LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING SÖLVESBORGS KOMMUN OCH SAGOLYCKANS FÖRSKOLA FEBRUARI 2016 FEBRUARI 2017

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING SÖLVESBORGS KOMMUN OCH SAGOLYCKANS FÖRSKOLA FEBRUARI 2016 FEBRUARI 2017 ANSVARIG FÖRSKOLECHEF: ANNICA THURESSON 1

INNEHÅLL LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING... 1 Sölvesborgs kommun och Sagolyckans förskola... 1 FEBRUARI 2016 FEBRUARI 2017... 1 Ansvarig förskolechef:... 1 Annica Thuresson... 1 Innehåll... 2 Central plan mot diskriminering och kränkande behandling.... 4 Inledning... 4 Definitioner... 4 Måldokument för förskolor och skolor, Sölvesborgs kommun... 4 Skollagen (2010:800)... 4 Läroplan för förskolan... 5 Vår vision... 5 Vår målsättning... 5 Vår värdegrund... 5 Handlingsplaner... 6 Ansvar... 6 rektor/förskolechef ansvarar för att... 6 Personalens ansvar... 6 Ansvar kopplat till anmälningsplikt... 7 När skall anmälan ske?... 7 Anmälan från personal till förskolechef... 7 Anmälan från förskolechef till huvudman.... 7 När personal är inblandad... 7 En viktig utgångspunkt... 8 Sagolyckans förskola... 9 Vår plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling:... 9 Definitioner och begrepp:... 10 Resultat och utvärdering av föregående likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling... 10 Främjande insatser... 10 Förebyggande åtgärder - förbättringsområden... 11 kartläggning - resultat... 12 sammanställning av barnenkäten... 12 förskolan - Sammanställning av vårdnadshavarnas enkät... 13 2

kartläggning Analys av Skolinspektionens vårdnadshavareenkät, Skolinspektionens elevenkät, förskolans barnenkät, vårdnadshavarnas enkät och förskolans egen utvärdering. 13 Prioriterade mål utifrån vår kartläggning... 14 arbetsgång på sagolyckans förskola... 15 3

CENTRAL PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. INLEDNING Den här planen ska förtydliga skolhuvudmannens lokala ambitioner och rutiner för arbetet för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Planen ska också ge ett stöd för varje enhet i dess arbete med att upprätta planer och dokumentation. Till planen biläggs blanketter för fortlöpande dokumentation i diskriminerings- och/eller kränkandeärende. Sölvesborgs kommun har i sitt måldokument för förskolor och skolor lyft fram frågan om Barnen och elevernas glädje, trygghet och studiero som en avgörande faktor för att nå målen för verksamheten. DEFINITIONER a) Verksamheter Med verksamheter i denna plan menar vi förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasiesärskola. b) Likabehandlingsplan Med Likabehandlingsplan avser vi den lokala plan som definierar enhetens arbete med att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna varav plan mot diskriminering och kränkande behandling är en integrerad del. Planerna ska namnges var för sig under egen rubrik, för att skapa en tydlighet. c) Med begreppet elev inkluderas även barn på fritidshemmet. MÅLDOKUMENT FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR, SÖLVESBORGS KOMMUN Skall förskolan och skolan lyckas nå sina mål med barnen och eleverna så måste dessa känna glädje i verksamheten, känna att de är trygga och att det finns lugn och ro för studierna. SKOLLAGEN (2010:800) Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 4

LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet VÅR VISION Alla barn skall känna trygghet, glädje och trivsel i våra verksamheter. VÅR MÅLSÄTTNING Vi har nolltolerans mot alla former av diskriminering och kränkande behandling. Alla vuxna är tydliga och goda förebilder. Alla, elever och all förskolepersonal ska: Våga se! Våga säga ifrån! Våga bry sig om! Varje incident av diskriminering och kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna. VÅR VÄRDEGRUND Alla är lika mycket värda. Alla behandlar varandra med respekt. Alla tilltalar varandra med respekt och ett vårdat språk. Alla tar ansvar för sina handlingar. Alla visar hänsyn för varandras och verksamhetens ägodelar. 5

