Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR Sammanställning från uppföljning på Lernia AP-gatan och utbildningarna: Butik och handel GRBOH-1110-12, Butiksförsäljning GRBUT-1108, Livsmedelsförsäljning GRLÖR-1108 Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering Håller inte Instämmer alls med till 100% I helhet kan de studerande genomföra sina X = ledning 2 1 = lärare studier utifrån sina behov och önskemål X 2 2 1 Val av studieform? Val av utbildningstid? Val av innehåll? Ledningen uppger att Lernia endast delvis kan möta de studerandes behov och önskemål, då det är svårt att skräddarsy utbildningsupplägg efter varje elevs behov och branschens krav. Teori på distans erbjuds då det är möjligt, men alla praktiska moment sker på plats. Sammanhållna kurspaket begränsar val av utbildningstid men anpassad studietid kan erbjudas vid särskilda behov om detta fångas upp i tid. Det uppstår ofta problem med CSN i dessa fall. Lärarna uppger att eleverna har stort inflytande vid val av studieform. Lärare föreslår ett studieupplägg som eleverna i allmänhet är nöjda med. Lärarna erbjuder handledning vid behov. Streamade föreläsningar förekommer inom vissa kurser, framförallt inom ekonomiblocket. Studietiden styrs av att kurspaketen är tidsbegränsade. Eleverna uppger att deras möjlighet att påverka hur undervisningen läggs upp är begränsad. Majoriteten anser ändå att de fått studera på de sätt de önskar och detta har i huvudsak varit lärarledd undervisning. Undervisningen infärgas av entreprenörskap för de studerande som vill eller ska starta eget företag eller för dem som vill utveckla annan entreprenöriell verksamhet Konkreta exempel på entreprenörskap? X 1 22 Ledningen uppger att det endast finns entreprenöriella inslag i kurserna inom handel och då mest inom egenföretagarkursen Projekt och företagande. Olika lärare är olika duktiga på detta. Oftast ligger fokus på själva kursmålet dvs arbete. Eleverna får lära sig att marknadsföra och sälja sig själva. De uppmuntras också att skapa egna nätverk. Lärarna uppger att de har verkligheten som utgångspunkt för lärandet och att eleverna uppmuntras att ta egna initiativ. De gör fallbeskrivningar utifrån aktuella företag t ex skeendet inom SAAB. Teori omvandlas till praktik och eleverna tränas på att skriva reella avtal. Det är inte bara boken som gäller utan verkligheten utgör bästa lärmaterial anser de. Både ledning och lärare tycker att det är svårt att definiera vad entreprenöriell verksamhet innebär. 1
Individuella studieplaner (ISP) följs upp kontinuerligt under studierna X 2 1 Hur görs de? Möjligt med byten? Tidsplanering? Ledning uppger att uppföljning av ISP varierar. Den revideras endast vid behov och då kopplas syv in. Byte av inriktning är möjlig. Vid frågan om ISP beskrev lärarna snarare IFS:en. Vid förtydligande uppger lärarna att ISP endast revideras vid behov. De ser inte någon större skillnad på ISP och IFS och anser att det endast bör finnas en gemensam studieplan. Övervägande del av eleverna svarar att det inte har någon ISP eller att de inte vet om det gjorts någon. En individuell fördjupad studieplan (IFS) utformas i varje kurs och följs upp kontinuerligt X 1 2 1 1 Innehåll? Kursmål? Individens mål? Uppföljningsfrekvens? Ledning uppger att en IFS upprättas av lärare tillsammans med elev i alla kurser. Kursmål och alla moment på vägen till betyg dokumenteras, även APU. Elevens eget betygsmål skrivs in, samt eventuellt behov av extra stöd (planerat tillsammans med speciallärare). IFS:en förvaras hos läraren och utgör ett dokumentation som även ny lärare kan ta del av. Lärarna uppger att en IFS upprättas i alla kurser utifrån en gemensam mall. IFS:en förvaras hos läraren och följs upp kontinuerligt med eleven. Betyget kommer inte som en överraskning då studieresultat tydligt dokumenteras. När det gäller elevenkäten framgår det inte om frågorna angående studieplan syftar på ISP eller IFS, så svaren är därför svåra att tolka. Majoriteten av eleverna uppger att de inte gjort, eller inte vet om de gjort, någon studieplan. Däremot säger eleverna att lärarna gått igenom studieresultat och att betygskriterierna är kända. 2
