Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 1(10) Tjänseprisindex (TP) 2015 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe sam hur den genomförs och hur man kan a del av resulaen. Genom a klicka på en rubrik i innehållsföreckningen kommer man direk ill akuell avsni. nnehållsföreckning A Allmänna upifer... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Saisikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Saisikansvarig... 2 A.5 Saisikproducen... 2 A.6 Upifsskyldighe... 2 A.7 Sekreess och regler för behandling av personupifer... 3 A.8 Gallringsföreskrifer... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfe och hisorik... 3 A.11 Saisikanvändning... 3 A.12 Uppläggning och genomförande... 3 A.13 nernaionell rapporering... 4 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 4 B Kvaliesdeklaraion... 4 B.0 nledning... 4 B.1 nnehåll... 4 1.1 Saisiska målsorheer... 4 1.1.1 Objek och populaion... 4 1.1.2 Variabler... 4 1.1.3 Saisiska må... 5 1.1.4 Redovisningsgrupper... 6 1.1.5 Referensider... 7 1.2. Fullsändighe... 8 B.2 Tillförlilighe... 8 2.1 Tillförlilighe oal... 8 2.2 Osäkerheskällor... 8 2.2.1 Urval... 8 2.2.2 Ramäckning... 8 2.2.3 Mäning... 9 2.2.4 Svarsborfall... 9 2.2.5 Bearbening... 9 2.2.6 Modellanaganden... 9 2.3 Redovisning av osäkerhesmå... 9
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 2(10) B.3 Akualie... 9 3.1 Frekvens... 9 3.2 Framsällningsid... 9 3.3 Punklighe... 9 B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe... 10 4.1 Jämförbarhe över iden... 10 4.2 Jämförbarhe mellan grupper... 10 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik... 10 B.5 Tillgänglighe och försåelighe... 10 5.1 Spridningsformer... 10 5.2 Presenaion... 10 5.3 Dokumenaion... 10 5.4 Tillgång ill primärmaerial... 10 5.5 Upplysningsjänser... 10 A Allmänna upifer A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Saisikområde Saisikområde: A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Priser och konsumion Prisindex i producen- och imporled För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se Förordningen om den officiella saisiken (2001:100). A.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24 300 104 51 Sockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Konakperson: Telefon: 08-506 946 23 E-pos: Chrisian.schoulz@scb.se A.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24 300 104 51 Sockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Konakperson: Telefon: 08-506 946 23 E-pos: Chrisian.schoulz@scb.se A.6 Upifsskyldighe Upifsskyldighe föreligger enlig lagen om den officiella saisiken (SFS 2001: 99).
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 3(10) Närmare föreskrifer om upifslämnande ges i Saisiska cenralbyråns föreskrifer (SCB FS 2012:9) A.7 Sekreess och regler för behandling av personupifer myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 24 kap. 8 offenlighes- och sekreesslagen (2009:400). Vid auomaiserad behandling av personupifer gäller reglerna i personupifslagen (1998:204). På saisikområde finns dessuom särskilda regler för personupifsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella saisiken. A.8 Gallringsföreskrifer avvakan på gallringsbeslu sparas all primärmaerial. A.9 EU-reglering Reglering enlig Rådes förordning nr 1165/98 om konjunkursaisik. Rådes förordning nr 1158/2005 sam nr 1893/2006. A.10 Syfe och hisorik Saisikens syfe är i försa hand a användas av naionalräkenskaperna för fasprisberäkning av produkionen fördelad på produkgrupper. Saisiken är nödvändig för a e få rävisande må på den ekonomiska illväxen och produkiviesuvecklingen i näringslive. Tjänseprodukionen ugör en all sörre andel av den svenska ekonomin. Den jänseprodukion som regisreras i naionalräkenskaperna besår av jänser producerade av näringsliv, offenliga myndigheer och hushållens ideella organisaioner. Allefersom jänseprodukionens andel av BNP väx har behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. Värden för olika variabler och aggrega urycks därmed i e viss års prisnivå (basåre). Nya jänseprisindex uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav. Flerale av de jänseprisindex som finns idag har uvecklas sedan år 2000. Under 1990-ale sarade uvecklingen av TP med index för lokalhyror, hoelljänser och inrikes flygresor. A.11 Saisikanvändning Saisiken används i försa hand av naionalräkenskaperna för a fasprisberäkna dels värde av jänseprodukionen och dels jänser som ugör inpu i olika branscher, sam även i avalssammanhang och för konjunkuranalyser. A.12 Uppläggning och genomförande SCB samlar in prisupifer på cirka 3300 jänser från ungefär 1200 föreag per kvaral. Prise som eferfrågas är prise för a uföra den valda jänsen under akuell kvaral, alernaiv de genomsniliga fakurerade prise under kvarale för den valda jänsen. Upifsinsamlingen pågår från den 1 ill den 20 i månaden efer de akuella kvarales slu. En majorie av upifslämnarna
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 4(10) rapporerar via SCBs gemensamma elekroniska insamling medan övriga aningen rapporerar via pappersblanke eller e-pos. Alla producerade jänseprisindex, plus e anal konsumenprisindex, vägs samman ill e index, kalla Tjänseprisindex (se B 1.1.4). Avsiken med dea index är a ge en samlad bild av den genomsniliga prisuvecklingen för en så sor del som möjlig av jänser producerade av de svenska näringslive. A.13 nernaionell rapporering SCB rapporerar index för delbranscher ill Eurosa i samband med publicering. A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar De ureds om TP kan as fram för fler delar av de svenska näringslive. Dea uvecklingsarbee påbörjades under 2013 och a avsluades under 2014. Under 2015 uvärderas dessa nya index innan planerad publicering 2016. E arbee pågår för närvarande för a kunna ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. B Kvaliesdeklaraion B.0 nledning Tjänseprisindex (TP) är e producenprisindex som avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. ndexale avser e kvaral och prisupiferna skall vara e genomsni per kvaral. näringslive produceras jänserna framförall av de branscher som klassificeras inom SPN 49-96 (SPN 2007). TP omfaar idag inhemska jänseproduceners produkion för användning inom Sverige. B.1 nnehåll 1.1 Saisiska målsorheer 1.1.1 Objek och populaion Undersökningsobjeke är ransakion i samband med uförd jäns. Populaionen ugörs av alla ransakioner som avser försäljning av jäns i producenlede. De primära objeken, som används för urval och insamling av upifer, är föreag som producerar jänser. 1.1.2 Variabler Tjänseprisindex avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Priserna som avses är ransakionspriser uan moms. Transakionspris är jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar. Transakionerna som mäs ska vara jämförbara över iden. De är vikig a de är rena prisförändringar som mäs och ine volym- eller kvaliesförändringar. Vid prismäning måse därför hänsyn as ill förändringar i den specade jänsen.
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 5(10) 1.1.3 Saisiska må ndex, förändringsskaning, är de saisiska må som används för de olika undergrupperna inom TP. ndex beräknas i e anal seg enlig nedan. Priskvoer beräknas för alla mäningar som finns i urvale. Priskvoen grundar sig på prisförändringen mellan referensperioden,, och basidpunken, 0. Basidpunken är sisa kvarale föregående år. priskvo = p p a, i 0 a, i Där p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken Priskvoerna vägs samman ill olika aggrega, ofas produkgrupper enlig SPN 2007, och oal TP. Viken för varje priskvo besäms efer föreages urvalssannolikhe, föreages sorlek för föreag dragna med säkerhe, anal jänser från respekive föreag sam produkgruppens produkionsvärde. Upifer gällande vikfördelning mellan olika produkgrupper baseras på informaion om omsäningssorlek från undersökningen Föreagens Ekonomi (FEK). m 0, b = i= 1 Där p p a, i 0 a, i w a, i 0,b = index med basidpunk 0 för aggrega b vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken w i = vik för jäns i, föreag a m = anal jänser inom agrega b Dessa produkgruppsindex vägs samman arimeisk med e anal