HANDLINGSPLANER Utöver denna övergripande plan åligger det varje enhet att i enlighet med lagar, förordning och författning årligen upprätta handlingsplaner och rutiner för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa rutiner som syftar till att stärka och förtydliga barn, elever och vuxnas rätt- och skyldigheter bygger på: FN:s konvention om barns rättigheter Skollagen Arbetsmiljölagen Socialtjänstlagen Diskrimineringslagen Brottsbalken Det gemensamma arbetet ute på enheterna är avgörande för att upptäcka och förebygga brister i såväl organisationen som den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. ANSVAR REKTOR/FÖRSKOLECHEF ANSVARAR FÖR ATT det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i verksamheten oavsett diskrimineringslagens grunder (skollagen 6 kap. 6 och diskrimineringslagen 3 kap. 14 ). det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling samt att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behovs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i efterföljande års plan. (diskrimineringslagen 3 kap. 16 och skollagen 6 kap. 7-8 ) anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. PERSONALENS ANSVAR Alla som arbetar inom verksamheterna skall aktivt motverka diskriminering och kränkningar. visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt. fullgöra de skyldigheter som anges i kap 14a i skollagen när de handlar i tjänsten/inom uppdraget. 6

ANSVAR KOPPLAT TILL ANMÄLNINGSPLIKT En lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor/förskolechef som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (skollagen 6 kap. 10 ). Motsvarande ansvar utfaller om ett barn anser sig ha blivit utsatt för diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna (diskrimineringslagen 2008:567). Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Det är ytterst huvudmannen som är ansvarig för att kraven i skollagen och diskrimineringslagen följs men i praktiken är det rektorn/förskolechefen som har ansvaret för att se till att utredningen genomförs. NÄR SKALL ANMÄLAN SKE? ANMÄLAN FRÅN PERSONAL TILL FÖRSKOLECHEF Personal anmäler till förskolechef så snart det gäller händelse som dokumenteras i blanketten Dokumentationsstöd vid diskriminering och kränkande behandling - första tillfället. ANMÄLAN FRÅN FÖRSKOLECHEF TILL HUVUDMAN. Förskolechef anmäler till huvudman så snart det gäller händelse som är så allvarlig att blanketten Dokumentationsstöd vid diskriminering och kränkande behandling upprepande tillfällen används. Huvudmannens representant och den funktion som anmälan skall ställas till är i dessa fall verksamhetschefen för förskolan. NÄR PERSONAL ÄR INBLANDAD När personal kränker ett barn ska detta omedelbart anmälas till den som företräder huvudmannen. I dessa fall Verksamhetschef för förskola/skola. Huvudmannen avgör hur det enskilda fallet ska hanteras men varje form av kränkning betraktas som allvarligt och hanteras 7

som ett arbetsrättsligt ärende i enlighet med Allmänna bestämmelser. Se även rutiner under Sölvesborgs kommuns Personal- och arbetsmiljöhandbok. EN VIKTIG UTGÅNGSPUNKT En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. 8

Alla ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Ingen ska känna olust över att gå till förskolan på grund av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. SAGOLYCKANS FÖRSKOLA VÅR PLAN MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING: Den syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Den syftar till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Barnen görs delaktiga när pedagogerna tar upp rättigheter och skyldigheter i samtal som rör hur vi ska vara mot varandra. Samtalen tas upp både i grupp och med enskilda barn. Alla pedagoger ska vara delaktiga i planen som varje år tas upp på personalmöte för översyn och revidering. Den ska vara en del av Sagolyckans förskolas systematiska kvalitetsarbete. Personalens kompetensutveckling planeras efter behov som uppstår vid analys av kvalitetsarbetet Den ska finnas tillgänglig för vårdnadshavarna såväl i digital form på hemsidan som i pappersform på förskolan. Vårdnadshavarna görs delaktiga när pedagogerna tar upp planen vid inskolning, föräldramöten och föräldraråd, då möjlighet ges att diskutera och påverka planens innehåll. 9

DEFINITIONER OCH BEGREPP: Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutral men som i praktiken särskilt missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna eller som är ev. sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på något annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. RESULTAT OCH UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FRÄMJANDE INSATSER Likabehandlingsplanen är numera bättre förankrad hos pedagoger, vårdnadshavare samt hos de äldsta barnen och utgör ett stöd i verksamheten. Värdegrundsarbetet ska genomsyra verksamheten i allt vi gör. Vi märker att barnen ibland efterfrågar stöd i leken och i andra aktiviteter. Vi behöver se över hur vi organiserar aktiviteter som stödjer utvecklandet av värdegrunden. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intresse som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. 10

