Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015



Relevanta dokument
Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Lokal arbetsplan Trevnaden

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Kvalitetsredovisning 2004

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Folkhälsoplan för 2015

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Patientsäkerhetsberättelse Stockholm Spine Center

Plan för specialundervisningen

Digitala verktyg i musik

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Västanvind

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Sätra skola arbetsplan

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Kvalitetsrapport Rytmus Malmö

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl

KVALITETSREDOVISNING

Sätra skola arbetsplan

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Gröndalsskolans Elevhälsoplan

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Kungabarn. Arbetsplan 2009

Lönekriterier för lärare *) inom Barn och Familj i Eslövs kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

IT-strategi för Ålidhems skolområde

Bakgrund och förutsättningar

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Kvalitetsrapport

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ...

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

Takläggarens förskolas kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

SFI- En brygga till livet i Sverige?

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan Täppan

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Sammanställning av diskussionskarusellen

Myggenäs skola Arbetsplan augusti 2015 juni Förskoleklass Fritidshem Grundskola årskurs 1-5 Förberedelseklass

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Arbetsplan/Beskrivning

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

KALLELSE 1(1) Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: , kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Ekenässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 18/19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2015/2016

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I

Leda digitalisering 21 september Ale

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bakgrund och förutsättningar

Transkript:

Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa har varit rganiserade enligt följande: F-klass 26 elever Åk. 1 25 elever Åk. 2 25 elever Åk. 3 24 elever Åk. 4 23 elever Åk. 5 25 elever Åk. 6 21 elever Genmsnittligt elevantal per klass är 24 elever. På sklans fritidshem har det varit ca. 90 barn inskrivna. Öppettiderna har varit 6.30 17.30 (18.30 vid behv). På sklan finns rektr på 100%. Rektr ansvarar för förskleklass, fritidshem ch grundskla årskurs 1-6. Rektr leder ch fördelar arbetet på sklan. Sklan har 4 arbetslag; förskleklass, 1-3, fritidshem ch 4-6. Sklan har administratör på 20%. I sklans ledningsgrupp ingår rektr, två lärare ch en förskllärare. En pedagg på sklan har ett hårdvaruansvar dvs. ansvarar för sklans datrer ch en har mjukvaruansvar dvs. ansvarar för det pedaggiska användandet av sklans datrer. Alla elever fr..m. åk.1 ch all persnal har egna bärbara datrer. Fr..m. detta läsår har sklan ckså två förstelärare sm bl.a. ska ansvara för lärargruppens pedaggiska möten i samråd med rektr ch tillsammans med rektr ch ledningsgrupp utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Persnella förutsättningar Antal lärartjänster mräknat till heltid per 100 elever: Antalet lärare/antalet elever åk.1-åk.6 10,05/143* 100= 7,02 lärartjänster/100 elever Kunskapsförvaltningen

Datum Sidan 2(12) Antal heltidstjänster på skla ch fritids: Lärare: 10.05 (inkl. slöjd ch hemkunskap) Förskllärare: 1,75 Fritidspedagger: 3,5 Resurs: 2 elevassistenter Ttalt: ( 17,3 inkl. elevass.) Ttalt: 15,3 /165*100= 9,2 tjänster/pedagger på 100 elever (elevassistenter ej inräknade) Andel lärare med kmpetens för den undervisning de i huvudsak bedriver: 100%. Lärarstuderande från Högsklan: Vi har haft en studerande från Högsklan i Dalarna samt tre från Högsklan Gävle under året. Elevhälsa, stöd: På Sätra skla finns en specialpedagg verksam 20 %. Vi har klassknferenser varje termin då vi följer upp alla elevgrupper ch enskilda elevers möjligheter att nå målen. Kuratr har inte haft fasta dagar på sklan utan hn har kmmit efter kntakt från ss. Några elever har haft behv av samtalsstöd med kuratr. Sklsköterskan finns på sklan 2 halvdagar/vecka. Hn är med i sklans elevhälsteam tillsammans med rektr, kuratr, specialpedagg ch två pedagger. Elevhälsteamet har träffats två gånger i månaden. Sklhälsvården har försvunnit sm begrepp ch ersatts av elevhälsans medicinska insats. För elevhälsans medicinska insats finns sklsköterska ch sklläkare. Den samlade elevhälsans främsta fkus skall vara förebyggande ch hälsfrämjande. I elevhälsans medicinska insats ingår bl.a. följande arbetsuppgifter: Tillföra medicinsk kmpetens ch mvårdnadskmpetens sm ett stöd i det pedaggiska arbetet ch i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Vid hälsbesök tidigt identifiera prblem eller symptm hs elever sm kan innebära att de är i behv av särskilt stöd eller andra insatser. I samverkan med elever, vårdnadshavare ch sklans övriga persnal arbeta för att ge eleverna kunskap m hälssamma levnadsvillkr ch m faktrer sm bidrar till hälsa eller hälsa. Ta tillvara kunskap m elevernas hälsa i sklans arbete. Sklsköterskan ch sklläkaren arbetar utifrån ett natinellt basprgram. Hälsbesök Sklsköterskan erbjuder varje elev tre hälsbesök under grundskletiden, vilka innefattar allmänna hälsundersökningar samt medverkar till att elever utvecklar hälssamma levnadsvanr. Vaccinatiner Sklsköterskan erbjuder eleverna vaccinatiner enligt Scialstyrelsens vaccinatinsprgram. Kntrllelever Sklsköterskan erbjuder mellan hälsbesöken undersökning av syn ch hörsel ch andra begränsade hälskntrller. Sklsköterskan kallar ch 2

