Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling



Relevanta dokument
Likabehandlingsplan för läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Måttsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Ljusne Förskola i Sydöstra området, Söderhamns Kommun

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan. Stockholms byggtekniska gymnasium

Likabehandlingsplan läsåret Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och för likabehandling

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Östmarks skola och fritidshem

Nybro kommun Hanemålaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMEN

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för verksamheten inom fritidshem, förskoleklass och grundskolan

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Vittra Lambohov Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för den Frivilliga Verksamheten Läsåret 2011 / 2012

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Björskogsskolans F-5 och skolbarnomsorgens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Reviderad Vision

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola

Ribbybergsskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011/2012.

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Katarina Magnusson

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

En skola fri från mobbning och kränkningar

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. introduktionsprogrammet i Kungsörs. Vuxenutbildningen och. kommun

Holmesskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lövkojans förskola

Vissefjärda skola och fritidshem LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för likabehandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2014

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?

Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015/2016

RÖSJÖSKOLAN Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Vuxenutbildningen Laholms Kommun. Likabehandlingsplan

Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014. Förskolan Kastanjen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Brännans förskoleområde

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal -

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER. SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem, grundskola och särskola

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling Ormås förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr

LIKABEHANDLINGSPLAN. för arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling på.

Mölltorpskolan F-klass/Fritidshem/Grundskola. Utarbetat av: Anette von Haugwitz Ulrika Axén Lena Borck Stefan Andersson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar

Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2013/2014.

Mariebergsskolans Trygghetsplan

Transkript:

STAFFANSTORPS KOMMUN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kyrkheddinge skola och fritidshem Läsåret 2012/2013 Fastställd: 120926 Upprättad: 120902 Gäller: läsåret 12/13 1

Innehållsförteckning: Kyrkheddinge skola och fritidshem...1 Vision...3 Målsättning och värdegrund...3 Regelverk...3 Definitioner...3 Förebyggande arbete och kartläggning...4 Trivselregler för skola och fritidshem...6 Uppföljning och utvärdering...6 Handlingsplan - om det otillåtna skett...6 Bilagor för dokumentation...8 2

Vision Den lilla skolan med stor gemenskap där kunskaper, engagemang och kreativitet står i centrum. Vår vision är att alla barn och elever i Kyrkheddinge ska få den kunskap och det självförtroende som behövs för att lyckas i framtiden utifrån ett flexibelt lärande med förväntningar och utmaningar. Målsättning och värdegrund Vi arbetar för att alla barn/elever utvecklas och erhåller kunskap i en lugn och säker miljö samt bemöts med respekt. Vår målsättning är att alla trivs, känner trygghet och glädje. All personal i skola och på fritidshemmet arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering och annan kränkande behandling. För att uppnå denna trivsamma arbetsmiljö präglas vår verksamhet av: Trygghet med en känsla av att jag duger. Samhörighet och glädje gemenskap mellan yngre och äldre barn. Samarbete mellan förskola skola/fritids. Respekt att bli respekterad för den man är, bli sedd och lyssnad till. Att vi alla har ett värde och är betydelsefulla. Engagemang och respekt för vår gemensamma miljö och allt levande. Ansvar/inflytande att vi vuxna tar ansvar för vårt uppdrag och är goda förebilder - att barn och elever ges möjlighet till växande ansvar och inflytande. Mod kurage att reagera på kränkande handlingar, en aktiv strävan mot en nolltolerans. Jämställdhet mellan könen Regelverk Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14a kap.i skollagen Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Skollagen, utdrag ur åtgärder mot kränkande behandling: 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. BUN, Nolltolerans mot våld och kränkande behandling: Alla som vistas och verkar inom skola och fritidshem ska känna sig trygga. Det ska råda nolltolerans mot våld och all form av kränkande behandling. Definitioner Diskriminering är när skola/fritids på osakliga grunder behandlar barn/elev sämre än andra barn/elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, 3

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trossuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt: direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation och har direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna barn/elever med de diskrimineringsgrunder som gäller (ex om alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.) såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysisk (t ex slag och knuffar) Verbal (t ex bli tilltalad med ett mindre positivt ord/uttryck, hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (t ex bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar) Text- och bildburen (t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms) Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker en elevs värdighet. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka i håret. Med kränkande behandling menas när någon kränks vid upprepade tillfällen samt en obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. Den kan utföras av såväl vuxna som barn och ungdomar. Det är den enskilde personen som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. En befogad tillrättavisning för att skapa en god miljö och följa skolans och fritidshemmets regler, är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling i lagens mening, även om barnet/eleven kan uppleva det som kränkande. Förebyggande arbete och kartläggning Inom Kyrkheddinge skola och fritidshem bedrivs en aktiv, medveten verksamhet för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling genom: - samarbete mellan arbetsenheterna för att undvika anonymitet. - devisen att alla barn är allas ansvar. - att vuxna rör sig bland barn/elever såväl ute som inne. - rastvärdar med väl synliga reflexvästar ute på rasterna. - trivselregler, som diskuteras och upprättas årligen, av barn, elever och personal. - antimobbingteam. Antimobbingteamet träffas gång i månaden, diskussioner förs kring förebyggande arbete, rutiner, uppföljning och aktuella händelser, sammankallas även vid akuta situationer. Teamet består av lärarpedagog, fritidspedagog, specialpedagog, skolsköterska och rektor. Teamet tar över när diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upprepas trots samtal mellan eleven/eleverna. 4

