Bergagårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskoleklass, grundskola och fritidshem

Bergagårdsskolan Bergagårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskoleklass, grundskola och fritidshem Vision Under mina skolår på Bergagårdsskolan har jag visat och visats respekt

Innehållsförteckning Grunduppgifter Sid 3 Delaktighet Sid 4 1. Utvärdering 1.1 Resultat av utvärdering 1.2 Förbättringsområden Sid 5 Sid 6 Sid 8 2. Främja Sid 9 3. Kartlägga Sid 11 4. Förebygga Sid 12 5. Rutiner vid akuta händelser Sid 13 Bilaga 1. Definitioner och begrepp Bilaga 2. Aktuella bestämmelser Bilaga 3. Skolans vision Bilaga 4. Skolans ordningsregler Sid 16 Sid 18 Sid 23 Sid 24 2

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola åk 1-6, skolbarnsomsorg Ansvarig för planen Rektor Vår vision På vår skola skall alla barn och vuxna känna trygghet och arbetsglädje Alla skall respekteras för den man är, oavsett kön, tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder Efter skolår 6 på Bergagårdsskolan har jag visat och visats respekt Det skall råda nolltolerans mot indirekt och direkt diskriminering, trakasserier, repressalier och annan kränkande behandling Planen gäller från 2012-12-01 Planen gäller till 2013-08-20 3

Delaktighet Elevers delaktighet Ansvarig lärare presenterar planen för eleverna tillsammans med skolans regler. Utifrån dessa regler kompletterar sedan varje klass sina egna regler som gäller för klassen. Fritidspedagogerna presenterar planen och skolans regler på fritidshemmen samt arbetar tillsammans med gruppen fram fritidshemmets regler. Representanter från trygghetsteamet går igenom planen lite mer ingående på elevrådet i början av vårterminen 2013. De äldre eleverna gör sedan samma sak för de yngre eleverna, tillsammans med representant från trygghetsteamet. Kamratstödjarna följer upp planen under årets träffar. Under året diskuteras planen på klassråd och elevråd, utvärderingar görs av eleverna och detta ligger sedan till grund för nästa års plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavares delaktighet Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig på Bergagårdsskolans hemsida. Ansvarig lärare informerar via veckobrev om föräldrars och elevers möjlighet att vara delaktiga i planen, samt vem de kan vända sig till då de uppmärksammar någon elev som blir utsatt. Planen presenteras på höstens första Skolråd och finns med som punkt på alla möten. Föräldrar i åk 2 och 5 erbjuds svara på enkät om trivsel i skolan under vårterminen. Synpunkter tas emot under läsåret både muntligt och skriftligt, bl a med hjälp av synpunkts formulär på Öckerökommuns hemsida. Personalens delaktighet Rektor presenterar planen på APT v. 50. Rektor presenterar planen för annan personal som jobbar på skolan vid annat tillfälle under höstterminen. Uppföljning av planen görs kontinuerligt under läsåret på arbetslagsträffar (ALT), arbetsplatsträffar (APT) samt trygghetsteamsträffar. 4

Utvärdering Fjolårets plan är från 2009, då man inte skrivit en ny plan för 2011/2012. Det som har gjorts under året är trivselenkät för åk 2 och 5, både elever och föräldrar. Skolan har lokaliserat otrygga ställen på skolan både under vårterminen och nu under höstterminen. Elevrådet har fått i uppdrag att titta igenom den gamla planen på klassråden och svara på frågorna: Upplever eleverna att de känner sig trygga i skolan? (antal/hur många) (Vad innebär det att känna sig trygg? Kan behöva förtydligas/diskuteras) Upplever eleverna att vi vuxna lyssnar på dem om de ber om hjälp? (antal/hur många) Finns det något vi skulle kunna göra annorlunda på skolan för att skolan skall kännas tryggare? Känner man fortfarande att nedanstående är oroliga platser? (Antal/hur många) Varför i så fall? Finns det förslag på lösningar? Nya oroliga platser? 1. Kompisgungan, sandlådan med gungorna 2. Svarte plan 3. Cykelställ 4. Baksidan av stenhuset, bakom id-hallen 5. King-plan 6. Basketplan 7. Förrådet 8. Kapprummet utanför bamba 9. Utanför kulturrummet 10. Hissen 11. Hörnet av trähuset (mot id-hallen) Arbetslagen har utvärderat den gamla planen och kommit med förslag på förändringar. Skolrådet har diskuterat vad som gör att man som förälder kan känna sig otrygg med att lämna sitt barn på skolan, samt förslag på förbättringar. 5

