Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015
Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna Kön Funktionshinder Religion Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Annan kränkande behandling 3. Vårt främjande arbete 4. Vårt sätt att kartlägga förskolans diskrimineringsgrunder Metoder Tidsplan 5. Våra rutiner då någon blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling 6. Barns delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen 7. Föräldrars delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen 8. Vi uppdaterar likabehandlingsplanen 9. Utvärdering av arbetet med likabehandling 10. Vårt sätt att dokumentera 11. Kompetensutveckling av personalen 12. Vår strategi för att förankra och informera om planen 13. Beskrivning av nuläget 14. Mål och utvecklingsområde för året 15. Handlingsplan för att nå målen 16. Viktiga kontakter 17. Utvärdering av årets kartläggning och plan
Värdegrund och syfte Alla barn och vuxna på Majåkers förskolor har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor utifrån sina förutsättningar och behov. Vi ser mångfald som en tillgång, vilket ger förståelse för olikheter. Vi vill långsiktigt verka för att inget barn eller vuxen blir diskriminerad eller kränkt under sin tid på Majåkers förskole område. Genom att årligen kartlägga och analysera hur vi behöver arbeta kring de barn vi har i vår verksamhet just nu kan vi hela tiden utveckla och säkerställa likabehandling på förskolan. 1. Vad gäller för dig som förälder? Hur går man tillväga vid en anmälan? Du som förälder håller dig informerad om likabehandlingsplanens innehåll. Kontakta personalen om du märker att ditt eller någon annans barn blir diskriminerat eller kränkt. Kontakta förskolechef Kontakta Barn och skolchefen i kommunen. Du som förälder kan kontakta någon av ombudsmännen som finns angivna i slutet av planen för rådgivning
2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna Kön Alla människor är lika mycket värda oavsett kön. På vår förskola gör vi inte skillnad på pojk- eller flicklekar. Vi på vår förskola motverkar aktivt traditionella könsroller genom att vara goda förebilder. Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska eller psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, t.ex. allergier hörsel eller synskador men också ADHD, Aspergers syndrom eller liknande. Religion Alla människor har rätt till sin egen trosuppfattning. På vår förskola bemöts varje individ med förståelse för sin egen trosuppfattning Etnisk tillhörighet Alla tillhör någon etnisk grupp till exempel då du är invandrare eller född i Sverige, är same, rom, kurd eller svensk. Sexuell läggning Med sexuell läggning menar vi heterosexuell, homosexuell bisexuell och transsexuell. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling kan vara mobbning eller uppträdande som kränker ett barns eller vuxens värdighet som inte har koppling till någon av tidigare nämnd diskrimineringsgrund.
3. Vårt främjande arbete När ditt barn skolas in hos oss på förskolan vill vi få reda på så mycket som möjligt kring barnets situation i förhållande till de diskrimineringsgrunder som vi tidigare beskrivit. I vår pedagogiska vardag arbetar vi med värdegrundsfrågor. Vi arbetar med begrepp som respekt, ansvar, trygghet och demokrati. Vi arbetar genom samtal, dramaövningar, samarbetsövningar, lek mm. Vi utgår från den värdegrund som är beskriven i läroplanen. Vi arbetar med fredlig massage i våra barngrupper för att barnen skall få nära relationer med varandra. I våra utvecklingssamtal och i vår planering utgår vi från barnens styrkor för att stärka varje barn i sin egen utveckling. Vi utgår från att barn är bra på olika saker. Olikhet i barngruppen berikar vår verksamhet och de lekar barnen leker. De vuxna på förskolan arbetar som förebilder för varandra och för barnen. Personalen tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnens tankar och behov är viktiga och påverkar hur verksamheten bedrivs. Vi följer kommunens kösystem när vi placerar nya barn på förskolan. Vi arbetar medvetet med vårt förhållningssätt. Vi utgår från olika perspektiv: Vuxen - Barn Barn - Barn Vuxen - Vuxen Vårt förhållningssätt är demokratiskt och tillåtande. Vi strävar hela tiden efter att lyssna på varandra och försöka förstå vad den andra menar. Det är viktigt för oss att arbetslaget diskuterar det förhållningssätt vi tillämpar. Vi är raka och tydliga mot varandra och lyhörda för om vårt förhållningssätt stämmer med den värdegrund som gäller på förskolan. Det är framför allt bemötandet mellan personer på förskolan som är viktigt. Vårt bemötande skall bygga på respekt och lyhördhet. Arbetslaget har som stående innehåll att diskutera vårt bemötande utifrån de perspektiv vi tidigare beskrivit.
