Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning Kan ITiS-projektet vara en god hjälp för att få ett nytt arbetslag att fungera? Vi bestämde oss för att ansöka för att ta reda på det. Under projektets gång har vi samarbetat på ett helt nytt sätt. Samtliga inom arbetslaget, vuxna och barn, har lärt sig att använda IT-hjälpmedel i olika grad, vilket var ett av målen. På Skoftebyskolan finns ett fåtal nationaliteter representerade och barnen möter i det dagliga arbetet väldigt få barn från andra kulturer, och därför ansåg vi vårt ämne högaktuellt. I slutändan har vi sett att fler barn än tidigare har fått mer insikt om olika kulturer och även träffat barn från andra länder. Introduktion Då Trollhättan är en stad med procentuellt sett många invandrare tyckte vi att frågan kändes viktig att ta upp för diskussion på skolan. Vi tog även till oss den debatt som pågick och som fortfarande pågår i media angående rasistiska tendenser här i Trollhättan. Som exempel kan nämnas: moskébranden, misshandeln av Ibrahim på busstorget och nazistdemonstrationer vid järnvägsstationen. Dessutom har Trollhättans Tidning vid flertalet tillfällen under förra året tagit upp bl.a. den växande rasismen bland mellanstadiebarn här i staden. Syfte Våra syften har varit: att arbeta mer över klassgränserna och att göra barnen mer delaktiga i skolarbetet genom att tillämpa ett problembaserat arbetssätt att ge barn och vuxna i 4-5:ans arbetslag möjlighet att bli ett bra fungerande arbetslag, där alla känner delaktighet och samhörighet med gruppen att skapa förståelse och nyfikenhet för olika kulturer och därigenom motverka rasistiska tankar 1

att lära eleverna aktivt söka och bearbeta information med hjälp av Internet, ordbehandling, e-post-kompisar och dessutom lära dem att kritiskt granska informationskällor att lära barnen etik och moral på nätet, d.v.s. vilket språk som anvä nds och vad som är tillåtet inom Syltes 0-16 område Metod Vi avsatte två timmar i veckan, parallellt inom arbetslaget för projektet. Under dessa två veckotimmar var samtliga lärare inom arbetslaget schemalagda för ITiS. Sammanlagt var vi 69 barn (tre klasser) från år 4 och 5, samt sju lärare som skulle arbeta tillsammans. Under dessa lektioner hade vi tillgång till fyra klassrum med en dator i varje, en datasal med tio datorer, ett grupprum med fyra datorer samt en hemkunskapssal. Vi började projektet den 8 februari med en gemensam start för samtliga inblandade i idrottshallen. Där presenterade vi vårt arbetsområde till tonerna av arabisk musik, rökelse från Indien och kakor från Nya Zeeland. Under följande två veckor hade vi en grundkurs för samtliga bar n. Grundkursen bestod av tre olika delar: fakta om främmande kulturer, invandrarbarns situation i Sverige samt barns mänskliga rättigheter. Dessutom diskuterade vi hur man kan använda IT i arbetet (sökning i databaser, ordbehandling, e-post, digital- och videokamera mm). Efter grundkursen fick eleverna välja ett av ovanstående ämnesområden, som de ville arbeta mer med. Barnen placerades sedan i tre åldersblandade grupper utifrån sina val. Dessa gruppers sammansättning har sedan varit konstant under projektets gång och två lärare har tillsammans ansvarat för varje grupp. Från dessa grupper har fem barn med behov av extra tydlig struktur fått bilda en grupp med egen lärare. Därefter fick barnen välja sina egna fördjupningsområden och arbeta i mindre grupper. De fick lägga upp egen planering av arbetet. Planeringen skulle beskriva: arbetsområde, arbetssätt och redovisningsform. Här följer några exempel på vad barnen valde att arbeta med: klädkultur, traditioner, sport, skola, invandrarbarns bakgrund och framtid, matkultur, olika länders kulturer, barnkonventionen, barnsoldater, BRIS, krigsdrabbade länder mm. För att söka svaren på sina frågor använde barnen exempelvis följande arbetsmetoder: intervjuer, digitalkamera, sökning på internet, biblioteksbesök med efterföljande litteraturstudier, studiebesök, videofilmning, matlagning, bild och form, modellbygge, textilslöjd och musik. 2

