1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-10-16 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen september 2012
2 (6) Ekonomi Landstinget beräknar efter augusti månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 172 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 71 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 101 172 71 Verks intäkter 9 070 9 274 204 Personalkostnader -6 102-6 039 63 Övr kostn (inkl avskr) -10 892-11 170-278 Nettokostnad -7 924-7 935-11 Skatteintäkter 6 797 6 862 65 Generella statsbidrag & utjämning 1 393 1 361-32 Övrigt -165-115 49 Finansiering 8 025 8 107 82 Prognosen är en försämring med 29 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Det som har påverkat prognosen negativt är minskade skatteintäkter till följd av överskattad skattunderlagsutveckling vid tidigare prognoser. Det som påverkat prognosen positivt är förbättrade prognoser från Primärvården och Folktandvården. Landstingets nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen ligger nu på 3,2 procent (exklusive skatteväxlingseffekt för kollektivtrafik, AFA-försäkring och diverse reavinster vid försäljningar som är jämförelsestörande poster). Detta är en förbättring jämfört med föregående månad då nettokostnadsutvecklingen var 3,3 procent. Anledningen till att nettokostnaden har förbättrats trots att årsprognosen har försämrats beror på att det är minskade skatteintäkter som har påverkat prognosen negativt och dessa påverkar inte nettokostnaden. År 2011 var nettokostnadsutvecklingen 4,0 procent. Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 95 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 3 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Förvaltningar Prog jmf Förändring jmf under PS, mnkr budget föreg prog AS -102 0 LE -9 0 PV -6 +2 HoH -1 0 FTV +1 +1 LSU +18 0 LRC +4 0 Summa -95 +3 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar ett underskott mot budget på 102 miljoner kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Huvudorsakerna till Akademiskas totala underskott mot budget beror främst på att riks- och regionintäkterna ser ut att bli 44 miljoner kronor sämre än budgeterat, återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år 2011 på 32 miljoner kronor och ökningen av omkostnader som är operationsrelaterade. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett underskott mot budget med 9 miljoner kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Avvikelsen mot budget förklaras av höga kostnader för inhyrd personal, intäktsbortfall för målrelaterad ersättning samt minskat antal röntgenundersökningar. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 27 miljoner kronor. Prognosen är 6 miljoner kronor sämre än budget. Prognosen är en förbättring jämfört med föregående prognos med 2 miljoner kronor, vilket hänför sig till den anslagsfinansierade verksamheten. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 1 miljon kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader.
3 (6) Folktandvården Folktandvården lämnar en prognos på 6 miljoner kronor vilket är en förbättring med 1 miljon kronor jämfört mot budget och även mot föregående prognos. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på 2 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor bättre än budget 2012. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månadsrapport. Avvikelsen mot budget kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Landstingets resurscentrum Prognosen 2012 för Landstingets resurscentrum visar ett resultat på plus 4 miljoner kronor. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Överenskommen volym omfattar ej de extrasatsningar som beslutats våren 2012 som utgör 4 procent för Lasarettet och mindre än en procent för Akademiska. Lasarettet i Enköping Lasarettet ligger liksom tidigare under året över den periodiserade beställningen, vilket är förväntat eftersom extrasatsningarna inom koloskopi- och protesområdena inte ligger med i den periodiserade beställningen. Sammantagna DRG-poängen för öppen och sluten vård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger 4,6 procent över grundbeställningen. Den stora avvikelsen inom MDC-gruppen, som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser visar tydligt att extrasatsningarna inom protesområdet fortsätter att ge effekt på lasarettet. Den relativt stora negativa avvikelsen inom MDC lever, gallvägar och bukspott förklaras av att använd periodisering av beställningen inte passar för denna vård. Produktion Diagram 1: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-sep 2012 inom de största MDC-grupperna 25,0 20,0 20,6 Procentuell avvikelse 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 4,6-0,3 4,9 1-0,54 12,8 2,9 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -10,0-8,8-15,0 De stora MDC-grupperna
4 (6) Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset ligger totalt något över den överenskomna produktionsvolymen. Sjukhuset bedömer att de ska komma upp i en procents överproduktion vid årets slut vilket motsvarar deras del av den extra kömiljardsatsningen. Avvikelserna för nervsystemet och graviditet och förlossningar förklaras av att använd periodisering inte passar för dessa grupper. Produktionen inom muskler, skelett och bindväv, där ortopedin redovisas, ligger marginellt under grundbeställningen. Slutenvården inom riks- och region fortsätter att minska i förhållande till föregående år. För både C-län och riks- och regionvården ökar den elektiva vården (planerad vård). Ökningarna är störst inom öppenvården (läkarbesök och dagsjukvård). Diagram 2: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-sep 2012 för de största MDC-grupperna 6,0 5,2 Procentuell avvikelse 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0 0,4-1,9-2,2-1,6-1,2-0,8 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -6,0-5,6-8,0 De stora MDC-grupperna Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,7 procent jämfört med 2011. I september betalades retroaktiv lön och ny lön ut för bland annat Vision och Upplands allmänna läkarförening, vilket förklarar ökningen av timlönekostnaden jämfört med efter augusti. I löneöversyn 2012 återstår utbetalning av retroaktiv lön och ny lön för yrkesgrupperna lärare och skolledare. