From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 juli 2014 15:05:55 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by nedcent@yandex.ru 7/29/2014 3:05:54 PM (00:49:57) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Moskovskij gosudarstvennyj lingvistitjeskij universitet (Moskvas statliga lingvistiska universitet)/mglu Institutionens namn: Kafedra skandinavskich, niderlandskogo i finskogo jazykov (Institutionen för nordiska språk, nederländska och finska) Namn på rapportförfattaren: Prof. Sergej Vanjashkin E-post till rapportförfattaren: sgvpost@yandex.ru Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (svenskaspraket.si.se) Om svaret är nej så skicka ett mejl med ändringarna till sveu@si.se Land Land: Ryssland Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2013/14 Höstterminen 1 september - 25 januari Vårterminen 7 februari - 30 juni Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 7
Antal biämnesstuderande: 18 Antal extraämnesstuderande: 5 Antal doktorander: Antal disputerade under läsåret: Totalt antal svenskstuderande under läsåret: 30 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 3 Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Svenska studeras på MGLU:s tolk- och översättarfakultet som första eller andra främmande språk, i 10 resp. 9 terminer (8 resp. 7 terminer för bachelorgrupper). I båda fallen är svenska ett examensämne. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Det är svårt att mäta intresset för svenska för att man bara i viss mån kan välja det språk man kommer att studera, och då bara första språket, d.v.s. det språk man läser som huvudämne. När vi har en nybörjargrupp med svenska som första språk har alla tio till tretton elever vi får faktiskt valt svenska, men hur många andra som velat studera svenska får man aldrig veta. Ett annat tecken för intresse för Sverige och svenska är de som vill läsa svenska som valfritt ämne, och sådana finns ju varje år. Tyvärr blir det ofta svårt att finna tid som passar både elever och lärarna därför att de sökande läser på olika årskurser och olika fakulteter vilket betyder att en del har ordinarie lektioner på förmiddagen och de andra på eftermiddagen, dessutom på olika håll i staden. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Varför läser studenterna svenska? I första hand därför att de fått läsa det som första eller andra språk. Men jag minns inte ett enda fall då någon elev var missnöjd med att han eller hon fått läsa svenska. Vanligen tycker de om språket, och så småningom även om landet, dess kultur och litteratur. Många hoppas att de kan finna användning för sina kunskaper i svenska när de utexaminerats, och det visar sig att många faktiskt gör det.
Vilka ämnen kombineras svenskstudierna med, dvs. hur ser helheten ut för studenten? Alla som läser svenska som examensämne tillhör tolk- och översättarfakulteten och utbildas till översättare och tolkar med kunskaper i två främmande språk (med svenska är kombinationen vanligen svenska-engelska eller engelska-svenska). Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Någon regelbunden uppföljning av studenterna och deras sysselsättning görs inte. Men lärarna har kontakt med många av våra före detta elever och på så sätt vet vi att ganska många jobbar som frilansöversättare och/eller tolkar med både engelska och svenska, en del frilansar som översättare/tolkar vid sidan av en fast anställning. En kille arbetar på Sveriges ambassad i Moskva, flera stycken har varit anställda på ryska UD. Våra f. d. svenskstuderande har arbetat på Rysslands ambassader i Stockholm och Helsingfors, generalkonsulaten i Göteborg och Mariehamn, handelsrepresentationen i Sverige. Åtta av de svensklärare som har arbetat på institutionen genom åren hade utexaminerats från MGLU. Flera stycken arbetar eller har arbetat på svenska företag i Moskva. Även de som arbetar i mass-medierna har ibland användning för sina kunskaper i svenska. