Block 2: Linjära system



Relevanta dokument
Block 2: Lineära system

i de fall de existerar. Om gränsvärdet ifråga inte skulle existera, ange i så fall detta med motivering.

Kompletterande kurslitteratur om serier

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Lysande möjligheter med nya FixCandle.

Analys av algoritmer. Beräkningsbar/hanterbar. Stora Ordo. O(definition) Datastrukturer och algoritmer. Varför analysera algoritmer?

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet Passagesannolikheter Passagetider...

Matematikdelen av introduktionskursen för Samhällsbyggnadsprogrammet 2009

Datastrukturer och algoritmer

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Teknisk Beräkningsvetenskap I Tema 2: Nätverk och linjära system

Funktionsteori Datorlaboration 1

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

Leif Abrahamsson. Uppsala Universitet

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = = 15.

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Multiplikationsprincipen

Tentamen i matematisk statistik

Lathund, procent med bråk, åk 8

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

Ekvationssystem, Matriser och Eliminationsmetoden

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp,

SKÄRDATAREKOMMENDATIONER RAMAX HH

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

Föreläsning 10: Kombinatorik

Linjära system av differentialekvationer

Berga köpcentrum - Djurängen - Giraffen - Stortorget - Tegelviken och omvänt

SKÄRDATAREKOMMENDATIONER UDDEHOLM NIMAX

Återanvändning. Två mekanismer. Nedärvning av egenskaper (inheritance) Objekt komposition

SF1625 Envariabelanalys

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

ANVÄND NAVIGATIONEN I CAPITEX SÄLJSTÖD

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Kontrollskrivning i Linjär algebra ,

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING.

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Laboration: Vektorer och matriser

Linjära system av differentialekvationer

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

KOSMOS - Små och stora tal

Idag: Dataabstraktion

Observera att alla funktioner kan ritas, men endast linjära funktioner blir räta linjer.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation

Laboration 1. I. Matlabs fönster, hjälp, variabler och enkla beräkningar. Introduktion

Ickelinjära ekvationer

förvalta kommunens samtliga rörelsefastigheter utom tekniska nämndens specialfastigheter för sina verk.

Vi skall skriva uppsats

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING.

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

Drömplan för Uppföljningstillfällen: Mitt förslag är att avsätta 4 tillfällen under ett år för att följa upp din drömplan.

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

101. och sista termen 1

Operativsystem - Baklås

Träning i bevisföring

Föreläsning G04: Surveymetodik

Affärsplan? Ett dokument där viktig information om ert företag samlas. Den ska förtydliga och visa era tankar kring hur ert företag ska drivas.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Artificiell intelligens Probabilistisk logik

08/11/13. Databasteknik och informationssystem DD1370 F3. Ett urval ur databasen bestäms av en SQL-fråga. Påminnelse: Deadline på tisdag

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta:

Mer om linjära ekvationssystem

Lösningar till Tentamen i Matematisk Statistik, 5p 22 mars, Beräkna medelvärdet, standardavvikelsen, medianen och tredje kvartilen?

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator

Transkript:

Exempel Frå labbe: Block : Lijära system Del Trampolies böjig och motsvarade matris (här 60*60-matris) Matrise är ett exempel på - gles matris (huvuddele av elemete ollor) - badmatris Frå labbe Beräkigstid ökar kraftigt med ökade storlek. Frå labbe Med LU-faktoriserig ka ma lösa måga system på ästa samma tid som ett sparar exekverigstid Beräkig med \ (Gausselimiatio) lite mer ä dubbelt så sabbt som iv(a) E första programmerigsstruktur, for-loop, t ex for i=: for i lika med till v(i) = ed I stora drag Ca 60-70% av exekverigstide i beräkigsprogram Grudalgoritmer: Gausselimierig med radpivoterig Framåtsubstitutio, bakåtsubstitutio Speciella algoritmer för exempelvis stora, glesa ekvatiossystem Löpsedel Dages föreläsig Grudalgoritmera: LU-faktoriserig, bakåt- och framåtsubstitutio Gausselimierig är istabil - radpivoterig för att stabilisera Exekverigstid Kursboke: Kap (8., 8.), 9.., 9., 9., 0., 0., 0.

