1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!



Relevanta dokument
för delaktighet demokrati stavas vi!

Röda korsets folkhögskola Rita de Castro

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

Att skapa en mobil webbplats

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Skräddarsydda utbildningsmaterial

Sagor och berättelser

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Att överbrygga den digitala klyftan

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

1. Publikt Entreprenörskap

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga

Även de äldre vill vara med

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Karlsängskolan - Filminstitutet

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Pedagogisk dokumentation

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa, 2014:1

Lära och utvecklas tillsammans!

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Sv-Flex stfb Organisation

Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet

Guide till handledare

Bedömning för lärande. Sundsvall

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Praktikrapport Strandberghaage

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Studiehandledning - Vems Europa

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Avdelning Sporrens utvärdering

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

LOKAL ARBETSPLAN 2014

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

Att driva förändring med kommunikation

Lotta Carlberg, workitsimple Alla rättigheter reserverade

Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb.

Sagor och berättelser

Fokus Framtid. Projektrapport

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Samhälle, samverkan & övergång

Elevdemokrati och inflytande

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Årsberättelse 2013/2014

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

Här följer några sidor mötestips ur vår bok

För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Transkript:

1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI! ABF MittSkåne Projektledare Alejandra Pizarro Correa e-postadress alejandra.pizarro.correa@abf.se Tel 762121634 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att jobba med demokrati i praktiken med ungdomar ifrån Eslöv och med film som verktyg. Att ta fram ett studiematerial utifrån dessa erfarenheter för att sprida och dela med andra. 3. Projektets målgrupper/deltagare Ungdomar i Eslöv och Lund i åldrarna 16-30 år. Det blev totalt ett 30 tal deltagare i 5 olika grupper under vår och höst. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Dels så har vi jobbat med ungdomar med varierande bakgrund och digitala kunskaper både i Eslöv men även i Lund. Då vi har jobbat med film som verktyg så har vi både haft hjälp av grundläggande filmkunskap som förmedlats genom dels DIY samt inbjudna handledare och filmpedagoger genom filmövningar och exempel, föreläsningar och resurser via weben. Där vi med hjälp av olika hemsidor med inriktning på film, lånat och inspirerats av olika resurser, en svensk sådan är t.ex. Voodoofilm. Vi har även lyssnat på föreläsningar via TED, Youtube och tittat på film på Vimeo. Flexibelt lärande innebär för mig som filmpedagog också att anpassa verktyg efter olika individer inom gruppen. I detta fall så har jag jobbat med ungdomar med olika bakgrunder, dels ungdomar med funktionsnedsättningar samt nyanlända ungdomar, det har krävt andra aktiviteter och anpassning av metoder. Som t.ex. syntolkning, dramövningar mm. Vår kommunikation inom projektet har ägt rum på olika plattformar, förutom mail och sms så har projektet haft två olika fb grupper för vår och höst och som ungdomarna själv har skapat och där vi både för en dialog mellan träffarna och tipsar och delar med varandra om allt som har med film, foto och berättande att göra. Exempelvis, filmfestivaler, filmer, filmhemsidor, filmföreläsningar, egna filmer och foton, filmskolor mm. Sedan har projektet en blogg för dokumentation men även som en del av studiematerialet som kommer att erbjuda olika resurser utifrån våra erfarenheter. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Aktiviteterna har varierat men förutom grundläggande filmkunskap med praktiska övningar så har arbetsformen varit gruppdynamik och deltagande video med hjälp av olika typer av övningar för att stärka gruppen och skapa trygghet, det har varit samarbetsövningar, värderingsövningar, dramaövningar, leranimation mm. Vi har även sett film tillsammans, varit på studiebesök och framförallt har ungdomarna gjort egna filmer.