Datum Sidan 3(12) följer upp de elever sm sklsköterskan/sklläkaren bedömer är i behv av extra kntrller utifrån deras individuella hälsutveckling ch hälsstatus. Öppen mttagning utöver den planerade mttagningen har eleverna själva möjlighet att söka på den öppna mttagningen. Enklare sjukvård Sklsköterskan ska enligt skllagen erbjuda eleverna enklare sjukvårdsinsatser. Rådgivning gällande hälsfrågr ch egenvård skall eleverna erbjudas möjlighet till av sklsköterskan. Stöd Sklsköterskan ger stöd ch råd genm samtalskntakt till enskilda elever Materiella förutsättningar Alla elever fr..m. åk.1 ch all persnal har egna datrer. I alla klassrum finns tillgång till strbildsprjektr. I två klassrum finns Smartbard ch i två finns Mimi de övriga har endast whitebard. Vi har en gemensam budget på sklan för arbetslagen. De ansvarar för inköp av material sm behövs till undervisningen i sklans ämnen. Fritidshemmet ch förskleklass har egen budget ch ansvarar själva för inköp av utrustning ch material till verksamheten. Sklans lkaler fördelas ch ses över inför varje läsår i samband med schemaläggningen. Vi är trångbdda ch har under vissa perider hyrt lkaler i närliggande kyrka för att möjliggöra grupptimmar/elevens val. Gymnastiksak finns på sklan. Slöjd ch hemkunskap sker på Södersklan. Sklan har ett mycket litet sklbiblitek sm är tillgängligt alla dagar men eleverna använder stadsbiblitekets filial sm ligger vid Södersklan i första hand. Det betyder att de elever sm går i årskurs 3-6 har möjlighet att låna böcker varje vecka i samband med slöjdlektiner på Södersklan. Pedaggerna lånar även bklådr från Sandvikens Flkbiblitek sm kmplement till sklans egna utbud. Dessa byts ut flera gånger per termin ch förvaras i klassrummet. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Resultat från enkäter ch övrig dkumentatin används vid upprättande av ny arbetsplan ch skrivandet av kvalitetsredvisningen. Tidslinjen för kvalitetsarbetet (bilaga 1) utvärderas vid vårterminens slut ch revideras vid höstterminens start. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för frtsatt utbildning ch arbetsliv, demkratiskt samhällsliv ch persnlig utveckling. Alla barn upplever att försklan är stimulerande, trygg ch lärrik. Alla elever klarar kunskapskraven. Sklan utfrmas ch anpassas så att alla elever får stöd ch stimulans att utvecklas så långt sm möjligt utifrån sina förutsättningar. 3

