Förskolan Kompassen. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Relevanta dokument
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15. Hörnans förskola

Förskolan Tränset. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/2016

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Förskolan Brännan. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan

Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Förskolan Tränset. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013.

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Vår lokala likabehandlingsplan

Verksamhetsplan 2018

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 4, läsåret

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Verksamhetsplan

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Ingela Mellbin Förskolechef

Kvalitetsredovisning

Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Lokal verksamhetsplan

Tyck till om förskolans kvalitet!

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :32 1

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalitetsrapport Förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Sandgärdan. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLA - OMRÅDE C

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Arbetsplan Solängens förskola. Sara Lindh, förskolechef. Karlstads kommun

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Kvalitetsrapport - Hillareds förskola Juni Malin Berndtsson förskolechef

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), verksamhetsår

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lokal Verksamhetsplan. Läsåret Soltunets förskola. Nora kommun

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Älvdalens.

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Tillsyn av förskolan Gläntan Måbra Förskolor AB

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Transkript:

Förskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Sammanfattning Förskolan arbetar systematiskt och målmedvetet med ständiga förbättringar. De förbättringsområden som prioriterades föregående år har utvecklats i önskad riktning. Förskolans resultat på arbetet med barns lärande, lärandemiljön och utvecklingssamtal ligger två fem enheter över kommunens genomsnitt. Två områden ligger lägre än genomsnittet i, Trygghet och trivsel (en enhet) och Vardagskontakt med föräldrar fyra enheter. Övriga två områden har samma resultat som kommunens genomsnitt. Föräldraenkätens resultat är analyserat av föräldrarådet och av arbetslagen. Utifrån analys av föräldraenkäten och förskolans övriga dokumentation har två nya förbättringsområden identifierats. Föräldrasamverkan Rätt stöd i rätt tid Därutöver arbetar förskolan vidare med två av förbättringsområdena från föregående år Flerspråkighet och kulturell identitet Levande likabehandling Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Förutsättningar... 4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 4 Beslutade mål och förbättringsåtgärder... 7 Bilagor... 9 2 (12)

Inledning Organisation och ledning På finns tre storavdelningar som är indelade i två mindre avdelningar. På storavdelningen Pegasus finns avdelningarna Vingen och Manen, på Cassiopeja finns avdelningarna Solen och Havet och på Sirius finns avdelningarna Jupiter och Pluto. Förskolan arbetar åldersindelat i ett spårtänk för att på bästa sätt kunna anpassa miljöerna för barnens lärande och utveckling. De ena spåret har de yngsta barnen på Solen, de mellanstora på Havet och de äldsta på Pluto. Det andra spåret har de yngsta barnen på Vingen, de mellanstora på Manen och de äldsta på Jupiter. Personalen har ansvaret för överinskolning mellan avdelningar. Hösten 2014 hade 102 barn inskrivna. I januari 2015 skolades ytterligare fyra barn in. I Mars 2015 hade förskolan 108 barn inskrivna, 51 flickor och 55 pojkar. 7 av dessa hade deltidsverksamhet och övriga heltidsverksamhet. På fanns i mars sex barn med annat modersmål. Följande modersmål utöver svenska var persiska, amarinja, finska och rumänska. Mars 2015 Pegasus Sirius Cassiopeja Vingen Manen Jupiter Pluto Havet Solen Flickor 8 8 9 12 6 8 Pojkar 6 10 9 12 12 6 Totalt 14 18 21 21 18 14 Varav deltid 0 2 0 3 2 0 Annat modersmål 1 1 1 2 1 Förskolan öppettider har anpassats efter behoven. I år har det alltid varit öppet kl. 6.30 17.45. Öppettiden har vid behov utökats till 6.15 18.30. Förskolans ledningsgrupp består av fyra personer, förskolechef och en medarbetare från respektive storavdelning. Förskolans ledningsgrupp träffas varje vecka. Vid behov adjungeras specialpedagog, representant från städ eller kök. På förskolan finns ett antal ansvars och utvecklingsgrupper som har tydliga uppgifter att ansvara eller att utveckla. I år har grupperna varit Lärplatta i förskolan, lärande för hållbar utveckling, likabehandling, traditioner, personalplanering, schema, inköp och barnråd. Grupperna har haft mötestid på fredagar. En gång i månaden har vi haft APT möte för hela förskolan. En gång i månaden är det arbetslagsmöten på respektive storavdelning. Efter årsskiftet infördes reflektionstid, en timme varannan vecka, för arbetslagen på den lilla avdelningen. 3 (12)

Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan arbetar utifrån aktuella styrdokument. Som exempel kan nämnas Skollagen 2010:800, Läroplanen för förskolan 98 reviderad 2010, Konventionen för barns rättigheter, huvudmannens genomförande plan för förskolan och grundskola och s arbetsplan (Kapen). Kapen upprättas varje höst utifrån de gemensamma förbättringsområden som identifierats. Barns trygghet, lärande och utveckling är i fokus när arbetar med att systematiskt höja kvaliteten på verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet pågår ständigt och löpande. Alla dokumenterar barnens lärande och utveckling med stöd av MUL (min utveckling och lärande) och TRAS (tidig registrering av barns språkutveckling). Dokumentationen syftar till att utveckla verksamheten för att bättre stödja barnets utveckling och lärande. Avdelningarna planerar upp, utvärderar och analyserar sitt resultat med stöd av Lotusschema som tydligt visar kopplingar till läroplanens mål för förskolan. För de områden inom verksamheten som behöver förbättras tas ny planeringar fram. I år har arbetslagen även gjort självskattning kopplat till läroplanens områden Normer, värden och inflytande samt Hem och förskola. Skolverkets självskattningsverktyg BRUK har då använts. Vårdnadshavarna har bedömt verksamheten i huvudmannens föräldraenkät. Se bilaga 1. Resultatet på föräldraenkäten har under våren analyserats av arbetslagen och av föräldrarådet. Ledningsgruppen gjorde en helhetsbedömning av de utvärderingar som genomförts och identifierade de svagheter där det behövde göras en fördjupad analys. Se bilaga 2. All personal deltog på utvärderingsdagen i tvärgrupper och granskade husets svagheter utifrån förutsättningar och processer i relation till resultat för att identifiera det påverkbara som behöver förbättras. Ledningsgruppen samlades åter en dag i juni och formulerade då förskolans förbättringsområden med stöd av den samlade analysen. Förutsättningar Förskolan ligger på Tavleliden med närhet till skogen och Nydalasjön. öppnade hösten 2009 i nya ändamålsenliga lokaler, med ny utrustning och med en fantastisk utemiljö. Kollektivtrafik saknas. På varje avdelning är grundbemanningen tre årstjänster varav ca 10 20 % kan användas för att möta barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har under våren haft extraresurs på två avdelningar. På har det i år arbetat i genomsnitt 21 personer varav två har arbetat på vikariat. Omräknat i årstjänst har det varit 19,2 årstjänster. Tre personer har varit föräldralediga. Alla med tillsvidareanställning har adekvat utbildning. Av de som var i tjänst mars 2015 var 17 kvinnor och fyra män. 14 personer var förskollärare, sex utbildade barnskötare varav en även har en lärarexamen och en utbildad lärare som är anställd som barnskötare. Förskolan har därutöver en specialpedagog som arbetar 30 %. En förskolechef har arbetat heltid med ansvar för denna förskola och ytterligare en till förskola med fyra avdelningar, samanlagt har förskolechefen haft personalansvar för 38 medarbetare borträknat de personer som plockas in på korta vikariat. Sjukfrånvaron ligger i år under målvärde (5,1 målvärde 7). Ingen har varit långtidssjukskriven. 4 (12)

