Specialpedagogik i förskolan



Relevanta dokument
Specialpedagogik i förskolan

Särskilt stöd i skolan

Specialpedagogikdagarna

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen på fortbildning

Attraktiva fritidshem

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Utbildningspaket 2016

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Kvalitetsrapport Så här går det

Specialpedagogikdagarna 2016

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Systematiskt kvalitetsarbete

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Konsultation med skolan

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Kvalitetsrapport Så här går det

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

En förskola med barnen i centrum

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Inbjudan till konferens i Stockholm den 8 9 september 2016

Kvalitetsredovisning Läsår

Framtidens förskola. Riktlinjer och arbetssätt för en förskola i förändring

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Kvalitetsarbete i förskolan

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Specialpedagogik 2016

Arbetsplan Årsunda förskola

Kiwiböckerna metod och begrepp

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Fritidshem och skola i samspel

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Förskolan Skogsgläntan

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Avdelningsplan! för! Havet!

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Ny- och ombyggnation av förskolemiljöer 2016

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Strategisk lokalresursplanering i praktiken

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Syftet med en personlig handlingsplan

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Hälso- och sjukvårdslagen

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Tränarguide del 1. Mattelek.

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Flyktingbarnteamet Göteborg

P-02/03 säsongen 2016

Vi skall skriva uppsats

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård.

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006

Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Arbetsplan Jämjö skolområde

Hur gör jag så att patienten blir delaktig, i samtalet, för att hitta lösningar vid förskrivning av hjälpmedel?

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Investera i förskolan

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Bygg ditt eget dataspel på sommarlovet!

Flyktingläget på Tjörn Februari 2016

Arbetsplan för Hamneda förskola

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Välkommen!

LPP RÖRELSE, LEK OCH HÄLSA ÅR 1-3

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Omfattning: heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Matematiken har alltid funnits omkring

Studiehandledning. Reflektionsfrågor till del I

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Transkript:

Träffa kollegor från hela landet! Specialpedagogik i förskolan Så skapar du bättre förutsättningar för barnets utveckling Så kan fler barn bli delaktiga och inkluderade i sociala situationer Bli bättre på svåra samtal med pedagoger och arbetslag i handledningssituationer Barn som har svårt att leka anpassad lärmiljö, fungerande strategier och verktyg Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan så kan du underlätta och stötta för utveckling Så kan förskolan arbeta med läsning och berättande genom arbetssätt som främjar läsutvecklingen Speciellt inbjudna Talare YLVA ANDERSSON Lekfrämjandet DAVID EDFELT Provivus JOHAN MELANDER HAGBORG JANNES GRUDIN Rädda Barnen GUNVOR HÅKANSSON Bengtsfors kommun BERIT NORDSTRÖM Perículum SARA WINNERHED KRISTINA GÖRANSSON Polkagrisens förskola EDVARD JOHANSSON Stockholm stad MONA LILJEDAHL Filurum Utagerande barn i förskolan fungerande strategier och verktyg EMELIE JOHANSSON Förskolan Dirigenten SMAROULA GABRIELSSON Specialpedagogkonsult AB Stockholm 18-19 april 2016, Göteborg 27-28 april 2016 www.teknologiskinstitut.se