Datum Sidan 4(12) Barns ch elevers inflytande över arbetsfrmer ch innehåll i undervisningen förstärks, liksm deras frmella inflytande. Alla barn ch elever har likvärdiga möjligheter att pröva ch utveckla förmågr, kunskaper ch intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Nrmer ch värden Sklan har tydliga rutiner för att utreda ch åtgärda ev. kränkningar. Se Sätra sklas plan mt diskriminering ch kränkande behandling på sklans hemsida. Vi genmför trygghetsvandringar under höstterminen. Vi har tydliga rdningsregler med knsekvenser vilka revideras varje år ch utifrån dessa skapar varje klass sina egna trivselregler. 11. De vuxna på sklan agerar alltid när någn behandlas illa 2015 SGr Sätra Åk.3 3,6 3,7 Åk.5 3,3 3,5 Förskleklass Mål: Att få en lugn ch trivsam matsituatin i förskleklass. Resultat: Förskleklassen har fått en lugn ch trivsam matsituatin Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys: Vi äter ensamma i matsalen vilket ger en lugnare atmsfär. Pedaggerna är aktiva ch sitter tillsammans med eleverna sm har fasta platser. Rutiner/trivselregler har tagits fram gemensamt. Fritidshem Mål: Fritidshemmets verksamhet främjar gda kntakter ch scial gemenskap mellan elever, persnal ch vårdnadshavare på Sätra skla. Resultat: Eleverna på fritidshemmet har gda kmpisrelatiner i lika åldrar ch kön. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 4

Datum Sidan 5(12) Analys: Tyvärr har inte resultat från enkäten Familjesynpunkter på Sätra sklas fritidshem kunnat användas sm mått på detta på grund av för få svarande. Pedaggerna har däremt kunna se elevernas sciala utveckling. Det syns genm hur barnen samarbetar ch leker med varandra ch att det är få knflikter ch ett psitivt klimat. 4. Kunskaper Årskurs 6 har bra resultat på samtliga natinella prv samt bra betyg (se nedan). Vi anser att våra elever har mycket gda möjligheter att nå de natinella utbildningsmålen. Vi har behörig persnal i samtliga ämnen i våra arbetslag ch pririterar sklans resurser utifrån elevernas behv. Vi har en gd studier i samtliga klasser, trts att det är stra elevgrupper. Sklans måluppfyllelse är gd. Vi ser att under de senaste åren har vi haft en psitiv utveckling vad det gäller måluppfyllelsen. Vi ser en större andel elever sm når längre än de grundläggande kunskapskraven. Vi har blivit bättre på att tydliggöra målen för eleverna ch därigenm har elevernas mtivatin ökat, de tar ett större eget ansvar för sin inlärning. Annat sm ligger till grund för vår bedömning att eleverna har gda möjligheter att nå målen är att vi är en liten skla, där alla känner varandra ch eleverna känner sig trygga med persnalen på sklan. Det är ett psitivt arbetsklimat, vilket gynnar inlärningen. I förskleklassen läggs strt fkus på språklig ch matematisk medvetenhet. Meritvärde åk 6 2014-2015, enligt Prcapita 2014 2015 Ämne Sä Sä Sgr Elevantal 21 21 366 Bild 12,7 13,8 13,7 Bilgi 12,5 14,2 12,7 Engelska 12,7 14,4 13,6 Fysik 11,4 14,1 13,0 Gegrafi 13,1 13,1 13,5 Histria 12,7 13,8 12,9 Hem- ch 11,2 14,2 13,3 knsumentkunskap Idrtt ch hälsa 13,7 14,6 14,1 Kemi 12,6 14,4 12,1 Matematik 14,1 14,8 12,5 Mdersmål 11,5 Musik 14,3 13,8 13,2 Religinskunskap 13,0 13,7 13,0 Samhällskunskap 13,1 13,7 13,5 Slöjd 13,6 13,8 12,7 Svenska 13,5 14,5 14,1 Svenska sm andraspråk 8,9 Teknik 12,9 15,2 13,0 5

