006 Diagrammet visar antalet anmälningar av läkare till länsstyrelsen av patienter som bedöms uppenbart olämpliga att inneha körkort. Det föreligger stora skillnader mellan de olika länen från 80 per körkortshavare i Dalarnas län till 0 i Uppsala och Blekinge län. (Skälet till att inga anmälningar finns i Uppsala och Blekinge län kan vara att eventuella anmälningar inte blivit registrerade i trafikregistret). Antalet anmälningar per körkortshavare för hela landet ligger på 35. ANMÄLAN LÄKARE PER KÖRKORTSHAVARE AB C D E F G H I K LM N O OM S T U W X Y Z AC BD Hela landet Källa: Trafikregistret Det totala antalet anmälningar från läkare som inkom till länsstyrelsen under år 2006 av patienter som bedömts uppenbart olämpliga att inneha körkort uppgick till personer. Drygt 80% av anmälningarna gällde män. Thomas Lekander, statistiker Vägverket Mariann Almgren, handläggare Trafikmedicinska rådet 12

13 Notiser Trafikmedicinskt Centrum i Lund Den 1 februari 2007 bildades Trafikmedicinskt Centrum i Lund (TMCL) som blir landets andra centrum för trafikmedicinska frågor. Bakom initiativet till ett kompetenscentrum för medicin och trafik står Vägverket Region Skåne, Insitutionen för kliniska vetenskaper i Lund och Lunds Tekniska Högskola. Syftet är att samla de kompetenser som redan finns inom medicin och trafik. De områden som man inledningsvis kommer att arbeta med är trötthet, balans, syn, kognition, demens, beroende, läkemedel och trauma. Trafikmedicinskt Centrum i Lund har tre viktiga funktioner: Kompetenscentrum för forskning och utveckling inom det trafikmedicinska området Utbildningsverksamhet inom det trafikmedicinska området Utveckla rådgivning och remisshantering för bedömning av medicinsk lämplighet i trafiken. Den 17 september 2007 anordnades ett symposium i Universitetssjukhusets aula för att belysa digniteten av trafikmedicin i ett samhällsperspektiv. Tyvärr hade ingen av rådets medlemmar möjlighet att delta. Konsultläkarkonferens 2008 Nästa konsultläkarkonferens för länsstyrelsernas konsultläkare och handläggare blir den mars 2008 i Stockholm. Boka in i almanackan redan nu! Riksstämman Stockholm 2007 Årets mässa går av stapeln den november 2007 i Älvsjö, Stockholm och temat på årets mässa är Livsstil, hälsa och Miljö. Antalet specialistområden kommer i år att bli fler än tidigare och det kommer att finnas möjlighet att göra enklare hälsotester. Trafikmedicinska rådet kommer att finnas i monter A12:50. Kom och testa dina kunskaper och svara på våra kluriga tipsfrågor på temat trafik och trafikmedicin. Catarina Lundberg, psykolog från Trafikmedicinskt Centrum i Huddinge, kommer också att medverka i vår monter någon timme per dag. Hon kommer att prata om och demonstera körkortsmedicinska kognitiva tester. Du är självklart välkommen om du bara vill diskutera något annat du funderat på, t.ex. läkares anmälningsskyldighet eller trafikmedicinska centrum. Välkommen till vår monter A12:50! 13

14 Ny vägmärkesförordning Den 1 juni 2007 trädde en ny vägmärkesförordning ikraft. Här kommer exempel på några nya vägmärken. Om du inte vet vad dessa vägmärken betyder så gå in på Vägverkets hemsida och läs mer under Lagar och Regler/Ny vägmärkesförordning. Nollvisionen Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är ett etiskt förhållningssätt men utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. I Nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige, vilket har fastställts genom ett beslut i riksdagen. Beslutet har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerhet. Trafiksäkerhetsarbetet i Nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem som utformar och dem som använder vägtransportsystemet. Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att 14

15 människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte kan undvikas helt. Den perfekta människan finns inte. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till allvarliga personskador. Efter 10 år med nollvisionen i Sverige har det internationella intresset allt mer ökat. Texten är hämtad från Vägverkets hemsida där det finns mer att läsa om Nollvisionen under länken Trafiksäkerhet. Presentation av Mariann Almgren Mariann har under några år enbart arbetat som chef för sektion Trafikant men är nu åter handläggare för trafikmedicinärenden på deltid. Här nedan presenterar sig Mariann. I början av 1990-talet, efter nästan 15 år som läkarsekreterare/kliniksassistent på Infektionskliniken vid Falu lasarett, kände jag ett behov av att få nya utmaningar. En annons i lokalpressen om lediga tjänster fångade mitt intresse. Trafiksäkerhetsverket sökte personal med kompetens från området medicinsk dokumentation för att ta hand om nya arbetsuppgifter, som verket hade tagit över från Socialstyrelsen. Arbetsuppgifterna verkade intressanta och jag måste ha gjort bra ifrån mig på intervjun eftersom jag fick jobbet. Den 1 februari 1990 började min bana som statstjänsteman inom området trafikmedicin och en helt ny värld öppnade sig. Spännande arbetsuppgifter, kunniga och engagerade arbetskamrater, kontakter med kollegor och klienter runt om i landet samt möjligheter till kompetensutveckling har gjort att jag inte ångrat bytet av arbetsgivare. Vägverket (som tog över arbetsuppgifterna 1993 när Trafiksäkerhetsverket lades ner) är en fantastisk arbetsgivare och trots att jag under alla år i olika omfattning hållit fast vid trafikmedicinen har jag haft möjlighet att pröva på andra arbetsuppgifter, t ex ledaruppgifter. Jag har också vidareutbildat mig och bl a gått kurs i trafiksäkerhet vid Högskolan Dalarna samt en trafikmedicinkurs vid Umeå universitet. Efter fyra år som sektionschef har jag nu återvänt till jobbet som handläggare av trafikmedicinärenden, åtminstone på deltid. Jag är också ställföreträdande chef för körkortssektionen där jag bl a har ett ansvar att driva utvecklingsfrågor. Jag har ett stort språkintresse och jag försöker att tillsammans med kollegorna i Trafikmedicinska rådet göra våra yttranden och beslut lätta att förstå, vilket inte alltid är enkelt. En av mina svaga sidor är att jag älskar att läsa, gärna på kvällarna och helst deckare, vilket gör att jag oftast inte är på jobbet förrän vid niotiden på morgonen (OBS! Flexramen sträcker sig fram till klockan nio!). Om ni vill kontakta mig (för att få boktips eller när det gäller körkortsärenden) är det därför ingen idé att försöka ringa före klockan nio. Å andra sidan är jag oftast kvar på jobbet lite längre på eftermiddagarna. 15

16 Trafikmedicin Trafikmedicinska rådet Handläggare Sarah Kers Birgitta Heed Elisabet Kandell-Eriksson Mariann Almgren Läkare Lars Englund, chefsläkare Bo Bjerre, överläkare Stina Stenback, överläkare Jonas Boëthius, legitimerad läkare Jurister Sven Hultman Margareta Lannermark Ögren Ingar Werkström Anna Formgren Bo Johansson (extern) Nästa nyhetsblad beräknas utkomma våren 2008 Vägverket Borlänge. Telefon Telefax Texttelefon