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är 7 954 och det är en ökning med 166 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med september i år med samma period i fjol. Ökningen motsvarar 2,1 procent. Kollektivtrafikförvaltningen, KTF har tillkommit 2012 med ett genomsnittligt antal årsarbetare på 58 till och med september. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras till 65 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet i Enköping och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Jämfört med 2011 prognostiserar Akademiska en minskning av kostnaderna i år. Enligt Akademiskas månadsrapport uppskattas minskningen motsvara 2 årsarbetare hittills i år. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor och en åtgärd har varit att utöka antalet ST-block. Målet för psykiatridivisionen är att hösten 2013 vara fullt bemannad. Vid Lasarettet i Enköping motsvarar inhyrd personal cirka åtta årsarbetare per månad. Det är en ökning och beror bland annat på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Vid Primärvården ökar kostnaderna för inhyrd personal då det är ett fortsatt besvärligt rekryteringsläge när det gäller specialister inom allmänmedicin. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter september 4,4 procent vilket är något lägre än helår 2011. Landstingets mål 2012 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 pro-
5 (6) cent. Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för 2010-2012. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer ligger kvar på 2,5 procent och är i stort oförändrad jämfört med 2011. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på 1,2 procent och är på samma nivå som 2011, efter att ha legat betydligt högre under våren på grund av influensa och vinterkräksjuka. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 39 miljoner kronor efter september och det är 3,1 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 8,6 procent. Diagram 3: Utvecklingen av total sjukfrånvaro 2010-2012 Uppföljning total sjukfrånvaro 2012, LUL mål 4,5 % Procent 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År 2012
6 (6) Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr 201101-201109 201201-201209 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS 490 740 2 539 792 664 560 3 369 171 3 383 385 14 214 Riks-/regionsjukvård 1 277 828 1 332 897 1 821 460 1 976 342 1 925 511-50 831 Patientavgifter sjukvård 86 556 97 100 117 854 141 567 137 568-3 999 Patientavgifter tandvård 210 359 269 129 285 509 380 989 381 489 500 Trafikintäkter 0 473 914 0 661 468 652 600-8 868 Övriga intäkter 1 815 135 1 937 696 2 442 502 2 540 881 2 793 325 252 444 Verksamhetens intäkter 3 880 618 6 650 528 5 331 886 9 070 417 9 273 878 203 461 Lönekostnader läkare -1 046 151-1 105 177-1 422 789-1 539 011-1 509 211 29 800 Lönekostnader övrig personal -2 594 827-2 706 128-3 640 606-3 882 779-3 834 870 47 909 Övriga personalkostnader -211 473-243 995-676 844-680 369-695 106-14 738 Verksamhetens personalkostnader -3 852 451-4 055 299-5 740 240-6 102 158-6 039 187 62 971 Inhyrd personal -42 645-50 265-64 306-30 127-68 139-38 011 Köpt vård -1 071 825-3 034 583-1 455 706-4 202 377-4 296 312-93 935 Läkemedel -722 866-898 344-1 070 829-995 636-1 009 790-14 154 Medicinsk service -149 458-167 150-213 485-200 429-234 094-33 664 Köpt tandteknik och tandvård -58 155-113 037-86 885-165 810-165 810 0 Medicinskt material -389 916-414 674-567 789-540 980-596 424-55 444 Hyror -580 402-612 062-783 530-858 471-854 110 4 361 Trafikkostnader 0-883 717 0-1 122 904-1 156 700-33 796 Övriga kostnader -1 736 387-1 649 606-2 416 090-2 372 985-2 407 933-34 948 Verksamhetens övriga kostnader -4 751 654-7 823 438-6 658 618-10 489 721-10 789 311-299 591 Avskrivningar/nedskrivningar -318 062-309 384-390 373-402 070-380 628 21 442 Avskrivningar/nedskrivningar -318 062-309 384-390 373-402 070-380 628 21 442 VERKS. NETTOKOSTNAD -5 041 548-5 537 593-7 457 345-7 923 532-7 935 249-11 716 Skatteintäkter 4 605 215 5 072 373 6 305 364 6 797 000 6 862 018 65 018 Generella statsbidrag/utjämning 901 446 893 945 1 384 087 1 393 000 1 361 352-31 648 Finansiell nettokostnad 11 590 38 902-347 571-166 141-117 227 48 914 Landstingsanslag 0 0 0-347 -347 0 Fast ersättning från HSS 0 0 0-1 206-875 331 Övrig finansiering 0 0 0 2 308 2 786 478 Finansiering 5 518 251 6 005 220 7 341 880 8 024 615 8 107 707 83 092 PERIODENS RESULTAT 476 703 467 627-115 465 101 082 172 458 71 376 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar -300 764-757 376-491 751-1 035 500-720 908 314 592 Investeringar i immateriella och -3 674-23 084-4 580-5 100-33 450-28 350 investeringar i utrustning -106 507-214 042-160 703-360 803-236 465 124 338 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 Not Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget 2012 Nettokostn prognos 2012 Förgående prognos 2012 Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr 2011 2012 2012 Hälso och sjukvårdsstyrelsen -2 324 513-4 303 126-4 348 384 362 1 000 1 000 1 000 Akademiska sjukhuset -3 607 240-1 957 163-2 023 969-189 703-100 000-202 000-202 000 Lasarettet i Enköping -290 760-86 454-92 854-2 913 0-8 500-8 500 Primärvården -207 600-192 046-197 500-11 341 33 000 27 000 25 000 Habilitering och hjälpmedel -175 824-171 256-172 597-105 0-1 000-1 000 Folktandvården -99 759-44 932-43 932 21 310 4 896 5 896 4 896 Summa hälso och sjukvård -6 705 696-6 754 977-6 879 236-182 390-61 104-177 604-180 604 Kulturnämnden, Kultur i länet -81 640-84 513-83 823 1 462 0 690 690 Varuförsörjningsnämnden 786 0-300 882 0-300 -500 Landstingsservice 153 910 151 275 178 443-15 330-19 815-2 033-2 016 Kollektivtrafikförvaltningen - -584 009-594 500-0 -10 400-10 400 Landstingets resurscentrum - -68 452-65 524-0 4 228 4 228 Centrala funktioner -574 759-324 859-345 859 776 0-20 000-19 550 Summa förvaltningar, nämnd och styrelse -7 207 399-7 665 535-7 790 799-194 600-80 919-205 419-208 152 Finansförvaltningen -249 946-258 000-144 449 79 135 182 000 377 877 409 640 Summa Landstinget i Uppsala län -7 457 345-7 923 535-7 935 249-115 465 101 081 172 458 201 488
