Likabehandlingsplan för X-skolan X-stad 2008-xx-xx

Transkript

1 1 (30) Likabehandlingsplan för X-skolan X-stad 2008-xx-xx

2 Likabehandlingsplaner och förebyggande arbete 2 (30) Introduktion Denna likabehandlingsplan har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter på skolan samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Planen följer de krav som uppställs i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag kallas i vardagligt tal barn- och elevskyddslagen. Vad säger lagen? - Avancerad variant för elever 13 år och uppåt Huvudmannen för en skola eller förskola, d v s kommunen, ansvarar för att alla anställda och uppdragstagare i verksamheten följer de skyldigheter som anges i denna lag. Vidare är det rektor, skolledare eller föreståndare som ansvarar för att arbetet finns och fungerar väl. I vardagsarbetet är det allas ansvar att utifrån egna förutsättningar och möjligheter på bästa möjliga sätt bidraga till att alla behandlas väl och att ingen någonsin kränks. Krav på att likabehandlingsplan finns och uppdateras Den som ansvarar för verksamheten ska se till att det finns en likabehandlingsplan för varje skola eller förskola. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp, ses över och uppdateras. Krav på att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling Den som ansvarar för verksamheten ska också vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling. Krav på att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling Om någon på skolan får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall man utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som rimligen krävs för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Förbud mot diskriminering och förbud mot repressalier för de som påtalar att lagen inte efterföljs Direkt diskriminering Ingen anställd eller annan får missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än någon annan elev i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

3 Indirekt diskriminering Ingen anställd eller annan får missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Repressalier Ingen får utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med lagen eller på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en utredning enligt denna lag. Skadestånd Den som kränks har rätt till skadestånd från kommunen för kränkningen eller annan skada som uppstått p g a diskrimineringen eller kränkningen, t ex utlägg eller om man inte kunnat arbeta på t ex ett lov. Det kan t ex bli mellan kr. Om man vill ha skadestånd måste man begära detta i domstol inom två år från den tidpunkt man blivit utsatt för diskriminering eller kränkning. Man säger att preskriptionstiden är 2 år. Bevisbördan, d v s skyldigheten att bevisa något, är på sätt och vis förenklad i mål enligt denna lag än i mål i allmänhet om skadestånd. Om en elev förklarar inträffade saker för en domstol så att den kan anta att eleven har blivit kränkt och diskriminerad, måste skolan för att undgå att bli skyldig att betala skadestånd, bevisa att så inte är fallet. Skolan måste också visa att den vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra att andra elever kränker en enskild elev. Både du själv och ombudsmän mot diskriminering har möjlighet att driva frågan i domstol. Den som har rätt att driva en fråga i domstol sägs ha s k talerätt. 3 (30) Hur har detta arbete gått till? Skolan har i brett samförstånd beslutat att man ska ha en likabehandlingsplan byggd på den modell som presenteras i denna plan. Arbetet har förankrats och resurser har tilldelats. Först har alla undervisats om barn- och elevskyddslagen. Därefter har en kartläggning skett av både diskrimineringssituationen och kunskapsläget på området. Detta har resulterat i att skolan har tagit fram mål för arbetet. Utifrån målen har konkreta åtgärder uppsatts. Åtgärderna gäller både hur det förebyggande arbetet ska ske i allmänhet och hur man ska agera i enskilda fall när elever känner sig kränkta eller diskriminerade eller om någon finner att ett problem uppstått. Arbetet tillika planen kommer årligen att utvärderas och revideras för att bästa möjliga effekt ska uppnås. Det övergripande målet är att alla elever och all personal ska främja barns och elevers lika rättigheter och skydda dem mot diskriminering och annan kränkande behandling.