På förskolan finns en personalplaneringsgrupp (PPG) som varje morgon ser över det aktuella personalbehovet. I första hand hjälps personalen åt inom huset för att klara korttidsfrånvaro. När det varit hög frånvaro har PPG i första hand vänt sig till kommunens bemanningscentrum. Där har det inte alltid funnits vikarier tillgängliga, vilket gjort att personalen periodvis haft mycket hög arbetsbelastning. Förskolan har kompetensutvecklat all personal fyra eftermiddagar. Innehållet har bland annat varit, kommunens värdegrund MÖTS (medborgarskap, öppenhet, tillit och ständiga förbättringar), Framgångsfaktorer i förskolan och Normen i ögat. Därutöver har pedagoger tagit del av Naturskolans nätverksträffar och metodfestivalen samt gjort studiebesök på Förskolan Hedlunda. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse s förskola ser det som en styrka att allt arbete på förskolan har fokus på barnet och barnens bästa. Att våra förutsättningar och processer är tydligt vägledda och kopplade till styrdokumenten. Att verksamheten utgår från barnet behov av trygghet, lärande och utveckling, även det med vägledning av styrdokumenten. Svaghet ser vi det som när våra förutsättningar och processer inte är stödjande för barns trygghet, lärande och utveckling. Bedömningen nedan är en sammanfattning av den samlade analys som genomförts utifrån den process som beskrivs under stycket systematiskt kvalitetsarbete på sidan 1. Den samlade bedömningen är illustrerad i matrisen som finns i bilaga 1. Resultatet från föräldraenkäten redovisas i bilaga 2. Även enkätens resultat har vägts in i bedömnings matris och beskrivs nedan. Bedömning av förskolans förutsättningar Förskolans styrka är att den har utbildad personal med erfarenhet. Den inre organisationen är utvecklad med tydliga uppdrag och förutsättningar för ansvar och utvecklingsgrupper. Förskolans utvecklingsområden har varit gemensamt prioriterade och i fokus för alla. Förskolans goda kvalitet består i att det finns ett gemensamt årshjul och att gemensamma möten har tydlig struktur och fokus. Kollegialt lärande har prioriterats som kompetensutveckling istället för individuellt riktade insatser. Den gemensamma arbetsmiljön har vi arbetat med tillsammans. En svaghet är att det periodvis har varit hög frånvaro och svårt att få tag i vikarier. Det är inte tydligt för alla hur förskolans dokumentation är kopplad till det systematiska kvalitetsarbetet. Kopplingen mellan förskolans arbete och vetenskap och beprövad erfarenhet är otydlig. 5 (12)

Bedömning av förskolans arbetsprocesser Den sammanfattande bedömningen av förskolans arbetsprocesser är att de håller en god kvalitet. Resultatet i föräldraenkäten och det goda resultatet av arbetslagens arbete med de prioriterade utvecklingsområdena ligger till grund för bedömningen. Nedan en kort kommentar till resultatet i föräldraenkäten och en bedömning av förskolans utvecklingsarbeten. Trygghet och trivsel Området som helhet visar att förskolan håller en likvärdig kvalitet som genomsnittet i Umeå kommun. På områdena trygghet, trivsel och att barnet blir respekterat ligger förskolan högre än kommunens genomsnitt. Området lugn och ro, och då för gruppen äldre pojkar, är det område som drar ner förskolans totala resultat. Pedagogernas analys av resultatet är att vi behöver bli tydligare med hur vi arbetar med lugn och ro, hur vi arbetar sidvis och i storgrupp. Kommunikationen till vårdnadshavare behöver utvecklas. Föräldrarådets analys av det goda resultatet är att förskolan arbetar mycket med värdegrundsarbetet. De menar att det visar sig genom att barnen bryr sig om varandra. Skillnaden mellan kön menar föräldrarådet skulle kunna vara slumpen eller att det finns olika förväntningar beroende på kön. Lärandemiljö Området som helhet ligger förskolan 2 enheter över s genomsnitt. Föräldrarådets analys av det goda resultatet beror på att pedagogernas arbete med att ständigt förändra och utveckla lärmiljön. På området Naturen, kulturlivet och samhällets nyttjande skiljer sig förskolans resultat åt mellan åldersgrupperna. Förskolans långa avstånd och bristande kollektivtrafik kan vara en orsak till att barn 1 3 år ligger 21 enheter lägre än kommunens genomsnitt på det området. Det aktiva arbetet med att förändra i lärmiljön och att stimulerar barnens lust till lärande är de områden som bidrar mest till det goda resultatet. Självständighet och självtillit Förskolan har samma resultat som genomsnittet i. Förskolans medvetna arbete med stöd till barnens utveckling bedöms vara orsaken till det goda resultatet. Som exempel kan nämnas förskolans arbete med temat jag, du och vi tillsammans, veckans kompis, bildstöd vi påklädning. Lärande Arbetet med lärande håller en god kvalitet på gränsen till mycket god. Förskolans resultat på området som helhet är 5 enheter bättre än kommunens genomsnitt. En förklaring till det goda resultatet är förskolans förmåga att kraftsamla kring gemensamt identifierade utvecklingsområden. Förskolan hade inför året fokus på arbetet med Utmärkelsen hållbar skola och att utveckla sitt stöd i arbetet med flerspråkighet och kulturell identitet. Båda områdena Intresse för hållbar utveckling och Kulturell identitet och modersmålet ligger 6 (12)