6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Som tidigare nämnts så har vi tagit hjälp av handledare och filmpedagoger men jobbat utifrån 2 specifika metoder, dels Deltagande video men även DIY/ Gör det själv! Deltagande video innebär att som handledare möjliggöra för deltagarna att känna sig trygga inom gruppen, våga ta plats, uttrycka sina åsikter, lära sig att samarbeta och på så sätt sprida och fördela maktrelationerna inom gruppen. Deltagarna gör film om viktiga frågor som berör dem och som de är intresserade av att synliggöra med hjälp av grundläggande videokunskap. DIY hänger väl ihop med Deltagande video och som är ännu mer basic på så sätt att gruppen lär sig genom att göra själv, i praktiken utforskar kameran, olika former för berättande och använder varandra för att stå framför som bakom kameran. Kunskapen fås genom den egna upplevda erfarenheten sas. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Även om det inte var ett medvetet val från första början så var det dessa metoder vi jobbade med i praktiken och som också på så sätt möjliggjorde att jobba med demokratiska processer. Detta är samtidigt också en intressant erfarenhet då det fanns olika åsikter om vad det var för filmer vuxna och andra samarbetsparter tyckte ungdomarna skulle göra film om för att använda som diskussionsunderlag för att prata om demokrati. Detta i sig precis som filmproduktion är inte särskilt demokratiskt så jag är väldigt nöjd med att jag tog risken att gå ifrån alla önskemål och försöka att i praktiken bjuda in ungdomarna att själva välja vad de ville göra film om. Trots en krävande process. Både Deltagande video som DIY ger andra möjligheter för deltagande och fördelar när det gäller att sprida makten inom gruppen, vi lär av varandra och samtliga har möjlighet att inta olika roller och positioner och testa sig fram, utan att ha någon färdig mall från början. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Som tidigare nämnts så har vi använt oss av Facebook, Youtube, Vimeo, TED, Stumble upon, olika bloggar och hemsidor relaterade till film. Vi har använt dem som pedagogisk resurs (Youtube, Vimeo, TED, olika bloggar och hemsidor), kommunikation forum (Facebook, mail, sms) och för dokumentation (Facebook, blogg). Sedan har vi också specifikt jobbat med videoteknik som videokamera (Panasonic HDC SD 700/900, mobilkamera (Iphone, Xperia), digitalkamera), ljud (boommic och trådlös mygga) och ljuskit samt redigeringsprogram, (Imovie, Final Cut Pro och Final Cut Express). 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Ibland har vissa val av teknik fungerat bättre an andra, vilket är sådant som har visat sig efterhand t.ex vid kommunikationen med ungdomarna eller i vårt fall så fanns det redan videokameror som från början inte var kompatibla med våra redigeringsprogram som dels handlar om okunskap men även brist på tid och kommunikation. Detta har gått att lösa, dels för att vi lärt oss på vägen, ungdomarna besitter också på en hel del kunskap om en är villig att ta vara på den, sedan har ABF kunnat göra nya inköp och därmed förbättra de tekniska förutsättningarna. Projektbloggen har också krävt sin tid och utmaningar, så summa summarum är att jag personligen och fler tillsammans med mig har lärt oss en hel del om olika saker som vi kommer att ha med oss inför nya projekt och för utveckling av befintlig verksamhet. Det som dock har tagit mest tid ibland är att som ny sätta sig in i olika mailsystem/ program då jag personligen upplever att inte alla är skapta med det tålamod som det ibland kräver när det gäller tekniska lösningar. Därför är det viktigt med stöd och hjälp ifrån kollegor och andra villiga människor omkring en.

Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Det tycker jag även om filmerna som resultat har en annan form och flera olika teman än som de som skrev ansökan hade tänkt sig skulle jag tro. Båda syften med projektet är uppnådda. Sedan är det svårare att säga hur vidare spridning och användning av studiematerialet kommer att vara framöver. Ungdomarnas intresse och engagemang har i sin tur gett en del ringar på vatten. Flera av dem fortsätter att jobba med film som uttrycksform, där de samarbetar och hjälper varandra med filmidéer. Några deltagare ifrån den senaste gruppen kommer att gå cirkelledarutbilng inom ABF och är intresserade av att hålla i egna kamratcirklar och DIY grupper inom film. Detta innebär för mig att projektet sått en del frön, vidgat perspektiv och skapat intresse som i sin tur gör att dessa ungdomar, även om inte det gäller alla, kommer att bli framtida medieproducenter av förhoppningsvis fler och varierande berättelser och bilder! Alltså inte bara passiva konsumenter. 11. Vad har ni lärt av projektet? En hel del, utöver rent tekniska kunskaper så har både den kreativa som den demokratiska processen med ungdomarna gett många viktiga erfarenheter och gett mig insikt i hur viktigt det är att trots utmaningen, inte bara jobba med demokratiska frågor i teorin utan att även implementera dem i praktiken. Processer tar tid och ställer många utmanande krav. Det har också varit intressant för mig att förstå och inse mina egna begränsningar samt hur de krav jag ställer på mig själv påverkar min verklighetsuppfattning. Sedan också hur viktigt det är med stöd ifrån ledning och kollegor samt tid för reflektion och utvärdering. Det är svårt att säga vad organisationen har lärt sig av projektet men förhoppningsvis så har ABF lärt sig att för framtida ungdomsprojekt tänka igenom vad och varför med projekteten och att om möjligt integrera ungdomarna tidigare i processen, kanske genom en förstudie. Att inse och värdesätta processen trots ett tidsperspektiv att förhålla sig till. Sedan skulle jag också önska att organisationen utvecklade mer de olika demokratiska processer som verktyg. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Förutom att projektet har engagerat ett 30 tal kreativa ungdomar som skapat egna filmer av olika slag så har projektet även tagit hjälp av ett 10 tal handledare och filmpedagoger, vilket med andra ord förutom ett utbyte av kunskaper och erfarenheter också har skapat arbetstillfällen och spännande samarbetsmöjligheter. Filmerna som gjordes tillsammans med Watch it! Projektet, under vårterminen, skickades som videobrev till olika politiker, och där ungdomarna fick svar från 3 olika politiker. Detta var en glad överraskning som påverkade deltagarna, i detta fallet arbetssökande ungdomar som gjorde filmer som berörde frågor om arbete, boende och skola som dessutom nådde mottagaren. Jag tror också att projektet förutom att ha sått frön för framtida filmare och fotografer också bidragit till att vidga perspektiv, berättelser och förebilder. Projektet har också utökat sitt nätverk och sammanfört människor med olika bakgrunder och erfarenheter som vanligtvis inte skulle ha träffats. Efter projektets slut är det ungdomar fd. deltagare som kommer att hålla egna DIY cirklar i film och foto, 2 olika grupper som kommer att göra färdigt dels en dokumentärfilm som är under inspelning samt en musikvideo till en av ungdomarnas egen producerade låt. För organisationens del har projektet även medfört fler verktyg och utvecklingsmöjligheter för framtida filmverksamhet. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Både projektet och jag som projektledare/filmpedagog har haft stor nytta av deltagarnas olika kunskaper och erfarenheter. Då de flesta är ungdomar och har en annan relation till IT så har både kommunikationen som olika tekniska begränsningar kunnat lösas med hjälp av deltagarna och filmpedagoger. Det har heller inte varit något konstigt att lyssna på en föreläsning via webben eller att titta på filmexempel via Youtube eller att spela in videointervjuer med hjälp av mobilen. Så även om ungdomarna i det här fallet är väldigt kunniga inom sociala medier och ditgitala resurser så tror jag att som handledare kan en alltid försöka att tillsammans med deltagarna vidga och utforska fler sätt och