4. Vårt sätt att kartlägga arbetet med likabehandling Metoder Vi gör observationer i barngruppen regelbundet där vi undersöker klimatet i gruppen. Pedagogerna analyserar rutiner, struktur, förhållningssätt och sitt sätt att bedriva verksamhet i förhållande till likabehandlingsplanens syfte och mål. Vi för samtal med föräldrar och barn om barnens situation på förskolan. Vi går trygghetsvandringar med barnen. När vi träffar föräldrar under inskolningen ska vi ha en rak och öppen kommunikation. Vi strävar efter att samla in så mycket information som möjligt kring barnets hela situation. Specialpedagogen som arbetar med förskolan finns tillgänglig för dialog kring förhållningssätt i barngruppsarbetet vad gäller likabehandlingsplanen. Externa experter kan tillkallas vid behov för stöd och hjälp i upprättandet av mål för året Ny personal samt övrig personal informeras om likabehandlingsarbete av förskolechef. Tidsplan Arbetslaget startar kartläggningen av läget i barngruppen och vuxengruppen kring de olika diskrimineringsgrunderna under augusti månad. Uppföljning sker fortlöpande under året. Arbetslaget skriver mål för hur arbetet skall fortlöpa under året. Detta görs mellan augusti och höstens föräldramöte samt vid behov när det börjar nya barn i grupperna. Arbetslaget skriver utvecklingsplan inför året som kommer utifrån den kartläggning som är aktuell på förskolan
5. Våra rutiner då någon blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Då något barn, förälder, personal, förskolechef eller annan person uppmärksammar att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer på förskolan informerar den personen arbetslaget, en personal eller förskolechef. Beroende på vad som hänt kan ordningen av informationen variera. Då ett fall avslutats drar vi lärdom av det som hänt och arbetar in rutiner för att förebygga samma händelse igen. Så här ser processen ut då någon blivit diskriminerad eller kränkt: D. Ansvarig person följer upp handlingsplanen tills vårt mål är uppnått Mål: Diskriminering eller kränkande behandling upphör C. Förskolechef och arbetslag skriver en handlingsplan A. Rätt personer blir informerade B. Förskolechef eller av denne utsedd personal ansvarar för utredning och dokumentation A. Rätt personer blir informerade o Beroende på vem som uppmärksammar situationen ser informationsordningen olika ut. Föräldrar/partner, förskolechef och arbetslaget behöver känna till vad som har hänt. Ibland kan andra berörda personer informeras t.ex. specialpedagog, B. Förskolechef o Förskolechef har alltid ansvar för att ingen på enheten diskrimineras eller kränks. På Tango finns Rapport till huvudman. Där finns också rutin för rapportering till huvudman kränkande behandling C. Förskolechef och arbetslag skriver en handlingsplan o Handlingsplanen innehåller mål, åtgärder och tidsplanering. Handlingsplanen innehåller en plan för hur vi följer upp ärendet. D. Ansvarig person följer upp handlingsplanen till vårt mål är uppnått
o När vi skriver handlingsplanen skriver vi en plan för hur och när vi följer upp föreslagna åtgärder. 6. Barns delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen Barnen i arbetslaget är med och tar fram regler för olika delar av den löpande verksamheten. Vi arbetar hela tiden med våra relationer till barnen så att de känner förtroende för oss. Vi vill att barnen skall våga berätta om det är något som inte känns bra. Barnen får berätta om hur det är just nu på förskolan som en del av vår kartläggning. 7. Föräldrars delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen Föräldrar är delaktiga i den årliga revisionen av planen genom att bidra med information och tankar i intervjuer, samtal och enkäter. Vi utgår från likabehandlingsplanen när vi samtalar med föräldrar kring värdegrundsfrågor. 