Vårdnadshavares inflytande ska vara en naturlig del i arbetet, exempelvis genom föräldraråd men också i den dagliga verksamheten. I naturlig samverkan sätts barnet i centrum. Vi behöver bli bättre på att se och uppmärksamma barnen i olika typer av aktiviteter och tänka på vad som görs under hela dagen och inte bara under mer planerade aktiviteter. Barnens delaktighet och inflytande ska tas tillvara. Ordningsreglerna har inte följts fullt ut då de inte varit förankrade hos barnen. Barnen ska vara mer delaktiga i de kommande ordningsreglerna. Vi kommer att utvärdera verksamheten tillsammans med barnen på olika sätt under veckan. Vi vill utveckla det positiva tänkandet i dessa utvärderingar och bära med oss allt det som fungerar. Alla vuxna som vistas i barngruppen ska vara goda förebilder. Vi ska använda ett respektfullt bemötande och språk till barnen samt mellan oss vuxna. Förskolan ska ta hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov. Alla barn är lika viktiga. Pojkar och flickor ska ges lika stort utrymme i verksamheten. Vi arbetar efter ett inkluderande synsätt. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER - FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan har blivit tydligare med att prata kring likabehandlingsplanen men den behöver bli än mer förankrad hos barn, vårdnadshavare och personal på förskolan. Rutinerna kring dokumentation är genomgångna med personalen. Blanketterna används men svårigheter kvarstår vid ifyllandet av åtgärder. Förskolans barnhälsoteam har utvecklats under året där psykolog, rektor, och specialpedagoger i samverkan med förskolans pedagoger är aktiva i det förebyggande arbetet för att motverka kränkningar. STRUKTUR OCH TYDLIGHET VAD GÄLLER INNEHÅLLET PÅ FÖRSKOLAN Vi behöver bli bättre på att strukturera upp aktiviteter för barnen under dagen. Alla vuxna ska veta sina ansvarsområden. Planeringstiden ska användas klokt tillsammans så att den utmynnar i intressanta och lärande aktiviteter där barnen varit delaktiga i såväl önskemål som planering. KONFLIKTHANTERING Specialpedagogen är inne och arbetar aktivt tillsammans med övriga pedagoger för att minska konflikter samt lära barnen att hitta lösningar på mindre konflikter. Barnen behöver lära sig strategier som de kan tillämpa. 11

KARTLÄGGNING - RESULTAT Under hösten sker kartläggningar för att analysera nuläget och för att utreda vilka områden förskolan bör prioritera att arbeta med. De äldsta barnen har fyllt i enkäter där de svarat på frågor kring hur de upplever miljön på förskolan. De har fått ringa in glada eller ledsna munnar. De har också berättat om vilka platser inom förskolans område (både ute och inne) där det känns oroligt eller där det kan förekomma kränkningar eller trakasserier. Resultat av barnenkäten har sammanställts av pedagogisk personal på förskolan. Samtliga vårdnadshavare har fått brev eller epost med en länk till enkäten som sedan besvarats på webben. Dessa undersökningar har jämförts, analyserats och diskuterats och därefter ska nya mål tas fram. SAMMANSTÄLLNING AV BARNENKÄTEN Fråga Glad/Ja Jag tycker om att vara på förskolan. 91 % Är det någon plats på förskolan där du inte känner dig glad? 76 % Ute, vill vara på Trollungen Hur känner du dig i hallen? 91 % Hur känner du dig i lekhallen? 91 % Hur känner du dig på toaletten? 100 % Hur känner du dig vid matbordet när du äter? 75 % Hur känner du dig utomhus? 80 % Hur känner du dig vid vilan? 90 % Det finns vuxna att prata med om det händer något. 90 % Jag tycker att jag lär mig saker på förskolan. 100 % Jag har någon att leka med. 100 % Vad vill du lära dig mer om? Läsa Uppföra sig Matte Sticka Bygga saker 12

