Modernt krisstöd. Oslo, 26 mars 2014. Per-Olof Michel. Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com. michelmentor



Relevanta dokument
Krisstöd vid allvarlig händelse

Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal

Trauma, stress och krisstöd

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Trauma och psykisk sjukdom

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Psykiskt trauma och krisstöd

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Katastrofpsykiatri. Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Modern krishantering:

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel

Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel

Flyktingmedicinskt centrum

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Kris och Trauma hos barn och unga

Traumamedveten omsorg

Trauma och psykisk sjukdom

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Trauma och återhämtning

Trauma och Prostitution

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Konferens på Kalmar teater den Galleri Monica Strandberg

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Arbetsmetoder & material för arbete med flyktingar

Att förstå posttraumatisk stress

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Vad är psykisk ohälsa?

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Hur bemöter vi människor i akut kris

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Planeringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse

Traumamedveten omsorg

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Bilaga A Traumaintervju

Emotioner: aversion, belöning

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

Trauma och psykisk sjukdom

Krisehåndteringen etter 22. juli terrorangrepene i Norge: Årsseminaret i Svenskt Næringsliv Stockholm 16.februar Lars Weisæth, prof.dr.

SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 /

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Disposition introduktion i mindfulness

Riktlinjer för Krisarbete med barn och ungdomar som blivit/misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp

Bemötande aspekter för nyanlända.

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Lära och utvecklas tillsammans!

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013

Drabbade av naturen hur reagerar människor?

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

SMART Utbildningscentrum

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

PTSD och psykisk sjukdom Suzanne Gieser fil dr, leg psykoterapeut

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Transkript:

Modernt krisstöd Oslo, 26 mars 2014 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com

Traumatiska händelser

Kontext för återhämtning Samhället Individ Händelse Stöd Återhämtning

Händelsen Typ av händelse Olycka; naturkatastrof Interpersonellt våld; terrorhandling Allvarlighetsgrad Livshot Utmärkande drag Kontroll Klarhet Tidsutdräkt/frekvens Konsekvenser Förluster: närstående; boende; ägodelar Fysisk skada

Kontroll - klarhet Påverkan, kontroll Klarhet Brist på information Ingen möjlighet att påverka (Enander et al. 1993)

Markörer och riskfaktorer Före Sårbarhet på grund av tidigare utsatthet Parallell livsstress Socioekonomisk status Personlighet, begåvning, utbildning Kön, ålder Under Upplevt livshot Uttalade reaktioner under och direkt efter händelsen Efter Bristande socialt stöd (Brewin et al. 2000; 2005; Ozer et al. 2003)

Akut stressreaktion Kroppsliga reaktioner Tanke och uppfattning Psykiska reaktioner (WHO 1992, ICD-10)

Hot, fara försvar Frysning - alarm Flykt Kamp Frysning - skräck Underkastelse Söka stöd (Baldwin, 2013)

Bemästring ta sig i säkerhet (flykt)

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) A. Exponering B. Påträngande symtom C. Undvikande av påminnelser D. Neg påverkan - Oförmåga att minnas viktiga aspekter - Negativa förväntningar på sig själv och omvärlden - Förvrängd skuld om orsaker eller konsekvenser - Negativa emotioner: rädsla, skräck, skuld, skam, ilska - Minskat intresse för aktiviteter - Känsla av avstånd eller främlingskap - Oförmåga att uppleva positiva känslor E. Påtagligt ändrad reaktivitet F. Varat en månad G. Lidande H. Beror inte på annat (APA 2013, DSM5)

Överaktivitet i amygdala Prefrontal cortex Thalamus Gyrus cinguli Locus coeruleus Amygdala Hippocampus Hypofysen Hypothalamus

Inlagring av traumatiskt minne Sensoriska cortex Prefrontala Hippocortex campus Long loop 30-40 ms Short loop 12 ms Sensorium Thalamus Amygdala (-) (-) Hypothalamus Locus coeruleus (Fritt efter LeDoux, 2000; Nutt, 2000)

Processer över tid Låg Kontinuerliga besvär 5-15 % Kroniske besvär 5-30% Funktionsnivå Senare besvär 0-15% Återhämtning 15-25% Tidigare besvär 5-10 % Hög Potentiellt traumatisk händelse 1 år 2 år Motståndskraft efter tillfällig händelse 35-65% (Bonanno, 2004; Norris et al. 2009; Bonanno et al. 2013)

Motståndskraft Individuella faktorer Genetik, anknytning Personlighet, hardiness Locus of control, kognitioner, Optimism, altruism Fysik Externa faktorer Socialt stöd, förebilder Ledarskap, stöd från organisation Utbildning (Southwick et al 2005; Bonanno et al. 2011; Gupta et al. 2011; Southwick et al. 2011)

Socialt stöd; kamratstöd Buffrande effekt Känsla av kontroll Självtillit Hjälp att omvärdera, bemästra Vet att man får stöd (Brewin et al. 2000; Ozer et al. 2003; Schumm et al. 2006; Kaniasty et al. 2008; Panagioti et al. 2013; Southwick et al. 2011)

Fem principer för intervention med empiriskt stöd Förstärka känsla av säkerhet Lugna Förstärka känsla av självtillit och tillit till samhällets förmåga Understödja samhörighet Förstärka känsla av hopp (Hobfoll et al. 2007)

Støtte-Oppfølging-Utredning-Behandling (STOUB) STøtte - Psykologisk førstehjelp - Skills for psychological recovery (Evne til å komme seg psykisk) Oppfølging - Utpeke kontaktpersoner - Proaktiv kontakt Utredning - Screening: 1, 3 och 12 mån - Vurdere behandlingsbehov Behandling - Evidensbasert - Traumafokusert (Brewin 2005; Brewin et al. 2008; Watson et al. 2007)

