Datum: 2012-04- 12 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn på verksamheten/insatsen/projektet Utveckling av arbetsintegrerade sociala företag på Gotland Bakgrund, problemområde och utveckling över tid samt hur Ni och samverkanspart arbetar med detta idag Utanförskapets utmaningar Arbetslösheten kan leda till en svår situation och är ett gissel för de som drabbas. I vissa grupper är risken för arbetslöshet och utanförskap särskilt stor. Hit hör ungdomar, invandrare och personer med låg utbildning. Särskilt utsatta grupper är personer med olika funktionsnedsättningar och personer med beroendeproblematik eller annan psykosocial problematik. Arbetslösheten är nedbrytande, då den påverkar självförtroende, hälsa och det egna välbefinnandet på ett negativt sätt, och har dessutom personen familj finns även en stark koppling till barns situation. Att få ett arbete, egen inkomst betyder ju oerhört mycket för den enskilde. Att finnas i ett sammanhang med arbetskamrater som efterfrågar en om man inte kommer och det skapas struktur i vardagen som självklart ökar den egna självkänslan. För personer i utanförskap har det visat sig att sociala företag kan vara en viktig vändpunkt. Genom dessa företag ges människor möjlighet att påverka sitt liv och få ett arbete. Man arbetar 100% av sin egen förmåga. Inom regionen finns idag sex sociala företag Suderviljan, Lövsta koperativet, Återanvändarna, Visby Catering, Cykelverkstan och Baltic Sea Design. Det finns intresse för att starta fler företag. De sociala företagens huvudsakliga ändamål är att integrera människor i samhället och framförallt i arbetslivet. Vissa sociala företag utvecklar affärsidéer med syfte att skapa nya arbetstillfällen i det egna företagandet. Andra har fokus på rehabilitering och/eller arbetsprövning. Men vanligast är nog en kombination av båda dessa syften. Många sociala företag utvecklas och drivs i nära samverkan med det offentliga. Men företagen är fristående juridiska personer, ofta organiserade med ett kooperativt arbetssätt och som ekonomiska eller ideella föreningar. Initialt är kooperatörerna i företaget oftast beroende av offentliga beslut för sin försörjning, t ex i form av lönebidrag, trygghetsanställning, aktivitetsbidrag osv.
För en del sociala företag är det dock viktigt att successivt utveckla företaget så att det kan fungera och vara lönsamt på den privata marknaden. Överskottet återinvesteras i den egna verksamheten eller används för att utveckla verksamheten genom att till exempel starta liknande verksamheter på fler håll. Sociala företag är bra på att anpassa verksamheten så att de passar människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Ett socialt företag är ett bra exempel på att ett nytt tänk är möjligt. De sociala företagen utvecklar affärsområden som ger nya arbetstillfällen och integrerar nya grupper på arbetsmarknaden.i de sociala företagen kan människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ta makten över sina liv, arbeten och sin plats i samhället och känna att de kan påverka sin situation. Tillväxtverket har tagit fram kriterier som definierar dessa företag Sociala företag driver näringsverksamhet med målsättningen att integrera människor i samhälle och arbetsliv. De skapar delaktighet för medarbetarna De återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamhet De är fristående från offentlig sektor men har som leverantör,samarbetspart och rörande medarbetarnas försörjning och utveckling en nära relation till offentlig sektor. Verksamhetside Erfarenhet har visat att kunskapen om socialt företagande är dåligt spridd. Det är ett fåtal personer såväl inom regionen som i övrigt som har dessa kunskaper. Samtidigt är det viktigt att det finns en bred kunskap bland såväl politiker som tjänstemän och andra inom regionen för att tänkbara områden för socialt företagande skall kunna utvecklas. Av ovanstående skäl skall kunskapen om socialt företagande stärkas i regionen. Målgruppen för dessa insatser är i första hand anställda och förtroendevalda inom den offentliga sektorn samt personer inom föreningar och organisationer i regionen. Även vissa grupper inom det privata näringslivet är viktiga. Regionen bör främja att det tillskapas utbildning om socialt enteprenörskap och om villkor och möjligheter med socialt företagande. Vidare att utbildning kommer till stånd för de som förväntas fungera som handledare i sociala företag. Erfarenheter är också att det är svårt för de som vill starta sociala företag att få heltäckande råd och stödinsatser.. Region Gotland är delägare i Coompanion som har ett en direkt rådgivande och stödjande roll inom den kooperativa företagssektorn. Regionen har ju eget näringslivskontor som skall vara rådgivande och stödjande till näringslivet i regionen. På Gotland har överenskommelsen gjorts att när det rör rådgivning och stöd inom den sociala sektorn så är det Coompanion som man hänvisar till. Inom Regionen finns arbetsuppgifter som med fördel skulle kunna bli utförda av de personer som ingår i målgruppen för socialt företagande. Hittills har ingen genomlysning blivit gjord i regionen om vilka dessa arbetsuppgifter skulle kunna vara. En ide skulle vara att i regionen inventera de arbetsområden och uppgifter som bedöms vara tänkbara för socialt företagande.