FÖRSKOLAN - SAMMANSTÄLLNING AV VÅRDNADSHAVARNAS ENKÄT Fråga Ja Trivs ditt barn på Sagolyckans förskola? 100 % Jag känner mig trygg när mitt barn är i/på förskolan. 95 % Tycker du att vi ger ditt barn möjlighet att utvecklas på förskolan? 100 % Tycker du att kommunikationen fungerar mellan dig som vårdnadshavare och förskola? 91 % Tycker du att informationen fungerar mellan dig som vårdnadshavare och förskola? 91 % Känner du till förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling? 75 % Tycker du att okamratliga beteenden förebyggs och åtgärdas på förskolan? 100 % Jag känner förtroende för mitt barns förskola. 100 % KARTLÄGGNING ANALYS AV SKOLINSPEKTIONENS VÅRDNADSHAVAREENKÄT, SKOLINSPEKTIONENS ELEVENKÄT, FÖRSKOLANS BARNENKÄT, VÅRDNADSHAVARNAS ENKÄT OCH FÖRSKOLANS EGEN UTVÄRDERING Efter kartläggningen av barnens enkäter förstod vi att det var viktigt att vi personal är medvetna och närvarande pedagoger för att kunna upptäcka och hjälpa barnen i deras sociala kontakter samt skapa trygghet både inomhus och utomhus. Det är viktigt att vi har en gemensam barnsyn/människosyn/kunskapssyn som vi arbetar efter. Vi behöver röra oss mer i de områden där barnen känner sig otrygga. Vi märker att barnen efterfrågar vuxenstöd vid matbordet och förskolan behöver fundera på varför vissa barn upplever obehag i samband med matsituationen. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling är inget levande dokument bland personal, inte heller bland vårdnadshavare eller barn även om fler känner till den. Vi måste bli mer konsekventa i användandet och visa på att förskolan följer den. Riskanalyser måste börja göras inför varje utflyttad verksamhet. Barnkonsekvensanalyser måste göras vid behov. I samband med ifyllandet av barnenkäter märkte vi att instruktionerna till barnen behöver bli mer tydliga. Vissa frågor kan behöva omformuleras ytterligare. Vi noterade också att svaren påverkas av i vilket skede verksamheten är i. Denna gjordes i samband med att femåringarna flyttade från gamla Trollungen ner till Sagolyckan. 13

Barnhälsoteamet startade upp under hösten 2015 och har visat sig tillföra mycket i arbetet kring barnet. PRIORITERADE MÅL UTIFRÅN VÅR KARTLÄGGNING Vi ska vara medvetna och närvarande pedagoger som har en gemensam barnsyn/människosyn/kunskapssyn som vi arbetar efter. Vi kommer under våra arbetslagsträffar, reflektionstillfällen och APT lyfta vardagliga händelser och föra pedagogiska diskussioner. Vårt prioriterade mål för 2016 är att tillsammans med barnen skapa en Vi-känsla i barngruppen. Detta för att tillsammans med barnen utveckla sociala förmågor samt känna trygghet i sin egen identitet, i gruppen och i förskolan. Genom att skapa ett samspel mellan pedagog och barn, barn-barn och barn-pedagog, arbetar vi för att utveckla våra sociala förmågor. Detta kan ske genom olika metoder som vi arbetar med, via ett tematiskt arbetssätt, tillsammans barnen i olika delmål som utgår från läroplanen för förskolans olika utvecklingsmål. BHT (Barnhälsoteamet) ska bli en viktig förebyggande del i arbetet kring barnen. Att utveckla BHT inför 2016 till att bli ett mer samverkande organ som ska verka mer barnnära gentemot pedagogerna. Förskolan ska fortsätta hämta stöd i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och den ska medvetandegöras hos barn, vårdnadshavare och personal kontinuerligt. Den ska vara en stående punkt på föräldrarådet och föräldramöten. All personal ska ingripa vid konflikter och alla barn ska känna att de blivit lyssnade på. Vi ska fortsätta vara tydliga med att berätta för föräldrar hur vi arbetar med värdegrunden tex fult språkbruk. Vi behöver röra oss mer i de områden där barnen känner sig otrygga Planera för samverkan med förskoleklassen för att göra en bättre övergång in till skolan. Blivande faddrar till nästa års förskoleklassbarn ska lära känna dessa barn under vårterminen för att sedan utgöra trygghet inför kommande skolstart. Alla barn ska ha vuxenkontakt varje dag. Med vuxenkontakt menas att det inte bara handlar om instruktioner utan riktiga samtal. Barndelaktigheten och inflytande är ett prioriterat mål 2016 i skolans systematiska kvalitetsarbete. Detta kommer vi att arbeta med i hela verksamheten. Barnenkäten ses över inför hösten 2016 för att göra frågorna mer tydliga för barnen. 14