4 Vad säger lagen? - Enklare variant för elever upp till 13 år 4 (30) För att skydda barn och elever mot diskriminering och annan kränkande behandling finns en lag som heter barn- och elevskyddslagen. Det är kommunen som ska se till att lagen följs. I vardagen är det är rektor eller föreståndare som leder arbetet på skolan, men det är allas uppgift att se till att ingen blir diskriminerad eller kränkt på annat sätt. Det är allas ansvar att så gott de kan på bästa möjliga sätt hjälpa till med att alla behandlas väl och att ingen någonsin kränks. Krav i lagen Alla skolor ska ha en liten bok eller sammanställning av papper som ska visa att man gör olika saker för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. Det kallas likabehandlingsplan. Viktiga saker man ska arbeta med är att ingen diskrimineras för sitt kön, sin etniska tillhörighet, sin religion, sin sexuella läggning eller sitt funktionshinder eller på något annat sätt. All sådan diskriminering är strängt förbjuden. Planen ska förbättras och moderniseras varje år. Krav på att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling I lagen står att skolan måste göra olika saker för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling av elever. Om det blir problem måste skolan ta reda på vad som hänt och göra allt den kan för att få bort problemen. Förbud mot repressalier Det är också förbjudet att straffa eller ge s k repressalier mot den elev som säger att skolan inte har följt lagen. Skadestånd Om skolan inte följer lagen kan den få betala skadestånd till den elev som kränkts. Det kan t ex bli mellan kr. Man kan få ersättning för att man mått dåligt och för sådant man fått betala för, t ex läkarkostnader. Om man vill ha skadestånd måste man gå till domstol inom två år från dess att man blivit utsatt för diskriminering eller kränkning. I annat fall missar man den möjligheten på grund av s k preskription. Både du själv och ombudsmän mot diskriminering har möjlighet att driva frågan i domstol. När man går till domstol är det viktigt att man kan bevisa att man har blivit diskriminerad eller kränkt på annat sätt. För att det ska bli lättare för en elev att få skadestånd har reglerna för bevisning gjorts lättare jämfört med ett vanligt mål i domstol. Det gör att det kan vara lättare att få skadestånd än i vanliga fall. Hur har detta arbete gått till? Skolan har kommit överens om att besluta att man ska ha en likabehandlingsplan byggd på den modell som presenteras i denna plan. Arbetet har accepterats av alla och man har delat ut de pengar som behövs. Först har alla undervisats om barnoch elevskyddslagen. Därefter har man undersökt hur läget är på skolan med diskriminering och kunskap om det. Detta har lett till att skolan har tagit fram mål för arbetet. Utifrån målen har man gjort åtgärder i verkligheten. Åtgärderna gäller

5 5 (30) både hur det förebyggande arbetet ska ske i allmänhet och hur man ska agera i enskilda fall när elever känner sig kränkta eller diskriminerade eller om någon finner att ett problem uppstått. Arbetet och planen kommer årligen att granskas och göras om för att bästa möjliga effekt ska uppnås. Det övergripande målet är att alla elever och all personal ska främja barns och elevers lika rättigheter och skydda dem mot diskriminering och annan kränkande behandling.

6 Ordkunskap - 13 år och uppåt 6 (30) Vad betyder orden? Skriv på baksidan om inte raden räcker främja kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder huvudman diskriminering kränkande behandling likabehandlingsplan åtgärder följa upp förebygga trakasserier utreda repressalier direkt diskriminering Indirekt diskriminering skadestånd talerätt preskriptionstiden bevisbörda

7 Ordkunskap - upp till 13 år 7 (30) Vad betyder orden? Skriv på baksidan om inte raden räcker diskriminering kränkande behandling kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder kommun likabehandlingsplan åtgärder förhindra trakasserier repressalier skadestånd preskriptionstiden bevis