1.2 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Trivselenkäterna bland eleverna i åk 2 visar: Jag känner mig trygg i skolan 80% (varav 11% vet ej, GR 93%) Jag trivs i skolan 82% (varav 16% vet ej, GR 93%) Lärarna lyssnar på mig 85% (varav 13% vet ej, GR 92%) I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 91% (varav 7% vet ej, GR 96%) I min skola vi alla lika 66% (varav 16% vet ej, GR 84%) Trivselenkäterna på fritids visar: Jag trivs på fritids 85% (varav 5% ej vet, GR 95%) Trivselenkäterna bland eleverna i åk 5 visar: Jag känner mig trygg i skolan 93% (GR 87%) Jag trivs i skolan 87% (GR 91%) I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 94% (varav 3% vet ej, GR 94%) Lärarna på skolan bemöter mig väl 87% (varav 6% vet ej, GR 88%) Andra elever i skolan bemöter mig väl 87% (varav 3% vet ej, GR 83%) Trivselenkäterna bland föräldrarna åk 2 visar (svarsfrekvens 12 svar/48 elever): Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan 91% (GR 94%) Jag upplever att mitt barn trivs tillsammans med sina kamrater i skolan 100% (GR 95%) Jag upplever att personalen på skolan bemöter mitt barn på ett positivt sätt 92% (GR 97%) Jag upplever att personalen på skolan bemöter mig som förälder på ett positivt sätt 92% (GR 97%) Trivselenkäterna bland föräldrarna på fritids visar: Jag upplever att mitt barn trivs på fritids 90% (GR 94%) 6

Trivselenkäterna bland föräldrarna åk 5 visar (svarsfrekvens 12 svar/36 elever): Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan 91% (GR 95%) Jag upplever att mitt barn trivs tillsammans med sina kamrater i skolan 92% (GR 95%) Jag upplever att personalen på skolan bemöter mitt barn på ett positivt sätt 91% (GR 97%) Jag upplever att personalen på skolan bemöter mig som förälder på ett positivt sätt 84% (97%) Under läsåret 11/12 har det kommit in 1 anmälning kring kränkande behandling. Trygghetsteamet uppskattar det faktiska antalet ärenden högre och tror att många kränkningsärenden ej dokumenterats på föreskrivet sätt. Pedagogerna hanterar det snabbt och effektivt i ett tidigt stadium, men även detta behöver dokumenteras. På frågorna om de olika ställena som upplevts som oroliga, har följande framkommit: De allra flesta eleverna känner sig trygga och upplever att ansvariga pedagoger lyssnar på dem. Med de vuxna man inte har någon relation med blir resultatet något sämre. Eleverna upplever att rastvärdarna pratar för mycket med varandra. Ställen som fortfarande upplevs som oroliga är: Svarte plan övertag av äldre elever King out-planerna olika regler används av deltagarna Hissen inlåsnings risk Kompisgungan de yngre eleverna i Stenhuset upplever konflikter här Baksidan av stenhuset och id-hallen mobilanvändning av äldre, brottning Kapprummet utanför bamba många elever vid in/ut till bamba Yngre elever rädda för äldre elever Hälsosamtalen visar att trivseln i de yngre åldrarna är god. Man känner sig trygg med både kompisar och pedagoger. I de äldre åldrarna visar intervjuerna att de flesta eleverna trivs i sina klasser, men upplever att det inte är en bra arbetsro i klassrummen. Tjejer nämner olika tjejgrupperingar i klasserna, vilka ofta försvårar det sociala samspelet och kan göra att vissa känner ett utanförskap. 7

1.3 Förbättringsområden: Aktivitet När? Ansvarig Kompetensutveckling Oktober 2012 All personal gällande bemötande och tillgänglighet Diskutera rastvärdsuppdraget Jan/Feb 2013 Trygghetsteamet i personalgruppen. Informera övrig personal Bamba Nov 2012/ Rektor på skolan om vad som står i våra styrdokument och vilken skyldighet vi har Städ-vaktmästeri Feb 2013 Veckans lek Vårterminen 2013 Kamratstödjarna Genomgång av Terminsstarter höst/vår Kamratstödjarna gemensamma regler på Svarte plan, king-outplanen och kompisgungan Förbättra rutiner för Vårterminen 2013 Rektor/ALT dokumentation av kränkande behandling Dokumentera kränkande Vårterminen 2013 All personal behandling Organisera Vårterminen 2013 Trygghetsteamet värdegrundsarbetet på skolan Gemensam enkät Kvartal 1 2013 Trygghetsteamet utarbetas för alla elever på skolan Årets plan följs upp och utvärderas senast Maj/juni 2013 Elever Vårdnadshavare Personal Elevenkäter, hälsosamtal, diskussioner på klassråd och elevråd Föräldraenkäter i åk 2 och 5, diskussioner på Skolrådet Ansvarig för att årets plan utvärderas Enkät, diskussioner på arbetslagsträffar och arbetsplatsträffar Rektor 8

