Upprättad 2009-11-19 Reviderad 2011-01-13 Gäller till 2011-12-12 Fastställd av: Rektor Personal Elever Föräldrar

Upprättad 2009-11-19 Reviderad 2011-01-13 Gäller till 2011-12-12 Fastställd av: Rektor Personal Elever Föräldrar

Innehållsförteckning Kamratrådets tankar kring likabehandlingsplanen. s 3 1. Regelverk som styr skolans verksamhet. s 4 2. Vision s 4 3. Antimobbningsteamet s 4 4. Förväntansdokument s 5 5. Definitioner s 6 6. Förebyggande åtgärder för att stoppa alla former av kränkande behandling på skolnivå. Målsättning 2011/2012 s 6 7. Förebyggande åtgärder för att motverka alla former av kränkning på individ och klassnivå. s 8 8. Handlingsplan mot kränkande behandling. s 9 9. Utvärdering. s 9 Bilagor Kännetecken hos elev som utsätts/utsätter för kränkande behandling. s 10 Handlingsplan för arbete mot mobbning. s 11 Mobbningsutredningsblankett s 13 Blankett för dokumentering av kränkande behandling. s 14 SFS 2010:800 s 15 Ordningsregler s 16 Jämställdhetsplanen s 17 2

Kamratrådets tankar kring likabehandlingsplanen. Man ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad Vi måste våga säga ifrån om vi ser något som inte känns bra. Vi har kreativa temadagar och lekdagar för att lära känna varandra b Alla är olika men man ska vara lika snäll mot alla Vi gör roliga saker tillsammans hela skolan. T.ex. julbad, pysseldag, Polonäsen och turneringar Rastvakter och kamratstödjare som finns ute på rasterna 3

1.Regelverk som styr skolans verksamhet Diskrimineringslagen 2008:657 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen 2010:800 (utdrag) 1 kap 5 Utformningen sak utformas i överensstämmelse men grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling. Se bilaga 2. Vision På vår enhet ska ingen känna sig diskriminerad eller kränkt. Var och en skall känna sig sedd och respekterad för den person den är oavsett kön, religion, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande uttryck eller identitet. Vi tar avstånd från alla former av kränkande behandling. 3 Antimobbningsteamet Margareta Strand-Karlsson Rektor 040-6411600 margareta.strand-karlsson@lomma.se Maria Ohlin Fritidspedagog 040-6411709 maria.ohlin@lomma.se Åsa Sjöstrand Fritidspedagog 040-6411708 asa.sjostrand@lomma.se Kerstin Lindström Lärare 040-6411580 kerstin.lindström @lomma.se Martin Ohlsson Lärare 040-6411580 martin.ohlsson @lomma.se Teamet träffas kontinuerligt för att följa upp det förebyggande arbetet på skolan. De har även ansvar för kamratrådets arbete. Vid akuta situationer sammankallas teamet omedelbart. (Rektor ansvarar) 4

4. Förväntansdokument För att vi skall kunna arbeta mot vår vision måste vi ta ett gemensamt ansvar. Detta innebär ömsesidiga förväntningar från skolan och hemmet. 4.1 Du som elev kan förväntad dig Att vi bemöter alla med respekt, hänsyn och vänlighet. Att vi har ett gemensamt ansvar för alla elever på skolan. Att alla vuxna på skolan bryr sig om dig och alla dina skolkamrater. Att vi följer de trivselregler som vi gemensamt satt upp. Att det alltid finns vuxna ute på rasterna Att vi kommer att ingripa mot alla former av mobbning eller kränkande behandling. 4.2 Våra förväntningar på dig som elev är Att du Hälsar Tackar och har ett Vårdat språk. (Våra trivselregler) se 6.3 Att du inte utsätter någon för obehag eller fara. Att du berättar för någon vuxen om du ser någon som blir utsatt för obehag eller fara. Att du visar vuxna och barn respekt. Att du respekterar våra tider och kommer i tid. Att du kan samarbeta med dina skolkamrater. Att du tar ansvar för dina egna saker. Att du tar ansvar för skolans gemensamma saker och lokaler. Att du följer skolans ordningsregler. (se bilaga) 4.3 Du som förälder kan förvänta dig Att vi bemöter alla med respekt, hänsyn och vänlighet. Att du alltid är välkommen att besöka oss. Att vi har föräldramöte en gång per termin Att vi har utvecklingssamtal en gång per termin Att vi tar kontakt med familjen om något särskilt hänt Att vi har ett gemensamt förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten. Att det alltid finns vuxna ute på rasterna. Att vi ingriper mot alla former av kränkningar 4.4 Våra förväntningar på Er föräldrar är Att ni medverkar på föräldramöte och utvecklingssamtal. Att ni alltid tar kontakt med oss pedagoger om ni har frågor ang. verksamheten eller ert barn. Att ni informerar skolan om ert barn berättar något hemma som tyder på kränkande behandling. Att ni tar del av informationen som finns i elevkatalogen. 5