Datum Sidan 6(12) Förskleklass Mål: Eleverna i förskleklass har en gd språklig medvetenhet samt ett intresse för läsning. Resultat: Eleverna har fått en ökad språklig medvetenhet. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys: Alla elever i förskleklassen når minst lägsta nivå för gdkänt i språklig medvetenhet enligt kmmunens Språkutvecklingsplan. Vi har skapat en läshörna där fler elever än tidigare väljer att titta i böcker. Få elever efterfrågar högläsning. De planerade lästillfällena ch bksamtalen blev inte så många sm vi planerat. Slutsats av analys: Detta är någt vi ska arbeta vidare med under nästa läsår. Persnalen kmmer under läsåret 15-16 att delta i Läslyftet. Sklan Mål 1: Måluppfyllelsen i samtliga klasser vad gäller Bedömd måluppfyllelse - läs ch skrivstrategier i alla ämnen ska förbättras. Resultat: Måluppfyllelsen har förbättrats i alla klasser. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys: Måluppfyllelsedkumentet visar fler gröna markeringar än tidigare. Detta berr på att vi i alla klasser aktivt ch medvetet har arbetat med läsförståelse utifrån de lika läsförståelsestrategierna. Slutsats av analys: Nästa läsår kmmer vi att frtsätta lägga fkus på språkutveckling men med inriktning skrivande. Mål 2: Att alla elever är medvetna m att lärandet i skgen är lika viktigt sm lärandet i klassrummet. Resultat: Alla elever har fått en ökad medvetenhet m att lärandet i skgen är lika viktigt sm lärandet i klassrummet. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del 6

Datum Sidan 7(12) Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys: Alla elever har varje vecka deltagit i uteverksamhet sm är kpplat till lärplanens centrala innehåll. Det har fungerat bättre med kpplingar till klassrumsarbetet i 4-6 än i 1-3. Samplaneringen har inte fungerat i 1-3. Slutsats av analys: Uteverksamheten kmmer att frtsätta även nästa läsår. Vi kmmer därför att utveckla samplaneringen för 1-3. 5. Ansvar ch inflytande Alla klasser har fungerande klassråd ch årskurs 3-6 bildar ckså ett elevråd dit alla klasser kan lämna frågr. Elevrådet leds av en lärare ch träffas en gång i månaden. Mötet prtkllförs ch skickas ut till alla klasser. Årskurs 5 ch 6 deltar ckså i kmmunens matråd sm träffas ett par gånger per termin. Arbetslagen har gemensamt ansvar för de elever sm finns i respektive arbetslag ch ansvarar för att alla elever känner till Likabehandlingsplanen. Fritids har ckså strmöten varje månad ch där diskuteras både aktiviteter ch sklans värdegrund.vi har även samarbete med idrttsföreningar i kmmunen sm arbetar med regler ch attityder både på ch vid sidan av planen. Ett aktivt arbete med sklans värdegrund i den dagliga verksamheten är det sm ger bäst resultat. I samband med klassråd, elevråd ch fritidsråd har eleverna möjlighet att ha ett inflytande både över utbildning ch arbetsmiljö. Eleverna i årskurs 3 ch 5 besvarar ckså en kmmunal enkät där de svarar på m de har möjlighet att påverka sin utbildning. Detta följs upp i respektive grupp när resultaten är klara. Resultaten diskuteras ckså i persnalgruppen där ev. åtgärder tas fram. I samband med start av nya arbetsmråden får eleverna vara med ch påverka hur ch vad de ska arbeta med. Förskleklass Mål: Att alla saker är på rätt plats så att glvytan hs förskleklass hålls fri ch framkmlig i hall/entré. Resultat: Glvytan har inte alltid varit fri ch framkmlig. Bedömning: Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys: Eleverna är bra på att hänga in sina saker i trkskåpet ch ställa upp sina skr på hyllrna men klädhyllrna är för trånga för elevernas kläder ch 7