1. Främja Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning Mål och uppföljning Insats Ansvarig Klart Elever och personal ska förstå och agera utifrån alla människors lika värde Elever och personal ska förstå och själva verka utifrån demokratiska värderingar Öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bland personalen Diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas på klassråd Diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas på elevråd Utforma undervisningen så att alla elever kan delta Arbeta fram en plan för att visa på progressionen av elevernas inflytande och delaktighet under åren på skolan Samarbete på klassråd om skolans ordningsregler och konsekvenser då regler bryts Samarbete på elevråd om skolans ordningsregler och Trygghetsteamet Juni 2013 Ansvarig pedagog Rektor Regelbundet under läsåret Regelbundet under läsåret Ansvarig pedagog Höstterminen 2012 Rektor Juni 2013 Ansvarig pedagog Rektor Regelbundet under läsåret Regelbundet under läsåret 9

konsekvenser då regler bryts Integrera värdegrundsarbetet i den ordinarie undervisningen Ansvarig pedagog Juni 2013 10

Kartlägga Kartläggningsmetoder Metod När? Ansvarig Elevenkäter 1 gång/termin Trygghetsteamet Identifiering av otrygga 1 gång/termin Elevrådet platser/situationer på skolan Sammanställning av 1 gång/månaden Trygghetsteamet incidentrapportering Samtal på klassråd 1 gång/varannan vecka Ansvarig pedagog Samtal på elevråd 1 gång/månaden Rektor Diskussion på ALT Kontinuerligt Teamsamordnare Hur har eleverna involverats i kartläggningen? I diskussioner på klassråd och elevråd Svarat på enkätfrågor Hur har personalen involverats i kartläggningen? I diskussioner på arbetslagsträff Resultat och analys Skolans resultat ligger under genomsnittet i Göteborgs Regionen vad gäller trygghet och trivsel bland elever. Även föräldrarnas upplevelse av elevernas trygghet på skolan under skoltid och fritidstid ligger under genomsnittet. Yngre elever uttrycker en rädsla för äldre elever. 11

Förebygga Mål och uppföljning Åtgärder Motivera åtgärd Öka personalens delaktighet i kartläggningen Personalenkät För att all personal ska få chans att delge sin syn Få en bättre överblick av elever som känner sig utsatta/ensamma Öka elevernas delaktighet i att komma fram till rätt åtgärder Få en bra rutin på rapport om kränkande handling Minska antalet incidenter Alla elever ska känna sig trygga på skolan Sociogram Gå igenom enkätresultat med eleverna Implementera rutinen Sammanställa incidentrapporter varje månad Samarbeta mellan årskurser/fritidsavdelningar All personal som rastvärdar/är ute på fritids, har västar på sig Anordna veckans lek på rasterna Upptäcka elever som är ensamma Få ett bättre utgångsläge för eleverna att vara delaktiga i förslag till rätt åtgärder Vår skyldighet att dokumentera, samt identifiera oroliga platser/situationer Organisera rätt åtgärder utifrån incidenter Möjlighet att lära känna fler Synliggöra de vuxna utomhus Möjlighet för alla elever att få vara med på en aktivitet 12

Rutiner för akuta situationer Policy Alla barn är allas barn. Det ska råda noll tolerans mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, repressalier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vuxna på skolan ska finnas där eleverna upplever att det är oroligt/känner sig otrygga. Kamratstödjare fungerar som extra ögon och meddelar vuxna om de ser elever som verkar ensamma eller utanför. Iakttagelser av elevgruppen i den dagliga verksamheten Enkätundersökning om trygghet och trivsel i åk 2 och 5 Elevenkäter Utvecklingssamtal Klassråd Situationsbundna dialoger Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Elev till rastvärd, ansvars pedagog, eller någon i trygghetsteamet Vårdnadshavare till ansvarspedagog, någon i trygghetsteamet Viktigt att veta är dock att all personal på skolan har ansvar att förmedla information om diskriminering och kränkande behandling till berörd pedagog och/eller rektor. Trygghetsteamet består utav: Harriet Corneliusson, förskolelärare tel: 031-96 76 09 Eva Magnusson, förskolelärare tel: 031-96 76 09 Annette Kyldahl, lärare tel: 031-96 63 78 Maria Wanloo, fritidspedagog tel: 031-96 57 11 Jennie Walker, lärare tel: 031-96 70 95 Cecilia Thundal, rektor tel: 031-97 63 95 13

