Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande elever elever som har: Procent 6 6 100% 6 6 100% Engelska 6 6 100% SO NO * lärarens sammanvägda bedömning elever alla ämnesprov Procent 6 6 100% Betyg minst godkänd i alla ämnen elever Nått målen Procent Årskurs 6 6 5 83% Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 I Lurs skola har samtliga tolv elever nått kunskapskraven i samtliga ämnen på Nationella prov. I slutbetyget årskurs 6 är det en elev som inte nått godkänt, E-nivå, i engelska. De anpassningar som har gjorts under året visar på framsteg, men har ännu inte nått E-nivå. I övriga ämnen har alla elever minst godkänt.
Nationella prov i Samhällsorienterade och Naturorienterade ämnen i årskurs 6 var frivilliga att genomföra. Rektorerna i Tanums kommun tog ett gemensamt beslut som grundar sig på att dessa två prov ger ett svagt underlag till bedömning och istället ge lärarna en ökad möjlighet att lägga tid på undervisningen. I årskurs 3 har arbetsmetoder förändrats i främst matematik. Undervisningen innehåller mer matematiska samtal och mindre läroboksstyrd undervisning vilket gör att eleverna har utvecklat sina kunskaper, främst problemlösningsförmågan. Genom samtalen har eleverna utvecklat sin förmåga att lära genom misstag samt ökat sin förståelse att lära tillsammans. elever elever som har: Procent Engelska SO NO * lärarens sammanvägda bedömning elever alla ämnesprov Procent Betyg minst godkänd i alla ämnen elever Nått målen Procent Årskurs 6 18 18 100% Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9
I årskurs 3 har alla nått målen i samtliga delprov. I årskurs 6 fick en elev icke godkänt på ett delprov i den skriftliga delen i svenska, likaså i engelska. Det sammanvägda resultatet blev att alla elever fick godkänt på nationella prov i årskurs 3 och 6 och godkänt betyg i årskurs 6. Genom att använda kommunens övergripande läs- och språktester, samt läsavkodningen med hjälp av BRAVKOD så identifieras elever i behov av särskilt stöd. Utifrån resultatet arbetas det enskilt med elever som behövt särskild lästräning. I matematik användes diagnoser och arbetet sker sen i mindre grupp eller enskilt stöd till de elever som måste stöttas. Insatserna har varit framgångsrika när elevernas resultat blir bättre vid senare tester. I matematik görs diagnoser och mindre grupper, samt enskilt stöd till de elever som har behov. Vid läsårets början hade 13 elever i förskoleklass till och med årskurs 3 behov av lässtöd, vid läsårets slut är det 6 elever. Vi ser detta som ett resultat av våra tidiga insatser för att utveckla elevernas läsförmåga. Två av dessa elever har fortsatt åtgärdsprogram i matematik och svenska. Att erbjuda fortsatt stöd inom ramen av undervisningen ser vi som en förutsättning för fortsatt god måluppfyllelse. Åk 4-6 hade vid läsårets början 5 åtgärdsprogram i engelska och 3 av dessa var även kombinerat med svenska. De insatser som satts in har lett till att 2 elever har fortsatt åtgärdsprogram. Att kunna dela eleverna i mindre grupper och erbjuda enskilda undervisningstillfällen med pedagog har visat goda resultat. Grundskolan Lärarna har lång erfarenhet, bred kompetens och de undervisar i de ämnen där de har sin behörighet. Detta medför en flexibilitet i organisationen och möjliggör att lärare kan undervisa i flera årskurser och klasser. Det finns på ett gott samarbete kring elevernas grundskoleutbildning från förskoleklass till årskurs 6 som gör att eleverna får en större möjlighet att nå målen. I Lurs skola arbetar pedagogerna i större utsträckning i sin klass, vilket kan innebära att pedagogen ser en helhet på sina egna elever, men tar inte vara på varandras kompetens och känner inte alla elever i lika stor utsträckning. Det tar tid innan skolan hittat former att samarbeta, framförallt när ny personal har börjat. I mindre skolor arbetar vi med åldersintegrering, vilket innebär att i en klass kan elever i flera årskurser finnas, Skolinspektionen talar om skolan som ska lyckas med att anpassa undervisningen i det dagliga arbetet, annars finns risk att elever inte får det stöd som de behöver och att andra inte blir stimulerande. En fråga som utmanar oss är hur får en åldersintegrerad klass en aktiv och varierad undervisning för att möta olika elevers behov? Vi tog under läsåret hjälp av KU-8 och ett kollegialt utvecklingsarbete fick oss att förbättra våra arbetsmetoder. Fritidshem Arbetet med att integrera fritidshemmet i grundskolan har inte lyckats som önskat. En av anledningarna är svårigheter till gemensam tid för planering och reflektion tillsammans med grundskolan. En annan orsak är storleken på fritidshemmen och arbetslaget består endast av två personal. Elevers inflytande och delaktighet resulterar i olika aktiviteter som är kopplade till närsamhället t.ex. studiebesök. På fritidshemmen har värdegrundsarbetete varit i fokus med goda resultat på elevernas trygghet och trivsel. Tyvärr upplever elever ibland att det finns otrygga platser där kränkningar kan förekomma, då sätts åtgärder in enligt planen mot diskriminering och kränkande behandling. Förskoleklassen Förskoleklassen i Lur och Backa är åldersintegrerade med årskurs 1. En del av dagen finns möjlighet att dela upp eleverna i grupper för att kunna arbeta utifrån läroplanen för att skapa utrymme för leken i lärandet. I det systematiska kvalitetsarbetet kommer vi fram till olika åtgärder och anpassningar som skulle öka måluppfyllelsen, då måste vi bli bättre på att våga förändra t.ex. organisation, arbetsmetoder, material och lärmiljöer.
