Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med i insatser för vuxna med aufisms, /lilifl[jjjmtillsfånd 3 april 2009 Lena Nylander, VO Psykiatri överläkare Lund Hälsa/ohälsa QI Vilka salutogena faktorer finns? Känsla av sammanhang och mening. Trygghet och säkerhet. o Vilka patogena faktorer finns? Stressorer i det dagliga livet. Krav. Obegriplighet. L.Nylimd.,2009 <) Vanligt i befolkningen Psykisk ohälsa o Vanligare vid utvecklingsstörning - ca 30%. oännu vanligare vid utvecklingsstörning och autism - > 40% oast och normal begåvningsnivå? Vad är god kvalitet?? (dålig kvalitet är ofta lättare att beskriva... ) Det upplevda ------------------------ ;;;;:> 1 är god kvalitet Det förväntade Man blev glatt överraskad '. <) Medicinering?? LNylandw2009 lnylander2009 Psykisk ohälsa oangesttillstånd (paniksyndrom, OCD, fobier mm) oaffektiv sjukdom (depression, bipolär) () Psykossjukdom (schizofreni mm) o Posttraumatiskt stressyndrom Varför viktigt med god kvalitet...? Många med autism kan inte tala om vad de tycker, och är hela livet beroende av och utlämnade till andras stöd, ofta dygnet runt. Personer med autism har oftast färre valmöiliaheter, och svårare att välja, än andra. I o Problemskapande beteenden?? tnyland.rz009 lnyland.,-20oi
Varför viktigt med god kvalitet? o Personer med autism har dålig förmåga att ta risker - men utsätts inte sällan för risker. (,)Fler än brukarna har glädje av god kvalitet i insatserna, exempelvis personalen och anhöriga. Samhället får mer för pengarna. Q Det skall inte vara ett nerköp att bli vuxen! Viktigt för kvalitetsutveckling Q Kompetens (= kunskap + erfarenhet + talang/personlig lämplighet). Q Individorientering - vad är god kvalitet för just denna individ? Q Livstidsperspektiv - barn behov av särskilt stöd blir ofta vuxna i behov av särskilt stöd, som blir äldre i behov av särsklit stöd. LNyland.r2009 10 (,)Annorlunda Viktigt vid AST kommunikation (,)Ojämnhet i förmågor Q Brister i exekutiv funktion Q Perceptionsstömingar G Miljöberoende o Enorm variation Q Utveckling hela livet - som kan underlättas av omgivningen. Viktigt för kvalitetsutveckling Q Fortlöpande kvalitetsutveckling.- inte bara säkring! Q Ta vara på gratiskompetens, personal med anhörigerfarenhet! Q Kvalitet är en orocess, t ex inte en produkt! ln)1andtf2q09 11 LNylandw2009 Inte att förglömma: (,)I många verksamheter görs ett MYCKET gott arbete; outtröttligt, engagerat, kompetent, kärleksfullt. o Ofta skulle det kunna systematiseras, visas och dokumenteras bättre. (,)Ibland kan en liten förändring skillnad! göra stor o Riktigt bra verksamheter vill alltid bli bättre. Viktigast för kvalitetsutveckling! ~Ledningens kontinuerliga engagemang. ~Att kvalitetstänkande genomsyrar de dagliga rutinerna. LNy\ander2009
Brukaren i centrum Några kännetecken på god kvalitet..... o Ta reda på vad brukaren behöver. Q Ta reda på vad brukaren vill. Det är kanske inte det vi tror... o Bygg vidare på brukarens starka sidordet är sällan ide att enbart träna de svagaste. LNy~nder2009 1J Q 1.Brukaren 5 kännetecken i centrum o 2. Ständig utveckling, ständigt lär:ande o 3. Klara syften och målsättningar 04. Gott ledarskap, som ger gott medarbetarskap (och vice versa) 05. Materiella förutsättningar för goda levnadsvillkor. Vad behöver brukaren för att... o Kunna känna sig lugn, trygg, accepterad, kompetent? o Inte bli stressad? Stress uppkommer