Konsumenprisindex för jänser ill e oal jänseprisindex (se avsni 1.1.4). (För en dealjerad beskrivning av KP se: Beskrivning av saisiken.) ndexlänkarna för Tjänseprisindex beräknas med de akuella kvarale kv år y som jämförelseperiod, och med kvaral 4 år y-1 som prisbasperiod. Vikperioden är år y-3. Dea ger följande: V * y, kv y 1, kv4 * V y, kv; =, y 1, kv4; Värdeviken, V, är värde av den ransakionsmängd under år y-3 som produkgruppen,, represenerar, omräknad ill prisläge i kvaral 4 år y-1 dvs V * y 1, kv4 = Vy 3; y 3;. Referensåre är för närvarande sa ill 2005=100 och e kedja indexal beräknas för kvaral kv år y enlig:
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 6(10) 2005, kv4 y, kv 2004, kv4 2006, kv4 y 1, kv4 y, kv 2005 = 2005, kv4... y 2, kv4 4 y 1, kv4 1 2005, kv 4 2004, kv4 kv= 1 Försa fakorn visar prisläge i kvaral 4 2004 i procen av de genomsniliga prisläge under 2005. Därefer den kedjade prisuvecklingen från kvaral 4, 2004 ill kvaral 4, år y-1 (årsvisa indexlänkar från kvaral 4 ill kvaral 4). Sluligen visas prisuveckling från kvaral 4 år y-1 ill kvaral kv år y. Föruom de kedjade indexalen redovisas också procenuell förändring av de kedjade indexalen enlig ovan, sedan föregående kvaral, och sedan mosvarande kvaral åre innan (årsaken). 1.1.4 Redovisningsgrupper De flesa TP som ingår i Tjänseprisindex publiceras separa i Saisikdaabasen som finns a illgå kosnadsfri på SCB:s hemsida. Några index ingår enbar som en del av oala Tjänseprisindex och publiceras ine separa a. sekreesskäl. Dessa index är nedan umärka med e (S). Till sammanvägningen Tjänseprisindex används även e anal konsumenprisindex för a äcka en så sor del av värde av näringslives jänseprodukion som möjlig. Dessa KP måse fungera ur e producenprisperspekiv för a inkluderas. Uppfylls ine krave måse de juseras eller i sisa hand exkluderas. Tjänseprisindex inkluderar följande index (enlig SPN 2007): 49-53 Transpor och Magasinering 491 KP Järnvägsranspor av passagerare 492 TP Järnvägsranspor av gods (S) 49319 TP Kollekivrafikverksamhe (S) 49311 KP Regionalbussrafik 4932 KP Taxi 4941 TP Vägransporer av gods 501&503 KP Sjöranspor av passagerare 502&504 TP Sjöranspor av gods 51101 TP Lufranspor av passagerare (S) 511 KP Lufranspor 51102 KP Pakeresor/charer 51211 TP Lufranspor av gods (S) 521 TP Varulagring & magasinering 5224 TP Godshanering 5229 TP Annan ransporförmedling 52219 KP Parkering 531 TP Naionella posen (S) 532 TP Annan posbefordran 55-56 Hoell- och Resaurangjänser 551 TP Hoell 553 KP Camping
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 7(10) 56 KP Resaurang och bar 58, 61-63 nformaions- och Kommunikaionsverksamhe 581 PP Ugivning av böcker och idskrifer och annan ugivning (S) 5829 TP Ugivning av programvara 61 TP Telekommunikaion (S) 62 TP Daaprogrammering, daakonsulverksamhe 6311 TP Daabehandling 6391 TP Nyhesservice 68 Fasighesverksamhe 68201 KP Uhyrning och förvalning av egna bosäder 68202-3 TP Lokalhyror (LHU) 68310 TP Fasighesförmedling 68320 TP Fasighesförvalning 64, 69, 70, 71, 73 Verksamhe inom Juridik, Ekonomi, Veenskap och Teknik 6419 TP Bankjänser (S) 64 KP Bankjänser 691 TP Juridisk verksamhe 692 TP Redovisning, bokföring, revision mm 702 TP Konsuljänser ill föreag 711 TP Arkieker och ekniska konsuler 712 TP Teknisk provning och analys 731 TP Reklamverksamhe 732 TP Marknads- och opinionsundersökning 77, 78, 80, 81 Uhyrning, Fasighesservice, Resejänser och andra Södjänser 771 TP Biluhyrning 7722 KP Uhyrning av video- och dvd-filmer 773 TP Uhyrning av maskiner och annan urusning 782 TP Arbesförmedling och rekryering 80 TP Säkerhes- & bevakningsverksamhe 93, 95-96 Annan Serviceverksamhe 931 KP Moionsuövning 9511 TP Reparaion av daorer 96011 TP ndusrivä (S) 96012 KP Konsumenvä 96021 KP Hårvård 9603 KP Begravningsverksamhe 1.1.5 Referensider TP:s basår är 2005. ndexal beräknas primär för kvaral, och anger kvarales prisläge i förhållande ill de genomsniliga prisläge under 2005. ndexalen avser uvecklingen av e för kvarale genomsnilig pris. En del index, som börja produceras efer 2005, har e basår senare än 2005.