8 Kartläggning 8 (30) Kartläggningen består av två delar - den ena är en enkät till de på skolan om hur de finner diskrimineringssituationen och den andra delen är en kartläggning av kunskapsnivån på skolan. Både elever och skolpersonal gör samma enkät samt svarar på samma frågor om lagen. Nedan följer frågor som kan användas i kartläggningen: Diskrimineringssituationen Sexuella trakasserier Har du blivit trakasserad för ditt kön eller sexuellt trakasserad på skolan? Har du någon gång känt att du blivit eller kanske blivit trakasserad för ditt kön eller sexuellt trakasserad på skolan? Känner du någon på skolan som har blivit trakasserad för sitt kön eller sexuellt trakasserad på skolan? Etnisk tillhörighet Har du blivit trakasserad för din etniska tillhörighet på skolan? Har du någon gång känt att du blivit eller kanske blivit trakasserad för din etniska tillhörighet på skolan? Känner du någon på skolan som har blivit trakasserad för sin etniska tillhörighet på skolan? Religion eller annan trosuppfattning Har du blivit trakasserad för din religion eller annan trosuppfattning på skolan? Har du någon gång känt att du blivit eller kanske blivit trakasserad för din religion eller annan trosuppfattning på skolan? Känner du någon på skolan som har blivit trakasserad för sin religion eller annan trosuppfattning på skolan? Sexuell läggning

9 Har du blivit trakasserad för din sexuella läggning på skolan? 9 (30) Har du någon gång känt att du blivit eller kanske blivit trakasserad för din sexuella läggning på skolan? Känner du någon på skolan som har blivit trakasserad för sin sexuella läggning på skolan? Funktionshinder Har du om du har något funktionshinder blivit trakasserad för detta på skolan? (Hoppa över denna fråga om du ej har något funktionshinder. Kom ihåg att om man har otillräcklig syn så att man måste bära glasögon så är det ett funktionshinder.) Har du om du har något funktionshinder någon gång känt att du blivit eller kanske blivit trakasserad för detta på skolan? (Hoppa över denna fråga om du ej har något funktionshinder. Kom ihåg att om man har otillräcklig syn så att man måste bära glasögon så är det ett funktionshinder.) Känner du någon på skolan som har ett funktionshinder och blivit trakasserad för detta på skolan? Annan kränkning Har du blivit kränkt eller diskriminerad på något annat sätt på skolan? Om ja, berätta gärna hur. Har du någon gång känt att du blivit eller kanske blivit kränkt eller diskriminerad på annat sätt på skolan? Om ja, berätta gärna hur. Känner du någon på skolan som har blivit kränkt eller diskriminerad på annat sätt på skolan? Om ja, berätta gärna hur.

10 10 (30)

11 Kunskapssituationen - elever över 13 år 11 (30) 1. Vad heter lagen som förbjuder diskriminering och kränkning i skolan? 2. Vem är ansvarig för att lagen följs? 3. Vilka är ansvariga i praktiken? 4. Lagen förbjuder diskriminering i skolan på sex områden. Vilka är de? 5. Vilka aktiva åtgärder är en skola tvingad att vidtaga p g a lagen? 6. Vad får någon med koppling till skolan inte göra om någon åberopar att han eller hon kränkts på så sätt som lagen skall motverka? 7. För vad kan man få skadestånd om man utsätts för diskriminering eller kränkning?

12 12 (30) 8. Vilka har rätt att driva mål om lagen i domstol? 9. Vad gäller för bevisbördan när domstolar prövar mål utifrån lagen? 10. Vad är preskription och vilka preskriptionstider gäller?

13 Kunskapssituationen - elever upp till 13 år 13 (30) 1. Vad heter lagen som förbjuder diskriminering och kränkning i skolan? 2. Vem är ansvarig för att lagen följs? 3. Vilka är ansvariga i det dagliga arbetet? 4. Lagen förbjuder diskriminering i skolan på sex områden. Vilka är de? 5. Vad står i lagen att en skola måste göra? 6. Vad får någon på skolan inte göra om någon säger att han eller hon kränkts på så sätt som lagen ska hindra att det händer? 7. För vad kan man få skadestånd om man utsätts för diskriminering eller annan kränkning?

14 14 (30) 8. Vilka har rätt att driva frågor om lagen i domstol? 9. Vad är bevis och vad gäller för dessa? 10. Vad är preskription och vilka preskriptionstider gäller för lagen?