Konferensprogram Dag 1 9.00 REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS 9.25 KONFERENSEN INLEDS 9.30 Hur vi kan anpassa miljön bättre så att det gynnar barnet utifrån anknytningsteorin och hur hjärnan fungerar I en tid med stress, stora barngrupper och när allt fler ettåringar skolas in och går heltid på förskolan är det särskilt viktigt att anpassa verksamheten utifrån forskning om anknytningsteori och hur hjärnan fungerar. Hör mer om vad förskolan kan göra för att gynna barnets utveckling och lägga grunden för framtiden. Barns varierande behov i olika åldrar Olika anknytningsmönster och hur anknytning utvecklas Hur kan kunskap om anknytning hjälpa pedagogerna i vardagen? Varför är vissa barn svårare att skola in än andra barn? En speciell inskolningsperson eller flera olika? Hur inlärning främjas vad försvårar eller rent av blockerar den? Ansträngning kontra curling Stressens inverkan på hjärnan och små barns reaktioner Hur utvecklas förmågor som uthållighet, koncentration, självkontroll och att motivera och driva sig själv? faktorer centrala för framtida skolresultat BERIT NORDSTRÖM, fil dr, leg. psykolog, Perículum Berit har varit verksam under många år som psykolog inom Barnhälsovården. Vidare har hon varit lektor vid medicinska fakulteten, Lunds universitet. Berit har också handlett personal bl.a. inom förskola, socialtjänst, neonatalvård samt mödra-barnhälsovård. 10.50 BENSTRÄCKARE 11.00 Särbegåvade barn i förskolan så kan du förebygga framtida utanförskap med hjälp av fungerande strategier och verktyg Särbegåvade barn går att upptäcka redan tidigt i förskolan, och tidig upptäckt av dessa barn kan förebygga utanförskap och hemmasittande i äldre skolåldrar. Hör hur du kan upptäcka särbegåvade barn redan på förskolan och hur du kan förebygga framtida utanförskap med hjälp av tidiga insatser. Expertanförande Expertanförande Från lust till olust om särskilt begåvade barns krokiga väg från kunskapstörst till utanförskap Identifieringsmetoder för tidig upptäckt: kännetecken och gemensamma egenskaper hos särbegåvade förskolebarn Grundläggande strategier och verktyg för arbetet med särbegåvade förskolebarn MONA LILJEDAHL, speciallärare, Filurum Mona är konsult för särbegåvningsnätverket Filurum samt författare till Skolverkets ämneshandledning i svenska för lärare till särskilt begåvade elever. 12.00 LUNCH 13.00 Så arbetar vi med läsning och berättande på förskolan utifrån forskning Förskolans insatser när det gäller barnens språkutveckling har en avgörande inverkan på barnens framtida skolresultat när det gäller att så småningom lära sig läsa och skriva. På Polkagrisens förskola i Gränna arbetar de medvetet med läsning och berättande, och de tar hjälp av filmning, skuggning och kollegialt lärande för att fortsätta utveckla arbetssätten. Vad säger forskning om läsning och berättande för främjad läsutveckling? Aktiv läsning med syfte att reflektera hellre än att lugna Att ställa rätt frågor om texten till barnet för ökad utveckling Hur vet man vad barnet förstår? Film som verktyg i utvecklingsarbetet Så har vi skapat förutsättningar för att integrera litteratur i leken SARA WINNERHED, förskollärare, Polkagrisens förskola i Gränna KRISTINA GÖRANSSON, förskollärare, Polkagrisens förskola i Gränna 13.55 BENSTRÄCKARE 14.05 Förbättra kommunikationen för barnet med hjälp av AKK som verktyg AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation, och är ett utmärkt redskap för barn med annat modersmål än svenska samt för barn som av olika anledningar har svårigheter kring språket. Hör hur Bengtsfors kommun använder stödtecken och bilder i vardagen i förskolan, och hur du med hjälp av AKK kan minska frustrationen kring språket, och förbättra kommunikationen för barnet. AKK som förbättrad och förstärkt kommunikation även för de yngre barnen Färre konflikter som beror på språksvårigheter med hjälp av AKK Barn med språkstörning eller autism så kan de lättare ta till sig språket Positiva effekter av AKK GUNVOR HÅKANSSON, specialpedagog, Bengtsfors kommun 14.50 FIKA Arbetssätt som främjar läsutvecklingen