Ärende 130. 2012-10-24 Dnr PS 2011-0001 Landstingets ledningskontor Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas ekonomirapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att: föreslå landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att ändra budgetmålet för Akademiska sjukhuset år 2013 från 0 till -100 mnkr. under förutsättning att landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige beslutar enligt ovan att Akademiska sjukhuset kan använda även år 2014 för att skapa balans i sjukhusets ekonomi uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till produktionsstyrelsen resten av år 2012 löpande redovisa status i sjukhusets budgetarbete uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till produktionsstyrelsens sammanträde i november skriftligt redovisa strategin för att reducera personalkostnaderna att delge landstingsstyrelsen detta beslut till sammanträdet i oktober omedelbart justera besluten i detta ärende Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med ekonomirapporter per den sista september 2012. De förvaltningar som prognostiserar negativt utfall relativt budgetmål är, i likhet med delårsrapporten, främst Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Produktionsstyrelsen har sedan tidigare meddelat landstingsstyrelsen att dessa förvaltningar inte förväntas klara sina budgetmål och föreslagit budgetjusteringar. Även Habilitering och hjälpmedel prognostiserar ett mindre underskott till följd av oplanerade kostnadsökningar för hjälpmedel. Primärvården har i den senaste rapporten förbättrat sin prognos med två mnkr. De övriga av de ovan nämnda förvaltningarna har i sina senaste månadsrapporter lämnat oförändrade prognoser. Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 pg 72173-8 bg 230-0168 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (4) Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar en prognos som är 102 mnkr sämre än budget, dvs. oförändrat i förhållande till delårsrapporten. Enligt den produktionsuppföljning som lämnats från sjukhuset och enligt den särskilda köuppföljningen, ligger sjukhusets produktion i linje med den utökade beställningen (dvs. inklusive den extra beställning som ges av kökortningssatsningar). Trots detta förväntas inte landstinget under 2012 komma tillrätta med köerna till första besök och behandling utifrån kömiljardens och vårdgarantins gränser. I den senaste kvartalsrapporten avseende kostnadsanpassningsprogrammet presenterar sjukhuset en prognos som innebär att 152 av de 189 mnkr som produktionsstyrelsen fastställde i juni bedöms klaras 2012. Prognosen innebär en negativ avvikelse på 37 mnkr för kostnadsanpassningsprogrammet t.o.m. årsskiftet 2012/2013. Beträffande personalkostnaderna förutsätter denna prognos att den eftersläpning som föreligger per september månad, hämtas hem under årets sista månader. Åtgärder för att klara sjukhusets ekonomi Produktionsstyrelsen har i flera ärenden under hösten 2011 och våren 2012 beslutat om förutsättningar för det kostnadsanpassningsarbete som Akademiska sjukhuset behöver genomföra. Kostnadsanpassningsprogrammet fastställdes ursprungligen i mars och ambitionen var att sänka sjukhusets nettokostnader med 350 mnkr till utgången av 2013 för att skapa balans. Programmet hade initialt ett relativt stort fokus på att klara anpassningen genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. Sjukhusdirektören var tydlig med att denna inriktning skulle kunna omprövas med kort varsel om den efter årets första tertialrapport skulle visa sig för optimistisk. En ny inriktning antogs också av produktionsstyrelsen i juni. Den nya strategin innebar att en betydligt större del av anpassningarna skulle klaras genom kostnadsreduktion och då främst genom lägre personalkostnader. Samtidigt tonades förhoppningarna ner avseende hur mycket som kunde klaras genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. I sjukhusets rapportering har fram till delårsrapporten (produktionsstyrelsen i september) bedömningarna pekat emot att sjukhuset ligger i nivå med den kostnadssänkningstakt som krävs för att klara kostnadsanpassningsprogrammet 2013. Vid detta rapporteringstillfälle (d.v.s. på själva styrelsemötet i september) blev det dock uppenbart att sjukhuset ännu inte i tillräcklig grad lyckats få genomslag för åtgärderna ute i verksamheten. Det framstår som att krismedvetandet inte fått fotfäste genom hela organisationen. Detta innebär i sin tur att det nu bedöms som förknippat med stora svårigheter att klara kostnadsanpassningsprogrammet fullt ut 2013. Produktionsstyrelsen har hela tiden haft ambitionen att skarpa åtgärder ska komma fram i god tid för att kunna genomföras utan alltför dramatiska effekter i verksamheten. Besluten i styrelsen i december 2011, under våren 2012 och i juni 2012 är exempel på detta. Både i mars och i juni 2012 har styrelsen beslutat om åtgärdsplaner utifrån förslag från sjukhusdirektören för att klara kostnadsanpassningarna. När det nu blir tydligt att dessa planer ännu inte i tillräcklig grad inneburit skarpa åtgärder på och inom sjukhusets divisioner, blir följden att åtgärderna måste realiseras på (för) kort tid.