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Aktivitet Ansvarig Personal på skolan som upptäcker pågående All personal på kränkning/trakasserier, eller som på annat sätt får kännedom skolan om att en elev blivit utsatt, skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats, meddelar han/hon elevernas ansvars pedagog, samt påbörjar dokumentering i Rapport av händelse kränkande behandling. Ansvarig pedagog talar med den elev som blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Pedagogen förklarar att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta enligt gången i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Händelserapporten kompletteras. Pedagog talar med den/de elever som har utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Samtalen genomförs med en elev i taget och dokumenteras. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett pedagog förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag. De måste genast upphöra. Tillsammans gör pedagog och elev upp en skriftlig plan för hur det ska gå till, samt bestämmer tid för uppföljning. Ansvarig pedagog kontaktar inblandade elevers vårdnadshavare, helst samma dag, men senast 24h efter vetskapen, och informerar vad som hänt, samt vad som kommer att hända enligt planen. All dokumentation sätts samman och lämnas till trygghetsteamet som slutför utredningen. Utredningen lämnas till rektor för beslut om ev anmälan till annan myndighet, samt vidarebefordran till huvudman. Uppföljning 1 gång/vecka med inblandade elever under en månad. Avslutas med utvärdering. Om trakasserierna/kränkningarna fortsätter Ansvarig pedagog/ trygghetsteamet Ansvarig pedagog/ trygghetsteamet Ansvarig pedagog/ trygghetsteamet Den pedagog som är ansvarig vid samtalen Ansvarig pedagog/ trygghetsteamet Ansvarig pedagog/ trygghetsteamet Ansvarig pedagog/ trygghetsteamet Aktivitet Möte med elever som kränker/trakasserar tillsammans med vårdnadshavare. En handlingsplan upprättas för att komma tillrätta med problemet. Handlingsplanen följs upp inom en vecka med berörda parter. Uppföljning 1 gång/vecka med inblandade elever under en månad, samt avstämning med vårdnadshavare. Avslutas med utvärdering. Ansvarig Trygghetsteamet Trygghetsteamet Trygghetsteamet 14

Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Aktivitet Anmälan görs till sociala myndigheter Ansvarig Rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxen kränker elev Aktivitet Ansvarig Samtal med elev och hans/hennes vårdnadshavare Rektor Rektor kontaktar utövaren och eventuell annan berörd chef Rektor Samtal med utövaren och eventuell annan berörd chef Rektor Uppföljningssamtal med den utsatta och hans/hennes Rektor vårdnadshavare efter ca en vecka, samt utvärdering efter ca två veckor Anmälan till personalavdelningen för eventuell disciplinpåföljd Närmaste ansvarig chef Rutiner för dokumentation Ansvarig personal är alltid ansvarig för att sin del av arbetet dokumenteras. 15

Bilaga 1: Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett 16

barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. 17

Bilaga 2: Aktuella bestämmelser Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom 18

om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion 19

eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 2 kap Förbud mot diskriminering och repressalier Utbildning Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. Lag (2010:861). 6 Förbudet i 5 hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (2010:800), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja 20

lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Lag (2010:861). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 2 kap Aktiva åtgärder Utbildning Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillståndatt utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Lag (2010:861) Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första 21

stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 3 kap. Tillsyn Vite 4 Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 får av Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas hos Nämnden mot diskriminering. Ett vitesföreläggande enligt första stycket ska delges. Lag (2010:1979). 5 Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15 eller 16 kan vid vite föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet kan riktas även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för utbildningsverksamhet. Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden om vitesföreläggande, får en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal göra en framställning i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. 4-13. I framställningen ska anges vilka åtgärder som bör åläggas den som framställningen riktas mot, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts. Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1 Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (2010:800). 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 22

Bilaga 3: Bergagårdsskolans vision Efter skolår 6 tänker vi att elevernas upplevelse ska vara: Jag är väl förberedd för fortsatt lärande Jag har lärt mig lära och upptäckt lärandets glädje Jag har visat och visats respekt Mina möjligheter till medinflytande och medansvar var goda Bergagårdsskolan är en kvalitetsskola 23

Bilaga 4: Bergagårdsskolans ordningsregler Vi visar varandra hänsyn och respekt. Vi lyssnar och talar till varandra på ett lugnt och vänligt sätt med ett vårdat språk. Vi löser konflikter genom att prata med varandra. Cyklar placeras i elevernas cykelställ på anvisad plats. Alla som åker inlines, skateboard och sparkcykel på skolgården använder hjälm. Elever får endast lämna skolans område med tillstånd från ansvarig personal. Skor och ytterplagg förvaras på anvisad plats. På raster är alla ute. Skolan är godis- och tuggummifri. Mobiltelefoner får användas i samråd med ansvarig personal. Vi är rädda om vår skola och skolans saker. 24