Vi har valt att efter avslutat arbete redovisa med en utställning i skolans konferensrum. Dessa saker är tänkta att visas: forskningstidningar, videofilm, digitalbilder, flaggor, modeller, forskningsplanscher och utländsk maträtt. Resultat Samtliga lärare i arbetslaget anser att vi har uppnått det mål med projektet som handlar om att arbeta mer över klassgränserna än vad vi gjort tidigare. Dessutom har vi inom arbetslaget lärt känna varandra bättre och blivit bra på att ta tillvara varandras olika kompetenser. Vi tycker också att barnen har fått chansen att till stor del själva få planera, organisera och söka kunskap genom arbetets gå ng. Mot slutet av temaarbetet gjorde vi en skriftlig utvärdering med eleverna. De fick besvara följande frågor: 1. Anser du att du varit med och bestämt vad/hur du ska lära dig? 2. På vilket sätt? 3. Skulle du kunna tänka dig att arbeta mer på detta sätt? 4. Vad tycker du att du har lärt dig under ITiS-projektet? På den första frågan som var en ja - eller nejfråga, svarade 66 stycken ja och 1 svarade nej. På den andra frågan fick vi t.ex. dessa svar: Man får ta ansvar själv. Man får bestämma vad man vill arbeta med och på vilket sätt man vill göra det. Alla har bestämt. Man fick säga vad man tyckte. På fråga tre som var en ja - eller nejfråga, svarade 47 stycken ja och 20 stycken nej. Två elever svarade inte. Den fjärde frågan gav till exempel dessa svar: Hur barn har det i andra länder. Lärt mig samarbeta. Jag har lärt mig internet, digitalkamera och videokamera. Att jobba hårt. Vad polenta är och vad italienare äter. I andra länder är det ibland värre än här. Svårt att skriva med egna ord. 3

Vi gjorde sedan en muntlig utvärdering klassvis med barnen för att se om de fått större förståelse för andra kulturer, människor och värderingar. Då fick vi en mängd olika förslag på varför flyktingar kommer till Sverige. Här är några av barnens egna tankar och idéer: De har det mycket sämre i sitt hemland, kanske är det krig. De måste ta sig ur landet för att överleva. De vill fly från en diktatur till ett demokratiskt land. Här får man ha vilken religion man vill. Därefter blev det en spontan diskussion om hur barn i andra länder har det, bl.a. barnsoldater och vad de utsätts för. Barnen visade stor förståelse för hur det kan kännas att vara flyktingbarn i Sverige. Vi diskuterade hur det kommer sig att en del av de här barnen blir retade för att de inte kan svenska flytande eller att de kanske ser annorlunda ut. Eleverna visade stor insikt om att det är viktigt att se till helheten, d.v.s. tänka mer på varför flyktingar kommer hit, än på att de kanske ser annorlunda ut och pratar ett annat språk. Vi gjorde även en muntlig utvärdering med lärarna inom arbetslaget. Vi diskuterade dessa frågor: 1. Hur har samarbetet inom arbetslaget fungerat? 2. Vad har vi lärt oss av projektet? 3. Kan vi tänka oss att arbeta med PBL i fortsättningen? På den första frågan fick vi följande synpunkter: Vid start och slut av projektet har vi haft ett intensivt samarbete med hela arbetslaget samlat, däremellan inte så ofta som vi velat p.g.a. tidsbrist. Vi har lärt känna varandra väldigt väl tack vare ITiS. Vi har haft livliga pedagogiska diskussioner som vi anser har utvecklat oss. Den andra frågan gav följande svar: Vi har lärt oss mer om elevaktivt arbete och att våga ge eleverna mer ansvar för skolarbetet. Vi har blivit bättre på att utnyttja IT i undervisningen och privat. Varje lärare har tack vare de åldersblandade elevgrupperna lärt känna fler barn inom arbetslaget. På den tredje frågan var samtliga inom arbetslaget överens om att vi vill fortsätta bedriva ett elevaktivt arbetssätt. 4

