20160108 Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan Nivå 1 (se handlingsplanen) Arbetslaget Nivå 2 (se handlingsplanen) Lilla Elevhälsan Bollplank Kontaktlänk Överlämnande av ärenden till elevhälsan Pedagogisk kompetens Psykologisk Kompetens Nivå 3 (se handlingsplanen) Elevhälsoteamet Gumaeliusskolan Rektor Samordnare Specialpedagogisk kompetens Kurator Skolläkare Skolsköterska Psykolog Studie och yrkesvägledare Medicinsk/ omvårdnads kompetens Social kompetens 1
HANDLINGSPLAN FÖR ELEVVÅRDEN VID GUMAELIUSSKOLAN Nivå 1 Den primära elevvården sker i arbetslaget. Klasslärare/AL-ledare och specansvarig ansvarar. Om en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen i något ämne ska elevens behov tillgodoses genom extra anpassningar. Om stödet inte är tillräckligt är det viktigt att anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare efter elevens behov. Är stödinsatserna trots detta inte tillräckliga gör arbetslaget en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektor (via elevhälsan). Därefter ska en utredning påbörjas skyndsamt (se särskild modell för åtgärdsprogram) Åtgärdsprogrammen revideras regelbundet och arkiveras när eleven börjar andra året på gymnasieskola. Åtgärdsprogrammen förvaras inlåsta i dokumentskåpet på expeditionen. Elevhälsan, skolassistent och rektor ansvarar för rutiner kring hantering av åtgärdsprogrammen. Nivå 2 AL rådgör med lilla elevhälsan. Här ska vårdnadshavare informeras om det inte handlar om en anonym konsultation. Här beslutas om ärendet ska fortsätta i arbetslaget eller tas upp på elevhälsoteamets konferens. Nivå 3 Ärendet tas upp i elevhälsoteamet som består av rektor, SYV, specialpedagoger, skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog. Elevhälsoteamet har konferens en gång/månad eller oftare vid behov. Vid anpassad studiegång eller placering i liten undervisningsgrupp hålls ett elevmöte (tidigare EVK). Vid anpassning av studiegången, avvikelse från timplanen, eller placering i liten undervisningsgrupp upprättas en särskild handling undertecknad av rektor. Handlingen diarieförs och förvaras i elevakten inlåst på rektorsexpeditionen. Rektor ansvarar för anmälningar som ska vidare till utredningsgruppen eller skolnämnd Sydväst. 2
Verksamhetsbeskrivning av Gumaeliusskolans Barn- och elevhälsoteam I elevhälsoteamet samverkar olika yrkeskompetenser (se arbetsmodell) tillsammans med föräldrar och personal för att ge goda utvecklingsmöjligheter för elever som är i behov av någon form av särskilt stöd. Det kan vara elever som tillfälligt eller mer varaktigt är i behov av förändring av lärmiljön, såsom förändrat arbetssätt, gruppstorlek eller lokalanpassning. De kan behöva särskilda resurser eller tillgång till speciell kompetens. De kan ha stort behov av vuxnas uppmärksamhet, stöd, förståelse och tid. De kan behöva insatser där olika instanser samverkar för att nå ett bra resultat. Elevhälsoteamet samverkar såväl inom teamet som med personalgrupper, ledningsoch specialistgrupper. Vi tar emot uppdrag från personal inom skolan samt av enskilda elever och föräldrar. Elevhälsoteamets samordningsträffar Elevhälsoteamet har konferens tisdag en gång/månad 14.30 16.00. Övriga tisdagar finns delar av elevhälsan tillgänglig 08.15-10.00. Arbetslaget bokar tid hos ansvarig specialpedagog för muntlig konsultation. Vid behov kan kompetenser i elevhälsan komma till arbetslagen på konferenstid för att diskutera pågående insatser eller andra frågor. Elevmöten hålls vid behov. Rektor sammankallar. 3
Exempel på andra instanser som elevhälsan kan samverka med SPSM Special pedagogiska skolmyndigheten ÖreFÖR Örebro förebyggande råd Övrigt kommunalt stöd Lotsen Språk och talpedagoger Syn och hörselpedagoger Resursenhet hörsel Resursenhet autism Utvecklingspedagoger Samordning för barn och unga (SAMBA) Landstingets specialistkliniker för barn Barn och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomsmed. kliniken Barn- och ungdomspsyk. klininken Logopedi och foniatri Socialtjänsten Socialtjänstens mottagningsgrupp Socialjouren Ungdoms och familjeteamet Nätverkscentrum Sputnik Enheten för förebyggande arbete/effa/föräldratelefonen Medlingsverksamheten Stödcentrum för unga brottsoffer 4