Datum Sidan 8(12) väskr. Entrén används för förvaring av fritids kvarglömda saker vilket gör att det blir svårare att hålla glvytan tillräckligt fri. Sklan Mål: Eleverna är medvetna m vad de ska kunna för att nå målen. Eleverna tar ett större eget ansvar för sitt lärande. Resultat: Eleverna är medvetna m vad de ska kunna för att nå målen ch tar ett större eget ansvar för sitt lärande. 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de lika ämnena. 2015 SGr Sätra Åk.3 3,4 3,5 Åk.5 3,2 3,5 16. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 2015 SGr Sätra Åk.3 3,8 3,8 Åk.5 3,6 3,8 Bedömning: Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys: Eleverna tar ett större ansvar för sitt lärande genm att utvecklingssamtalen i de allra flesta fall varit elevledda. Alla elever vet sina individuella mål sm de getts tillfälle att jbba mt på lektins- eller studieverkstadstid varje vecka. Eleverna deltar vid planering av lika arbetsmråden. 6. Skla ch hem Infrmatin finns ch kan hämtas via kmmunens lärplattfrm edwise. Där finns tillgång till underlag för bedömning samt mdömen. Alla elever har en lärare sm ansvarar för kntakten mellan skla, hem ch elev. Förutm utvecklingssamtalen sm sker en gång per termin så har läraren kntakt via telefn ch mejl vid behv. Utvecklingssamtalen sm är framåtsyftande utmynnar i elevens IUP. Via klassernas egna infrmatinssidr finns tillgång till vad eleverna ska arbeta med ch vad de har gjrt. Lärare går igenm de pedaggiska planeringarna med eleverna ch tydliggör kunskapsmålen vid början av varje nytt mråde. Likabehandlingsplan, arbetsplan ch kvalitetsredvisning finns att hämta via sklans hemsida. Våra rdningsregler 8

Datum Sidan 9(12) skickas ckså hem för underskrift. På höstterminens föräldramöte infrmerar vi m de aktuella dkumenten ch var de kan hämtas. Tillsammans med elever ch vårdnadshavare följer vi upp ch utvärderar dessa dkument. Det sker via klassråd, elevråd, utvecklingssamtal, föräldraråd ch via gemensamma utskick från sklan. Varje termin dkumenterar persnalen elevens måluppfyllelse i alla ämnen samt språkutvecklingen. Förskleklass I början av höstterminen sker ett insklningssamtal med föräldrarna ch på våren ett utvecklingssamtal. Kntakt med föräldrarna sker naturligt via möten vid hämtning ch lämning samt telefnkntakt ch veckbrev.. Språkutvecklingen dkumenteras i kmmunens språkplan. Fritidshemmet Fritidspedaggerna deltar på föräldramöten i början av höstterminen ch infrmerar m fritidshemmen. De har kntakt genm fysiska möten eller telefn med vårdnadshavarna. Infrmatin ges ckså genm veckbrev ch/ eller blggar. Sklan har ckså en egen brschyr där verksamheten presenteras. Fritidspedagger deltar vid vissa utvecklingssamtal eller infrmerar läraren m elevens situatin på fritidshemmet. Fritidspersnal ingår sm representant i sklans föräldraråd. Om åtgärdsprgram innehåller åtgärder kpplade till aktiviteter på fritidshemmens är även fritidspedaggerna invlverade i skapandet av åtgärdsprgrammen. 7. Övergång ch samverkan Förskla - Förskleklass: Inför varje mttagande av en ny förskleklass har vi ett föräldramöte på vårterminen. Därefter gör försklelärarna ett besök på varje elevs förskla. Då sker en överlämning från persnalen. De nya eleverna inbjuds till 2 öppet hus dagar med sina föräldrar innan smmaren. Förskleklass - åk.1: På våren har vi en klassknferens med rektr ch lärare. Eleverna får ckså träffa sin blivande lärare ch besöka sitt klassrum. Åk. 6 till åk.7: Pedagger i åk.6 träffar mttagande pedagger för överlämning under våren. Under året har vi gemensamma träffar i arbetslagen där vi infrmerar varandra m alla elever. Varje termin genmförs ckså en resultatdialg i arbetslagen tillsammans med rektr. Under året har vi gemensamma traditiner/teman/friluftsdagar med hela sklan. 9