när kraven överstiger förmågan. l.nyllnder2009 14 LNylandel2009 17 1. Brukaren i centrum l,) För vem är verksamheten till? ovad styr verksamheten (inklledninaen!) - är det brukaren i centrum, eller något annat? oalla aktörer runt om måste ha en samsyn, och samarbeta. ALLA runt brukaren är viktiga! <) Alla aktörer runt om behöver göra lite mer, gå över gränserna. LNylandltf2009 2. Ständig utveckling, ständigt lärande o Adekvat utbildad personal - variation! <) KontinuerIia handlednina till personal. <) Fortbildning till personal. <) Internetuppkoppling i alla verksamheter. <) Ledningens förståelse för att det handlar om pedagogik och kunskapsarbete, inte tillsyn. LNyllnlkr2009
Ständig utveckling, ständigt lärande o Dokumentation. o Nätverk bildas för tillvaratagande av kompetens och spridande av vunna erfarenheter. Undvik isolering! osatsning på kompetensutveckling för brukarna. Behöver ej gå snabbt, men framåt. 3. Klara syften och målsättningar <> Verksamhetsplan för verksamheten, med uttalat och av alla känt syfte. o Individuell plan för brukare (LSS 10). <> Insyn och genomskinlighet i vad som görs och hur man tänker. o Några mätbara mål, som aktivt följs upp. LN)'Iander 2009 22 LNytandllf2009 Ständig utveckling, ständigt lärande o Konstruktiv självkritik i verksamheten Även om vi gjort så här i åratal, är det bra? Uppnår vi syftet? Kan vi göra på något bättre sätt? Har vi brukaren i centrum? o Utan tvivel är man inte riktigt klokffage Danielsson o Metodutveckling bör vara ett uppdrag för varje verksamhet. Klara syften och målsättningar o Information från verksamheten till brukare, anhöriga och gode män. Samma personal). information lämnas av alla (ledning och Il o Förutseende av problem, så att de hindras från att uppstå. Hela systemet arbetar konfliktförebvaaande. pro-aktivt. LNylanderZD09 23 LNyllInder2009 20 Ständig utveckling, ständigt lärande o Ständigt pågående etisk reflektion diskussion. och o Högt itak, svåra frågor kan ställas och dryftas. o Brukarens nätverk (anhöriga, god man) delaktigt i diskussionen? o Den som alltid vet bäst lär sig aldrig något/henrik Tikkanen oalla 4. Gott ledarskap ger gott medarbetarskap har ansvar för informationshanterinoen! o Ansvarstagande, utveckling och individuellt ledarskap främjas. o Personal med varierande intressen och förmågor, men alla med adekvat utbildning och talang. L.Nytand.,20011 24 LNyland,r2009 21
Gott ledarskap ger gott medarbetarskap <) Samarbete/samverkan är en arbetsuppgift. Q Ledningen ger service till medarbetarna; skapar en kultur där goda arbetssätt kan utvecklas. 5. Materiella förutsättningar G Rymliga, ljusa, trivsamma, säkra lokaler. G Lokalerna och inredningen anpassade med hänsyn till perceptionsstörningar. G Lokalerna medger att omgivningen inte stör eller störs (många med autism vill bo centralt! ). G Tillräcklig personaltäthet för att ge aktivt utvecklande stöd, inte bara tillsyn. LNylandw 2009 LN)izll'ld..