EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri
Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group Therapy (ERGT) Resultat från den svenska ERGT-studien Känsloreglering som verksam mekanism i ERGT
Ickesuicidalt självskadebeteende (DSM-5) Direkt och avsiktlig skada av egen hudvävnad (inte socialt sanktionerad) utan suicidavsikt Vanligt förekommande Förknippad med flera psykiatriska syndrom och suicidalt beteende Fyller en känsloreglerande funktion (Klonsky, 2007)
Acceptansbaserad konceptualisering av känsloreglering a) Medvetenhet, förståelse och acceptans av känslor b) Agera i enlighet med långsiktiga mål och hämma impulsiva beteenden, även vid negativa känslor c) Användande av strategier för att ändra intensitet och varaktighet av känslor, snarare än att försöka göra sig av med känslor d) Villighet att uppleva negativa känslor för att kunna göra meningsfulla aktiviteter (Gratz & Roemer, 2004)
Emotion Regulation Group Therapy (ERGT) BT, ACT, DBT Gruppbehandling, tilläggsbehandling Borderline personlighetsstörning (BPS) och självskadebeteende Fokus att öka förmåga till känsloreglering
Innehåll i ERGT Funktionen av självskadebeteende Medvetenhet om känslor Undvikande & kontroll Känsloreglering Impulskontroll Värderad riktning
Den svenska ERGT studien Rekrytering av terapeuter och mottagningar till ERGT studien KBT, DBT, ACT BPS Självskadebeteende Inflöde av patienter Geografisk distribution 15 mottagningar inkluderade, 30 terapeuter 3 dagars ERGT-workshop Videoinspelade sessioner Handledning
Den svenska ERGT studien Huvudsakligen samma inklusionskriterier som Gratz studier Kvinnor, 18-65 år 3 kriterier BPS 3 självskadeepisoder de senaste 6 månaderna Ej psykos, primär axel I-diagnos, alkohol/drogberoende Ej förändring av medicinering senaste 2 månaderna Studiedesign Inomgruppsdesign, pre-, post och 6 mån uppföljning Veckovisa mätningar av självskadebeteende och känsloreglering
Demografi och samsjuklighet N=96 Medelvärde ålder 25.4 (SD 6.6) 82.3 % tidigare behandling Samsjuklighet 69 % BPS 69.4 % någon ångeststörning 54. 6 % depression Sysselsättning 37 % sjukskrivna 40 % studerade Civilstånd 29.7 % levde ensamma 16.7 % levde med barn 11.4 % gifta
Följsamhet och dataförlust Följsamhet 18.75% (n=18/96) avbröt behandlingen Genomsnittligt antal genomförda sessioner 10/14 (SD: 4.6) 50% närvarade vid > 12 sessioner 73% närvarade vid > 7 sessioner Dataförlust 88 av 96 (92%) deltagare bidrog med eftermätningsdata
Resultat Utfallsmått Median Före (IQR) Median Efter (IQR) Signifikans* Självskadefrekvens (Primärt utfallsmått) Deliberate self-harm inventory (Gratz, 2001) Impulsiva, självdestruktiva beteenden Borderline Symptom List, Suppl (Bohus et al., 2009) 21 (9-56) 10 (3-46) P<.001 4 (2-7) 2 (1-5) P<.001 Utfallsmått Cohen s d Signifikans** Emotionsreglering Difficulties in emotion regulation scale (Gratz & Roemer, 2004) 0.75 p<.001 Depression, ångest, stress Depression, Anxiety & Stress Scales 21 (Lovibond & Lovibond, 1995) 0.34 p<.001 Interpersonella svårigheter Inventory of Interpersonal Problems BPD (Lejuez et al., 2003) 0.09 n.s. Social och arbetsrelaterad nedsättning Sheehan disability Scale (Sheehan, 1983) -0.01 n.s. *Wilcoxon Signed Rank Test **Baserad på beroende t-test
Week1 Week2 Week3 Week4 Week5 Week6 Week7 Week8 Week9 Week10 Week11 Week12 Week13 Week14 Week15 Week16 Week17 Week18 Week19 Week20 Week21 Week22 Week23 Week24 Week25 Dagar med självskadebeteende Känsloregleringssvårigheter Veckovisa mätningar av självskadebeteende och känsloreglering 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Self-harm Est. self-harm Emotion dysregulation Est. emotion dysregulation 61 56 51 46 41 36 31 26 21 16
Är känsloreglering en verksam mekanism vid behandling av självskadebeteende? Emotionsreglering a b Vecka i ERGT c' C Frekvens av självskada
Emotionsreglering och självskadebeteende 61.5 % av den totala effekten av vecka i ERGT på självskadefrekvens förklarades av förändring i emotionsreglering ERGT utan emotionsregleringsfärdigheter skulle förmodligen inte minska självskadebeteende
Slutsatser ERGT verkar vara en genomförbar och effektiv behandling även när den ges i ordinarie klinisk verksamhet Ytterligare stöd för den teoretiska modellen som ERGT bygger på Viktigt att adressera emotionsreglering i behandling av självskadebeteende Begränsningar Ingen kontrollgrupp Utfall baserade på självskattningar Väntar fortfarande på 6-månaders uppföljningen
Projektgruppen för ERGT Clara Hellner Gumpert Brjánn Ljótsson Erik Hedman Kim L. Gratz Lars-Gunnar Lundh Jonas Bjärehed Jussi Jokinen Matthew M. Tull 16