ARBETSGÅNG PÅ SAGOLYCKANS FÖRSKOLA Etnisk tillhörighet Mål Alla barn och föräldrar ska känna sig trygga och välkomna. Vi ser mångfald som en tillgång. På vår förskola ska alla barn oavsett etnisk tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter Främjande insatser för att nå målen Vi ska arbeta för att stärka varje barns kulturella identitet Vi ska uppmärksamma att olika kulturer har sina egna högtider och att alla har samma värde Vi ska lyfta fram de olika språk som finns på förskolan. Vi ska ha ett nyfiket förhållningssätt till andra kulturer och ska fråga vårdnadshavare och elever om deras högtider och traditioner. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas. Ansvar Förskolechef och personal. När/Uppföljning Kontinuerligt. Görs på arbetslagsmöten och APT. Utvärdering Februari 2017. 15

Religion och annan trosuppfattning Mål Inga barn ska känna sig diskriminerade på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Främjande insatser för att nå målen Vi ska respektera varje familjs rätt till sin religion eller trosuppfattning. I samband med traditioner/högtider ska fokus ligga på traditioner och inte på religion. Vi ska synliggöra att det finns traditioner utifrån andra trosuppfattningar. Förskolan ska servera alternativ kost vid behov. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas. Ansvar Förskolechef och personal När/Uppföljning Kontinuerligt. På arbetslagsträffar och APT. Utvärdering Februari 2017. 16

Funktionshinder Mål Alla barn ska kunna delta i verksamhetens aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Främjande insatser för att nå målen Vi ska arbeta och planera för att alla barn ska kunna delta i all verksamhet utifrån sina förutsättningar. Vi ska använda oss av olika typer av hjälpmedel i kommunikation t ex bildstöd, ljudutjämningssystem och tecken som stöd. Vi ska anpassa verksamheten och miljön utifrån olika barns behov och förutsättningar. När vi får ett barn i behov av särskilt stöd ska vi ha ett planeringsmöte innan barnet börjar med berörda personer. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas. Ansvar Förskolechef och personal När/Uppföljning Kontinuerligt. På arbetslagsmöten och APT. Vid inskolnings- och uppföljningssamtal. Vid ev möten med externa resurser. Utvärdering Februari 2017. 17

Sexuell läggning Mål Alla ska ha lika värde, oavsett sexuell läggning. Alla familjer ska känna sig välkomna till vår förskola. Vi tänker normkritiskt när vi köper in böcker och annat material. Främjande insatser för att nå målen Vi främjar mångfald. Vi på förskolan ska använda ord som målsman eller vårdnadshavare på enkäter och formulär som delas ut. Vi ska vara lyhörda för barnets funderingar kring sexuell läggning. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas. Ansvar Förskolechef och personal. När/Uppföljning Kontinuerligt. På arbetslagsträffar och APT. Utvärdering Februari 2017. 18

Könsöverskridande identitet eller uttryck Mål Ingen får diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identiet eller uttryck. Vi ska arbeta för att bryta föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Tillse att alla pedagoger har rätt genuskompetens. Främjande insatser för att nå målen Vi ska vara tillåtande i barnens val av aktiviteter. Vi ska arbeta för att pojkar och flickor får samma inflytande och utrymme. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättas Ansvar Förskolechef och personal. När/Uppföljning Kontinuerligt. På arbetslagsträffar och APT. Utvärdering Februari 2017. 19

Ålder Mål Inga barn ska känna sig diskriminerade på grund av sin ålder Främjande insatser vi gör för att nå målen Vi ska bemöta barnen utifrån var de är i sin utveckling och inte enbart utifrån ålder. Det finns olika utrymmen för barnens lek. Förebyggande arbete Om kartläggning visar på, eller personalen på annat sätt får veta att diskriminering sker ska handlingsplan upprättast Ansvar Förskolechef och personal När/Uppföljning Kontinuerligt. Arbetslagsträffar och på APT. Utvärdering Februari 2017. 20