Datum Sidan 10(12) 8. Sklan ch mvärlden Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde präglas av respekt för alla människrs lika värde. Verksamheterna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde vilar på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet genm att samarbeta med reginens högsklr. Mål: Att medvetandegöra eleverna m barns lika livsvillkr ch förutsättningar. Resultat: Alla elever har fått ökad kunskap m barns lika livsvillkr ch förutsättningar. 12. På vår skla lär vi ss m alla människrs lika värde. 2015 SGr Sätra Åk.3 3,8 3,7 Åk.5 3,5 3,5 Bedömning: Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys: Elevens val veckan med tema FN ch barnknventinen är genmförd med gtt resultat. Brev från fadderverksamheten i Kenya samt vernissageeftermiddagen, där vi samlar in pengar till våra fadderbarn, ger insikt m skilda levnadsvillkr för både elever ch anhöriga. Slutsatser av analyser: Detta arbete frtsätter även nästa läsår. 9. Bedömning ch betyg Vi använder Sklverkets exempel ch bedömningsstöd. Läraren gör en planering utifrån natinella kursplanen sm de sedan går igenm med eleverna. I planeringarna ska det framgå hur de ska bedöma mrådet. Dessa planeringar delges rektr ch det finns möjlighet att lägga ut dem i edwise så det blir ett kllegialt lärande. De natinella prven är rådgivande för de mål sm täcks in i prvet vid betygssättningen i åk.6. På den egna sklenheten möjliggör vi sambedömning ch rättning av natinella prv genm att frilägga tid för lärarna. Lärarna stöttar varandra ch sambedömer prv både på sklan ch i kmmunens nätverk. Vi anser att detta är viktigt då vi är en enparallellig skla. Elevernas kunskapsutveckling bedöms ch resultaten används i lärarnas frtsatta arbete med att anpassa undervisningen till rådande behv dels 10

Datum Sidan 11(12) klassmässigt ch dels individuellt för varje elev. På Sätra skla har vi varje termin klassknferenser för samtliga klasser där elevernas kunskapsutveckling ch aktuell bedömning redvisas ch följs upp. Under dessa klassknferenser deltar samtliga undervisande lärare. (ch vid behv elevhälsan i frm av specialpedagg). Resultaten på genmförda natinella prv tas upp ch aktuell bedömning av varje elevs kunskaper bedöms. I detta frum diskuteras ckså vilka insatser sm dels klassen sm helhet bedöms behöva samt varje elev individuellt. De natinella prven lyfts fram ch analyseras ckså av lärarlaget inm ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. I samband med kvalitetsredvisningen redvisas detta ch resultatet används till att frmulera nya mål för ämnen ch verksamhet i vår arbetsplan. Vår kvalitetsredvisning samt arbetsplanen ligger sedan till grund för den pedaggiska revisinen. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde har en hälssam arbetssituatin. Medarbetarna har kmpetens för att stödja alla barn ch elever så att de når kunskapskraven. Vi anser att språket ligger till grund för att eleverna ska få möjlighet att nå så långt sm möjligt. Alla lärare har därför under året genmfört en studiecirkel runt bken En läsande klass samt arbetat med detta i sina respektive klasser. Detta sm en frtsättning på föregående års studiecirkel. All persnal är behörig för den undervisning de bedriver. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens försklr ch sklr får alla barn ch elever kunskap ch stöd för en hälssam livsstil ch för att bidra till ett eklgiskt hållbart samhälle. Mål: Alla elever upplever att rasten är psitiv ch att det finns tillgång till varierade aktiviteter. Resultat: Flertalet elever upplever att rasten är psitiv ch att det finns tillgång till varierade aktiviteter. 3. Om jag vill kan jag påverka genm elevrådet. 2015 SGr. Sätra Åk.3 3,2 3,1 Åk.5 3,2 3,0 11

Datum Sidan 12(12) 5. Jag deltar i någn frm av fysisk aktivitet varje dag i sklan. 2015 SGr. Sätra Åk.3 97 95 Åk.5 91 100 Bedömning: Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys: Lekförrådet är invigt ch används flitigt. Det är bemannat av elever på rasterna men det är ibland lite svårt att mtivera de äldre eleverna att stå där. Temaveckan är genmförd med gtt resultat. Eleverna är med ch önskar vad sm ska köpas in till förrådet både på klass ch elevråd. Persnalen upplever att det är färre knflikter på rasterna. Slutsatser av analyser: Lekförrådet kmmer att utvecklas mer tillsammans med elevrådet. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna eknmiska ramar. Andelen elever sm går vidare till ett natinellt prgram. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en psitiv livsutveckling hs barn ch ungdmar vilket även syftar till gd eknmisk hushållning. Sklans eknmi följs upp tillsammans med Kunskapsförvaltningens eknm varje månad. All persnal är delaktiga ch ansvarar för att vi håller ss inm budgetramarna. 12