10 enheter högre än s genomsnitt. Förskolan har i år fått skolverkets Utmärkelse för hållbar skola. Det område som ligger 4 enheter lägre än kommunen är Talspråk, kommunikation och argumentation. Förskolan arbetar med TRAS (tidig registrering av språklig utveckling) och har en specialpedagog med fördjupad kompetens inom området Tal och språk. I pedagogernas utvärdering av det specialpedagogiska stödet framgår det att de inte varit medvetna om specialpedagogens kompetens och därför inte frågat efter den. Arbetet med TRAS har kommit igång men inte alltid resulterat i att verksamheten förändrats för att möta områden som barn behöver stöd i för att utveckla. Inflytande och ansvar Förskolan har god kvalitet på området och samma resultat som genomsnittet i Umeå kommun. I relation till skolområdet ligger förskolan 4 enheter lägre. De områden som ligger lågt och främst för baren är Tar tillvara önskemål, idéer och synpunkter samt Uppmuntra att ta ansvar för egna handlingar. Pedagogerna bedömer att deras arbete med barnens informella inflytande och uppmuntran till att ta ansvar för egen handling inte är dokumenterat och kommunicerat på ett tydligt sätt. Vardagskontakter med föräldrar Förskolans resultat på området som helhet är 4 enheter lägre än. Resultatet på detta område analyserades av föräldrarådet och av arbetslaget. Föräldrarådet lyfter att behovet av informationen och vad som bedöms vara viktig information kan skilja sig beroende på barnens ålder. Svårigheten att få information vid lämning och hämtning menade de kunde bero på att många barn hämtas och lämnas samtidigt och pedagogerna då kunde ha svårt att lämna information. Pedagogernas analys handlade om att inte räcka till när många barn hämtas samtidigt, att överföringen till pedagogerna som jobbar sent är begränsad och att förväntningar mellan hem och förskola inte är tydligt kommunicerat. Utvecklingssamtal Kvaliteten på utvecklingssamtalen bedömer föräldrarna i enkäten som god. Den ligger 3 enheter över. Tydliga rutiner och dokumentation är en förklaring till det goda resultatet. Beslutade mål och förbättringsåtgärder För att öka förskolans yttre kvalitet är det fyra områden som förskolan har prioriterat att utveckla det kommande verksamhetsåret Normer och värden Levande likabehandlingsarbete - Förskolan behöver arbeta mer normkritiskt och systematiskt med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan har påbörjat att utveckla sitt arbete för likabehandling under föregående år och förskolans värdegrundsarbete uppskattas högt av vårdnadshavare. En bra grund finns att arbeta vidare utifrån. 7 (12)

Barns lärande Flerspråkighet och kulturell identitet - Förskolans arbete med flerspråkighet och kulturell identitet har utvecklats under innevarande år. Det är ändå viktigt att även i år ha fokus på det området så att förskolan upparbetar rutiner för att på bästa sätt tillvarata kompetensen hos Umeå kommuns kompetenscentrum för flerspråkighet, så att förskolan på bästa sätt kan arbetar med att stödja flerspråkighet och kulturell identitet. Rätt stöd i rätt tid - Förskolan behöver förbättra sitt arbete med att på bästa sätt tillvarata specialpedagogens kompetens inom bland annat området tal, språk och kommunikation. Nya rutiner behöver utvecklas för att säkerställa att barnen får likvärdig verksamhet och rätt stöd i rätt tid. Hem och förskola Föräldrasamverkan ska utvecklas med bättre information och med tydligare möjligheter för vårdnadshavarers inflytande. - Föräldrar och personal har identifierat att kommunikationen dem emellan är ett område som behöver utvecklas. Förskolan inför dessutom två nya system för kommunikation som ska implementeras, Lärum och Tempus. 2015-09-15 Förskolechef Katarina Markström katarina.markstrom.2@umea.se, 090-16 36 80 8 (12)

FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSPROCESSER MÅLUPPFYLLELSE Bilagor Bilaga 1 Förskolans kvalitet och måluppfyllelse BEDÖMNINGSSCHEMA Lå 2014-15 Ej påverkbara Påverkbara.. STYRKOR = MYCKET TILLFREDS- STÄLLANDE x GOD KVALITET TILLFREDS- STÄLLANDE SVAGHETER = EJ TILLFREDS- STÄLLANDE på kort sikt (1 år) på längre sikt Trygghet och trivsel Lärandemiljö Självständighet och självtillit Lärande Inflytande och ansvar Vardagskontakter med föräldrar x Utvecklingssamtal x Likvärdig utbildning 9 (12)