15 Frågor med förslag till rätta svar 15 (30) 1. Vad heter lagen som förbjuder diskriminering i skolan. Svar barn- och elevskyddslagen. Formellt: Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Dagligt tal: Barn- och elevskyddslagen. 2. Vem är ansvarig för att lagen följs? Huvudmannen, d v s kommunen. 3. Vilka är ansvariga i praktiken? Huvudmannen, d v s kommunen har det övergripande ansvaret. Vidare är det är rektor, skolledare eller föreståndare som ansvarar för att arbetet finns och fungerar väl. Det är allas ansvar att utifrån egna förutsättningar och möjligheter på bästa möjliga sätt bidraga till att alla behandlas väl och att ingen någonsin kränks. 4. Lagen förbjuder diskriminering i skolan på sex områden. Vilka är de? Diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. 5. Vilka aktiva åtgärder är en skola tvingad att vidtaga p g a lagen? Målinriktat arbete för att främja lagens ändamål samt skyldighet att ha en likabehandlingsplan. Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling finns också. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling är ytterligare en del. 6. Vad får någon med koppling till skolan inte göra om någon åberopar att han eller hon kränkts på så sätt som lagen skall motverka? Ingen får utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med denna lag eller på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en utredning enligt denna lag. 7. För vad kan man få skadestånd om man utsätts för diskriminering eller annan kränkning? Kränkning och annan skada, t ex utlägg och förlorad arbetsinkomst. 8. Vilka har rätt att driva detta i domstol? Både du själv och ombudsmän mot diskriminering har möjlighet att driva frågan i domstol. 9. Vad gäller för bevisbördan? Bevisbördan, d v s skyldigheten att bevisa något, är på sätt och vis lättare i mål enligt denna lag än i mål i allmänhet om skadestånd. Om en elev förklarar inträffade saker för en domstol så att den kan anta att denna har blivit kränkt och diskriminerad, måste skolan för att undgå att bli skyldig att betala skadestånd, bevisa att så inte är fallet. Skolan måste också visa att den vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra att andra elever kränker en enskild elev. 10. Vilka preskriptionstider gäller? Om man vill ha skadestånd måste man begära

16 16 (30) detta i domstol inom två år från dess att man blivit utsatt för diskriminering eller kränkning. Nedan följer en presentation av kartläggningen.

17 Presentation av kartläggning 17 (30) Elever Diskrimineringssituationen Område Blivit diskriminerad Känt sig diskriminerad eller ev blivit diskriminerad Har sett någon annan bli diskriminerad på skolan Sexuella trakasserier Etnisk tillhörighet Trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Annan kränkning Kunskapssituationen Fråga Mycket bra svar Godkänt svar Underkänt svar 1. Lagens namn 2. Huvudansvar 3. Praktiskt ansvar 4. Lagens områden 5. Aktiva åtgärder 6. Repressalier 7. Skadestånd 8. Talerätt 9. Bevisbörda 10. Preskription

18 Skolpersonal Diskrimineringssituationen 18 (30) Område Blivit diskriminerad Känt sig diskriminerad eller ev blivit diskriminerad Har sett någon annan bli diskriminerad på skolan Sexuella trakasserier Etnisk tillhörighet Trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Annan kränkning Kunskapssituationen Fråga Mycket bra svar Godkänt svar Underkänt svar 1. Lagens namn 2. Huvudansvar 3. Praktiskt ansvar 4. Lagens områden 5. Aktiva åtgärder 6. Repressalier 7. Skadestånd 8. Talerätt 9. Bevisbörda 10. Preskription

19 Visionsarbete 19 (30) Nu när du har lärt dig en hel del om barn- och elevskyddslagen är det dags att rita eller skriva en berättelse om två skolor. I den ena skolan finns väldigt mycket diskriminering och annan kränkande behandling, medan det i den andra skolan inte förekommer något sådant. Skriv eller rita hur elever och lärare känner sig i respektive skola, hur det går att lära sig och hur elever och lärare mår m m. Skriv eller rita hur du vill att din skola ska vara. Visa vad just du tycker är viktigt.