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Undervisningens uppdelning Under de två första läsåren får studenterna 10-18 timmar svenska i veckan (uttal, grammatik, konversation, skriftlig och muntlig fram ställning, hemläsning); fr.o.m. åk 3 minskar antalet språklektioner samtidigt som det blir mer och mer träning i översättning och tolkning. Den praktiska språkundervisningen kompletteras av föreläsningar och seminarier i Sveriges historia, geografi, statskunskap, litteratur och kultur, språkteori, stilistik, språkhistoria, översättningsteori m.m. Under det gångna läsåret undervisade Natalia Krakopolskaja i praktisk svenska på åk 1 och 2 och i teoristisk grammatik på åk 2. Alexandra Parchomenko svarade för praktisk språkundervisning på åk 1 och 4 samt, under höstterminen, för översättning till ryska på åk 4. Sergej Vanjashkin undervisade i översättning och tolkning på åk 4 och tog hand om föreläsningskurserna Svenska språkets historia och Sveriges historia, kultur och geografi på åk 2, samt Svenska språkets teori på åk 4. Undervisningens innehåll Vilka läromedel/webbresurser mm. används i undervisningen? På åk 1 3 används Svenska för nybörjare, Svenska utifrån, Svenska 123, Rivstart, Sverige på svenska, Deskriptiv svensk grammatik, samt ryska läroböcker i svenska och en del kom pletterande läromedel (Tänk efter, Prepositionsboken, Att bilda ord o. dyl.). Svenska nätresurser, inkl. SI:s webbplats, tidningar och böcker som Samhällsguiden och Samhällsboken används på högre nivåer då man tar upp teman som har med olika aspekter
av svenska samhällslivet att göra. Tidningstexter är oumbärligt material även på översättningslektioner. De skönlitterära böcker som vi har i klassuppsättning används för hemläsning. Inspelat material används för det mesta på åk 1 och 2, då man ägnar mycket tid åt uttalsträning, och i mindre utsträckning även på senare stadier som hörförståelse- och tolkningsövningar. Dessutom uppmanas eleverna att regelbundet lyssna på svenska radioprogram på nätet och titta på SVT:s nyhetssändningar. Kursplanerna och material för grupper som läser svenska som biämne skiljer sig inte mycket från dem som används för svenska som huvudämne, det blir dock betydligt mindre språkteori för det är huvudspråkets institution som i första hand svarar för den språkteoretiska utbildningen. Budget Har institutionen budget för till exempel läromedel och gästföreläsare till svenskundervisningen? Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Många klassrum har ingen annan utrustning än whiteboard, men det är inget problem att låna band- eller CD-spelare eller beställa ett rum där man kan titta på video eller DVD. En del lektioner hålls på universitetets Nederländska center (som också är institutionens lokal). Där har man DVD- och videospelare, datorer, svenska ordböcker och annan svensk litteratur. Men de flesta av våra böcker finns på universitetets bibliotek där de kan lånas av både studenter och lärare. Lexikon, uppslagsböcker och en del kurslitteratur finns även tillgängliga i läsesalarna. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Tyvärr ordnas det mycket sällan några arrangemang på universitetet som har med Sverige och svenska språket att göra. Men våra lärare och svenskstuderande besöker Rysk-svenska centret vid Ryska statliga humanistiska universitetet där de deltar i konferenser och seminarier, lyssnar på föredrag, träffar svenska författare, firar Lucia osv. Kontakter och utbyte Får institutionen stöd från svensk ambassad eller konsulat? Sveriges ambassad informerar oss regelbundet om svenska kulturevenemang i Moskva och
bjuder till olika arrangemang som ordnas av ambassaden eller dess kulturavdelning. Man kan också låna böcker och svenska filmer på DVD. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Utbyte: Tyvärr deltar MGLU för närvarande inte i några utbytesprogram eller gemensamma projekt med svenska universitet eller högskolor. Publikationer och forskning inom institutionen Publikationer och forskning: Övrigt: Glädjeämnen/svårigheter etc. Stödet från SI: På vilket sätt kan vi bäst stödja er verksamhet? SI:s stöd är ovärderligt. Tack vare SI får våra elever delta i sommarkurser som är av stor nytta och ger dem en chans att få en egen bild av Sverige. Mycket nyttiga är även konferenser för lärare som SI arrangerar i både Sverige och Ryssland. Och slutligen, utan Svenska institutets hjälp hade vi aldrig fått alla de läroböcker, ordböcker och annan litteratur som vi använder i undervisningen. Som svensk myndighet lyder vi under offentlighetsprincipen vilket innebär att alla handlingar som är inkomna till Svenska institutet som huvudregel är offentliga och kan läsas av allmänheten på begäran. Inga personuppgifter får publiceras på internet om inte berörd person gett sitt samtycke. Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s hemsida?