Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning och lärare

Transkript

1 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning och lärare Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin Granskningsmötena startades med en genomgång av anteckningar från föregående granskningsmöte samt SPU, gällande vt-10 Flera studerande har i studerandeprocessundersökningen uppgett att dom väldigt sällan går igenom sina studieresultat med läraren. Både ledning och lärare känner att det nog inte är en rättvis bild av hur det egentligen ser ut, även om de också anser att det finns utrymme för utveckling och förbättring. Lärarna ger kontinuerlig feedback till de studerande i alla de praktiska moment de gör, men att det kanske inte tydligt framgår att det är just återkoppling, feedback det handlar om. Det sker automatiskt, men man kanske inte använder just dessa begrepp. På frågan om de studerande gjort en studieplan, är det många som säger nej. Ledningen och lärare tror att man även här behöver vara tydligare med begreppen, eftersom de studerande inte alltid förstått att de har gjort en studieplan. Både lärare och ledning säger att det är ett utvecklingsområde att göra dessa processer och begrepp tydligare. Flera studerande har också uppgett att de inte i så stor utsträckning får vara med och påverka utbildningens upplägg. Lärarna berättar att eftersom denna utbildning till stor del är styrd av olika myndigheter och regler så gör det att det också blir svårare att påverka innehåll och upplägg. En person har i studerandeprocessundersökningen uppgett att han/hon blivit illa behandlad av någon på skolan och den punkten diskuterades. Det var ingen i ledningen eller någon lärare som vet vad som exakt kunde ligga bakom detta svar, men det skapade en diskussion och reflektion kring vikten av att de studerande vet var de ska vända sig om problem uppstår. Det behöver bli tydligare för de studerande var man vänder sig om man inte vill vända sig till läraren. Ett förslag kan vara att rektorn finns med och presenterar sig vid introduktionen och att man delar ut ett informationsblad med kontaktuppgifter. Vi noterar också (i samtalet med ledningen), kommentaren från förra protokollet om att ansvarig lärare behöver ta del av avtalen för att ha en bild över vad man ska tillhandahålla. 1

2 Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering I helhet kan de studerande genomföra sina studier utifrån sina behov och önskemål Håller inte Instämmer alls med till 100% Ledningen har angett att den studerande fullt ut kan genomföra sina studier utifrån sina behov och önskemål. Läraren däremot har satt krysset något lägre eftersom han anser att det finns så många krav från myndigheter som styr utbildningen och att det då inte skapar så stor flexibilitet. Ledningen berättar att det ligger i planeringen att de studerande ska kunna läsa de teoretiska delarna mer flexibelt (digitalt) än vad de gör idag. Det finns större möjligheter att mot slutet av utbildningen göra individuella upplägg. Det finns också möjlighet att till viss del färga in speciella önskemål i kurserna. Undervisningen infärgas av entreprenörskap för de studerande som vill eller ska starta eget företag eller för dem som vill utveckla annan entreprenöriell verksamhet De studerande som läser lastbilsutbildningen får göra ett större projektarbete, som det handlar om att starta ett fiktivt företag. De studerande får ringa runt till olika myndigheter och ställa frågor kring lagar, regler, ekonomi mm. Detta gör att den studerande får en känsla för och en förståelse över hur det är att starta ett företag. Läraren säger också att entreprenörskap inte bara handlar om att kunna starta ett eget företag, utan också om att kunna slå sig fram och ta kontakter. I Truckutbildningen har man inte direkt arbetat med fokus på det entreprenöriella. Individuella studieplaner (ISP) följs upp kontinuerligt under studierna Man följer kontinuerligt upp den studerandes ISP i det dagliga arbetet, men ISP:n består inte av något dokumenterat material som man gör avstämningarna mot. I de praktiska kurserna finns däremot en körbok (utbildningskort), som man följer och stämmer av mot för att se att den studerande gör de moment den ska och i rätt ordning. Ledningen poängterar att det är viktigt att man från skolans sida förtydligar och gör ISP:en till ett mer levande dokument och att man kommunicerar vilken roll den har för den studerande. En individuell fördjupad studieplan (IFS) utformas i varje kurs och följs upp kontinuerligt 2

3 Man har ingen dokumenterad IFS i varje kurs. Däremot går läraren vid introduktionen igenom varje kurs noggrant, vad den kommer att innehålla, hur lång tid den kommer vara, betygskriterier etc. Det finns också en utbildningsplan, som man följer och bockar av i och den innehåller de moment som den studerande ska göra och i vilken ordning. Ledningen säger att arbetet med IFS är ett förbättringsområde. Kommentar: det är viktigt att läraren har en diskussion med den studerande om vad de har för mål med sina studier, så att man kan anpassa kursen utifrån de mål och betygsmål den studerande har. Vi har ett validerande förhållningssätt i lärandet Om den studerande kan visa att de kan ett visst moment problemfritt, behöver de inte fortsätta öva och på så vis kan den studerande gå snabbare fram i sin utbildning. Vi har validerat för att förkorta studietiden för individen De studerande som läser lastbilsutbildningen slutar vid olika tidpunkter eftersom de gått olika fort fram i utbildningen och för att de haft olika förkunskaper. På truckutbildningen, som var en kort utbildning, hade de studerande samma studielängd. Samverkan Vi har kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingen och ger de studerande aktuell arbetsmarknadsinformation På gymnasieskolan finns programråd, där samtliga lärare träffar både Arbetsförmedlingen och representanter från branschen. I dessa programråd får utbildningsanordnaren en bra bild av hur arbetsmarknaden ser ut. Denna information går sedan vidare ut till de studerande via lärarna. Af bjuds även in till utbildningarna så de kan ge aktuell information om arbetsmarknadsläget. Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer inom den bransch vi utbildar Konceptet att bedriva yrkesutbildning mot transportområdet bygger på att man har en väldigt bra kontakt med näringslivet eftersom de också är en aktiv part i utbildningen genom att tillhandhålla praktikplatser. Utbildningsanordnaren har kontinuerlig kontakt med lokala bussbolag, åkeriföreningar och genom programråd på gymnasieskolan. Utbildningsanordnaren försöker också få in representanter från företag som kommer in på utbildningen och berättar om verkligheten. Man har också kontinuerlig kontakt genom 3