Konferensprogram Dag 2 15.15 Svåra samtal i handledningssituation när pedagogens bemötande och förhållningssätt kan leda till utmanande beteende hos barnet Hur för jag fram saker som kan uppfattas som kritik? För dig som handleder och stödjer pedagoger och arbetslag kan det vara svårt att ha en dialog när pedagogen vill ha hjälp med barn som har utmanande beteende och du märker att det är pedagogens bemötande och förhållningssätt som leder till utmanande beteendet hos barnet. I det här passet får du lära dig tekniker och strategier för att föra fram det viktiga budskapet i svåra samtal utan att det uppfattas som kritik, oavsett vem det gäller. Att framföra det som är känsligt: När, var, hur? Ta hjälp av gruppen genom att låta gruppens samlade kompetens komma till utryck Empatiskt lyssnande att skapa kontakt bortom rätt och fel Beteendeanalys att skilja på handling (göra) och person (vara) Tydlig kommunikation och verktyg för att konkretisera önskemål om förändring Språkets betydelse och frågandets magi och språkfällor Handledarens roll i svåra samtal SMAROULA GABRIELSSON, specialpedagog, beteendevetare, Specialpedagogkonsult AB Smaroula är specialpedagog och beteendevetare med vidareutbildning i handledning inom psykosocialt arbete. Under tio år var Smaroula konsultativt verksam som specialpedagog inom Stockholms läns landstings habilitering med barn, ungdomar, anhöriga och personalgrupper. De senaste åren har hon arbetat som handledare och kompetensutvecklare för yrkesgrupper inom barnomsorg och skola. 17.15 DAGEN AVSLUTAS Workshop 8.40 Utagerande barn i förskolan strategier och verktyg som fungerar För en del barn är utmaningarna stora under en dag i förskolan. Det kan handla om att saker ska göras på bestämda tider men att barnet inte vill eller att det uppstår konflikter i samspelet med andra barn. Vissa barn reagerar på nästan alla frustrationer med ilska och en del av dessa kan även förstöra för andra, slå sig själva, kasta saker, rymma eller slå andra barn. Dessa situationer är påfrestande för såväl barn som vuxna. I det här passet får du kunskap om varför det blir som det blir samt strategier och verktyg för att underlätta dagen för dessa barn. Frustration och ilska hur kan vi förstå varför det blir som det blir? Beteenden som skapar problem Strategier för att hantera barn som får utbrott Hur kan barnets vardag underlättas för att minska risken för utagerande beteende? DAVID EDFELT, leg psykolog, föreläsare, författare, Provivus David arbetar med handledning och utbildning och har stor kunskap om barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter och problemskapande beteende. David har tidigare arbetat som förskole-och skolpsykolog, i barnpsykiatri och som samordnare för 15 utredningsteam inom bl. a Karolinska Universitetssjukhuset. Han undervisar även på Specialpedagogiska Institutionen på Stockholms Universitet och är en mycket uppskattad föreläsare. David är författare till böckerna Utmaningar i förskolan och Att förebygga problemskapande beteende. 10.15 FIKA 10.45 Barn som har svårt att leka fungerande strategier i lek, samspel och kommunikation Har en del barn svårare att leka idag till skillnad mot förr i tiden? En del kommer inte igång med sin lek, andra hamnar ofta i konflikt i leken. I det här passet får du veta mer om vilka strategier och verktyg du som vuxen kan ta till för att hjälpa barnen att utveckla sin lekförmåga, och hur du kan skapa en miljö som lockar till lek och lärande. Expertanförande Barn som inte leker är vuxnas ansvar Hur kan vi skapa en miljö som inbjuder till lek och samspel, och som i sin tur främjar barns empatiska och sociala förmåga? Kan det finnas något i vår verksamhet och i miljö som gör att barnen inte kommer åt leken? Vad säger forskningen om lekens betydelse för livet och för skolgången? Vad händer i framtiden om fantasileken försvinner? YLVA ANDERSSON, specialpedagog, dramapedagog, projektledare, Lekfrämjandet Ylva är projektledare för ett projekt om barn som inte leker. Hon har lång erfarenhet av barn i behov av särskilt stöd i förskolan och även som förskolechef på en lekande förskola under 1990-talet.

12.15 LUNCH 13.10 Så har vi minskat konflikterna och gjort fler barn delaktiga och inkluderade i sociala situationer Hammarby sjöstads förskolor i Stockholm har infört lekgrupper för att bättre inkludera barn som hamnar utanför barngruppen för att de har svårt att leka. Edvard berättar om metoden och vilka positiva effekter som arbetssättet har gett sedan man införde det på förskolan. Nytt arbetssätt i framkant Varför får inte alla barn vara med i leken? Hur kan vi stärka barnens förmåga till empati, kommunikation och lek? Utmaningar och framgångsfaktorer i arbetet med lekgrupper Positiva effekter av vårt arbetssätt EDVARD LINDSQVIST, resurspedagog, Södermalms stadsdelsförvaltning, Stockholm stad 15.35 Barn som har upplevt trauma och sorg så kan du stötta på bästa sätt I en tid när många nyanlända barn har flytt från sina hemländer och upplevt krig och sorg är det särskilt viktigt att få verktyg för att kunna stötta på bästa sätt på förskolan. Vilka signaler visar barn upp som har upplevt trauma och sorg? Så påverkas barn som har utsatts för påfrestningar Behöver alla barn behandling? Traumamedveten omsorg bemötande som underlättar svårigheterna GÖTEBORG: JOHAN MELANDER HAGBORG, leg. psykolog, Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer STOCKHOLM: JANNES GRUDIN, leg. psykolog,, Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 16.40 KONFERENSEN AVSLUTAS 14.15 Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan så kan du underlätta och stötta för utveckling I Karlstad har man det senaste året börjat arbeta på ett nytt sätt med nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan. Genom att arbeta med interkulturellt förhållningssätt hos personalen och fördela resurserna annorlunda har man lyckats minska konflikterna och underlättat de flerspråkiga barnens utveckling. Hör Emelie berätta om de utmaningar och möjligheter som året har inneburit och hur resurser inte alltid behöver vara pengar. Interkulturellt förhållningssätt som verktyg för integration Så har vi anpassat verksamheten utifrån barngruppen för ökat stöd Föräldrarna och kulturen så har vi minskat konflikterna och missförstånden Så ser vi på vad som är barnens kultur och vad som är föräldrarnas kultur Integrerade resurser i verksamheten så använder vi våra resurser på bästa sätt EMELIE JOHANSSON, förskollärare, förskolan Dirigenten, Karlstad kommun 15.10 FIKA

