Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning ht vt 2011

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Kvalitetsarbete i förskolan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för Kometen

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Förskolan Skogsgläntan

Kvalitetsredovisning ht vt 2011

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolplan för Svedala kommun

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Upplands Väsby kommun

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Egenkontroll och kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Förskollärarprogrammet

Sollentuna kommun Pärlugglan, Montessoriförskolan - Föräldrar Förskola Kundundersökning 2015

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Breddutbildning el. "Mötet med de flerspråkiga barnen" eller motsvarande kurs (ej högskoleutbildnin g)

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Kartläggning av barn och personal med annat modersmål i Skärholmens kommunala förskolor 2012

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Sollentuna kommun Grodan, I Ur och Skur - Föräldrar Förskola

Kvalitetsredovisning Läsår

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Avdelningsplan! för! Havet!

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Förskolan är till för ditt barn

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan för Hamneda förskola

Kvalitetsredovisning ht vt 2011

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Arbetsplan Årsunda förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Kvalitetsrapport Så här går det

Investera i förskolan

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Pärlan

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Vilka är Pysslingen Förskolor?

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN FRITIDSGÅRDENS VISION

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Skolundersökning Upplands-Bro kommun 2008

Årsberättelse 2013 /2014

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Etiopiska språk Fisksätra bibliotek 42 Etiopiska språk Nacka Forum bibliotek 7 Etiopiska språk Orminge bibliotek 3 Fang Saltsjöbadens bibliotek 1

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Storbrons förskola

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Välkommen till vår förskola

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Statens skolverks författningssamling

Likabehandlingsplan - för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011 Järfälla språkcentrum Modersmålsstöd i förskola, förskoleklass och familjedaghem Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Eva Fredriksson

2011-09-29 1 (8) Innehåll 1. UPPGIFTER OM FÖRSKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2 Verksamhetsdokument...2 Barnsäkerhet...2 Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2010,...2 Barn fördelat på språk...3 Övrigt 4 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT 2011...5 Utveckling och lärande...5 Normer och värden...6 Inflytande och delaktighet...7

2011-09-29 2 (8) Kvalitetsredovisningen ska göras varje år. Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe. Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se 1. UPPGIFTER OM FÖRSKOLAN Verksamhetens namn och inriktning Järfälla språkcentrum, förskola, förskoleklass och annan pedagogisk verksamhet Huvudman Järfälla kommun Namn på pedagogiskt ansvarig / chef Eva Fredriksson Telefon 08-580 28538 E-post till huvudman Jarfalla.kommun@jarfalla.se Kommundel Jakobsberg Pedagogisk examen/utbildning Förskollärare Mobil E-post till enheten Eva.fredriksson@jarfalla.se 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år? Ja Nej Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen? Ledning Föräldrar All personal Delas verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ut till föräldrar? Finns verksamhetsberättelse för föregående år? Ja Nej Vilka deltar i arbetet med att ta fram verksamhetsberättelsen? Ledning All personal Föräldrar Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan? Ja Nej Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Ja Nej Ja Nej Barnsäkerhet Finns dokumenterade rutiner för: Barnolycksfall Ja Nej Försvunna barn Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Dokumenteras barnens närvar/frånvaro varje dag? Ja Nej Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Ja Nej Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Ja Nej Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2010 1, Antal barn med modersmålsstöd Antal årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 490 inkl F klass 5,77 0,95 Antal årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn Antal övriga årsarbetare 1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

2011-09-29 3 (8) Barn fördelat på språk Språk Antal barn 1-5 år med modersmålsstöd i språkcentrums regi Antal barn som det sökts modersmålsstöd för Antal förskoleklass barn i förskoleklass som deltar Albanska 10 3 Amarinja 11 1 3 Arabiska 121 346 22 57 Armeniska 8 1 Assyriska/syrianska 27 48 5 10 Azerbadjanska 1 Baluchiska 2 1 Bengaliska/bangla 9 Bos/Kro/Ser 36 6 Bulgariska 1 1 Danska 5 2 Dari 1 1 Engelska 33 93 4 12 Estniska 11 1 Finska 28 77 8 17 Franska 22 2 5 Galiciska 1 Georgiska 2 Grekiska 35 5 Hebreiska 4 Hindi 4 1 Indonesiska 1 Isländska 1 1 Italienska 11 Japanska 3 Kalé (romani) 1 1 Kambodjanska 1 1 Kinesiska/mandarin 10 3 Koreanska 1 1 Kotokoli 1 Kurdiska/kurmanji 25 2 Laotiska 3 1 Lettiska 1 Lingala/Ngala 1 Litauiska 7 4 Luo 1 Makedonska 2 Maltesiska 1 Mandinka/malinga 2 Mongoliska 1 Nederländska 4 Norska 2 Oromiska 2 1 Persiska 40 94 6 20 Polska 13 70 1 13 Portogisiska 10 1 Antal barn som söker modersmål i förskoleklass