4 TYA och genom att man följer kraven för YKB. Fackrepresentanter kommer också till klasserna och informerar. Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer och ger de studerande aktuell yrkesinformation Samma svar som föregående fråga Blandade lärformer och digitalisering Vi använder olika digitala kommunikationsmedel i lärandet Kommunikationsmedlen är mail och sms. Planerna är att bli mer aktiva med lärplattformen. Vi använder Lärplattform kontinuerligt i utbildningen Lärplattformen (Fronter) används inte i så stor utsträckning ännu, men planerna är att man ska arbeta mer med den. TYA har mycket material som man kan arbeta med digitalt, som man kan lägga på en lärplattform. Vi streamar genomgångar av olika kursmål Man streamar inte genomgångarna i skolan, men det finns inspelat material från företag och från TYA som man använder i skolan. Detta material kommer man då tyvärr inte åt hemma eftersom man inte har en aktiv lärplattform. Läraren berättar att de kan skicka hem PowerPoint-presentationer från föreläsningar och genomgångar för den som tex är sjuk. Vi använder oss regelbundet av e-möten för att kommunicera med studerande Man använder sig inte av e-möten. Ledning och styrning Vi skapar förutsättningar så att lärarna kan möta de studerandes individuella behov 4

5 Förutsättningar för särskilt stöd finns för de studerande som behöver. Ledningen beskriver att utbildningen blir väldigt individuellt anpassad, vilket gör att den studerande kan gå fram i den takt som passar. Orienteringskursen yrkessvenska har inte använts som stöd. Kommentar: tänk på att använda yrkessvenska vid behov. I IFS:en finns många av dessa frågor som rör den studerandes individuella behov, vilket ytterligare visar på viken av att arbeta med en aktiv IFS. Vi gör kontinuerliga kvalitetsuppföljningar Man gör utvärdering genom de studerandes resultat, dvs. har de studerande nått fram till godkända betyg, vilket då ger en bild av hur det fungerar. Man arbetar däremot inte med någon systematisk och vetenskaplig kvalitetsuppföljning där man kvalitetssäkrar sin utbildning i övrigt. Kommentar: detta är ett fortsatt utvecklingsområde som ledningen behöver arbeta med för att kunna kvalitetssäkra sin utbildning och utvärdera det arbete lärarna gör. Vi arbetar förebyggande samt åtgärdar eventuellt uppkomna problem Utbildningsanordnaren har en dialog direkt med de studerande för att reda ut ev. problem. De låter inte något glida iväg utan försöker tillsammans med de studerande hitta lösningar. Man har också en bra dialog med huvudmannakommunen (från lärares håll) för att snabbt reda ut problem som uppstått. Kommentar: Den formella kontakten på ledningsnivå kan bli bättre. Vi arbetar med att utveckla likvärdig bedömning och betygssättning De prov som de vuxstuderande gör är i stort sett lika som eleverna på ungdomsgymnasiet gör. Lärarna kan därför ha en dialog och diskussion tillsammans om just bedömning och betygssättning, även om det skiljer sig en del mellan de olika utbildningsformerna. De krav som ställs från branschen är även en hjälp för hur man ska bedöma olika insatser. Vi arbetar systematiskt med pedagogisk utveckling Ledningen berättar att lärarna har kontinuerlig fortbildning. Man vill att skolan ska ha så bred kompetens som möjligt, att man har lärare som hakar i varandras kompetensområden. Pedagogisk utveckling sker kontinuerligt, bla genom samtal mellan skolledare och lärare. Utbildningsanordnaren har återkommande träffar och studiedagar där det pratas utbildning, samt att lärarlagen också träffas för att diskutera pedagogisk utveckling. Lärarna beskriver att de i stor utsträckning får kompetensutveckling eftersom de är styrda av många andra 5

6 regleringar än skolverket. Räddningsverket, trafikverket och ADR ställer krav för att utbildningsanordnaren ska kunna behålla examinationer och då måste också lärarna vara upp to date med vad som händer på området. Ledningen valde att flytta krysset på skattningsskalan till näst högst efter diskussionen. Vi arbetar aktivt med de studerandes inflytande över innehåll, arbets- och examinationsformer. Utbildningsanordnaren anpassar arbetsuppgifter och examinationsform utifrån de individuella önskemål som uppkommer under utbildningens gång, i den mån det är möjligt. Läraren, tillsammans med den studerande, bedömer vilket stöd som behövs och man försöker möta de behov som uppkommer. De studerande kan i viss mån påverka innehåll, ev rikta in kurser mot något specifikt man är intresserad av, men det är begränsat eftersom utbildningen är styrd av olika myndighetsdirektiv. Kommentar: Om studerande får en större insyn i sitt studieupplägg (via ISP och IFS) gå gör det också att den studerande har större möjlighet att påverka sina studier. Kommentar till utbildningsanordnaren Vi uppmanar utbildningsanordnaren att använda granskningsprotokollen samt studerandeprocessundersökningen som verktyg i utvecklingsarbetet. Ett verktyg som ledning och lärare kan ha en dialog kring. Det är också önskvärt att utbildningsanordnaren gör en återkoppling till de studerande när det gäller resultatet av studerandeprocessundersökningen. 6