8. Vi uppdaterar likabehandlingsplanen Vi gör en ny kartläggning av nuläget i augusti varje år samt när det börjar nya barn. Vi skriver mål för året och en handlingsplan för att nå målen under augusti månad fram till höstens föräldramöte varje år samt när det kommer nya barn. Vi reviderar likabehandlingsplanen med start i augusti varje år. 9. Utvärdering av arbetet med likabehandling Utvärderingen av arbetet med likabehandlingsplanen sker i samband med resultatuppföljningen i kommunen under maj månad varje år. 10. Vårt sätt att dokumentera Då någon på förskolan har blivit utsatt för kränkning eller diskriminering skall utredningen och återkopplingen dokumenteras enligt den modell vi kan läsa om i stycke 5. 11. Kompetensutveckling av personalen Förskolechef ansvarar för att relevant fortbildning sker i arbetslagen. Förskolechef utgår från den årliga kartläggningen. 12. Vår strategi för att förankra och informera om planen
Planen finns på Tango. Likabehandlingsplanen delas ut vid inskolningen. Årets mål/utvecklingsområde delges under höstens föräldramöte. 13. Beskrivning av nuläget Arbetslaget fyller i denna del varje år. 14. Mål och utvecklingsområde för året Arbetslaget fyller i denna del varje år. 15. Handlingsplan för att nå målen Arbetslaget fyller i denna del varje år. 16. Viktiga kontakter
17. Utvärdering av årets kartläggning och plan Bikupan: Kartläggningen visar vi behöver arbeta med att barnen ska lära känna varandra, det är en nästan helt ny grupp. Det förekommer att barnen bits och knuffas. Pedagogerna arbetar med att vara nära barnen, ändra i miljöerna så att barn och pedagoger delas upp i de olika rummen. Uppföljning i jan 2014 visar att bitandet har minskat, vi har lyckats att få samma vikarier vid sjukdomar vilket blir tryggare för barnen. Vi ser att de är mer måna om varandra. Vi äter i Slussen och det fungerar bra det frigör ytor inne på Bikupan och ger större lekmöjligheter. Alla behöver inte vara på samma ställe. Uppföljning i mars 2014 Konflikterna har minskat och gruppen fungerar bättre, bitandet har nästan helt upphört. Barnen älskar att lyssna på musik och samlas gärna i det rummet. En viss rastlöshet bland några av barnen börjar märkas. Målet för resten av terminen är att vi ska komma igång med Tema arbetet, fortsätta att äta i Slussen (just den biten ska vi utvärdera senare) titta över vilka material vi kan tänkas behöva. Pedagognivå: Vi kommer att dela upp barnen i mindre grupper. Introducera nya aktiviteter för barnen och träna på att avsluta påbörjat. Miljöer: Göra miljöer attraktiva för barnen. Se till att det finns material som utmanar. Utvärdering maj 2014: Alla barnen tycker om varandra. Samspelet fungerar, de pratar om och berättar för varandra. Bjuder in till lek och vi upplever att alla barn mår bra. Miljöerna är hela tiden föränderliga, just nu är det utemiljön vi behöver fokusera på. Ugglebo: Kartläggningen visar att vi behöver arbeta med att barnen lär känna varandra. Vi hör att de säger dumma saker till varandra och att de ibland slåss när de blir osams. Målet är Goda möten, barn-barn, barn-vuxen, vuxen-vuxen. Vi respekterar varandra, Vi är snälla och gör försiktigt på varandra. Pedagogerna arbetar med att vara goda förebilder, lyfter när vi gör bra saker, pratar i de situationer som uppstår, hjälper barnen att respektera varandras lek (värnar om en pågående lek) dokumenterar i vardagen veckans hjälpare Uppföljning jan 2014 vi lägger tid på goda möten, vi visar respekt för varandra, vi är snälla och försiktiga mot varandra. Uppföljning maj 2014, barnen löser