2011-09-29 4 (8) Punjabi 4 Rumänska 7 2 Ryska 25 50 3 10 Singalesiska 3 6 Somaliska 68 1 13 Spanska 67 186 13 38 Swahili 3 1 Sydkurdiska/sorani 24 45 1 6 Tadzjikiska 1 Tagalog 13 2 6 Teckenspråk 6 Thailändska 32 5 Tigrinja 40 6 Turkiska 31 78 8 17 Tyska 3 Ukrainska 1 Ungerska 9 2 Urdu 11 4 Vietnamesiska 1 Wolof 4 Övriga språk 4 409 1569 81 295 Övrigt Övriga upplysningar om verksamheten Antal förskolebarn som deltar är totalt 81 varav 17 deltar i grundskolans undervisningsgrupper. Idag söks modersmålsstöd i 50 olika språk och Järfälla språkcentrum erbjuder modersmålsstöd i 15 olika språk.

2011-09-29 5 (8) 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT 2011 Utveckling och lärande Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för utveckling och lärande. Järfälla kommun har satt mål för kunskaper i skolan. För en majoritet av barnen lägger förskolan en viktig grund för möjligheten att dessa mål ska uppnås. Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Utveckling och lärande Förskolans modersmålsundervisning kännetecknas av att mycket väl stödja och stimulera barns utveckling och lärande. Vad baseras bedömningen på? BRUKS självskattningsmaterial, föräldrasamtal, observationer, samtal med barn, förskolechefens besök i verksamheten och gemensam utvärdering. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Modersmålslärarna i förskolan stödjer barnens språkutveckling i modersmålet bland annat genom att utgå från barnens intressen för att göra lärandet så lustfyllt som möjligt. För att stimulera modersmålets utveckling har barnen fått mycket tid till att själva ge uttryck för sina tankar och uppfattningar. Att utveckla sitt ord- och begreppsförråd gällande matematik inom modersmålet har varit ett prioriterat område. Ett annat viktigt område som påbörjats är att utveckla språkbegreppen inom teknik och naturvetenskap. Matematiska, tekniska och naturvetenskapliga färdigheter har uppmuntrats och prövats genom lek, gymnastik, sång, drama, skapande, enklare experiment och spel för att allt lärande ska ske i meningsfulla sammanhang för barnen. Språkutveckling genom sagor är en kontinuerlig och viktig del av verksamheten. Bekanta sig med det egna språkets skriftspråk och för förståelsen av symboler sker med de äldre förskolebarnen. Modersmålsläraren arbetar även med respektive kulturs traditioner för att barnet ska kunna stärka sin identitet, självkänsla och känna delaktighet i två kulturer. Varje lärare har dokumenterat barnets utveckling i modersmålet och övriga färdigheter som följs upp i utvecklingssamtal med föräldrarna. Under året har kollegial handledning påbörjats. På de förskolor där det är möjligt har läraren tillsammans med barnen följt respektive förskolas temaarbete. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur förskolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Språk och lärande samt språk och identitetsutveckling hör oupplösligen samman. Stöd i modersmål är mycket viktig i förskolan när barnet är i färd med att utveckla språk och identitet. Det är forskarna överens om idag. Det räcker inte att modersmålet talas i hemmet. För de barn som erbjuds modersmål idag fungerar det mycket bra även om tiden är relativt knapp och ett mer inkluderande arbetssätt vore önskvärt. En alltför stor grupp barn får mycket lite eller inget stöd alls i sitt modersmål på förskolan. Skall vi ta tillvara på barnets resurser på bästa sätt så är det en viktig uppgift att stödja språkutvecklingen och den kulturella mångfalden. Det är ett område som behöver förbättras. Många modersmålslärare betonar vikten av att fånga barnets intresse. Det är en viktig förutsättning för barnets lärande och kräver mycket engagerade lärare. Forskningen visar att tidigt flerspråkiga barn utvecklar verbalt tänkande och språket som stöd för tänkandet bättre. Kontinuitet, engagerade och kunniga lärare i modersmålstödet är viktigt. Det har vi idag.