20 20 (30) Målsättning - I vår skola har följande mål satts upp för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Målen bygger på det som framkommit vid visionsarbete, kartläggning och studier av lagen. 1. Ingen elev, personal eller annan ska diskrimineras p g a sitt kön eller trakasseras sexuellt. Inte heller ska någon känna sig diskriminerad p g a detta eller känna att någon annan på skolan blir kränkt på detta sätt. 2. Ingen elev, personal eller annan ska diskrimineras p g a etnisk tillhörighet. Inte heller ska någon känna sig diskriminerad p g a detta eller känna att någon annan på skolan blir kränkt på detta sätt. 3. Ingen elev, personal eller annan ska diskrimineras p g a religion eller annan trosuppfattning. Inte heller ska någon känna sig diskriminerad p g a detta eller känna att någon annan på skolan blir kränkt på detta sätt. 4. Ingen elev, personal eller annan ska diskrimineras p g a sexuell läggning. Inte heller ska någon känna sig diskriminerad p g a detta eller känna att någon annan på skolan blir kränkt på detta sätt. 5. Ingen elev, personal eller annan ska diskrimineras p g a funktionshinder. Inte heller ska någon känna sig diskriminerad p g a detta eller känna att någon annan på skolan blir kränkt på detta sätt. 6. Ingen elev, personal eller annan ska diskrimineras eller kränkas på något annat sätt. Inte heller ska någon känna sig diskriminerad p g a detta eller känna att någon annan på skolan blir kränkt på detta sätt. 7. Ingen elev, personal eller annan ska diskrimineras eller kränkas på något annat sätt för att han eller hon åberopar barn- och elevskyddslagen. 8. Skolan skall alltid kartlägga situationen på skolan samt utreda och vidta konkreta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Om någon diskrimineras eller känner sig diskriminerad ska skolan på ett mycket värdigt och förstående sätt bemöta denne när han eller hon med eller utan målsman berättar detta eller om någon annan berättar detta. Skolan ska sedan utreda saken, samråda med alla inblandade och finna en lösning som alla är mycket nöjda med. Problemen ska också följas upp och det ska säkerställas att eleven blir nöjd och känner sig trygg på skolan och att alla andra inblandade blir nöjda. 9. Skolan skall tydligt och på ett väl utvecklat pedagogiskt sätt undervisa elever, personal, föräldrar och andra med koppling till skolan om barn- och elevskyddslagen. Speciellt ska kunskap om elevernas rättigheter fokuseras inkl gällande regler om tillsyn, skadestånd, rättegången, bevisbörda, talerätt och preskriptionstider.

21 21 (30) 10. Skolan skall alltid ha en likabehandlingsplan. Den ska årligen revideras, utvärderas och kvalitetsäkras samt alltid förankras bland alla med koppling till skolan.

22 Konkreta åtgärder för att uppnå målen 22 (30) Mot bakgrund av de krav lagen ställer och de kartläggningar samt mål- och visionsarbete skolan gjort har vi funnit att följande konkreta åtgärder ska vidtagas: 1. Klart, tydligt,väl förankrat - både muntligt och skriftligt och genom att alla får skriva på ett avtal förbjuda diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. 2. Undervisa både personal och elever minst 20 timmar per år om förbudet mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. 3. Praktiskt arbeta med detta i minst 20 timmar per år för eleverna. För lärarna ska arbetet integreras i den ordinarie verksamheten och på så sätt går det ej att kvantifiera en tidsåtgång. 4. Främja de klasser och den personal som arbetar mest effektivt med arbetet mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. 5. Aktivt integrera arbetet mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling med all annan verksamhet på skolan. Vid behov ska prov ske och grunder för examination göras under anonymiserade former så att diskriminering motverkas. Vid rekrytering av elever och vid introduktionen av nya elever (s k nollning m m) ska diskriminering och kränkning beaktas på samma sätt som i verksamheten i övrigt. För elever som är föräldrar ska speciella insatser fokuseras för att inte dessa ska bli kränkta p g a sitt föräldraskap (vuxenutb). Vid varje konkret fall som uppkommer ska vi låta eleven och dess föräldrar utförligt få förklara vad som inträffat, utreda vad som inträffat genom att prata med de som varit inblandade, samråda och försöka finna en lösning alla är nöjda med, säkerställa att eleven som blivit eller känt sig kränkt blir hjälpt på så sätt att denna blir fullt nöjd, tydligt och klart både muntligt och skriftligt förbjuda de som gör fel att fortsätta handlingarna, aktivt följa upp vad som händer och kraftfullt agera vidare om inte tillfredsställande resultat nås. 6. Involvera alla med koppling till skolan i arbetet - huvudman, skolledare och motsvarande, lärare och annan personal, elever, föräldrar samt andra med koppling till skolan - gärna ideella föreningar, lokalt närbeläget näringsliv och boende i området. 7. Tilldela resurser för arbetet samt årligen öka resurserna om så är behövligt.