Diskussion Tack vare ITiS har vi i arbetslaget lärt känna varandra och våra gemensamma elever bättre. Vi är genomgående mycket positiva till hela ITiS -projektet, eftersom vi fått kvalificerad fortbildning, intressanta workshops, duktiga föreläsare och en engagerad handledare. Vi tycker att ITiS tog mer tid än vi från b örjan hade trott. Vi har fått utföra en stor del av vår arbetsplanering av ITiS utanför vår ordinarie arbetstid. Projektet har inneburit att arbetslaget blivit en fungerande enhet. Vi har tagit oss tid för gemensamma planeringar samt ett gemensamt åttiominuterspass med barnen en dag i veckan. För att detta skulle fungera fick vi lägga om scheman för både lärare och elever inom och utom arbetslaget. Detta hade vi undvikit om vi kunnat planera ITiS-arbetet redan vid skolstarten i höstas. Vi tycker att 80 minuter i veckan varit på tok för lite, men vi hade ingen möjlighet att rent schematekniskt ordna fler gemensamma arbetstider för alla inblandade. Helst hade vi velat arbeta två pass med ITiS per vecka för att det inte skulle bli så långt mellan arbetstillfällena. Då hade det varit lättare för barnen att komma igång med arbetet snabbare. Till nästa gång har vi lärt oss att fler elever än man kanske tror behöver styrning. Dessa elever har inte tillräcklig studieteknik för att kunna ta ansvar för självständigt arbete. Vi har arbetat med barn i år 4 och 5, men anser att man ska börja med PBL redan i förskoleåldern. Med insikt om att detta är ett arbetssätt, som inte passar alla barn, så tror vi ändå att ju tidigare man börjar med PBL desto bättre. I vår enkätun dersökning med eleverna svarade 20 stycken att de inte kan tänka sig att arbeta mer på detta sätt. Vi tror att det kan bero på att barnen är vana vid ett mer lärarstyrt arbete. En annan orsak kan också vara att de fick nya lärare, som de inte är vana vid, vilket skapade osäkerhet för de barn med stort behov av trygghet och fast struktur. När vi skrev vår projektansökan till ITiS var ett av våra mål med arbetet att ge barnen förståelse för etik och moral vid användningen av internet. Tyvärr måste vi medge att vi inte har uppnått det målet, eftersom tiden inte räckte till och vi har valt att prioritera andra delar av arbetet. Självklart tycker vi fortfarande att den här frågan är mycket viktig och kommer därför diskutera den med barnen vid ett senare tillfälle. Det är viktigt att skolan förbereder barnen för det samhälle vi tror att de kommer att möta i framtiden. Ett samhälle där det kommer att ställas höga krav på den enskildes initiativförmåga. Att stärka barnens självtillit och att ge dem redskap 5

för att kritiskt granska information måste vara några av skolans viktigaste uppgifter. Vi tror att ett elevaktivt arbetssätt är en del av denna process. Ulla Johansson, Maj-Britt Mårtenson, Anita Pedersen, Jessica Ribbing, Marcus Sandberg, Kerstin Åhwall 6

Litteraturförteckning Holm, A. och Wiederberg, S. (1990). Då bestämde jag mig för att leva. Rabén & Sjögren. Rask, S. R. (1999). Med eller utan filter. KK-stiftelsens skriftserie nr 5. Övrig litteratur finns tillgänglig via: www.itis.gov.se Andersson, B. Klassrummet - den sista utposten i ett förlegat system. Bárány-Wallje, E. Om lusten att lära och utvecklas i skolan. Cronsioe, I. Lusten att lära och lusten att leda: Om Inlärningsstilar, IT och Skolutveckling. Hedborg, G. En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? Johansson, A. C. Det finns ingen IT-pedagogik. 7