5 Defintioner 5.1 Direkt och indirekt diskriminering. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan var direkt eller indirekt. Direkt diskriminering. Direkt diskriminering när en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna (se diskrimineringslagen 2008:657) Ex. När en pojke nekas prao på småbarnsavdelning. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller förfaringssätt som verkar neutral men i själva verket missgynnar en elev utifrån diskrimineringsgrunderna. Ex. rullstolsbundet barn får stanna kvar på skolan när övrig klassen besöker bondgård. 5.2 Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till de skyddande diskrimineringsgrunderna. Ex. Per blir retad för att han väljer att sy på fritidshemmet. (trakasserier på grund av kön) 5.3 Annan kränkande behandling Kränkning av elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Kränkningar kan vara *Fysiska (slag, knuffar) *Verbala ( hot, svordomar öknamn) *Psykosociala ( utfrysning, blickar) *Texter, bilder ( lappar, fotografier, sms, mms och meddelande på olika webcommunities) *Materiella (förstörelse, gömma saker) Ex. Monas cykel blir punkterad av ett par elever i en annan klass. ( Materiell kränkning) 5.4 Instruktion att diskriminera (Säga till någon att göra något ) Ex. Gör du inte det får du inte komma på mitt kalas. Gå och säg till henne att hon är dum. Elsa säger åt Sara att slå Anna för Elsa tycker att Anna är dum. Emma säger till Nina att säga åt Märta att hon inte får vara med och leka. 6. Förebyggande åtgärder för att stoppa alla former av kränkande behandling på skolnivå. 6.1 Målsättning 2010/2011 se lösblad 6.2 Kartläggning se lösblad 6.3 Vi arbetar dagligen med våra Trivselregler och våra värdegrundsord. Trivselregler. Hälsa. Vi hälsar alltid på varandra så alla känner sig sedda och välkomna. Gäller alla som arbetar och befinner sig på skolan. Tacka Vi tackar för maten, hjälpen och omtänksamhet etc. Vårdat språk Vi vårdar vårt språk dvs inga svordomar, inga könsord, inga rasistiska uttalande, inga ord som sårar. 6

Våra värdegrundsord. Trygghet Empati och känslor (GLÄDJE, men också bejaka andra känslor). Uppmuntra, uppmärksamma positivt beteende. Ansvar Var och en tar ansvar för sitt eget handlande, sitt eget lärande och för den gemensamma arbetsmiljön Hållbar utveckling Vi ser alla som unika individer och tillvaratar allas kompetenser. Vi är rädda om vår miljö och arbetar för långsiktiga och hållbara lösningar. Vi strävar efter ett helhetstänkande i alla lägen. 6.4 Rastverksamhet (rektor ansvarar) Organiserad rastverksamhet med jourschema vid t.ex snöbollstider. Rastvakterna har en orange väst på sig. Kamratrådet och klass 5 ansvarar för rastlekar en gång per vecka. Rastloggbok ev händelser noteras för att upptäcka återkommande beteende av kränkande karaktär 6.5 Klassöverskridande aktiviteter för att skapa en vi-känsla. Fadderverksamhet. (klasslärarna ansvarar) Från år 3 är man fadder till yngre elever. Som fadder har du extra ansvar på gemensamhetsdagar. T.ex. idrottsdag. Fadderklasser genomför gemensamma utflykter och har gemensamma matdagar, m.m Idrottsdagar (Idrottslärare ansvarar) Faddrar tar hand om sina fadderbarn. Brännboll/lekdag. I slutet på vårterminen. Alla klasser spelar brännboll och leker tillsammans. Dagen avslutas med fotbollsmatch mellan lärare och klass 6. Innebandyturnering. F-klass klass 2 och klass 3 - klass 6. Julbad och idrottslekar som avslutning på höstterminen Temaveckor/arbete ( rektor och utsedd temagrupp och kl) Under två veckor bryts schema och skolan arbetar utifrån ett valt tema. Ibland över hela skolan och ibland uppdelat F-3 och 4-6. Tematiskt samarbete under läsåret F- år1, år 2-3. år 4-6. Aktivitetsdagar för hela skolan. Polonäsen Alla elever dansar in det nya läsåret på skolgården. Första skoldagen på höstterminen. Julpysseldag eleverna pysslar fritt på hela skolan. Melodifestival. Eleverna tävlar i sång och mim. Hela skolan sjunger Gemensam sångstund för hela enheten, kan göras i samband med högtider t.ex. Fn-dagen.. Alfatalang Elever får visa upp sina talanger som en gemensam show, inget tävlingsmoment. Elevens val (utsedd grupp ansvarar) År 3-6 en timme i veckan. Eleverna väljer själva. 6.6 Kompetensutveckling. (Rektor ansvarar) Personal erbjuds kontinuerligt kompetensutveckling. Arbetsplats träffar avsätts för genusdiskussioner, värdegrundsarbete etc. 7