användningsområden så länge en själv är öppen och nyfiken för utbyten. Under höstterminen har jag även försökt att få deltagarna mer delaktiga i projektbloggen men det misstänker jag har mer att göra om en fråga om brist på tid. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Det har varit en positivt förutsättning att komma in i en så pass stor och etablerad organisation som ABF, det innebär en hel del vad gäller nätverk, samverkan med andra organisationer/föreningar samt förtroendet och inställning hos ledningen såväl som hos mina kollegor. Min första månad som anställd handlade om att ta kontakt med alla inblandade samt relevanta samarbetspartners och planera upplägg för projektet. Jag tog också tillfället i akt att träffa de båda ungdomsgrupperna och presentera mig och projektet innan vi satte igång. Deltagarna har varit en utmaning som den röda tråden och utvecklat projektet samt mig personligen i mina olika roller. Mitt arbete har inneburit olika ingångar och ansvarsområden, som projektledare, filmpedagog och som producent för studiematerialet vilket blir slutresultatet av projektet. De ungdomsgrupper jag har träffat har varierat vad gäller sammansättning, individuella förutsättningar för lärande samt intresse och motivation för film. Detta har dock också gett mig mer kunskap och erfarenhet för att hantera olika situationer och jobba rent pedagogiskt på flera sätt med ungdomar och med film som verktyg. Vad gäller min lednings förtroende och den positiva inställningen från mina kollegor har varit viktigt på så sätt att jag dels fått ganska fria händer att lägga upp mitt arbetet och utforma innehållet utifrån mina tidigare erfarenheter och kunskaper. Det har också inneburit att jag fått stöd och uppmuntran då det varit tufft på vägen, då saker och ting helt enkelt inte funkat och därmed fått förtroende att ta nya beslut. Samarbetet med andra har varit ett plus, då det har skett ett utbyte, nya erfarenheter, glada återseenden samt en påfyllning av idéer och energi. Det har också inneburit att jag insett hur viktigt det är med en tydlig kommunikation och hur ofta vi människor tolkar in olika innebörd i saker och ting vi tror att vi är överens om. Skisser t. ex. kan vara ett sätt att tydliggöra! Vad gäller den tekniska och digitala biten så har även det varit en utmaning, det är spännande att ha många bollar i luften och lära sig nya saker, träna på koordinationsförmågan och parallella processer. Det har lärt mig hur viktigt det är att kunna landa i det nya man lär sig och möter, ta sig tid för reflektion och möjlighet att praktisera de nya erfarenheterna, för att det som landar också ska bli kvalité och inte bara kvantitet. De olika och varierande digitala plattformarna har också fått mig att reflektera vad och hur de olika verktygen kan vara kreativt utvecklande och inte hämmande för att tekniken och den där tröskel man måste över är i vägen? Vilka kommunikationssätt funkar bättre för detta projekt och med ungdomar i det här fallet? En viktig personlig framgång är att jag lär mig mer om mig själv, mina möjligheter som begränsningar och detta är alltid guld värt! Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Resultatet blev bättre än väntat med tanke på de förutsättningar vi hade från början, med andra ord att vi kom igång så pass sent som vi gjorde vilket vi kunde ta igenom genom att öka tjänsten som projektledare. Vi har haft kontinuerliga utvärderingar med ungdomarna under våra träffar såväl i våras som i höst. Detta för att konkret skapa delaktighet och kunna förbättra upplägg som innehåll