Vi har ett validerande förhållningssätt i lärandet 2 2 1 Beskrivning av! Vilket blir resultat av det? Ledningen uppger att det inte förekommer som rutin. Behov av validering upptäcks oftast under kursens gång och i de flesta fall måste eleven själv påpeka detta. Vissa moment kan då uteslutas efter kontroll av redan inhämtad kunskap. När lärarna får frågan uppger de att de varit med i ett valideringsprojekt med tre pilotelever, men ser det som ett misslyckande. Eleverna ville ha en vanlig kurs, inte validering. När det gäller ordinarie kurser är ibland elevernas kunskaper redan dokumenterade från andra kurser de läst. Om eleverna uppger att de redan kan vissa moment i kursen de läser, kontrolleras detta via muntliga eller skriftliga prov. Även om de har fått sina kunskaper bekräftade, vill de ändå gärna delta i undervisningen. I elevenkäten uppger majoriteten av eleverna att deras kunskaper sedan tidigare tas till vara. Vi har validerat för att förkorta studietiden för individen X 2 2 Konkreta exempel? Modell för validering? Ledningen uppger att det har förekommit. Möjligheten har funnits om eleven själv önskat eller om läraren upptäckt att elev redan haft kunskap. Lärarna uppger att de alltid har i åtanke att korta lärsträckan när det är möjligt. Oftast vill inte eleverna själva förkorta studietiden, utan snarare tvärtom. Skälen kan vara önskan att få högre betyg eller att fördjupa sig. Samverkan Vi har kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingen och ger de studerande aktuell arbetsmarknadsinformation X 1 1 Vilka kontakter? Typ av kontakt? Hur ges information? Intervall? Ledning uppger att möjligheten finns, då Lernia har daglig kontakt med AF genom de parallella kurser som Af upphandlat, men detta utnyttjas inte för regelbunden arbetsmarknadsinfo till studerande. Lärarna uppger att SYV bör ha den kontakten. 3
Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer inom den bransch vi utbildar X 2 1 Vilka kontakter? Vem? Frekvens? Kontinuitet? Behov inom branschen? Utbildningsinnehållets relevans? Rekrytering APU-platser? Ledningen uppger att lärarna har kontinuerlig kontakt med företag inom aktuell bransch. Information om, och syfte med, APU ges av lärarna, men eleverna får sen själva försöka hitta en APU-plats. De har eget ansvar för att presentera sig och den egna drivkraften uppmuntras. Eleverna får stöd vid behov och blir coachade för att våga. Skolan har ytterst ansvar för att alla får en APU-plats och arbetsgivarna skriver på ett avtal om att ge handledning. Lärarna följer upp praktikplatserna via samtal med elev, samtal med handledare via mail, telefon samt vid besök på APU-plats. Lärarna uppger att de har kontinuerlig kontakt med branschen och håller sig a jour gällande nyheter inom aktuella områden för att säkerställa att innehåll i utbildning är relevant. När det gäller rekrytering av APU-platser, vill lärarna att eleverna själva försöka ordna detta. Det ger bäst resultat anser de. Platsbesök sker oftast bara en gång då lärarna inte har tillräcklig med tid i sina tjänster för studiebesök på APU-platserna. De skulle vilja göra fler besök. APU-uppföljning sker genom att eleverna skriver loggbok och besvarar frågor skriftligt gällande praktiken. Lärarna uppger också att de följer upp praktikplatserna via samtal med elev, samtal med handledare via mail och/eller telefon. Även en skriftlig utvärdering görs efter avslutad APU. Eleverna ringer direkt om praktikplatsen inte passar och då ordnar lärarna en annan plats. Praktiken inom GRBUT och GRLÖR blev forcerad då utbildningarna endast är på en termin. I elevenkäten uppger alla som svarat att de haft en APU-plats, men svarsfrekvensen på följdfrågorna är låg. Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer och ger de studerande aktuell yrkesinformation X 2 1 Vilka kontakter? Typ av kontakt? Hur ges information? Intervall? Ledningen uppger att de studerande får aktuell yrkesinfo från bransch och även från bemanningsföretag. Studiebesök görs på företag och externa föreläsare bjuds in. Planer finns på att utöka denna aktivitet. Information ges framförallt i inledning av kurs för att ge en relevant bild av aktuellt yrke. Lärarna uppger att de väver in arbetsmarknads- och branschinformation i undervisningen. Kontakter sker tex med juridiska fakulteten i kursen affärsjuridik. Kontakter med Marknadsföreningen i Göteborg (MIG) är ett annat exempel. 4
Blandade lärformer och digitalisering Vi använder olika digitala kommunikationsmedel i lärandet X 3 2 Vilka? På vilket sätt? Ledning uppger att lärare använder mest e-post men även utnyttjar möjligheten med SMS och Facebook (yngre elever önskar detta). Lärarna uppger att de mest kommunicerar via E-post. De skickar även SMS via Alvis. Vi använder Lärplattform kontinuerligt i utbildningen X 2 1 2 Vilka användningsområden? Ledningen uppger att samtliga studerande har tillgång till lärportalen Klassrummet. Där finns digitalt undervisningsmaterial för vissa utbildningar samt ljudupptagningar och länkar till bra material. Även kursutvärderingar läggs där. Man har kommit olika långt i olika utbildningar. Ekonomiblocket är långt framme. Lärportalen ger ökad möjlighet till blandande lärformer, men alla utbildningar har mestadels fysiska träffar. Lärarna uppger att de använder lärportalen kontinuerligt för information till eleverna. I lärportalen kopplas olika yrkesrelaterade länkar och även relevanta sekvenser från Youtube. I elevenkäten uppger flertalet av eleverna att de har 100% lärarledd undervisning. Endast 8 av 35 uppger att de till liten eller stor del har undervisning via lärplattform. Vi streamar genomgångar av olika kursmål 1 X 1 1 1 Hur ofta? I speciella moment? I särskilda situationer? Ledningen uppger att det varierar väldigt mycket beroende på ämne. Det är inte så vanligt förekommande. Lärarna uppger att vissa föreläsningar streamas, speciellt inom ekonomikurserna. Lärarna skulle gärna använda streaming mer frekvent. 5
Vi använder oss regelbundet av e-möten för att kommunicera med studerande 1 X1 1 1 Hur ofta? I speciella moment? I särskilda situationer? Både ledning och lärare uppger att de är osäkra på vad som menas med e-möten och innebörden kan behöva klargöras. Ledning menar att man använder sig av e-möten i form av mailkontakter mm. Lärarna uppger att de kommunicerat via skype med elever som bor på annan ort, men inte för gemensamma möten eller som diskussionsforum. Ledning och styrning Vi skapar förutsättningar så att lärarna kan möta de studerandes individuella behov X 1 2 1 Särskilt stöd? Form? Omfattning? Pedagogiskt stöd? Hjälp-/läromedel? Ledning uppger att lärarna kan frigöra tid då behov av individuellt stöd och handledning är som störst. Detta sker genom att tid för tex handledning bokas in då självstudier är inplanerat enligt schema. Lärare och ledning uppmuntrar de studerande till att ta emot extra stöd. En dialog med specialpedagog förs vid behov. Det kan handla om studerande som behöver hjälp att strukturera sina studier, bättre studieteknik, extra stöd i matematik eller läs- och skrivstöd. Ledningen anser att extra språkstöd inte behövs, eftersom elevernas kunskaper i svenska är tillräckliga. De säger också att lärarna inte alltid signalerar när det uppstår något problem. Lärarna uppger att de pga tidsbrist inte alltid kan ge det stöd som vissa elever kan behöva. När det gäller elever med annat modersmål måste språket ofta förenklas och anpassas i de skriftliga proven. Lärarna är medvetna om språksvårigheterna och vikten av att gå igenom texter, stryka under viktiga ord och förklara innehåll etc. God tillgång till kurator och specialpedagog finns enligt lärarna. Enligt elevenkät uppger sex personer att de har en funktionsnedsättning och fem av dem svarar att de inte får den hjälp de behöver för att klara sina studier. 6