- SET (skolan) utbildning för elever och personal. Ett kontinuerligt arbete med SET i alla klasser, med individ- och gruppstärkande övningar för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Under dessa lektioner förtydligar och konkretiserar vi det som står i likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Personal på skolan har gått handledarutbildning i SET och är ansvarig för att utbilda övrig personal. - gemensam värdegrundsvecka med arbete i åldersblandade grupper. - kamratstödjarna Två klassrepresentanter vardera från årskurs 2-5 har valts ut som kamratstödjare. Kamratstödjarnas uppgift är att vara extra ögon och öron för att få personalen att bli varse om vad som sker bland eleverna. De organiserar också lekar under vissa raster. Kamratstödjarna har inte till uppgift att agera polis, att hantera konflikter är alltid en vuxens ansvar. - sociogram som används som naturliga inslag i verksamheten. - att stärka barnens självkänsla och självförtroende, alla barn ska känna sig delaktiga och värdefulla i barngruppen oavsett kön och ålder. - att omtanke och värnandet av den enskilda personen är grundläggande i all planering och genomförande. - att som vuxna vara goda förebilder. Kartläggning För att få fram verksamhetens behov görs följande kartläggning: - trivselenkät - Kamratstödjarträffar, antimobbingteamsmöten - regelbundna utvecklingssamtal med elev och förälder - klassråd, elevråd samt veckomöte på fritidshemmen. - samtal på föräldramöten och vid övriga föräldrakontakter - dialog med busschaufförerna. - observationer i elevgrupperna i skolan och på fritidshemmen - samtal under SET-lektionerna, social emotionell träning - läsårsutvärdering för personal. - diskussioner i arbetslagen. Utvärdering av läsåret 2011-2012 samt årets kartläggning har lett fram till följande nulägesanalys Vid kartläggningarna har följande framkommit; Några elever använder ibland ett språk och handlingar som strider mot skolans regler, vilket har tilltagit under läsåret 2011-2012. Eleverna uppger i trivselenkäten att man gillar rasterna, har kompisar i skolan och har någon att leka med på rasterna. Trots det har vi haft fall av kränkningar som vi arbetat med. Otrygga bussresor förekommer. Mål/Konkreta åtgärder inför läsåret 2012/2013 Större fokus på ett bättre språkbruk genom återkommande samtal bl a under klassråd, föräldramöte och elevråd. En trygghetskartläggning i åk 3-5 och strategiplan för årets trygghetsarbete i samarbete med Friends och skolans antimobbingteam under höstterminen. För att på ett bättre sätt åtgärda eventuella missförhållanden, kommer trivselenkäten inte att vara anonym. Endast berörda pedagoger får tillgång till enskild elevs enkät. Hustomtar i varje klass, med ansvar för en trivsammare yttre och inre miljö. Fortsatt arbete med SET, fler gemensamma aktiviteter och temadagar. Fadderaktiviteter mellan åk 5 och åk 1. Bussturer som tryggas med extra vuxen bemanning. 5