7. Förebyggande åtgärder för att motverka alla former av kränkande behandling på klass och individnivå Kompissamtal Alla klasser har kompissamtal ett tillfälle per vecka (klf ansvarar) Skolkompisar/ledkompisar (klf ansvarar) I de yngre klasserna har man ledkompisar/skolkompisar. I alla klasser har man fasta platser i klassrummet och i matsalen för att förhindra situationer då någon kan känna sig bortvald. Moral och Etik (klf ansvarar) Schemalagda etiska samtal i helklass eller mindre grupper. ART Light (ART utbildade ansvarar) I fjärde klass får alla elever en grundkurs i ART. I övriga klasser arbetar man i mindre grupper och vid behov. Klassregler (klf ansvarar) Alla klasser gör upp klassregler som man sedan arbetar utifrån. Genus (arbetslaget ansvar) Se jämställdhetsplanen. Vid varje elev/kompisrådsmöte finns en punkt för jämställdhetsdiskussioner. 7.2 Åtgärder på föräldranivå. Likabehandlingsplanen och Jämställdhetsplanen fastställs av skolrådet. (rektor ansvarar) Enkäterna redovisas och diskuteras på föräldramötet. (klf ansvarar) 8

8. Handlingsplan mot kränkande behandling 8.1 Elev mot elev 1.Alla i vardagsarbetet observerar och vidtar direkt åtgärder vid händelser av kränkande karaktär. Uppmärksamma/stoppa markera tydligt att man inte tolererar det som hänt. 2. Berörd lärare/personal informeras. 3. Samtal med den utsatta eleven/barnet- lyssna av situationen. Vid behov koppla in antimobbningsteamet. (se bilaga) 4. Samtal med den som utövat kränkningen. Markera tydligt. 5. Kontakta berördas föräldrar skyndsamt. 6. Uppföljningssamtal. 8.2 Vuxen elev 1.Alla i vardagsarbetet observerar och vidtar direkt åtgärder vid händelser av kränkande karaktär. Uppmärksamma/stoppa markera tydligt att man inte tolererar det som hänt. 2. Markera för eleven/barnet att den vuxne gjorde fel. 3. Prata med kollegan. 4. Kontakta berördas föräldrar skyndsamt. 8.3 Elev vuxen Den vuxne måste vara tydlig med var gränsen går markera tydligt Den vuxne måste visa att han/hon blir kränkt. Ge den vuxne en chans att agera själv men visa med ditt kroppsspråk att du ogillar situationen. Kontakta berördas föräldrar skyndsamt. Dokumentation sker på speciell blankett (se bilaga). 8.4 Handlingsplan vid situationer som inte anses vara av kränkande karaktär. 1. Omedelbar tillsägelse. 2. Samtal med berörda parter. 3. Trepartsamtal 4. Uppföljningssamtal Som vuxen har alla ett gemensamt ansvar för elevernas välbefinnande. Ett icke-agerande blir ett godkännande från de vuxna. Har man ingen möjlighet att ta tag i problemet måsta man tala om det för berörda parter och se till att man gör det senare eller att någon annan gör det. 9. Utvärdering Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen genom enkäter till elever, personal och föräldrar. Ansvarig är rektor i samråd med antimobbningsteamet/kamratrådet och skolrådet. Detta tillsammans med kartläggning av riskområde utgör bedömningen för resursfördelning och mål för nästkommande läsår. 9