Presentere deg og gjør kort utredning Tilstand Atferd (Se mal 1) Er individet Instabil? Suicidal? Farlig for seg selv eller andre? I behov av akutt medisinsk innsats? Nei Formidle psykologisk første hjelp (PFH) Basale behov (Se mal 2) Støtte akuttfase dag 1 Ja Send til lempelig instans Mal 1 Utredning Reaksjoner Trauma Risikofaktorer Status - Medisinsk - Psykisk - Funksjon - Farlighet Mal 2 PFH Sikkerhet, informere Berolige Undersøk behov Praktisk støtte Sosial støtte Psykoedukasjon Fortsatt støtte Utse kontaktperson Proaktiv oppfølging De som avbøyer støtte Kontaktinformasjon (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)

Oppfølging akuttfase: 1-3 dager - første uken Oppfølging Tilstand Atferd Har akutt stressreaksjon klinget av? Ja Fornyet oppfølging og utredning 1 uke 1 måned Nei Sorg? Søvnvansker, angst? Tidligere psykiske problemer Andre risikofaktorer? Teien på akutt stressyndrom (ASD)? (fra dag 4) (Se mal 3) Mal 3 Akutte intervensjoner* Information Psykoedukasjon Normalisering Sosialt nettverk Kort KBT ved ASD Om flere barn er rammet Intervensjoner i skolen Individuell støtte Støtte til foreldre og familier Støttegrupper Tapsrammete Overlevende Støttesentre Hjemmeside, telefonlinjer *Ev på arbeidsplassen (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)

Utredning, behandling mellomfase: 1 uke - 1 måned; langtidsfase Oppfølging Normalisering? Ja Fornyet oppfølging Efter behov Efter 3, 12 mån (screening) Nei Utredning Depresjon? Angst? Bruk av alkohol? Komplisert sorg? Efter 1 måned Screening PTSD TSQ, PCL-C Barn: CPSS (Se mal 4) Mal 4 Efter 1-2 uker Evne til å innhente seg psykisk Behandling ved behov Efter 1 måned Behandling PTSD - Evidensbasert - Traumafokusert (TF-KBT, EMDR) Langtidsfase Langvarig komplex tapssyndrom? Rehabilitering (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)

Insatspersonal Medvetenhet Balans Socialt stöd

Intensiv eller långvarig stress Livshot Förlust Inre Kronisk konflikt stress Trauma Sorg Moral- Utmattning konflikt Traumatisk skada Upplevt: - Livshot - Skräck - Hjälplöshet Förlustskada Förlust av: - Närstående - Kroppsfunktion - Tillhörigheter Etik/moralskada Själv begått eller bevittnat handlingar som går emot egen moral Utmattningsskada Ackumulerad stress av många orsaker, utan möjlighet till vila och återhämtning (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)

Forberedt (Grønn) Reagerer (Gul) Påvirket (Oransje) Symptom (Rød) Optimal funksjon Milde, forbigående reaksjoner og nedsatt funksjon Alvorligere vedvarende reaksjoner; nedsatt funksjon Klinisk tilstand Tilpasningsevne Innhenter seg helt Vedvarende minner Ikke tilhelet stresskade med nedsatt funksjonsnivå Velvære Lav risiko Høyere risiko Tegn Årsaker Årsaker Tilstand Er som best Hvilken stressor som helst Trussel mot liv PTSD Velutdannet og forberedt Tegn Tap Depresjon Fysisk, mentalt og åndelig velfungerende Irritert, urolig, nedstemt Brudd mot egen moral Angstforstyrrelse Fokusert på oppgaven Tapt motivasjon Langvarig stress, slitasje Misbruk Motivert Tapt fokus Tegn Tegn Rolig og samlet Søvnvansker Kontrolltap Symptomene vedvarer og forverres over tid Har det bra Oppfører seg moralsk uklanderlig Muskelspenninger; andre fysiske problemer Ingenting er gøy lenger Panikk, aggressivitet, nedstemthet Føler seg ikke lenger som vanlig Uttalt skyld og skam Alvorlige reaksjoner eller uttalt påvirking på sosiale eller arbetsmessige funksjoner

Utvärdering av insats (UI) (After action review) Efter varje insats, ställ följande frågor Vad var vår uppgift? Vad gick bra? Vad kunde ha gått bättre? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Vem behöver veta detta? (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013) (http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnadf360.pdf)

Time out/socialt stöd i grupp ½ - 1 tim, inte mer än ett par timmar Vanligt samtal med arbetskamrater Mål: minska hyperarousal Självvald grad av öppenhet i en stödjande miljö där man känner sig förstådd (Halpern J, Gurevich M, Schwartz B, Brazeau P. Interventions for critical incident stress in emergency medical services: a qualitative study. Stress and health 2009;25:139-149)

Innsatspersonell Utredning Behov for støtte? (Se mal 1) Ja Nei Støtten avsluttes Mal 1 Utredning Type av eksponering? Vor i stresskontinuum? Ledere, kameratstøtter Første hjelp ved stress (FHS) Gruppestøtte (Se mal 2) Tilstrekkelig støtte? Nei Profesjonell utredning BHT Screening Ja Tilstand? PTSD Depresjon Angst Misbruk Behandling Mal 2 Kontinuerlig FHS Sjekke Samordne Annen FHS Sikkerhet Berolige Kontakt Funksjon Tillit Gruppestøtte Evaluering av innsats Sosial støtte i gruppen - Informasjon - Psykoedukasjon - Normalisering - Sosialt nettverk

Mål