2011-09-29 6 (8) Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Ny skollag. Förankring och utbildning. Fortsatt implementering av den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98(2010) Fortsätta att utveckla färdigheter inom teknik och naturvetenskap utifrån läroplanens mål. Utveckla ett mer inkluderande arbetssätt i den ordinarie förskoleverksamheten. Utveckla didaktikens grundstenar. Fortsätta kollegial handledning. Utveckla en mer systematisk dokumentation Normer och värden Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för normer och värden. Järfälla kommun har satt mål mot mobbning och kränkande särbehandling. Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Normer och värden Arbete är tillfredställande men behöver utvecklas. Vad baseras bedömningen på? Bemötande och attityder till flerspråkiga barn. Bemötande och attityder till modersmålslärarna. Kunskap, bemötande och attityder till modersmålets betydelse Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Gruppdiskussioner utifrån läroplanen gällande det som handlar om, förskolans värdegrund och uppdrag, samt normer och värden. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur förskolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Modersmålslärargruppen är till stor del medvetna om sin betydelse som förebilder och har i återkommande diskussioner talat om hur man genom förhållningssätt och agerande förankrar normer och värderingar hos barn. Modersmålslärargruppen är också till stor del bra på att barns åsikter respekteras och beaktas. Modersmålslärarna är en arbetsgrupp med olika bakgrunder och är viktiga förebilder för barn med olika kulturell bakgrund. Att hålla värdegrundsfrågor levande är extra viktigt i verksamheter med många olika kulturer. Dessa frågor måste regelbundet kommuniceras. Barnen kan uttrycka sina tankar och sina åsikter på modersmålet och det ger trygghet. Ett etablerat förtroende mellan modersmålsläraren och barnet kan stärka barnets stolthet och därmed barnets identitet och självförtroende. De allra flesta barnen ser med glädje fram emot tid tillsammans med modersmålsläraren. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet En studiedag i samarbete med Järfälla hälsan är planerad. Innehållet är bland annat; Kränkande särbehandling regelverk och definitioner och konflikter och konflikthantering. Besök på förskolor kommer att genomföras med hjälp av skyddsombuden för att förbättra samarbetet och arbetsmiljön kring dessa frågor. Fortsätta med lärande samtal inom modersmålslärargruppen.

2011-09-29 7 (8) Inflytande och delaktighet Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för arbetet med barns inflytande samt riktlinjer för föräldrarnas delaktighet. Järfälla kommun har satt mål för barnens inflytande och ansvar för det egna lärandet, samt för föräldrarnas delaktighet. Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Inflytande och delaktighet Tillfredställande Vad baseras bedömningen på? Barnintervjuer Modersmålslärarnas egna och gemensamma utvärderingar. Föräldramöten och utvecklingssamtal Föregående år anordnades gemensamt föräldramöte. Ca 21% deltog. Detta verksamhetsår har några språkgrupper har haft föräldramöten där färre än hälften har deltagit. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Barns intressen och åsikter har tagits tillvara genom bla barnintervjuer. Där har man kunnat fånga upp barnets intresse, språkliga nivå för utifrån det ta tillvara på barns tankar och resurser på bästa sätt och utgå ifrån dessa. Utvecklingssamtal har skett tillsammans med förskolans personal, enskilt eller per telefon. För informationsutbyte används kontaktböcker, e-post eller telefon. Nya familjer har prioriterat för personliga möten. På hemsidan finns länkar där föräldrar kan finna sätt att själva stödja sitt barns modersmål. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur förskolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Att anordna föräldramöten är troligen inte optimalt. Visserligen upplevdes det att de föräldrar som deltog var mycket engagerade och nöjda med att få diskutera modersmålsfrågor. Om man som förälder vill att barnet ska bli tvåspråkigt har man ett ansträngande arbete framför sig. Modersmålslärarna hjälper gärna till med råd och stöd kring det. Många föräldrar är upprörda och tycker att det är orättvist att bara vissa får modersmålsstöd. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Utveckla samarbetsformer kring barnets språkutveckling med föräldrar. Utveckla samarbete med föräldrar kring traditioner, böcker mm. Utveckla kommunikation via skolwebben. Använda flexibla former för möten med föräldrar. I samband med hämtning och lämning på förskolan, via e-post, telefon, möten språkvis etc. 2011-10-02 Eva Fredriksson Datum Uppgiftslämnare Bifoga: 1. Likabehandlingsplan 2. Verksamhetsplan