Mål Lij algebra BerVet Represetatio i dator Måle här jämfört med matematikurse Lijär algebra Mål i matematikkurse att kua lösa små ekvatiossystem för had att teoretiskt förstå egeskaper hos lijära ekvatiossystem i allmähet Mål i vår kurs att kua lösa stora ekvatiossystem med dator att förstå de datorapassade algoritmera och deras egeskaper. Ekvatiossystemet skrivs som matris/ vektor: Ax = b där A är e -matris x och b är -vektorer (kolovektorer av lägd ). I dators mie lagras ekvatiossystemet geom att vi lagrar matrise A och vektor b => ekvatiossystemet represeteras med A och b i dator. Algoritmera gausselimierig och bakåtsubstitutio Gausselimierig grudalgoritme Matlabs backslash -operator (\) löser systemet Ax = b: >> x = A\b \ aväder Gausselimiatio baserad på s k LU-faktoriserig som stadard Itelliget operator väljer automatiskt olika metoder beroede på problemet som ska lösas (hur matrise ser ut) Grudalgoritme består av algoritmer:. LU-faktoriserig, dvs Gausselimierig av ebart matrise A => matris L, U. Framåtsubstitutio Systemet Ld = b löses => lösige d. Bakåtsubstitutio Systemet Ux = d löses =>lösige x Pukt dyr (måga operatioer), pukt och billiga i jämförelse. Gausselimierig i Matlab Algoritme framåtsubstitutio, pseudokod Backslash: \ t ex x=a\b LU-faktoriserig: [L,U,P]=lu(A); Framåtsubstitutio d=l\(p*b); Bakåtsubstitutio x=u\d; - Backslash iehåller de tre stege - Om matrise ser ut som L och U, utför backslash istället framåt- respektive bakåtsubstitutioe Idata: L, b, Efter LU-faktoriserig fis L. är problemstorlek d = zeros(,) d() = b() for i = : d(i) = ( b(i) L(i,:i-)*d(:i-) ) ed

Algoritme bakåtsubstitutio, pseudokod Idata: U, d, x = zeros(,); x() = d()/u(,) for i = -, -,, : x(i) = ( d(i) U(i,i+:)*x(i+:) )/U(i,i) ed Exekverigstid Hur låg tid kommer det att ta för e dator att exekvera (utföra/köra) algoritmera? Hur kommer exekverigstide i Matlab att bli är vi gör kommadot x = A\b? Lämpligt med ett datoroberoede mått på exekverigstide. Ma talar om e algoritms komplexitet. Komplexitet hos gausselimierig Ett lämpligt komplexitetsmått är atal aritmetiska operatioer (+, -, *, /) Exekverigstide kommer väsetlige att vara proportioell mot detta atal Det itressata är: hur beror exekverigstide på atalet ekvatioer,? Vi vill alltså uttrycka komplexitete som e fuktio av Komplexitetsaalys av framåtsubstitutio d() = b() for i = : d(i) = ( b(i) L(i,:i-)*d(:i-) ) ed I varje varv i loope, dvs för varje i utförs i- i operatioer. I sitt blir det /, dvs operatioer varje varv. Detta upprepas gåger i loope, dvs totalt aritmetiska operatioer. Komplexitetsaalys (forts) Framåtsubstitutio kostar operatioer, eller O ( ) På samma sätt ka ma visa att bakåtsubstitutio kräver ca aritmetiska operatioer, eller O ( ) LU-faktoriserig (Gausselimierig av matrise) kräver ca ⅔ aritmetiska operatioer, eller O ( ) operatioer (krågligare att visa) Totalt för lösig av ett lijärt ekvatiosystem: ⅔ + eller ( ) O Komplexitetsaalys (forts) Gausselimiatio jfr. med bakåtsubst Vad domierar?

Komplexitetsaalys (forts) Komplexitetsaalys (forts) Vad blir det här i tid? Atag t f = 0-9 s/flyttalsoperatio (s/flop) på e viss dator Gausselimierig Bakåtsubstitutio (/) t f t f 0 0.67 s 5 * 0 - s 0 6 0.67*0 9 s 500 s 8. mi år Hur stort system ka lösas på e timme om dator klarar Gflop/s? (Gflop = miljard flyttalsoperatioer) (/) 0-9 s = tim = 600 s => 8000 Hur stort system ka lösas på e miut? 0.67 0-9 s = 60 s => 500 Behov av effektiva algoritmer Behov av effektiva algoritmer Komplexitete O( ) begräsar avädbarhete hos gausselimierig Alterativ: Utyttja struktur hos koefficietmatrise om möjligt (exempelvis badmatriser). Fortfarade gausselimierig me lägre komplexitet. Iterativa metoder för mycket stora, glesa system (igår ej i dea kurs) LU-faktoriserig (se lägre fram) Dessutom aväda speciella högpresterade datorer Ma löser system med äda upp 0 9 obekata Aväder speciella datorer, t ex grids, och speciella beräkigsmetoder Valigt att lösig av partiella diffar leder till stora lijära ekvatiossystem Problem: Naiv gausselimierig ej stabil Om multiplikator l ik > så kommer multiplikatio med l ik att förstora avrudigsfel I algoritme fis Fele förstoras här A(i,k:) <= A(i,k:) l ik *A(k,k:) där elemete i A iehåller olika fel, t ex avrudigsfel. Om l ik är stor till belopp förstoras dessa fel successivt i processe Stabilisera algoritme geom att iföra radpivoterig Åtgärd: Radpivoterig För varje y kolum som ska ollställas: Hitta det elemet i kolume, frå diagoelemetet och edåt, med störst belopp Byt plats på rader så att detta elemet hamar i pivotpositio När multiplikator l ik skapas divideras det då med det till belopp största elemetet i koloe Resultat: l ik, algoritme blir stabil