3 (4) Sjukhusledningens bedömning i mitten av oktober är att nettokostnaderna behöver sänkas med knappt 350 mnkr 2013. Nuläge, bedömning av möjligheterna att klara ekonomin och förslag Sjukhuset har lämnat en oförändrad prognos vilket innebär ett underskott mot budget på 102 mnkr. Bedömningen är sjukhusets utfall 2012 kommer att hamna ungefär på denna nivå. Som redovisats ovan har Akademiska sjukhuset nyligen gjort bedömningen att nettokostnaderna behöver sänkas med 350 mnkr nästa år. Med denna utgångspunkt bedrivs för närvarande ett budgetarbete som involverar verksamheterna. Budgetarbetet innebär dels att överföra försenade aktiviteter från 2012-års program till 2013 dels om att åstadkomma skarpa åtgärder som ännu inte funnits på divisions- och verksamhetsnivå. Det nu återstår lite drygt två månader av 2012. Ännu har inga påtagliga effekter kunnat uppvisas avseende personalkostnadssänkning. Med tanke på den eftersläpning som finns mellan verkställighet och faktisk effekt avseende personalkostnader så är bedömningen att sjukhuset inte kommer klara 0-resultat år 2013. För att ett 0-resultat ska kunna klaras krävs att ett klart högre belopp än de bedömda 350 mnkr sparas under 2013. Redan att spara 350 mnkr är mycket på den tid som nu står till buds. Erfarenhetsmässigt är det visserligen möjligt att sänka kostnader påtagligt på kort tid. Däremot blir denna typ av besparingar sällan varaktiga. Många som försökt är efter några år tillbaka i samma eller högre kostnadsläge än det man utgick ifrån. Det som långsiktigt ger effekt är t.ex. att upphöra att göra viss verksamhet som inte heller skapar kostnader i något annat led i sjukvårdssystemet. I övrigt är det kostnadssänkningar i form av effektivisering som ger varaktiga effekter. Detta kan handla om att genom bättre arbetsuppläggning, bättre samordning, bättre schemaläggning, effektivare processer etc kunna utföra oförändrad vård men med mindre resurser. Det som i detta läge kan förordas är att skapa realism i kostnadssänkningsarbetet genom att tillåta att det förverkligas under en längre period än till slutet av år 2013. Förslaget är därför att: 1. Att utsträcka tiden som står till buds så att även år 2014 kan användas. 2. Att Akademiska sjukhusets budgetmål för år 2013 blir 100 mnkr 3. Att Akademiska sjukhusets budgetmål för år 2014 blir 0. Förslagen ovan förutsätter godkännande från landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige,
Andreas Endrédi Produktionsdirektör 4 (4)
1 (7) Månadsrapport (201209) Akademiska sjukhuset
2 (7) Månadsrapport 201209 Ekonomi Årsprognosen till och med september visar på ett fortsatt underskott på 70 miljoner kronor mot budget. Årsprognosen bygger på en analys av utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi, divisionernas bedömningar i sina tertialrapporter samt sammanställningen av utfallet på åtgärderna inom kostnadsanpassningsprogrammet t.o.m. augusti. Samtliga tre källor visar på ett prognostiserat underskott om 70 miljoner kronor i år. Till det underskottet kommer 32 miljoner för återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år 2011. Sammanlagt redovisas även fortsättningsvis ett underskott på 202 miljoner kronor varav 100 miljoner är tillåtet och därmed budgeterat. C-länsvården, mätt i DRG-poäng, är i perioden 0,4 procent över beställningen, exklusive produktionen inom vårdval. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat -100 --202-102 Verks intäkter 5 341 5 348 7 Personalkostnader -4 163-4 163 +/-0 Övr kostn (inkl avskr) -3 136-3 209-73 Nettokostnad -1 957-2 024-66 Fast ersättning 1 912 1 868-44 Övrigt -55-46 9 Finansiering 1 857 1 822-35 Kommentarer till tabellen -Intäkterna redovisar ett positivt resultat i årsprognos på 7 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna avviker negativt med 44 miljoner kronor vilket förklaras av en lägre produktion än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet (10 miljoner kronor). Övriga intäkter avviker positivt med 39 miljoner kronor. Det är framför allt försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökar. -Personalkostnadsprognosen är i nivå med budget. -Omkostnadernas årsprognos uppgår till minus 73 miljoner kronor. Avviker gör, köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och övriga kostnader såsom sjukresor och förbrukningsinventarier. Det vill säga kostnadsposter som följer produktionsutvecklingen så som ökat antal operationer. Kostnadsökningar ses även för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT. -Finansieringen avviker negativt med 35 miljoner kronor, vilket främst förklaras av återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011 och bedömning att den målrelaterade ersättningen 2012, avseende kömiljardsmålet som betalas ut per månad, inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Detta balanseras upp något av den positiva prognosen för den finansiella nettokostnaden. 2011 års underskott belastas inte med internränta vilket ger en positiv effekt. Divisionerna prognostiserade ett underskott på drygt 70 miljoner kronor i andra tertialrapporten. Underskottet hänför sig dels till minskade riks- och regionintäkter, dels till effekterna av förskjutningar i kostnadsanpassningsprogrammet. Utöver det tillkommer 32 miljoner kronor för återbetalning av målrelaterad ersättning från år 2011. För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 249 miljoner kronor beviljats, varav drygt 39 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel, exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 92 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner mer än samma period 2011. Flera stora upphandlingar har slutförts: CT-utrustning, 5 mnkr Två ambulanser, 3 mnkr IT-utrustning, 6 mnkr Interventionsutrustning Utrustning till centraloperation, 1,3 mnkr Utrustning till strålbehandlingen, 1,4 mnkr Utrustning till anestesin, 1 mnkr Utrustning till neurokirurgen, 1,4 mnkr