konflikter genom att prata, vi ser att barnen gillar att få positiv uppmärksamhet genom veckans hjälpare, vi ser att barnen är hjälpsammare mot varandra. Lite olika hur det är med respekten för varandra, vi ser att de fortfarande är fina och försiktiga mot varandra, men vi vet att några säger och gör fula saker mot varandra. Rävlyan: efter kartläggningen ser vi att barnen behöver stöd i att klara av att lösa mindre konflikter själva. De söker snabbt oss pedagoger utan att själva försöka reda ut situationen. Vi ser att barnen inte lyssnar färdigt på varandra därför uppstår lätt missförstånd. Mål: att barnen lär sig samspela mera med varandra och klara av att lösa mindre konflikter själva, att barnen lyssnar färdigt på varandra. Vi pedagoger hjälper barnen att stanna upp och se vad som egentligen hände kunde de löst det själva? Vi jobbar med gissningslekar. Vi pedagoger är förebilder. Uppföljning dec-13, vi kunde ha ställt mer problemlösningsfrågor t.ex. vad hade ni gjort om inte vi hade varit här? Uppföljning maj -14, Vi har tagit tag i alla konflikter som uppstått, vi kunde ha gjort fler lyssningslekar.
Björnidet: kartläggning vi har samma barngrupp som förra året men har bytt lokaler och fått större utrymmen inne på förskolan. Barnen har kommit olika långt i det sociala samspelet. Konflikter uppkommer då många barn finns på samma ställe. Vi är en avdelning där närvaron är hög och barnen har långa dagar. Målet är att det sociala samspelet fungerar bra och de kan ta kontakt, samspela, lyssna på varandra och lösa enkla situationer som kommer upp. Pedagogerna: Vi kommer att dela barngruppen så mycket vi kan (ex vi går ut med halva gruppen i taget) Vi låter barnen få träna samspel genom att få vara i en grupp på 2-4 barn. Miljöer: Vi försöker inreda våra miljöer så att de så mycket som möjligt inbjuder till lek. Vi ändrar allteftersom vi ser att intresset dalar. Utvärdering maj 2014: Vi upplever att det varit bra att dela på barngruppen flera gånger under dagen. Barnen får mer yta att leka på och vi minskar antalet konflikter i hallen (under en period på hösten satsade vi extra på att låta barnen leka med bara några kompisar i taget. På det viset tillkom nya lekkonstellationer.) Vi har gjort vissa förändringar i miljöerna men önskar att vi kunnat göra mer, hade behövt prioritera tid till det. Gökboet: Kartläggning, barngruppen är den samma som förra året, men vi har bytt lokaler. Våra barn har långa vistelsetider vilket gör att fram på eftermiddagen är de trötta, detta gör att en del barn inte orkar och gråter, andra blir överaktiva. Mål: alla respekterar varandras olikheter och likheter, alla blir behandlade som individer på lika villkor utifrån sina förutsättningar och behov. Pedagogerna stöttar och vägleder barnen i vardagliga situationer. Pedagogerna är goda förebilder. Miljöer: barnen har gjort ett regelhjärta tillsammans. Vi planerar för en dokumentationsvägg som visar på vad en bra kompis gör. Utvärdering maj-14 barnen har fortfarande långa vistelsetider och är trötta på em. och konflikterna uppstår oftast när barnen är trötta eller rastlösa. Vi försöker dela barnen på em. för att barnen ska få ett bättre lugn och mer plats. Regelhjärtat hänger på väggen och vi har tagit kort på vad en bra kompis gör men inte fått upp på väggen än. Att ta med till nästa läsår: Startar kartläggningsperioden med att läsa igenom förra läsårets utvärdering och ta med föregående års lärdomar. Lägga fokus på att pedagogerna har pratat igenom förhållningssätt och har rutiner och har en tydlig struktur för vad som behövs i en nystart utifrån sin barngrupp. I kalendariet lägga in uppföljningar så att de sker tätare under året.