Elevers trygghet och trivsel Elevenkät - grundskolan år 3 till 9 Jag känner mig trygg i skolan 5,42 Jag trivs i skolan 5,51 Skolmaten som tidigare har haft lågt värde, men har nu ökat kraftigt. Ett trevligt och inbjudande salladsbord och lockande maträtter kan vara framgångsfaktorer. Tidigare har lugn och ro på lektionerna fått ett lågt värde, men årets värde har ökat. Vi har haft samtal i personalgrupp och tillsammans med eleverna om hur vi ger varandra arbetsro, att det är något man skapar tillsammans. Elevenkät - grundskolan år 3 till 9 Jag känner mig trygg i skolan 5,33 Jag trivs i skolan 5,52 Eleverna ger skolans lokaler och utemiljö bättre än föräldrarna. Lägst värde ger eleverna lugnet på skolbussen. Högst värde ger de att de har någon att vara med på rasterna. Eleverna i Trygghetsrådet önskar att vi blir bättre på att umgås med alla på skolan och då behöver inte de yngsta känna oro för äldre elever. Eleverna har goda möjligheter att medverka och ha inflytande på skolans verksamhet. Detta sker i regelbundna klassråd, elevråd och trygghetsråd. Ytterligare en framgångsfaktor till höga värden på trygghet och trivsel är att vuxna är aktiva tillsammans med eleverna i lek, aktiviteter och det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Även om det är höga värden på trivsel och trygghet förekommer det kränkningar och lekar som går överstyr. Detta innebär att skolan måste hela tiden kartlägga och uppmärksamma elevers trygghet på skolan. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är ett levande verktyg som uppdateras varje läsår av elever, personal och föräldrar. Elevhälsan fyller även här en viktig funktion för elever, föräldrar och pedagoger när utredningar och stödinsatser sätts in. Fortsätta med kartläggningen av eleverna situation på skolan, utvärdera deras svar för att se hur vi kan öka elevernas trygghet och trivsel. Trygghetsrådsmöten skall ske kontinuerliget och systematisk. Öka samarbetet mellan klasserna genom att ta tillvara elevernas kraft och resurser i någon form av fadderverksamhet, vilket skulle öka samarbetsförmågan och förståelse för varandra. Dokumentationen av tillbud och/eller kränkningar behandling måste fungera i vardagen för att värdegrundsarbetet skall fungera och att vi fångar upp tidiga signaler. Föräldrars bedömning av verksamheten Föräldraenkät - Grundskolan år 2, 5 och 8 Som helhet nöjd med verksamheten 5,42
Svarsfrekvensen på föräldraenkäten är låg, ca femtio procent. Resultat speglar inte majoritetens åsikter och det är svårt att dra någon slutsats. De som svarat är mycket nöjda jämfört med det totala i kommunen och det gäller i samtliga svar. Föräldraenkät - Grundskolan år 2, 5 och 8 Som helhet nöjd med verksamheten 4,38 Svarfrekvensen på var hög, 89 procent. Lägst betyg får den fysiska miljön, både inom och utomhus. Höst betyg ger föräldrarna barns trygghet och trivsel. Föräldrarnas åsikter om miljön på n är känt sedan tidigare och i det systematiska arbetsmiljöarbetet med arbetsmiljörond och kommunikation med fastighetsförvaltningen väntas flera förbättringar bli utförda under kommande läsår. Framgångsfaktor för är ett välfungerande samarbete med lokala styrelsen och föräldraföreningen som varit behjälpliga att söka medel i fonder. Lurs skola har ett väl fungerande föräldraråd som ordnar olika aktiviteter och fester för elever, föräldrar och personal. Det skapar gemenskap och stöd för alla. Önskvärt vore att öka svarsfrekvensen på, ett sätt vore att distribuera enkäterna, genom att den kom direkt hem till föräldrarna via brev eller e-post. Fortsätta kommunicera med fastighetsförvaltningen om deras plan på underhåll av skolan, samt ta elever och föräldrar till hjälp hur vi kan utveckla skolgården inom skolans egen ram. Ulla Elowson och Agneta Blomqvist