Bilaga Kännetecken hos elev som utsätts/utsätter för kränkande behandling. (Enligt Olweus) Elev som utsätts Nedstämdhet, magont, huvudvärk, dålig aptit och ofta sjukanmäld. Har inga eller få vänner. Söndriga böcker Trasiga och ofta smutsiga kläder Ovillig att prata om skolan. Håller sig nära vuxna. Ovilja att gå till skolan. Blåmärken på kroppen. Gråter och drar sig undan vis angrepp. Försämrade skolresultat. Dröjer sig kvar i klassrummet. Uppgiven. Ingen ide Håglös, tystlåten och grubblande. Håller sig undan, går för sig själv. Elev som utsätter Aggressivt beteende. Positivt inställd till våld. Har starkt behov att dominera andra. Saknar empati. Är populär. Har ofta 3-5 kamrater runt sig. Är fysiskt/psykiskt stark. 10

Handlingsplan för att upptäcka och behandla akuta mobbningssituationer. Enhet Alfredshäll. Bilaga Definition enl. Gunnar Höistad När en eller flera personer upprepade gånger och under en längre tid utsätter en eller flera individer för medvetna destruktiva handlingar och/ eller uteslutning. Mobbningsutredning Mobbning upptäcks på olika sätt. Genom enkäter, skolsköterskan, personal, andra elever eller föräldrar som tar kontakt med skolan. Anmälan sker till teamet. Rektor är ansvarig men deltar inte aktivt i utredningen. Dokumentation sker med speciell blankett. 1 Teamet samlas och fördelar uppgifter. 2 Information om situationen samlas in. Kartläggning av klassen Stämning, trivsel, samman hållning? Hirarkin i klassen. Kungen/drottningen, gruppen Samtalet med eleverna. Finns det någon i klassen som brukar bestämma? (Kungen/ drottningen) Finns det några som brukar hänga på den som bestämmer? ( Medlöparna) Finns det någon i klassen som inte har det bra? ( Den utsatte) Vad kan du/ni göra för att det ska bli bättre? (ge empatiska redskap) Vad kan hon/han bidra med? (Provokativt offer?) Först talar men med sen som kom med informationen och sedan med den utsatte. Det är i samtalet med den utsatte som man får den viktigaste informationen. Om det framkommer att personen blivit utsatt regelbundet och att det förekommit under den senaste veckan går man vidare och samlar mer information. Viktigt att hitta en specifik situation som man kan utgå från. Samtal med den utsatte. Denna intervju ska ske så att den inte upptäcks ( Eleven kallas till syster eller något som är vanligt på enheten) (Bra att ha med fotokatalog, karta över skolan) Vad har hänt? Hur länge har det pågått? Vem utför det? Vem är ledaren? Hur ofta sker det? Var sker det? När sker det? Hur mår du nu? Berätta hur det känns när du tänker på: skolan,kamraterna idrotten etc. Är det så här du menar/känner? (Verbalisera känslorna) Jag förstår att du är som du har det (Bekräfta känslorna) Uppföljningssamtal bokas in. 3. Teamet planerar samtalen med förövaren/förövarna och informerar lärarna att man kommer att hämta eleverna för samtal. 4. Samtal sker med förövarna inom 2-3 dagar efter anmälan. 11