Att bygga en gemensam stödstruktur för de befintliga och för de nya sociala företag som startar där fokus handlar om att i första hand utveckla kompetens gällande ekonomi, lönehanterning,samt upphandling. En viktig faktor för tillväxten av sociala företag kan vara att Regionen beslutar om policys och handlingsplaner i dessa frågor. Politiska beslut vad gäller sociala företag och social ekonomi ger en grund för samverkan på lokal och regional nivå mellan olika aktörer föratt främja tillväxten i sektorn. Att utifrån ovanstående beskrivning utarbeta förslag till en avsiktförklaring rörande Socialt företagande inom Region Gotland. Syfte; Att öka kunskapen om socialt företagande inom regionen och genom detta möjliggöra att fler personer ges möjlighet att starta och ingå i ett socialt företag. Att fler människor genom sysselsättning i de sociala företagen kan bryta bidragsberoende Att minska kostnaderna för försörjningsstöd i regionen Mål;. Ökad kunskap om arbetsintegrerade sociala företag både inom offentlig verksamhet och i det privata näringslivet Arbetsintegrerade sociala företag är ett självklart alternativ vid upphandlingar av vissa tjänster Att efter inventering se möjliga verksamheter och tjänster som kan utföras av andra såsom ett socialt företag. Ett minskat bidragsberoende Målgrupp; Tjänstemän och politiker inom ovan nämnda organisationer och myndigheter inom Regionen Personer som idag har sysselsättning och ingår i befintliga sociala företag Övriga aktörer inom näringslivets olika arbetsgivarnätverk
Aktiviteter; Information utbildning inom region och i det privata näringslivet Samtliga nämnder förvaltningar och avdelningar inom regionen Inventering av möjliga arbetsområden för socialt företagande Utveckla en stödstruktur som stöd till de befintliga sociala företagen. Se över rutiner vid upphandling för att möjliggöra för sociala företag att svara på upphandlingar Bemanning; En projektansvarig person anställes på 100% Styrgrupp består av representanter för: Socialförvaltningen Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Hälso o sjukvårdförvaltningen Referensgrupp består av repr för Socialförvaltningen Serviceförvaltningen Teknisk förvaltning Coompanion Gotland Svenskt Näringsliv el andra företagsnätverk mfl Övriga viktiga referenser Berörda Fackliga organisationer Berörda Brukarorganisationer Resurser År 2012 kr År 2013 kr 2014 kr Personalkostnader 300.000 700 000 700 000 Utbildningskostnader 25.000 300 000 300 000 Utvärderingskostnader Tjänster, tex tele, IT 50 000 50 000 50 000 Övriga kostnader 25 000 50 000 50 000 Lokalkostnader Summa kostnader 400 000 1100 000 1100 000 Tidsplan; Startdatum 2012-09-01 Slutdatum 2014-12-31
Uppföljning och utvärdering; Beskriv hur uppföljning och utvärdering skall gå till och vad som ska utvärderas. SUS systemet ska användas. Implementering; Hur implementeras gjorda erfarenheter till ordinarie verksamhet; Inriktningen är att aktiviteten ska finansieras och drivas av en eller flera huvudmän/medlemmar efter försöksperioden om det påvisats positiva resultat. På vilket sätt kan gjorda erfarenheter implementeras till den ordinarie verksamheten efter avslut. Vilken huvudman ska ansvara för insatsen samt kontaktperson Namn Organisation Telefonnummer Mailadress Marica Gardell Socialförvaltning Förankring; Hur har er idé förankrats hos övriga huvudmän som är direkt berörda av projektet; har nödvändiga kontakter tagits med representanter från de olika huvudmännen för att stämma av idén. Kontaktpersoner Organisation Telefonnummer Mailadress Lena Broen/ AF Tina Ersson? Marie Härlin HSF/Psyk Caisa Skoggren FK Birgitta Nylund/ Mari Bergström SOC
Underskrift av Utvecklingsgruppen Namn Organisation Mailadress
Underskrift av ansvariga Namn Organisation Mailadress