Gausselimierig med radpivoterig Samma exempel (vi bildar ite Aug här): k=: 0 Radbyte: 0 8 8 k=: Radbyte: 0 5 5 7 7 8 0 0 l = / l = / l = / 5 = 5 5 7 0 0 x = x = x = 5 Ka u lösa ut x bakläges bakåtsubstitutio: Slutlige, de fullstädiga algoritme Lagra radbyte i e matris/vektor Gausselimiera ebart matrise först med LU-faktoriserig, seda applicera på högerledet LU-faktoriserig Matematiskt objekt Matris Radbyte: 0 9 Datastruktur Matris Vektor p - 0 - - - 0 - - LU-faktoriserig Elimierig av x : L =/, l =/ 5 7 Radbyte: 5 7 - / -/ -/ / -5/ 7/ 5 7 OBS! Hela rade byter plats LU-faktoriserig Elimierig av x : l =/5 5 7 0 0 5 7 5 0 Klart! Tolkig av datastruktureras iehåll: 0 0 L = 0 U = 5 5 7 0 0 P = 0 0 0 0 0 0 5

LU-faktoriserig LU-faktoriserig 0 0 LU = 0 5 PA = 0 0 0 0 0 0 5 7 0 0 = = Slutsats: LU = PA Detta kallas LU-faktoriserig L och U sparas i A:s miesutrymme P lagras som e vektor, iga ollor lagras Nu återstår framåt- och bakåtsubstitutio Sätt d = Ux Ld = Pb: 0 0 0 5 d d d = Lös Ux = d : 5 7 0 0 x x x 8 = d = d = (8 ( )) = d = ( ( ) 5 ) = 5 5 x = x = x = x = Har u utfört Ax = b PAx = Pb LUx = Pb LU-faktoriserig Valig situatio: Följd av ekvatiossystem med samma koefficietmatris, olika högerled (jfr trampoliexemplet) Ax (k) = b (k), k =,..., m Idé: - Gausselimiera A e gåg för alla geom LU-faktoriserig - Utför seda framåt- och bakåtsubstitutio på högerlede LU-faktoriserig, avädig Utför e gåg: LU-faktoriserig Ax = b => PAx = Pb => LUx = Pb För varje högerled b : - Ld = Pb (framåtsubstitutio) Bestäm d (vektor) - Ux = d (bakåtsubstitutio) Bestäm lösige x Iebär att ma skiljer Gausselimiatioe frå haterig av högerledet först elimieras ebart matrise, seda applicera på högerledet LU-faktoriserig, vist LU-faktoriserig i Matlab Ieffektivt: Lös varje system med x = A\b (gausselimierig av A för varje ytt högerled) m( + ) aritmetiska operatioer Effektivt: LU-faktorisera A (lu(a) i Matlab) och lös seda varje system med - d = L\b - x = U\d + m aritmetiska operatioer >> A=[ - ; 0 -; -]; >> b= [8;-;-]; >> [L,U,P]=lu(A) L =.0000 0 0 0.7500.0000 0 0.500 0.000.0000 U =.0000.0000 -.0000 0 -.5000.500 0 0 -.000 P = 0 0 0 0 0 0 6

LU-faktoriserig i Matlab Stämmer PA=LU? >> P*A as = - - 0 - >> L*U as = - - 0 - Lösig >> d = L\(P*b) d = -.0000.0000 -.000 >> x = U\d x = - Backslash aväder algoritmera för framåtoch bakåtsubstitutio är matrisera är uder- respektive övertriagulära LU-faktoriserig i Matlab Aväder backslash LU-faktoriserig? Litet test: >> = 000; >> A = rad(,); >> b0 = rad(,0); b = rad(,); >> tic; x = A\b0; toc Elapsed time is 5.55007 secods. >> tic; x = A\b; toc Elapsed time is 5.79 secods. 0 system med samma matris löses ästa lika fort som system => LU-faktoriserig OBS 0 högerled lagrade [b b b 0 ] 7