3 (7) Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 150 miljoner kronor varav 20 miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 99 miljoner lägre än beviljad ram. Utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är efter augusti 26 miljoner kronor lägre än plan. Efter augusti skulle åtgärder för 96 miljoner kronor har gett effekt men utfallet är endast 70 miljoner kronor. Avvikelserna härrör sig till såväl intäkter, personalkostnader som övriga kostnader. De främsta förklaringarna är fortsatt lägre intäkter än planerade, högre kostnader för köpt vård inom bl.a. Psykiatridivisionen samt försenade effekter av olika typer av översyner (ex vis avseende provtagningsrutiner, läkarbemanning och bemanning av avdelningar). Minskat övertidsuttag samt minskade kostnader för timanställda har inte kunnat verkställas enligt plan. Nästa kvartalsrapport (januari-september) avseende kostnadsanpassningsprogrammet föreligger till Produktionsstyrelsens sammanträde i oktober. Produktion Förändr Exkl vårdval % Totalkostnad per producerad DRG 2,0% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,5% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 0,1% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -2,5% Läkarbesök DRG utfall/beställning 0,9% Läkarbesök antal utfall/beställning 0,4% Övriga besök antal utfall/beställning -0,2% Produktionen för C-länsvården ligger till och med september 0,4 procent över beställning för DRG. Övriga besök ligger något under beställningen (-0,2 procent). Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt mellan de olika MDC:na. På sjukhusnivå återfinns ökningen av egna länets slutenvård inom den elektiva vården. Det är framför allt kvinnosjukvården, ortopedi och kirurgi som ökar. den akuta ligger mer still. Detta beror delvis på arbetet med kösatsningar inom beslutade områden som delvis inte ryms inom beställningen. Ökningarna återfinns bland annat inom gynekologi, onkologi och plastikkirurgi jämfört med samma period föregående år. Vidare ser vi att ökningen av läkarbesök återfinns inom den elektiva dagsjukvården som ökar (4,3 procent). Ökningen återfinns inom öron-näs- och halssjukdomar, kvinnosjukvården samt hud. Slutenvården avseende riks- och regionpatienter har minskat under inledningen av hösten och ligger nu -1,7 procent jämfört mot föregående år. Det är OTM divisionen som minskar kraftigt (-7 procent) medan övriga divisioner ökar eller är oförändrade. Inom OTM är det framför allt onkologisk endokrinologi, onkologin och specialmedicin som tappar. De verksamhetsområden som ökar kraftigt är neurokirurgin, ögonsjukdomar och urologi. Läkarbesök riks- och region har ökat med 0,4 procent jämfört med samma period föregående år medan dagsjukvården har ökat med 2,9 procent. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom handkirurgi, onkologisk endokrinologi och barnkirurgi. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom gynekologi, handkirurgi och plastikkirurgi. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på 1 928 miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 8 procent jämfört mot år 2011, inklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Med hänsyn till volymminskningen blir prognosen till och med september att sjukhuset inte kommer att nå upp till budget utan ett underskott om 44 miljoner kronor prognostiseras. Hittills har drygt 67 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör 1 303 miljoner kronor. Antalet läkarbesök ökar med 0,4 procent mot beställningen. Även för läkarbesöken är det den elektiva vården som ökar medan
4 (7) Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,8 % 97 1,7 % 4,6 % 0,15 29 mnkr 29 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2012 och 2011 års lönerevision Antal årsarbetare har ökat med i genomsnitt 97 jämfört med samma period 2011. Det är 7 årsarbetare mer jämfört med augusti månad. Detta förklaras av; 2 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF - verksamhet. (jmf.2 årsarbetare i augusti) 8 årsarbetare; verksamhet som förts över till annan vårdgivare som psykiatrin i Norduppland, geriatriken i Östhammar och omorganisation av kortvårdskirurgen (jmf. -6 årsarbetare i augusti) 15 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum (jmf 14 årsarbetare i augusti) årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar omorganisationer och kvalitetsförbättringar såsom akutsjukvårdens intermediäravdelning, införande av barnintensivvårdsavdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, (jmf 105 årsarbetare i augusti) Personalstrukturen till och med september är något förändrad jämfört med föregående år. Andelen sjuksköterskor och undersköterskor ökar. Det är en effekt av i huvudsak planerade verksamhetsförändringar. Samtidigt har sjukhuset brist på specialistsjuksköterskor som exempelvis operationssjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Bristerna inom dessa yrkesgrupper har fått effekten att sjukhuset inte kan producera elektiv vård i den omfattning som planerats. Sjukhuset ser ökade svårigheter att även rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Samtidigt har några verksamhetsområden hög personalomsättning med höga kostnader för inskolning och extratid som följd. Sjukfrånvaron är 4,6 procent till och med september månad vilket är 0,15 procent högre än samma period i fjol. För första gången visar långtidssjukfrånvaron en ökning jämfört med föregående år. Korttidssjukfrånvaron är fortsatt ökande (9,8 procent). Framför allt är det yrkesgrupperna sjuksköterskor och undersköterskor som ökar antalet sjukfrånvarotimmar. En effekt av den ökande korttidssjukfrånvaron är att sjukhuset har fått en ökad sjuklönekostnad på 1,9 miljoner kronor jämfört med samma period förra året. Den ökande sjukfrånvaron motsvarar en minskad närvarotid med 15 årsarbetare. Sjukhuset förväntas inte uppnå målet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent. Kostnaderna för inhyrd personal är 22,6 miljoner kronor vilket är 1,6 miljoner kronor lägre än föregående år. Inväxling av hyrläkare uppskattas hittills i år vara 2 årsarbetare. Sjukhuset beräknar köpa tjänster i enlighet med budget för 2012. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatrin har för den långsiktiga personalförsörjningen utökat antal ST-block och divisionens mål är att hösten 2013 vara fullt bemannad. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionsuppföljning
5 (7) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr 201101-201109 201201-201209 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS 657 401 1 809 439 725 198 2 394 572 2 409 272 14 700 1) Riks-/regionsjukvård 1 253 330 1 302 632 1 784 121 1 928 631 1 885 000-43 631 2) Patientavgifter sjukvård 53 820 60 009 73 355 90 736 87 000-3 736 Patientavgifter tandvård 11 202 11 684 16 740 16 200 16 700 500 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 660 418 726 901 885 270 911 219 950 000 38 781 3) Verksamhetens intäkter 2 636 172 3 910 664 3 484 684 5 341 357 5 347 972 6 615 Lönekostnader läkare -852 065-903 974-1 158 322-1 233 736-1 233 736 0 Lönekostnader övrig personal -2 033 969-2 116 135-2 749 307-2 873 263-2 873 263 0 Övriga personalkostnader -33 208-35 838-52 841-55 663-55 663 0 Verksamhetens personalkostnader -2 919 242-3 055 946-3 960 470-4 162 662-4 162 662 0 Inhyrd personal -24 210-22 616-36 291-28 717-28 717 0 Köpt vård -157 973-153 826-254 034-230 244-250 000-19 756 4) Läkemedel -484 984-508 965-676 849-689 998-689 998 0 Medicinsk service -52 200-61 036-75 989-72 833-90 000-17 167 5) Köpt tandteknik och tandvård -882-1 290-1 273-1 200-1 200 0 Medicinskt material -341 624-358 047-498 979-466 271-510 000-43 729 6) Hyror -373 764-390 336-506 290-534 333-532 332 2 001 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -667 566-686 109-933 145-950 995-967 032-16 037 7) Verksamhetens övriga kostnader -2 103 202-2 182 225-2 982 848-2 974 591-3 069 279-94 688 Avskrivningar/nedskrivningar -113 101-103 716-148 605-161 264-140 000 21 264 8) Avskrivningar/nedskrivningar -113 101-103 716-148 605-161 264-140 000 21 264 VERKS. NETTOKOSTNAD -2 499 374-1 431 224-3 607 240-1 957 160-2 023 969-66 809 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -44 458-42 039-58 874-65 700-57 000 8 700 9) Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 Fast ersättning från HSS 2 602 277 1 387 917 3 462 702 1 912 016 1 868 123-43 893 10) Övrig finansiering 17 528 16 042 13 709 10 846 10 846 0 Finansiering 2 575 347 1 361 919 3 417 537 1 857 162 1 821 969-35 193 PERIODENS RESULTAT 75 973-69 305-189 703-99 998-202 000-102 002 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -87 412-91 833-124 031-248 908-150 000 98 908 11) Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 Noter avser kommentarer till prognosen: 1) HSS fattade i maj beslut om medel motsvarande 14,7 mnkr för att korta köerna. 2) Prognosen är justerad p g a lägre volym än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet. 3) Intäkter från försäljning av medicinsk service, IT tjänster och utskrivningsklara patienter ökar mer än planerat. Inflödet av intäkter till driftprojekt ökar. 4) Kostnadsnivån för köpt vård är i paritet med föregående år men förväntad kostnadsminskning har uteblivit. 5) Köpt medicinsk service, analyser som inte hanteras inom sjukhuset, ökar inom alla divisioner. 6) Ökade kostnader kopplad till framför allt hög produktion inom neurokirurgen. 7) Ökade kostnader för sjukresor och förbrukningsinventarier. Även kostnader för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT ökar. 8) Lägre avskrivningskostnader än planerat p g a senareläggning av utrusningsinköp. 9) Internräntan har justerats mot nedskrivning av underskottet. 10) Avvikelsen motsvarar den del av 10 % målrelaterad ersättning som inte bedöms kunna uppnås under 2012 samt 32 mnkr i återbetald målrelaterad ersättning 2011. 11) Prognosen bygger på en bedömning av vad som kommer att investeras under året. Av årsprognosen avser beviljade medel för IT 20 mnkr. Not
6 (7) 3) Övriga intäkter Utfall 1101-09 Utfall 1201-09 Helår 2011 3812 Alf medel 207 913 211 637 251 772 31 Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård 5 737 7 959 7 819 35 Försäljning av medicinska tjänster 193 906 213 100 270 136 36 Försäljning av andra tjänster 139 538 153 754 199 860 37 Försäljning av material och varor 7 932 9 117 12 232 38 Erhållna bidrag 40 790 61 361 55 642 39 Övriga intäkter 64 604 69 971 87 813 660 418 726 901 885 270 7) Övriga kostnader Utfall 1101-09 Utfall 1201-09 Helår 2011 51 Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård -18 992-20 653-36 692 55 Verksamhetsanknutna tjänster -55 461-55 022-77 946 57 Material och varor -31 813-30 532-47 800 58 Lämnade bidrag -65-80 -65 59 Temporära KD-kostnader 0 0 0 60 Lokal- och fastighetskostnader -47 358-49 276-65 947 62 Hyra/leasing av anläggningstillgångar -6 921-7 387-10 178 63 Energi med mera -350-670 -479 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial -33 717-46 590-52 469 65 Reparation och underhåll -76 878-74 290-105 583 66 Kostnader för transportmedel -35 905-38 245-50 964 67 Transporter och frakter -93 424-97 535-134 375 68 Resekostnader -10 218-12 019-15 803 69 Information och PR -2 406-2 600-3 765 70 Representation och övriga försäljningskostnader -895-634 -1 554 72 Tele och post -29 095-30 570-39 769 73 Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader -12 019-9 466-19 815 75 Övriga tjänster -172 702-178 511-223 089 76 Övriga kostnader -37 265-32 029-44 444 78 Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillgångar -2 082 0-2 408-667 566-686 109-933 145