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 8(10) 1.2. Fullsändighe De avdelningar som ine äcks är avd O-R: Offenlig förvalning och försvar; obligaorisk socialförsäkring, Tjänser avseende ubildning, Vård och omsorg; sociala jänser sam Tjänser avseende kulur, nöje och friid. De finns ine heller jänseprisindex för för Handelsmarginaler. B.2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal De är för illfälle ine möjlig a ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. Mäfel och urvalsosäkerhe orde ge de sörsa bidragen ill osäkerheen i skaningarna. 2.2 Osäkerheskällor 2.2.1 Urval TP är en urvalsundersökning vilke medför en viss osäkerhe i skaningarna. Saisiken baseras på e urval av represenaiva ransakioner avseende respekive jäns. Efersom de ine finns någon urvalsram för jänser används föreag som urvalsobjek och ramen som används är i de flesa fall Föreagens Ekonomi (FEK). Tidigare användes Föreagsdaabasen som urvalsram men inför urvalsdragning 2015 valdes isälle FEK på grund av a dea bäre lämpar sig för en undersökning som grundar sig på SPN. Föreagsdaabasen är föreagen klassade i näringsgrenar enlig SN, men efersom Tjänseprisindex redovisar index efer produker enlig SPN så är de mer lämplig a urval på dea. För varje bransch dras e urval. E sraum bildas för alla sora föreag som väljs med säkerhe (dvs. sannolikheen = 1) sam e urvalsundersök sraum avseende mindre föreag där e PPS-urval görs. Som sorleksmå används omsäning eller anal ansällda. Vid e PPS-urval är urvalssannolikheerna proporionella mo sorleken. Föreag dragna med säkerhe är allid med i undersökningen. de urvalsundersöka sraume roeras vanligen 20 % av anale föreag varje år. De beyder a urvalsundersöka föreag i genomsni är med i undersökningen under 5 år. De föreag som kommi med i urvale ombeds a kvaralsvis redovisa fakurera pris för en eller e anal jänser som föreagen själva väljer u. Tjänserna ska väljas inom de av SCB valda produkgruppsområde (SPN). Krave på de valda jänserna är a de ska vara väl specificerade, represenaiva för föreage och åerkommande. Vilken eller vilka jänser som är lämpliga för prismäning kan ske i samråd med SCB. 2.2.2 Ramäckning Som underlag ill ram används Föreagens Ekonomi (FEK). Som föreagsbegrepp används FE (Föreagsenhe). En avgränsning görs på juridisk form. Vid urval görs cu-off inom vissa branscher vilke bidrar ill en underäckning. Cuoff urval används för a ine belasa de allra minsa föreagen i en bransch. Med en cu-off gräns på 5 ansällda kan inga föreag med färre än 5 ansällda dras i urvale. Objeken i populaionen under cu-off gränsen skulle bidra väldig lie ill skaningarna och anas ine prissäa annorlunda än föreagen som är med i urvale. Felklassificeringar i FEK sam efersläpning i uppdaeringar av före-
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 9(10) agsupiferna leder ill såväl under- som överäckning. Vår bedömning är a osäkerhe i ramäckning ger e lie bidrag ill oalfele. 2.2.3 Mäning Osäkerheskällan som kommer från mäning ger e bidrag ill den oala osäkerheen. De represenaiva jänser som saisiken baseras på väljs u av föreagen själva och de är därmed svår a avgöra hur represenaiva de är. E krav är a jänsen/jänserna skall vara jämförbara över iden och i de fall en jäns upphör eller sammansäningen förändras måse kvaliesjuseringsmeoder illämpas. många branscher är de svår a hia represenaiva jänser a följa över iden och isälle används idsbaserade meoder. Till exempel prismäs imprise för en juridisk konsul ofa isälle för haneringen av e fakisk ärende. E problem med mäning av impriser är a de medför en bias i prisindex vid produkiviesuveckling. Om den juridiska konsulen i exemple ovan blir mer effekiv och hinner fler ärenden under en dag syns ine dea då enbar imaxan noeras. 