I övrigt följer vi planen för planerade insatser, se bilaga. Trivselregler för skola och fritidshem Vi vill ha en skola och ett fritidshem där alla trivs och känner trygghet. Det innebär att: vi är trevliga mot varandra. vi använder ett vårdat språk. vi är rädda om vår skola och vårt fritidshem. vi är inom skolans område under skoltid och fritidstid. alla är välkomna i leken. mobiltelefoner, mp3-spelare etc. är avstängda under skol- och fritidstid. att det alltid finns en vuxen ute som du kan vända dig till om något händer på rasten. För att skapa lugn miljö som främjar din trafiksäkerhet vid bussresor gäller följande regler: Vänta på bussen på skolgården. Fyll på bussen efterhand. F-2 sitter i den främre delen av bussen. Sitt fastspänd i bussen. Du får inte äta eller dricka på bussen. Om du skulle glömma bort dig, påminner vi dig om reglerna. Upprepas din glömska tar vi kontakt med dina föräldrar. Uppföljning och utvärdering Kompetensutveckling och värdegrundsdiskussioner är förutsättningar för en bra kvalitet på värdegrundsarbetet och för att bibehålla likabehandlingsplanen levande. Diskussioner inom enheten och reflektioner kring det egna förhållningssättet sker kontinuerligt. För att säkerställa dokumentets aktualitet utvärderas och upprättas det årligen. Underlag för upprättandet av planen inhämtas från följande grupper under vårterminen: ledningen arbetslagen antimobbingteamet kamratstödjarna elevrådet skolrådet Nya barn/elever samt medarbetare introduceras i planen när de börjar i vår verksamhet. Tidigare elever tillsammans med pedagoger delger planen för nya barn/elever och föräldrar. Rektor ansvarar för att nyanställd personal blir delaktig i planen. Handlingsplan - om det otillåtna skett Arbetsgång vid diskriminering och kränkning: 1. Vuxna som blir vittne till eller får kännedom om kränkande behandling, ingriper genom att genast avbryta handlingen och samtalar med de inblandade. Lika viktigt att prata med den som är kränkt som den/de som utfört kränkningen. 2. Närmast ansvarig pedagog för barnen/eleverna meddelas av den vuxne som observerade händelsen om vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Händelsen dokumenteras av den vuxna som observerat och ingripit, se bilaga Rapport om trakasserier och kränkande behandling, sid 1. 3. Närmast ansvarig pedagog informerar barnen/eleverna om att de har kännedom om det inträffade. 6

4. Hemmen meddelas av den vuxne som observerat händelsen eller av närmast ansvarig pedagog. Här vilar ett ansvar på de inblandade vuxna att komma fram till vem som meddelar hemmet. 5. Vid behov kopplas antimobbingteamet (skolan) in. Antimobbingteamet består av rektor, skolsköterska och 3 pedagoger. Arbetsgång då diskriminering och kränkning ej upphör: 1. Antimobbingteamet rådslår. Utredning av händelsen så som faktainsamling och arbetsfördelning. 2. Kort information till närmast ansvarig pedagog (skolan). 3. Enskilt samtal med utsatt barn/elev. 4. Enskilt samtal med mobbaren/mobbarna med klart syfte att markera att kränkningen ska upphöra omgående. Dokumentation, se bilaga Rapport om trakasserier och kränkande behandling, sid 2. 5. Antimobbingteamet kontaktar berörda föräldrar och informerar om vad som hänt och eventuella konsekvenser. 6. Återkoppling till de närmast ansvariga pedagogerna. 7. Återkoppling till föräldrar under veckan. 8. Uppföljningssamtal hålls regelbundet med den mobbade samt med mobbaren/mobbarna. 9. Uppföljning sker inom fjorton dagar inom antimobbingteamet. Ytterligare uppföljning sker vid behov. 10. Om problemet kvarstår kallar rektor till en elevvårdskonferens (elev, föräldrar, skolledning, antimobbingteamet, närmast ansvarig pedagog), se bilaga Kallelse till elevvårdskonferens. 11. Åtgärdsprogram upprättas, se bilaga Åtgärdsprogram. 12. Om problemet kvarstår sker en anmälan till sociala myndigheter och/eller till polis. Detta görs av rektor. Arbetsgång då barn/elev anser sig kränkt av någon vuxen: 1. Barnet/eleven eller förälder meddelar någon vuxen som hon/han har förtroende för. Den vuxne delger i sin tur rektor. 2. Som anställd i skola/fritidshem har man ett ansvar att reagera om en kollega kränker något barn/elev. 3. Vid känslig situation informeras rektor som då handlägger ärendet. Vid båda tillfällena skall rektor delges och dokumentation ske. Hemmet informeras men vilken form av kontakt som ska tas beslutas av rektor utifrån rådande situation. Känner sig personal kränkt av elev eller av annan personal underrättas rektor: 1. Rektor utreder via samtal och för dokumentation. 2. Åtgärder beslutas utifrån händelsens karaktär med gällande nationella och lokala styrdokument som utgångspunkt. 3. Kort information till närmast ansvarig pedagog. 4. Vid större dignitet görs en polisanmälan av rektor. 5. Enskilda samtal med berörda. 6. Föräldrarna informeras. 7. Återkoppling till de närmast ansvariga pedagogerna. 7

8. Uppföljning under processens gång. Känner man sig kränkt av rektor tar man kontakt med produktionschefen. Bilagor för dokumentation 1. Planerade insatser för 2012-2013 2. Rapport om trakasserier och kränkande behandling, 3. Kallelse till elevhälsokonferens 4. Protokoll för elevhälsokonferens 5. Åtgärdsprogram 8