7 (7) BILAGA 2 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period ÅR OCH MÅNAD: sep 2012 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget Totalt 33 751 33 798 0,1% 32 863 32 044-2,5% 14 186 14 308 0,9% 225 944 226 814 0,4% 204 278 Årsbudget 45 408 44 207 19 200 305 825 277 943 Andel av överenskom prod i VAL 2011 74,3% 74,4% 74,3% 72,5% 73,9% 74,5% 73,9% 74,2% 73,5% 624 146 6 164 96 Ej grupperade 658 93 26 161 A01 Sjukdomar i nervsystemet 2 642 2 462-6,8% 2 509 2 276-9,3% 893 877-1,8% 9 854 9 637-2,2% B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 459 424-7,6% 583 534-8,4% 798 1 095 37,2% 16 021 19 187 19,8% C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 713 735 3,1% 1 048 1 064 1,5% 890 877-1,5% 14 074 13 807-1,9% D04 Andningsorganens sjukdomar 2 130 2 043-4,1% 2 199 2 067-6,0% 521 510-2,1% 6 239 6 096-2,3% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar 4 881 4 783-2,0% 4 698 4 463-5,0% 813 788-3,1% 10 424 10 131-2,8% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar 2 903 2 845-2,0% 3 350 3 301-1,5% 1 142 1 126-1,4% 14 228 14 031-1,4% G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört 981 1 065 8,6% 932 945 1,4% 159 151-5,0% 1 796 1 742-3,0% H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 3 833 3 793-1,0% 2 894 2 755-4,8% 2 043 2 040-0,1% 26 221 25 426-3,0% J09 Sjukdomar i hud och underhud 519 519 0,0% 651 596-8,4% 886 900 1,6% 15 212 15 469 1,7% K30 Bröstkörtelsjukdomar 307 285-7,2% 300 291-3,0% 215 212-1,4% 1 855 1 812-2,3% L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- o 838 739-11,8% 895 768-14,2% 452 418-7,5% 5 894 5 382-8,7% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar 1 469 1 338-8,9% 1 592 1 477-7,2% 564 581 3,0% 7 250 7 443 2,7% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan 260 251-3,5% 220 215-2,3% 249 233-6,4% 4 093 3 854-5,8% O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 607 547-9,9% 612 555-9,3% 611 660 8,0% 7 564 7 864 4,0% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 2 093 2 229 6,5% 3 414 3 525 3,3% 407 400-1,7% 9 390 9 366-0,3% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 911 919 0,9% 465 430-7,5% 17 27 58,8% 294 410 39,5% R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga 245 238-2,9% 320 312-2,5% 9 15 66,7% 63 76 20,6% R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke spec 923 904-2,1% 704 683-3,0% 604 614 1,7% 6 604 6 653 0,7% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 528 584 10,6% 521 595 14,2% 215 184-14,4% 3 903 3 335-14,6% T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och 3 481 3 431-1,4% 2 830 2 521-10,9% 1 524 1 492-2,1% 20 097 19 602-2,5% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 386 341-11,7% 592 514-13,2% 15 11-26,7% 74 78 5,4% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk 75 104 38,7% 28 36 28,6% 139 131-5,8% 2 168 2 045-5,7% V22 Brännskador 75 18-76,0% 34 18-47,1% 21 20-4,8% 313 317 1,3% W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 2 483 2 532 2,0% 1 360 1 413 3,9% 781 771-1,3% 13 861 13 650-1,5% X40 MDC-övergripande problem i öppenvård 0 0 0 0 218 258 18,3% 2 262 3 093 36,7% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård 0 0 0 0 0 6 0 213 Z99 Ospecifik eller felaktig information 9 11 22,2% 19 7-63,2% 29 102 251,7% 97 DRGkod EjDRG 0 59 22 889 DAT KB 25 633 KIR 9 069 NEURO 36 756 OTM 68 738 PSYK 63 532 KFE 550
1 (3) Månadsrapporten 2012 Folktandvården Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter Under senaste året har vi arbetat intensivt med att minska väntetiderna till specialisttandvården. Kötiden för oprioriterade remisser har minskat inom flera områden, men är fortfarande avsevärt längre än 3 månader för några specialiteter. Akuta patienter får alltid tid inom några dagar. Kötid för oprioriterade remisser september 2012: Specialitet Kötid som längst Maj 2012 Kötid som längst sept 2012 Bettfysiologi 13 mån 6 mån Endodonti 19 mån 19 mån Parodontologi 2 mån 2 mån Protetik 17 mån 15 mån Pedodonti 4 mån 3 mån Narkostandvård 6 mån 4 mån Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i kön för att få tandvård är prioriterade patienter. Inom tandregleringen finns inga köer. Arbetet med att korta kötiderna fortsätter under 2012. Ekonomi Det ekonomiska utfallet för de första nio månaderna är positivt och överstiger vår interna budget med 3 mkr. Folktandvården ökar sin prognos till 6 mkr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat +5 +6 +1 Verks intäkter 368 368 0 Personalkostnader -273-272 -1 Övr kostn (inkl avskr) -140-140 0 Nettokostnad -45-44 -1 Fast ersättning 48 48 0 Övrigt 2 2 0 Finansiering 50 50 0 Produktion Produktionen har ökat både i förhållande till närvarotid och räknat i avslutade behandlingar. Även antalet tecknade Frisktandvårdsavtal har haft en positiv utveckling under året. Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård 5,7% Frisktandvårdsavtal 8,6% Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,98% - 8-2,8% 3,9 % - 0,36 0,13 mnkr 0 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 368. Det är en procentuell minskning med 2,8 % från föregående år. Minskningen kan förklaras av avvaktan med ersättningsrekryteringar och anpassning av personal utifrån behov. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 193,17 vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 1,98. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 3,90%. Det innebär en minskning med 0,36 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Den korta sjukfrånvaron uppgick till 1,42 och har ökat marginellt från förra året med 0,1 procentenheter.