under processens gång. Det har också gett mig som filmpedagog en bild av vad som uppskattas och vad som kan göras bättre från gång till gång. Som projektledare skrev jag också en utvärdering över projektets olika delar och innehåll efter vårens träffar och för att justera inför hösten. Där en stor del av fokus låg på den demokratiska processen med upplägg och hur projektet i praktiken möjliggjorde och bidrog till deltagarnas delaktighet. Projekttid har varit mellan mars-dec 2011, den aktiva perioden där jag som filmpedagog jobbat med ungdomarna har varit under vår, april-juni och under höst, september-december, vilket innebär t.ex. att jag än idag fortfarande har kontakt med ungdomarna och att några av dem som filmar en dokumentär samt musikvideo jobbar parallellt med projektträffarna. De kommer i sin tur att fortsätta under våren och klippa färdigt sina filmer. Vi har träffats ca 1 gång i veckan med varje grupp, så i våras blev det två gånger i veckan med olika grupper. Våra träffar har varat ca 3-4 timmar/tillfälle. De ungdomar som filmat vid sidan om har jag träffat betydligt fler gånger och under längre pass. Projektbloggen som studiematerial är tillgänglig även om den inte är helt färdig med all material som skapats under projektet. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Vad gäller flexibelt lärande har det en vidare betydelse inom ABF Mittskåne och något vi jobbar med och utvecklar kontinuerligt. Förhoppningsvis kan de erfarenheter som gjorts genom projektet Demokrati stavas vi! implementeras och utvecklas vidare inom andra målgrupper där målet är att jobba med demokratiska processer och delaktighet. En viktig del i detta arbete är att fånga upp intresset och engagemanget, dels hos ungdomarna men även hos de handledare och filmpedagoger vi har samarbetat med. ABF har redan ett nära samarbete med Film i Skåne vilket också är positivt för framtida samarbetsmöjligheter och utvecklande av liknande projekt och arbetssätt. Därför känns det viktigt att ABF nu också satsar på att utveckla filmverksamheten inom organisationen som de pedagogiska verktygen för att jobba med film. Sprida erfarenheterna med projektet och genom studiematerialet via bloggen är också en viktig bit då det finns flera delar att jobba vidare med och använda i liknande sammanhang och även som diskussionsunderlag för flera ämnen. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Projektbloggen och det studiematerial som tagits fram är organisationen intresserad av att fler jobbar vidare med så dels genom att informera om och dela materialet via avdelningens hemsida med även genom spridningsaktiviteterna. Projektledaren har även blivit erbjuden att gå en handledarutbildning för att kunna vara en pedagogisk resurs även i framtiden inom organisationen. Vad gäller digital delaktighet så är det något som organisationen jobbar med kontinuerligt, vi har dels olika utbildningar och resurser för att jobba med digital delaktighet både internt som externt. Exempelvis genom den interna kommunikationen, mobila arbetsplatser, ABF Comunity, ABF PLAY samt olika distanskurser. Ett annat projekt är den grundläggande digitala utbildningen för Fas 3 deltagare inom ABF som också är anpassat efter deltagarnas olika nivåer och tidigare kunskaper. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Ja det skulle det, både inom Fas 3 projektet samt andra sammanhang där syftet är att jobba med demokratiska processer och med film som verktyg. Jag skulle även kunna tänka mig att detta arbetssätt passar flera olika målgrupper, över en lägre tid, i workshop form, som en del av ett upplägg för olika handledarutbildningar eller som en del av en annan lärande process.

19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Dels har organisationen sökt nya medel för att fortsätta jobba denna gång med sociala medier och flexibelt lärande men som tidigare nämnts så jobbar organisationen med ett vidare begrepp av flexibelt lärande inom flera områden i verksamheten. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Första chansen för spridning av projektet Demokrati stavas vi! Blev den 8/12 på ABF MittSkånes halvårsmöte på Medborgarhuset i Eslöv. Det blev en kort presentation med filmvisning på ca 20 min som efter en introduktion av ordförande Sven öppnade mötet. Målgruppen var arbetskollegor, styrelse samt representanter för olika medlemsorganisationer. Nästa tillfälle planeras antingen efter jul i januari för både Pedagog- och Filmnätverket inom ABF MittSkåne. 21. Övriga kommentarer om projektet Tack för möjligheten att utveckla denna metod och för stöd på vägen! Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 22. Kostnader Verksamhet 53100 Personal 294300 Övrigt 30474 Summa kostnader 377250 23. Intäkter Intäkter samverkansparter 50000 Övriga intäkter 127250 Sökandes egen insats 50000 Beviljat bidragsbelopp 150000 Summa intäkter 377250 24. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Projektledare har haft särskilt anställningsstöd vilket redovisas under övriga intäkter och medför högre personalkostnad än budgeterat. 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Janette Skogshus Epost Janette.skogshus@abf.se Telefon 462119616