Samordningsuppgifter för specialpedagogerna Samordning för större elevärenden. Initialt reda i behov innan insatser sätts in. Förbereda ärenden inför elevhälsoteamträffar Delge beslut från elevhälsan till arbetslagen och ledningsgruppen Regelbundet sammanställa och dokumentera hur resurserna används i pågående elevärenden Driva utvecklingsarbete utifrån elevhälsa och specialpedagogik Kontaktperson mot arbetslagen, vårdnadshavare samt andra berörda instanser för överlämnande av elevärenden. Kamratstödjarsamordnare Samordningsansvar för specansvariga i arbetslagen Regelbundet genomföra utvärdering av elevhälsan Specialpedagogens yrkesroll Uppdragen ges främst i uppdrag av elevhälsan och ska på vanligt sätt anmälas från arbetslagen till elevhälsan efter att man fått samtycke av vårdnadshavare. Uppdrag kan också anmälas av vårdnadshavare. Uppdrag direkt med elever Enskilda elevsamtal utifrån skolsituationen och vid behov delta direkt i klassrumssituationen. Observationer i klass. Samla kunskap om den enskilde eleven, klassen och personalens arbetssätt. Pedagogiska utredningar. Relationsbearbetning i klass, kartläggning av relationer och roller i klassen. Ge stöd till elever, enskilt eller i liten grupp, i undervisningen 5
Personalstödjande uppdrag Personalstödjande samtal utifrån elevärenden. Vid behov stötta inför eller medverka vid föräldrasamtal. Ansvarig vid upprättande av åtgärdsprogram och övrig dokumentation. Vara till stöd vid kontakter och anmälningar till socialtjänst och övriga externa instanser. Ansvara för att elevresurserna får handledning. Kontaktlänk Övrigt Vara kontaktperson för särskilda överlämnanden till gymnasiet och från mellanstadiet. Delta i nätverksträffar samt handledning med övriga specialpedagoger i skolförvaltning sydväst. Ha god kontakt med övriga instanser i samverkansfunktionen. Vara insatt i riktlinjerna för barn och elevhälsa i Örebro kommun. 6
Skolhälsans uppdrag Skolhälsovården arbetar främst förebyggande genom att ge råd och stöd kring sådant som påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Skolläkaren och skolsköterskan arbetar under eget medicinskt ansvar och har sekretess enligt hälso- och sjukvårdslagen. FN:s barnkonvention som sätter barnets bästa i första hand är vägledande i arbetet. Uppdraget enligt skollagen är att följa elevernas utveckling, arbeta för en god hälsa, en god arbetsmiljö och bra levnadsvanor. Skolsköterskan har en helhetssyn på hälsa och arbetar med ett socialmedicinskt perspektiv där såväl miljö, arv och val av livsstil ses som påverkansfaktorer. Skolläkaren gör medicinska bedömningar och kontroller och remitterar vid behov vidare till specialistkliniker och andra instanser. Skolläkaren och skolsköterskan samarbetar vid medicinska basutredningar. Hälsobesök och hälsosamtal Genom hälsobesök och hälsosamtal följer skolsköterskan regelbundet alla elever från förskoleklass och hela vägen upp genom gymnasiet. Besöken görs i förskoleklass, år 2, 4, 6, 8 och år 1 på gymnasiet. Skolhälsovårdsjournalen följer eleven under hela skolgången och utgör grund för kvalitetssäkring. Hälsosamtalen ska vara självspeglande, reflekterande och motivera eleverna till att göra egna medvetna och hälsosamma val. Hälsobesöken kan omfatta bedömning av tillväxt, synundersökning, vaccination, ryggkontroll, ANT frågor, kost, motion, sömn, stresshantering, pubertet, samlevnadsfrågor, allergifrågor eller annat som rör en ung människas funderingar på kropp och själ, hälsa och relationer. Mottagningsarbete I mottagningsarbetet ger skolsköterskan behandling och bedömning av primärvårdskaraktär och har också kontakter med skolläkare, distriktsläkare eller andra instanser, t.ex. optiker, audiologklinik, röst- och talvårdsklinik, hudklinik, ungdomsmottagning, infektionsklinik, BUP, habilitering och barn-och ungdomsklinik. Samarbete Skolsköterskan har i sitt arbete tät föräldrakontakt, fungerar som skolans hälsovägledare och arbetar inom elevhälsan i nära samarbete med rektor, specialpedagog, kurator, skolläkare och psykolog. Skolsköterskan ingår i skolans krisgrupp. I det systematiska arbetet kring elevernas arbetsmiljö bevakar skolsköterskan frågor som olycksfallsprevention, allergi frågor, kostfrågor och trygghetsfrågor. 7