-lO09 25 Gott ledarskap ger gott medarbetarskap l)ta vara på oväntade framgångar! l) Det måste vara roligt att arbeta. <) Bygg på medarbetarnas starka sidor! <) Ledningen ger uppskattning för ett viktigt och ofta svårt arbete, och känner stolthet över personalens framgångar. Materiella förutsättningar <) God och nyttig mat. G Material och inredning som tål slitage och inte kan ge upphov till skador. G Material och redskap finns och förnyas att det finns möjlighet till många och omväxlande aktiviteter, och till fortsatt lärande. så LNyJand.r2009 29 LNylander 2009 26 Gott ledarskap ger gott medarbetarskap <) Se upp med dåliga vanor - de smittar! Goda vanor också. <) För detta krävs en ledning som är engagerad och aktiv, och som själv får uppbackning... Materiella förutsättningar o Personliga hjälpmedel används och uppdateras. G Brukare kan få hjälp med sin dator/mobil. G Tekniska hjälpmedel som kan underlätta kommunikation finns och används, t ex digital kamera. Q Pengar och personal är tillräckliga för individuella fritidsaktiviteter. l.nyland.-2009 LNylarlcMr2009 27
Materiella förutsättningar G Höga ideal kan inte förverkligas utan motsvarande resurser! G Goda levnadsvillkor kostar pengar! Om den här personen hade varit min son/dotter/syster/bror, hur skulle jag då vilja att han/hon hade det? LNyblOderZ009 31 I Kan anhöriga bidra till god kvalitet? oja - genom intresse och engagemang, i den mån de orkar. Alla orkar/vill inte. o - genom att ge viktig information om personen. Ex levnadsbeskrivnina. 0- genom att samarbeta med personalen. <) - genom att förstå att arbetet kan vara svårt. Det vet de anhöriga!! 0- genom att klaga när det finns anledning. LNyland.,ZOoa Skulle jag själv vilja ha det så här om jag hade e~t autismspektru mti Ilstånd? LNylander2009 35 Övergripande syfte när man ger insatser till personer med AST GAtt öka livskvaliteten. oatt minska funktionshindret. Vore det viktigt med... o Hjälp på toaletten? () Stressminskande åtgärder? o Kontinuitet i personalgruppen? l) Hjälpmedel (uppdaterade!)? I) Samarbete med anhöriga? osjälvständighet - till vilket pris? o Fortsatt lärande och utveckling hela livet? lnylanderz009
Fler frågor... 00 Finns tekniska hjälpmedel (dator, internet mm)? (,)Finns kognitiva hjälpmedel för personalen? (Scheman, checklistor, rutiner, manualer för aktiviteter etc) 00 Hur ser arbetsmiljön ut? Q Hur är kontinuiteten? LNyia!ld.r 200S Kontaktmannaskap? Har vi råd med god kvalitet? 00 Har vi råd att ge insatser UT AN god kvalitet? 00 Har vi råd med att personer med funktionshinder mår psykiskt och fysiskt dåligt? () Har vi råd med att anhöriga är utslitna, -LNylander 2009 deprimerade, besvikna? () Har vi råd med att personal blir utbränd, sjukskriven, slutar? Fler frågor... 00 Vem ansvarar för brukarens friskvård (kostvanor, motion, munhygien, fotvård, förebyggande/behandung av småskador, hudvård, mental hälsa, stressminskning mm)? Tänker man på att friskvård är särkilt viktig för dem som står på medicin? Friskvård är viktig för livskvaliteten! 41 Kostnader för kvalitet o Dålig kvalitet visar sig alltid vafa det dyraste på sikt - och här handlar det om decennier! -LNylander200Q 38 Fler frågor... (,)Hur arbetar man för att förebygga ohälsa, inte minst psykisk ohälsa, hos brukaren? o Hur arbetar man för att förebygga övergrepp? o Hur arbetar man för att förebygga problemskapande beteenden? Några frågor att arbeta med i kvalitetsutveckling ALL personal måste vara engagerad! (,)Vilket är verksamhetens o Hur rekryteras o Hur introduceras ny personal? o Varför slutar personal? o Hur får personalen o Får personalen syfte? ny personal? fortbildning? stöd och handledning? 39