2.2.4 Svarsborfall De föreligger skyldighe enlig lag för föreagen a lämna prisupifer. Svarsborfalle för e normal kvaral är ca 6-7 procen av prisupiferna. Vid borfall impueras saknade observaioner. Denna felkälla orde ge e målig bidrag ill osäkerheen. 2.2.5 Bearbening Upifer som ine kommer in från upifslämnare impueras, ofa med hjälp av prisindex för närliggande jänser. fall då produkspecifikaionen ändras görs kvaliesjusering för a så lång som möjlig renodla prisrörelsen. För mer informaion om impuering och kvaliesjuseringsmeoder se dokumenaion om saisikens framagning. Dea är en SCB-publikaion. Dessa bearbeningar bedöms ge e lie bidrag ill osäkerheen. 2.2.6 Modellanaganden Model pricing används i vissa fall för a kunna konsanhålla den specifikaion som avses a prismäas över iden. För mer informaion om Model pricing se dokumenaion om saisikens framagning som är en SCB-publikaion. 2.3 Redovisning av osäkerhesmå ngen redovisning. B.3 Akualie 3.1 Frekvens Undersökningsomgång, upifsinsamling och publicering är kvaralsvisa. Dessuom publiceras årligen indexal avseende kalenderår. 3.2 Framsällningsid Saisiken publiceras ca 45 dagar efer den undersöka periodens slu. 3.3 Punklighe
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 10(10) Kvaralssaisiken publiceras den dag (kl.09.30) som anges i den kalenderårsvisa publiceringsplanen. B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Tjänseprisindex redovisas efer svensk produkindelning efer näringsgren (SPN) vilken även är anpassad efer den europeiska produkindelningen, CPA. En ny version av denna klassificering, SPN 2007, har införs i TP från och med 2009. En följd av revideringen är a alla koder i näringsgrensindelningen ändras. Dea innebär a branschvisa index redovisas enlig den nya näringsgrensindelningen. Övergången från FDB ill FEK som urvalsram bedöms ine leda ill några idsseriebro. 4.2 Jämförbarhe mellan grupper ne relevan. 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik Den vikigase användning av Tjänseprisindex är omräkning av belopp i löpande priser ill värde i fasa priser. Den använda produkindelningen, SPN 2007, grundar sig på EU:s produkindelning Classificaion of Producs by Aciviy (CPA 2008) och är idenisk med denna ned.o.m. den fjärde siffran. B.5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer Saisiken görs illgänglig via pressmeddelande, SCB:s hemsida sam Sveriges Saisiska Daabaser (SSD). Den mes dealjerade publiceringen görs i SSD, där i några fall indexserier ned ill SPN 2007, 5-siffernivån, publiceras. 5.2 Presenaion ndex preseneras i abeller och diagram 5.3 Dokumenaion [1] Tjänseprisindex Dokumenaion av saisik [2] hp://epp.eurosa.ec.europa.eu/cache/ty_offpub/ks-bg-06-003/en/ks-bg-06-003-en.pdf 5.4 Tillgång ill primärmaerial Specialbearbeningar kan uföras på besällning. Primärmaerial finns spara och kan efer särskild prövning och avidenifiering nyjas för forskningsändamål. 5.5 Upplysningsjänser Upplysningar om och svar på frågor rörande TP kan fås genom den cenrala informaionsservicen vid SCB, 08-506 940 00 eller via e-pos med adress informaion@scb.se.