23 23 (30) 8. Årligen kartlägga diskrimineringssituationen, revidera, utveckla, utvärdera och kvalitetssäkra arbetet samt dokumentera detta i en likabehandlingsplan. Detta arbete ska förankras hos alla på skolan. 9. På ett aktivt sätt påverka huvudmannen och beslutsfattare om att förstärka detta arbete i form av bättre regler, stöd för arbetet inkl ökade resurser samt spridande av goda exempel. Arbetet ska både ha ett underifrån-perspektiv och ovanifrånperspektiv. 10. Sprida stolthet om arbetet så att alla med säkerhet känner att deras arbete är mycket värdefullt och givande för såväl enskilda personer som alla med koppling till skolan.

24 24 (30) Utvärdering av arbetet - 10 saker man kan tänka på vid uppföljning och utvärdering - Skriv 10 saker som fungerar bra med arbetet och 10 saker som fungerar dåligt. - Hur kan man bygga vidare på det som går bra och förbättra det som går dåligt? - Vilka mål ska vi ha? Hur kan de gamla målen revideras för att man ska få bättre mål? - Vilka åtgärder ska vi vidtaga? Hur kan de gamla åtgärderna förnyas så att vi når bättre resultat? - Hur ska vi kunna förbättra organisationen av arbetet? Fungerar de ansvariga väl för arbetet? - Behövs mer resurser? Vilka resurser behövs och hur ska vi kunna erhålla mer resurser eller hur ska vi omfördela resurser? - Vad kan huvudmannen göra för att stödja arbetet bättre? Hur kan vi få denna att hjälpa oss bättre? - Förbättras diskrimineringssituationen och kunskapssituationen enligt kartläggningarna? Varför/varför inte? Vad kan vi göra för att effektivisera denna del av arbetet? - Hur är elever, föräldrar och andra med koppling till skolan involverade? Tar de sitt ansvar? Hur kan vi förstärka detta arbete med att främja insatserna mot diskriminering och kränkande behandling? - Hur kan utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av detta arbete förstärkas och utvecklas och bättre inriktas på prioriterade områden?

25 Återkoppling 25 (30) Alla som har tagit del av vår modell och våra material är hjärtligt välkomna att framföra all slags kritik till oss på UXY Information i Gävle som arbetat fram materialet. Det har inte varit lätt och det finns mycket att förbättra. Det är därför som vi också översänder materialen m m i datafiler som man lätt kan ändra och förbättra i ett vanligt ordbehandlingsprogram. Vi är mycket tacksamma för all sorts kritik. Namn och adressuppgifter samt allmän information om tjänsten återfinns på nästa sida.