Specialpedagogik i förskolan Så skapar du bättre förutsättningar för barnets utveckling I en tid med stress, stora barngrupper och när barnen tillbringar allt mer tid på förskolan är det viktigt att höja din kompetens inom de utmaningar som du ställs inför i ditt dagliga arbete så att du kan ge rätt stöd och förebygga svårigheter längre fram för barnet. Specialpedagogik i förskolan är konferensen för dig som arbetar som specialpedagog med inriktning förskola, eller för dig som vill hålla dig uppdaterad inom det senaste inom specialpedagogikområdet för förskolan. Vi har samlat några av landets främsta experter för att stödja dig i din yrkesroll och ge dig konkreta strategier och verktyg. Missa inte tidsaktuella nyanlända och flerspråkiga barn och hur du stöttar på bästa sätt. Lär om hur du redan på förskolan kan förebygga framtida utanförskap genom att upptäcka särbegåvade elever och erbjuda rätt stöd. Hjälp fler barn att bli inkluderade i lek och sociala situationer, samt få fungerande strategier för hur du ska hantera utagerande barn. Hör hur Polkagrisens förskola lägger grunden för barnens läsförståelse genom att arbeta strukturerat med läsning och berättande utifrån forskning. Lär om hur förskolan kan anpassa miljön utifrån forskning om anknytningsteorin och hur hjärnan fungerar så att det gynnar barnet trots långa dagar på förskolan och stora barngrupper. Ta chansen att utbyta erfarenheter med kollegor och fyll på i verktygslådan så att du rustar dig för framtidens specialpedagogiska utmaningar! Varmt välkommen! Monica Strandgren Projektledare Teknologisk Institut 0765-27 55 27 Lär dig mer om Förbättra kommunikationen för barnet med hjälp av AKK som verktyg Barn som har upplevt trauma och sorg så kan du stötta på bästa sätt Barn som har svårt att leka fungerande strategier och verktyg i samspel och kommunikation Vill du vara utställare på konferensen? Teknologisk Institut erbjuder utställarplatser till företag med möjlighet till marknadsföring mot en specifik kundgrupp samt givande möten med nya och redan etablerade kunder och kontakter. För att marknadsföra ert företag genom ett av B2B-marknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta projektledare Monica Strandgren på telefon 0765-27 55 27 eller via e-post mstr@teknologiskinstitut.se för mer information om priser och paket.

Porto betalt Sverige Specialpedagogik i förskolan Så skapar du bättre förutsättningar för barnets utveckling Varför ska du gå på Specialpedagogik i förskolan? Hör hur fler barn kan bli delaktiga och inkluderade i sociala situationer Bli bättre på svåra samtal med pedagoger och arbetslag i handledningssituation Lär om barn som har svårt att leka anpassad lärmiljö, fungerande strategier och verktyg Höj din kompetens om nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Ta del av arbetssätt baserat på forskning som främjar läsutvecklingen Lär om utagerande barn i förskolan fungerande strategier och verktyg 500 kr rabatt TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG DATUM OCH PLATS Stockholm 18-19 april (3993-1) Birger Jarl Birger Jarlsgatan 61 A Göteborg 27-28 april ( 3993-2 ) Teknologisk Institut Vallgatan 14 www.teknologiskinstitut.se/konferens info@teknologiskinstitut.se 031-350 55 00 PRIS ORDINARIE PRIS I priset ingår lunch och förfriskningar under fika pauser. Anmälnings bekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. ANMÄLAN SENAST 12 MARS Konferens 5 980 kr/person 5 480 kr/person Gå två eller fler, betala endast 4980 kr/person ÖVRIG INFORMATION På www.teknologiskinstitut.se hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Monica Strandgren på mstr@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI NO och teknik i förskolan Specialpedagogikdagarna Resursfördelning i utbildningsförvaltningen Se www.teknologiskinstitut.se för datum och mer information CERTIFIERAT KVALITETSLEDNINGSSYSTEM ISO 9001 RETURADRESS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, 113 57 Stockholm