Samtal med förövaren/förövarna Betona mobbarens ANSVAR för sitt beteende Att man förstår KONSEKVENSERNA av sitt handlande Att man är MEDAGERANDE Teamet måste veta att det de frågar om är sant. Frågorna som ställs är tydliga och enkla och kräver korta svar. Inga varför-frågor ställs bara frågor och konkreta påstående. Börja positivt allvar i mitten avsluta positivt. Var noga med att poängtera att det är beteendet och inte personen vi tar avstånd till. Vet du varför du är här? Någon på skolan/din klass mår dåligt. Vet du vem? Vi har hört att du är med och vi vet att du kan bättre. Vi vet att du har bra sidor Hur kommer du/ni att göra för att detta ska få ett slut? Forda konkreta förslag. Upprätta en överenskommelse. Ta i hand. Uppföljningssamtal bokas in en vecka senare. Samma samtal görs med medlöparna. 5. Teamet tar kontakt med alla föräldrarna. 6. Eleverna hålls under uppsikt. 7. Uppföljningssamtal med den mobbade och förövarna enskilt Har mobbningen upphört Hur upplever du din situation idag? Vad kan bli bättre? 8. Om samtalen inte hjälper. Markeringssamtal med mobbaren, någon vuxen ur mobbningsteamet samt skolledningen. Rektorn betonar allvaret i elevens beteende. Kalla på föräldrar för samtal tillsammans med eleven, skolledningen och någon vuxen ur mobbningsteamet. Kontakt med polismyndigheten som antingen ger mobbaren en sista chans att bättra sig, eller tar upp en anmälan mot honom /henne. 9. Uppföljning. Rehabilitering Stödåtgärder krävs för både mobbare och offer i form av t.ex stödmaterial. Ge stöd och förslag till klassläraren för fortsatt arbete i klassen. Träning viktigt att träna undfallande elever i att ändra sitt beteende. Antimobbningsteamet Enhet Alfredshäll Margareta Strand-Karlsson Rektor 040-6411600 margareta.strand-karlsson@lomma.se Maria Ohlin Fritidspedagog 040-6411709 maria.ohlin@lomma.se Åsa Sjöstrand Fritidspedagog 040-6411708 asa.sjostrand@lomma.se Kerstin Lindström Lärare 040-6411580 kerstin.lindström @lomma.se Martin Ohlsson Lärare 040-6411580 martin.ohlsson @lomma..se Reviderad 2011-06-07 12

Mobbnings-utredning Påbörjat den Avslutat den Namn på den utsatte Klass Namn på mobbare/na Klass Behandlingsteam Redogörelser och Åtgärder Datum Underskrift Underskrift 2010-11-25 A.W. 13

Tillbudsrapport Kränkande behandling. Datum för inlämnande till rektor: Datum och klockslag: Plats för tillbud: Vårdnadshavare kontaktad: datum: Typ av kränkning Inblandade Tillfällen Fysisktvåld Elev elev Enstaka tillfällen Psykiskt våld Elev vuxen Upprepade illfällen Verbal kränkning Vuxen elev Materiel kränkning Inblandade personer: Beskrivning av tillbud: Underskrift av rapportskrivare: 14

Bilaga SFS 2010:800 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligtdenna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. 24 SFS 2010:800 Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. 15

Bilaga Ordningsregler för elever. Alla måste komma i tid till lektionerna. Inne på vår skola går vi. Ytterkläder och skor tar vi av oss och när vi går in i vår skola. Vi har fasta bordsplatser på Torget ( Matsalen) Sista gruppen som äter hänger upp stolarna. Inga mobiler på skolan. Inget godis på skolan Alla är ute på rasterna Skolgårdsgränsen följer cykelbanorna. Vi uppehåller oss inte vi d cykelställen. Vi lämnar inte skolområdet utan tillstånd från vuxen. Det är inte tillåtet att cykla på skolgården. På vår skola följer vi lagen och använder hjälm när vi cyklar. På vår skola använder vi hjälm när vi rullar kickar eller kör skateboard. Vi är rädda om vår a saker och vår miljö, därför får man ersätta det som går sönder. 16

Arbetsplan Alfredshäll Jämställdhet Lpfö 98 reviderad upplaga En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Förskolan Utgå ifrån vår värdegrund i det dagliga mötet med barnen/eleverna ett genusperspektiv. Pedagogen ska vara så medveten att hon/han behandlar flickor och pojkar på ett jämlikt sätt. Miljön på förskolan/skolan skall vara sådan att såväl flickor som pojkar erbjuds möjlighet till ett eget val av material och aktivitet. Uppmuntra såväl flickor som pojkar till både flick- som pojkdominerade aktiviteter. Låta barnen/eleverna leka och arbeta i såväl flick- och pojkgrupper som integrerat. Ha jämlikhet som en ständigt levande diskussion och debatt i våra barn- och elevgrupper. Lgr 11: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt eller manligt. Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för elever att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. F-6 Pedagogen har ett genusperspektiv i det dagliga mötet med eleverna och behandlar dem på ett jämställt sätt. Eleverna erbjuds möjlighet till ett eget val av material och aktivitet. Pedagogen uppmuntrar elever att prova olika sorters aktiviteter i olika gruppbildningar. Vi har jämställdhet som en ständigt levande diskussion och debatt i våra elevgrupper. 17