26 Gör eller revidera en likabehandlingsplan på ett par veckor 26 (30) En ny undersökning, som bland annat TV 4 berättat om, visar att tre av fyra skolor saknar en likabehandlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Att inte ha en sådan plan är ett lagbrott då det är i strid med barn- och elevskyddslagen. Med hjälp av vår modell på ca sidor kan en skola snabbt och enkelt ta fram en likabehandlingsplan och få arbetet väl strukturerat. Vårt förslag till plan är generellt inriktad och skolan kan enkelt modifiera den i ett ordbehandlingsprogram utifrån egna behov och förutsättningar. Mallar finns för kartläggning av situationen på skolan, visionsarbete, mål, konkreta åtgärder och uppföljning. Ordkunskapsuppgifter finns också. Man tar enkelt bort det man inte är nöjd med, rättar mindre fel och lägger själv till det som fattas. Flera mallar är indelade på elever upp till 13 år och elever över 13 år. Allt bifogas till denna som bilagor. Skolor som vill använda modellen och materialen betalar endast 600 kr exkl moms per år. Inga andra kostnader tillkommer om betalning sker i rätt tid. Om skolan vill ha rätt att använda modellen och materialen skickas en till uxy@a21i.com där detta anmäls med angivande av fakturaadress och ev referenskoder. Debitering med 30 dagars betalning sker då årsvis tills dess att skolan meddelar att de inte vill ha tillgång till modellen och materialen. Ingen del av vår modell och våra material får användas utan att en överenskommelse därom ingåtts. Vi utför även skräddarsydda tjänster åt skolor efter önskemål samt har ytterligare arbetsmaterial på området. Med vänlig hälsning UXY Information HB Staketgatan GÄVLE Org nr F-skattebevis finns Tfn uxy@a21i.com

27 Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever 27 (30) Utfärdad: Lagens ändamål och tillämpningsområde 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Definitioner 2 I denna lag avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1100), barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen, personal: anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet, etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg, sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och som 1. har samband med - etnisk tillhörighet (etniska trakasserier), - religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning), - sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning), - funktionshinder (trakasserier på grund av funktionshinder), - kön (trakasserier på grund av kön), eller 2. är av sexuell natur (sexuella trakasserier), annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars kränker ett barns eller en elevs värdighet. Ansvar för anställda och uppdragstagare 3 Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 andra stycket ansvarar för att anställda och uppdragstagare i denna verksamhet följer de skyldigheter som anges i denna lag när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt denna lag är utan verkan.

28 Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 5 Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som anges i 1 första stycket. Särskilda föreskrifter om detta finns i 6 8. Likabehandlingsplan 6 Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över. Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling 7 Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling 8 Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Förbud mot diskriminering Direkt diskriminering 9 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än denne företrädare för verksamheten behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering 10 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Trakasserier 11 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande 28 (30)

29 ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för trakasserier. 29 (30) Instruktioner att diskriminera 12 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte lämna order eller instruktioner om diskriminering av ett barn eller en elev i sin verksamhet enligt Förbud mot annan kränkande behandling 13 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för annan kränkande behandling. Förbud mot repressalier 14 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med denna lag eller på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en utredning enligt denna lag. Skadestånd 15 Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal åsidosätter sina skyldigheter enligt 6-14, skall huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Tillsyn 16 Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk skall inom sina respektive ansvarsområden se till att denna lag följs. Huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion är skyldig att på uppmaning av en ombudsman eller av Statens skolverk lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. Rättegången 17 Mål om skadestånd enligt denna lag skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 18 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit diskriminerad enligt 9 12,

30 30 (30) utsatt för annan kränkande behandling enligt 13 eller utsatt för repressalier enligt 14 visar omständigheter som ger anledning att anta att hon eller han blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier, är det huvudmannen för verksamheten som skall visa att diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier inte förekommit. 19 Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen för att undgå skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits. Rätt att föra talan 20 I en tvist om skadestånd enligt denna lag får Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk som part föra talan för en elev som medger det. För barn och elever under 18 år som inte har ingått äktenskap skall vårdnadshavarna lämna medgivande. Om en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första stycket, får ombudsmannen eller verket i samma rättegång föra också annan talan som ombud för barnet eller eleven. Det som föreskrivs i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall gälla även den för vilken en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första stycket. Preskription m.m. 21 En talan i mål om skadestånd enligt 9, 10, 12 eller 14 skall väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad. 22 En talan som förs av Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk behandlas som om talan hade förts av barnet eller eleven själv. Övergångsbestämmelser 2006:67 Denna lag träder i kraft den 1 april 2006 och tillämpas på skadefall som inträffar efter ikraftträdandet. Ev tryckfel kan förekomma.