2 (3) Långtidsjukfrånvaron för perioden har minskat med 0,14 procentenheter och uppgick till 1,68 %. Tandläkare är den grupp med högst totalsjukfrånvaro med 4,79 % (förutom administrativ personal, som är en liten grupp). Gruppen tandhygienister har minskat från föregående år från 5,28 % till 3,05%. Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning pga pensionsavgång. Bilagor 1. Årsprognos
3 (3) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr 201101-201110 201201-201210 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS 0 0 0 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter tandvård 223 137 264 083 268 770 364 789 364 789 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 5 171 3 086 6 084 3 402 3 402 0 Verksamhetens intäkter 228 308 267 170 274 854 368 191 368 191 0 Lönekostnader läkare 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader övrig personal -202 602-183 315-245 670-260 179-260 179 0 Övriga personalkostnader -5 877-5 558-8 356-12 899-11 899 1 000 Verksamhetens personalkostnader -208 479-188 873-254 026-273 078-272 078 1 000 Inhyrd personal -181-136 -402-120 -120 0 Köpt vård 0 0 0 0 0 0 Läkemedel -1 380-1 510-1 704-2 056-2 056 0 Medicinsk service -414-812 -784-1 100-1 100 0 Köpt tandteknik och tandvård -20 098-17 751-25 188-25 770-25 770 0 Medicinskt material -13 210-15 920-17 274-23 601-23 601 0 Hyror -19 441-18 143-23 409-24 591-24 591 0 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -32 891-37 372-45 598-56 236-56 236 0 Verksamhetens övriga kostnader -87 614-91 645-114 358-133 474-133 474 0 Avskrivningar/nedskrivningar -5 097-5 123-6 229-6 571-6 571 0 Avskrivningar/nedskrivningar -5 097-5 123-6 229-6 571-6 571 0 VERKS. NETTOKOSTNAD -72 882-18 471-99 759-44 932-43 932 1 000 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -3 841 2 083-5 053 1 679 1 679 0 Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 Fast ersättning från HSS 104 650 40 183 125 572 48 149 48 149 0 Övrig finansiering 550 0 550 0 0 0 Finansiering 101 359 42 266 121 069 49 828 49 828 0 PERIODENS RESULTAT 28 477 23 794 21 310 4 896 5 896 1 000 INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -10 027-3 836-12 032-5 040-5 040 0
1 (6) 2012-06-12 Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport september-2012
Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Så gott som samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målet idag förutom Hörcentralen. Detta beror på att fem audionomer slutade i höstas i samband med LOV och att alla vakanta tjänster inte kommer att vara tillsatta förrän senare under våren. Det är stor brist på audionomer i landet. Hörcentralen har dessutom konkurrens när det gäller audionomer på ett helt annat sätt än före LOV. Både de nya privata vårdgivarna samt Hörsel- och balanskliniken på Akademiska sjukhuset konkurrerar idag om audionomer. Förvaltningen räknar med att senare under året uppnå målet även för Hörcentralen. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller idag den förstärkta vårdgarantin. Ekonomi Habilitering och hjälpmedel har ökade kostnader för hjälpmedel i förhållande till år 2011 och budgeterat belopp 2012. Årsprognosen för hjälpmedel hamnar på ett underskott av ca 2 miljoner kronor. En del av underskottet kommer att täckas av lägre lönekostnader än vad som har budgeterats. Under de sista månaderna kommer förvaltningen fortsätta sitt arbete med att hålla nere kostnaderna för om möjligt minska årsprognosen ytterligare. I alla tabeller, förutom produktion, redovisas även den primära audionommottagningen. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 0-1 -1 Verks intäkter 15,7 16,3 0,7 Personalkostnader -130-127,8 2,2 Övr kostn (inkl avskr) -57-61,1-4,1 Nettokostnad -171,3-172,6-1,3 Fast ersättning 171,6 171,6 0 Övrigt -0,3-0,0 0,3 Finansiering 171,3 171,6 0,3 Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen t o m september visar på små förändringar jämfört med tertial 2. Från 1 november 2011 består hörcentralens produktion endast av den fördjupade hörselrehabiliteringen. Det innebär att förändringen mellan åren inte är relevant. Hörcentralen har därför tillsvidare tagits bort från tabellen nedan. I redovisningen ingår även telefonrådgivning. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Hab besök 1,4% SynC besök 26% HjälpmedelsC 6,7% Tolkcentralen 11% Medarbetare Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget 2,39% 3 1,6% 3,95% -0,24% - Det är ingen större förändring av den totala sjukfrånvaron. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. Timlönekostnaderna har ökat i jämförelse med T2 p.g.a. utbetalning av retroaktiv löneökning. 2 (6)
3 (6) Bilagor 1. Årsprognos 2. Dispansansökningar 3. Närvarotid
4 (6) BILAGA 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr 201101-201109 201201-201209 Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS 0 2 084 522 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 673 562 902 435 436 1 Patientavgifter tandvård 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 10 887 9 775 16 702 15 249 15 831 583 Verksamhetens intäkter 11 560 12 421 18 126 15 684 16 267 584 Lönekostnader läkare 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader övrig personal -88 555-92 412-120 718-126 573-124 472 2 101 Övriga personalkostnader -2 040-2 098-3 091-3 366-3 305 61 Verksamhetens personalkostnader -90 595-94 510-123 809-129 939-127 776 2 163 Inhyrd personal 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -33-18 -40-39 -53-14 Läkemedel -2 0-4 -21-18 3 Medicinsk service -2 0-2 0 0 0 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -122-150 -244-140 -151-11 Hyror -10 312-10 958-13 883-14 161-14 487-327 Trafikkostnader 0-7 0 0 0 0 Övriga kostnader -35 556-30 291-50 517-37 915-41 468-3 553 Verksamhetens övriga kostnader -46 027-41 424-64 690-52 275-56 177-3 902 Avskrivningar/nedskrivningar -4 195-3 705-5 451-4 726-4 911-185 Avskrivningar/nedskrivningar -4 195-3 705-5 451-4 726-4 911-185 VERKS. NETTOKOSTNAD -129 257-127 218-175 824-171 256-172 597-1 341 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -476-396 -618-600 -549 51 Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 Fast ersättning från HSS 133 582 128 606 175 627 171 556 171 556 0 Övrig finansiering 210 500 710 300 590 290 Finansiering 133 316 128 710 175 719 171 256 171 597 341 PERIODENS RESULTAT 4 059 1 492-105 0-1 000-1 000 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -2 352-2 433-4 777-7 160-6 600 560 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0
5 (6) Dispenser januari - sept 2012 Tillsvidareanställda Not Tidsbegränsade Not Personalkategori Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Sjukvårdspersonal 1 1 - varav läkare Administrativ personal 3 3 - varav chefer 1 1 Övriga 13 13 6 6 Summa 17 17 7 7