Fler frågor.... (,)Finns rutiner för krissituationer (sjukvård, brandskydd, polis, chefer, anhöriga/gode män)? o Finns rutiner vid misstanke om övergrepp? o Finns rutiner för nya brukare? o Hur mycket tid med personal har va~e brukare? Kvalitetsfrågor - brukare () Vad vet vi om personens perceptionsstörningar? problem? Kan vi förebygga o Vad vet vi om personens möjligheter att hantera förändringar? Kan vi förebygga problem? o Vad vet vi om personens förmåga att sysselsätta sig själv? Kan vi hjälpa med träning? Hjälpmedel? LNylandel' 2009 LNy\;Indef2009.s Fler frågor... o Hur avväger man respekt och integritet gentemot hjälpbehov? o Finns tid för reflektion? Högt i tak -kan man diskutera svåra frågor? o Vilka kvalitetskrav ställer man på utbildning, fortbildning och handledning? o Har personalen tillgång till relevant litteratur, t ex tidskrifter? Kvalitetsfrågor - brukare o Vad vet vi om personens språkförståelse? Kan vi anpassa vårt språk? ovad vet vi om personens kommunikationsförmåga? förtydliga/hitta hjälpmedel? Kan vi lnylander;z009 LNy\;Inder2J09 47 Livskvalitet (,)Svårt, men viktigt, att försöka hitta sätt att definiera livskvalitet hos brukare som inte själva kan formulera vad som är viktigast för dem. oalla runt brukaren (personal, anhöriga, gode män) behöver hjälpas åt och hitta faktorer som man kan enas kring. (,)Stress motverkar livskvalitet. Två bra frågor (efter J elements): o Hur skulle en riktigt bra dag för NN se ut? o Hur skulle en riktigt dålig dag för NN se ut?..
Kvalitet - anhöriga God kvalitet ger nöjda anhöriga! G Gott samarbete, samsyn kring brukaren. o Känsla av att brukaren blir sedd som individ (detaljer ÄR viktiga!). oaterkommande information, tydlighet och insyn. Vilken information behöver de anhöriga för att känna sig trygga?. En viktig fråga - igen: Q Skulle jag vilja att min son/dotter/bror/syster fick insatser från denna verksamheten om han/hon hade autism? Q I så fall, varför? o Om inte, varför inte? lnylartdllf2009 LNylander200S Kvalitet - anhöriga Q Personal tar kontakt med de anhöriga ibland, inte alltid tvärtom. o Tillgänglighet, även till ledningen när så behövs. o Tillit - löften hålls, ärlighet. Centralt när brukaren inte själv kan berätta! Varje liv kan göras till ett gott liv! Det är vårt jobb att försöka öka förutsättningarna för ett gott liv för varje brukare med AST +utvecklingsstörning. Normalitet är inte (alls!) en förutsättning för livskvalitet! LNylander2009 LNYUI/lder 2009 50 En viktig fråga när det gäller livskvalitet för icke-verbala brukare o Vem har tolkningsföreträde? brukaren bäst? o Anhöriga/närstående? o Personal? GGod man? o Experter? o Chefer? o Politiker? Vem förstår - 51 LNylander 2009 Varje liv kan göras till ett gott liv.. G Det är inte en bra ide att försöka få personer med autism att bete sig som om de inte hade autism. o Att veta när man behöver hjälp och hur man kan få det är viktigare än självständighet. lnyien~r2009
Tar vi på allvar... o... att vi vill ha en reflekterande, verksamhet? lärande o... att verksamheten, och brukarna, skall fortsätta utvecklas? o... att vi och brukarna behöver ha roligt för att det skall ske en utveckling? o..,.att personal som har det bra fungerar bra och får brukarna att må bra? LNvl-nder 2009 Tar vi på allvar... O... att en attitydförändring ofta är den svåraste och viktigaste delen av kvalitetsarbetet? LNylondlllf2009 Underskatta inte... o Betydelsen av engagemang, omtanke, samverkan, fantasi och arbetsglädje. Även en I~enförbättring kan betyda oerhört mycket - på kanske 40 års sikt! LNyland.,2009 57