Skolkuratorns yrkesroll Skolkuratorn ingår i elevhälsoteamet på skolan och representerar där den fördjupade psykosociala kompetensen. I teamet samarbetar kurator med övriga kompetenser; specialpedagog, skolsköterska/läkare och psykolog Skolkuratorns arbete ska enligt kommunens riktlinjer vara främjande och förebyggande. Skolkuratorn är i de flesta fall socionom. Skolkurator har tystnadsplikt men också anmälningsskyldighet. Kontakt Eleverna och deras föräldrar har möjlighet att själva kontakta kuratorn för råd och stöd. Ofta sker detta på inrådan från skolpersonal som också kan vara behjälplig i förmedlandet av denna kontakt. Kuratorn har endast i undantagsfall kontakt med minderåriga elever utan föräldrarnas vetskap. Uppdrag kommer också till kuratorn via anmälan från arbetslagen till skolans elevhälsoteam. Föräldrarna har då givit sitt samtycke till att elevhälsoteamet kopplas in. Samtalet Ett gott psykosocialt mående är en av flera viktiga grundförutsättningar för ett lyckosamt lärande. Kuratorns viktigaste arbetsuppgift handlar därför om att stödja och vägleda eleverna i frågor som rör social och känslomässig problematik. I mötet med ungdomarna arbetar kuratorn stärkande och rådgivande, likaså problemlösande och förändringsinriktat. Arbetsredskapet är samtalet och socialarbetargrundsynen är systemteoretisk. Problemens karaktär kan vara av olika slag; relationsbekymmer inom eller utom familjen, omsorgsbrist i hemmet, självskadebeteenden som t.ex. ätstörningar eller rispande, nedstämdhet, oro/ångest, tvång/fobier, stress, prestationskrav, skoltrötthet och identitetsproblem. Andra instanser Vissa problem kräver att andra instanser kopplas in, t.ex. socialtjänst och/eller barnpsykiatri. Skolkuratorn har då ett stort ansvar för att så sker. Kuratorn kan också efter samtycke från föräldrar bistå med remiss t.ex. till barnpsykiatrin. Det kan även handla om en oro över ett barns livssituation som gör att skolan behöver fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen (SoL 14:1). Ibland behöver föräldrar råd och stöd då de själva vill ansöka om hjälp hos socialtjänsten (SoL 4:1). Informatör/bollplank Skolkuratorn fungerar även som expert i sociala frågor och är i den delen av rollen informatör och bollplank gentemot föräldrar och kollegor. Skolpersonal behöver ibland diskutera och rådfråga annan kompetens då man har funderingar över en elevs beteende och/eller sociala situation. Ibland händer det att oron är så stor att man överväger en anmälan till de sociala myndigheterna. Det kan då vara skönt att kunna rådgöra med kurator som är van att göra sådana ställningstaganden. 8
Studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i elevhälsan Arbetsuppgifterna är i huvudsak inriktade på vägledning och för att motivera elever. Konkret arbete Vägledning i samband med EVK inför ev. anpassad studiegång. Praktikplatsanskaffning och kontakter vid anpassad studiegång. Vägledande/motiverande samtal med elever. Kontakter Externa kontakter för att anskaffa praktikplatser. 9
Psykologens uppdrag Psykologen ingår i barn- och elevhälsan med psykologisk kompetens. Arbetet ska i huvudsak vara konsultativt och personalstödjande. Skolans mål är att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande genom att alla barn och ungdomar stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Psykologerna bidrar till detta arbete. Riktlinjer för arbetet är att det grundläggande stödet ges i basverksamheten. arbetet ska ske i nära samverkan med barn och familj. arbetet ska i huvudsak vara personalstödjande och konsultativt. resurser prioriteras så att barn och unga som är i behov av särskilt stöd får det stöd och den hjälp de behöver. tidiga och förebyggande insatser betonas. diskussioner kring olika insatser för barn i behov av särskilt stöd ska föras mellan skola och barn- och elevhälsoteam (med social, pedagogisk, medicinsk och psykologisk kompetens). Psykologen arbetar genom att via konsultation skapa goda lärandemiljöer i skolan. i utvecklingsarbetet inom skolan bidra med kunskap om individer, grupper, organisationer, målformuleringar och strategier. i samarbete med barn- och elevhälsoteam göra basutredningar. Psykologen svara för den psykologiska delen av utredningen och medverkar vid åtgärdsplanering, uppföljning och föräldrakontakt. delta i skolan planering och uppföljning vad gäller barn- och elevhälsa. remittera till och samarbeta med landstingets specialistkliniker för barn. ge fortbildning till personal. bidra till utveckling och samordning av lokala resurser som arbetar med barn i behov av särskilt stöd. bidra till utveckling av metoder inom och skolan 10