Vi gör kontinuerliga kvalitetsuppföljningar X 3 1 Ledningen uppger att kursuppföljning görs genom elevenkäter i varje kurs. Frågemallen är gemensam för samtliga studerande. Uppföljning sker även genom studeranderåd och kurskonferenser. Resultat återkopplas till både lärare och elever. En åtgärdsplan upprättas vid behov. Lärarna uppger att de använder sig av elevenkäter, mitterminssamtal och utvärdering i slutet av kursen. En lärare uppger att han gör kontinuerliga uppföljningar genom att eleverna listar på tavlan, vad som är bra/mindre bra. Eventuella önskemål om förändringar i undervisningen diskuteras och kan genomföras omgående om det är möjligt. Vi arbetar förebyggande samt åtgärdar eventuellt uppkomna problem X 1 1 2 Ledning uppger att Lernia har en väl upparbetad struktur för att förebygga problem. En checklista finns för lärare, utbildningsledare och administratörer. Aktuella problemområden lyfts upp i studeranderåd. Lernia har en likabehandlingsplan. De studerande informeras om, och vet vart de ska vända sig om problem uppstår eller om de har klagomål. Eleverna ska lätt kunna få kontakt med ansvariga personer. Lärarna uppger att det finns en likabehandlingsplan men att den inte är så lättillgänglig. Den ska sättas upp i klassrummen. Studeranderåd är ett annat forum för eleverna. Lärarna tycker det är viktigt att skapa en trygg miljö så att eleverna vågar ta upp eventuella problem. Enligt lärarna vet eleverna tveklöst vart de ska vända sig vid eventuella problem. Enligt elevenkäten uppger ca hälften av eleverna att de inte vet vart de ska vända sig om de inte är nöjda med något på skolan. 7
Vi arbetar med att utveckla likvärdig bedömning och betygssättning X 1 1 2 Ledningen uppger att lärarlagen samverkar vid behov och använder sig av sambedömning. Lernia har uppdragsmöten och verksamhetsutveckling över kommungränserna för att skapa samsyn. Lärarna uppger att de kan varandras ämnen och använder sig av sambedömning. De efterfrågar gemensamma bedömningsdagar med andra UBA. Vi arbetar systematiskt med pedagogisk utveckling X1 2 1 Ledningen uppger att verksamhetsutveckling sker i samverkan med ansvarig utvecklingschef i Stockholm och ett antal utvecklingspedagoger, som är utspridda i landet. De kopplas bla in vid diskussioner om betyg och bedömning. Lernia har kontakt med lärarhögskolan i Göteborg och P-O Thång vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, gällande utveckling av arbetsintegrerat lärande. Kompetensutveckling för vissa yrkeslärare är på planeringsstadiet. Lernia tar del av forskning och utveckling via en grupp som ansvarar för detta. Lernia har ett Pedagogiskt forum en gång i månaden. APU är en fokusfråga för att kvalitetssäkra utbildningen. Det är svårt att genomföra handledarutbildning pga att arbetsgivare i framförallt små företag inte vill/kan avvara sin personal. Lärarna uppger att de har Pedagogiskt forum en gång i månaden. Där kan önskemål om förändringar och förbättringar inom utbildningarna tas upp. Exempelvis önskar lärarna ett mer praktiskt upplägg av Revisorsassistentutbildningen. Intern fortbildning sker kontinuerligt. Lärarna själva driver frågor de vill ha utbildning i. 8
Vi arbetar aktivt med de studerandes inflytande över innehåll, arbets- och examinationsformer. X1 1 1 1 Ledningen uppger att detta görs genom kurskonferenser och studeranderåd. Lärare/ledning försöker uppmuntra och stimulera de studerande att delta genom att visa att det är möjligt att påverka, att det lönar sig att engagera sig. Lärarna uppger att de vid terminsstart går igenom kursmålen. De föreslår hur kursen ska läggas upp, men är beredda att förändra upplägg efter elevernas önskemål. Studeranderådet som ett forum för att kunna påverka innehåll, arbets- och examinationsformer fungerar dåligt. Eleverna är så fokuserade på sina studier att studeranderådet inte prioriteras. Lärarna betonar genomgående att de är lyhörda och lyssnar på elevernas åsikter. 9