Annan kränkande behandling Mål Främjande insatser för att nå målen På vår förskola ska alla respektera varandra. Vi ska arbeta för att alla ska känna sig trygga, lära känna varandra och inte bli utsatta för kränkande behandling av barn eller vuxna. Alla vuxna ska föregå med gott exempel och visa barnen hur man ska vara mot varandra. Vi ska diskutera och samtala med barnen om hur man är en bra kompis. Vi ska lära barnen sätta/visa stopp, när något inte känns bra. Pedagogerna ska vara närvarande och vägleda vid behov. Vi ska påminna varandra om vårt förhållningssätt och vår attityd i det dagliga arbetet. Vi ska arbeta aktivt med att uppmärksamma barnens positiva beteende. Vi ska hjälpa barnen i konflikthantering och lösa dem på ett kreativt sätt. Vi ska samtala med vårdnadshavare om hur vi jobbar med att stärka barnens positiva beteende och hur man är en bra kompis. Förebyggande arbete se prioriterade mål Ansvar Förskolechef och personal När/Uppföljning Kontinuerligt Arbetslagsträffar och APT. Utvärdering Februari 2017. 21

Strategier för att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling Så här ska trakasserier och annan kränkande behandling mellan barn utredas och åtgärdas på vår förskola. Så här ska trakasserier och annan kränkande behandling med personal inblandad utredas och åtgärdas på vår förskola. Information mellan Vårdnadshavare - förskola Pedagogerna ska vara närvarande, lyhörda och vägleda vid behov Vi ska uppmuntra vårdnadshavare att signalera om de hör/misstänker att det pågår någon form av kränkande behandling. Vi ska ta reda på vad som har hänt genom att lyssna på varje part och diskutera situationen med barnen. Vi ska observera det aktuella barnet (barnen) och gruppen för att se samspelet. Dock aldrig diskutera kränkningen i barngrupp. Den personal som sett situationen ska skriva anteckningar. Vi ska ta upp händelsen i arbetslaget och diskutera olika lösningar. Vi ska informera berörda vårdnadshavare redan samma dag. Vi ska anmäla till förskolechefen så snart det gäller en händelse som dokumenteras i blanketten " Dokumentationsstöd vid diskriminering och kränkande behandling - första tillfället". Förskolechefen ska anmäla till huvudmannen så snart det gäller händelse som är så allvarlig att blanketten "Dokumentationstöd vid diskriminering och kränkande behandling - upprepande tillfällen" används. Efter en tid ska det göras uppföljning. Vi ska omedelbart då det har hänt något ta upp det med berörd personal. Berätta vad man sett och fråga hur han/hon tänkte just då. Vi ska vara ärliga mot varandra och se till sak och inte person. Personal ska omeddelbart meddela förskolechef. Förskolechef ska omedelbart anmäla till huvudmannen som avgör hur det enskilda fallet ska hanteras. Om barnet berättar om händelser som inträffat på förskolan, som kan tolkas som kränkning eller diskriminering, bör vårdnadshavaren kontakta personal för dokumentation så att åtgärder kan sättas in. 22

Kartläggning sker genom: Skyddsrond En pedagog samt förskolechef ser över säkerheten. Detta ska ske två gånger per år. Enkäter De äldsta barnen ska varje år i oktober besvara en enkät om hur de upplever sin vistelse på förskolan. Alla vårdnadshavare ska uppmanas att varje år i oktober besvara en enkät rörande kvaliteten på förskolan. Samling Kontinuerligt värdegrundsarbete. Utvecklingssamtal Förskolan ska erbjuda utvecklingssamtal en gång per år. Arbetslagsmöten och APT Arbetslagsmöten för de enskilda arbetslagen och APT för all personal ska finnas inplanerade. Under dessa sker gemensam planering och utvärdering av verksamheten. Barnobservationer Pedagogerna ska observera och samtala med barnen kontinuerligt under deras vistelse på förskolan. Detta ska sedan ligga till grund för planering och utvärdering. 23