Bilaga 2 Resultat föräldraenkäten 2015 Svarsfrekvens 95,3%, 101 svar av 106 Sammanfattning Tabell 1 - Kvalitet i utbildningen (%) Trygghet och trivsel 93 88 92 87 89 89 90 100 80 Lärandemiljö 84 94 91 90 91 90 89 100 83 Självständighet och självtillit 83 86 85 85 85 86 85 100 60 Lärande 70 88 82 83 82 77 77 99 48 Inflytande och ansvar 69 79 77 75 76 79 76 97 41 Vardagskontakter med föräldrar 86 83 85 84 84 87 88 100 72 Utvecklingssamtal 84 79 80 81 81 79 78 100 60 Medelvärde 81 85 84 84 84 84 83 99 65 Kvalitetsområden Tabell 2 - Trygghet och trivsel (%) Ditt barns trygghet 100 94 100 93 96 95 96 100 86 Ditt barns trivsel 100 99 98 100 99 98 98 100 93 Ditt barns möjlighet till lugn och ro 74 64 72 64 67 65 73 100 51 Barnet blir respekterat 97 94 98 93 95 96 94 100 81 Medelvärde 93 88 92 87 89 89 90 100 80 Kommentar: Samtliga tabeller redovisar de positiva svarsalternativen. Max och Min är de högsta och lägsta resultat för en förskola i undersökningen. SO = Förskolans skolområde. UK =. 10 (12)

Tabell 3 - Lärandemiljö (%) Stimulerar till nyfikenhet och lust att lära 90 96 93 95 94 94 93 100 69 Stimulerande innemiljö 97 99 100 96 98 92 91 100 85 Stimulerande utemiljö 84 89 89 85 87 89 86 100 78 Naturen, kulturlivet och samhället nyttjas 65 91 80 85 83 85 86 100 71 Medelvärde 84 94 91 90 91 90 89 100 83 Tabell 4 - Självständighet och självtillit (%) Ger ditt barn bekräftelse/beröm 74 76 76 75 75 79 81 100 56 Ger ditt barn stimulans och utmaningar 84 90 91 85 88 87 85 100 63 Ger ditt barn stöd för utveckling 87 83 85 84 84 86 85 100 56 Uppmuntrar till samspel/samarbete 87 94 89 95 92 90 88 100 69 Stödjer självständighet/tillit till egen förmåga 84 89 85 89 87 86 83 100 56 Medelvärde 83 86 85 85 85 86 85 100 60 Tabell 5 - Lärande (%) Talspråk, kommunikation och argumentation 81 81 83 80 81 84 85 100 56 Motorik 84 94 93 89 91 93 92 100 63 Skapande förmåga 87 96 100 87 93 90 88 100 44 Matematiskt tänkande 45 84 72 73 72 72 72 100 31 Förmåga att bygga och konstruera 77 97 89 93 91 85 86 100 63 Intresse för natur och hållbar utveckling 61 93 78 87 83 74 73 100 49 Kulturell identitet och modersmålet 48 70 59 67 63 48 53 100 31 Identitet/intressen utan begränsningar i kön 74 86 80 84 82 70 68 100 38 Medelvärde 70 88 82 83 82 77 77 99 48 11 (12)

Tabell 6 - Inflytande och ansvar (%) Uppmuntrar till inflytande och delaktighet 71 89 83 84 83 83 79 100 56 Tar tillvara önskemål, idéer och synpunkter 58 77 76 67 71 76 71 92 31 Stimulerar till att ta egna initiativ 77 73 74 75 74 77 76 100 31 Uppmuntrar att ta ansvar för egna handlingar 68 77 74 75 74 78 79 100 44 Medelvärde 69 79 77 75 76 79 76 97 41 Tabell 7 - Vardagskontakter med föräldrar (%) Bemötande vid lämning/hämtning 87 87 83 91 87 91 93 100 81 Ger möjlighet till frågor/önskemål/synpunkter 94 89 93 87 90 94 94 100 82 Ger möjlighet till delaktighet/inflytande 84 81 91 75 82 87 85 100 64 Ger information om hur ditt barn har det 87 84 83 87 85 91 91 100 75 Ger information om kvalitet i ped. verksamhet 77 76 75 78 76 73 76 100 48 Medelvärde 86 83 85 84 84 87 88 100 72 Tabell 8 - Utvecklingssamtal (%) Information om barnets utveckling/lärande 90 83 85 85 85 86 84 100 69 Innehållet i utvecklingssamtalen är meningsfulla 90 89 87 91 89 84 82 100 67 Det som bestämts genomförs/följs upp 71 66 67 67 67 66 67 100 43 Medelvärde 84 79 80 81 81 79 78 100 60 12 (12)