DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB 2014-2015 HELSINGBORG KVALITETSRAPPORT

MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB 2014-2015 HELSINGBORG OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT

Innehåll LEDARE... 4 GRUNDFAKTA OM DBGY Helsingborg... 5 HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION... 5 UTBILDNINGAR... 5 ELEVER... 5 PERSONAL... 6 FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 7 PEDAGOGISKT UPPLÄGG LEDSTJÄRNA OCH LEDORD... 7 LOKALER... 7 SKOLLEDNING... 7 LÄRARE och FÖRSTELÄRARE... 7 ELEVHÄLSA OCH SYV... 8 ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE... 8 ELEVER... 8 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ DBGY... 9 VÅRA KVALITETSBEGREPP... 9 FUNKTIONELL KVALITET... 9 INSTRUMENTELL KVALITET... 9 UPPLEVD KVALITET... 9 ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET... 9 UPPFÖLJNINGAR... 10 UNDERLAG TILL KVALITETSRAPPORT... 11 NATIONELLA KURSPROV... 11 BETYGSUPPGIFTER... 11 ENKÄTER... 11 UTVÄRDERING... 11 KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN... 11 2

DBGY HELSINGBORG ENHETSSPECIFIKA KVALITETSARBETE... 12 Frånvaro... 12 Likvärdig bedömning... 12 Betygsuppföljning... 12 Värdegrundsrelaterat arbete... 12 FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 14/15... 14 FOKUSOMRÅDE 1: ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE... 14 FOKUSOMRÅDE 2: UNDERVISNING... 17 FOKUSOMRÅDE 3: BEDÖMNING... 20 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET... 23 SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015... 24 FUNKTIONELL KVALITET... 24 INSTRUMENTELL KVALITET... 27 UPPLEVD KVALITET... 28 ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET... 28 BESLUT... 29 RESULTATBILAGA... 33 3

LEDARE DBGY Helsingborg är en familjär skola och även liten till antalet elever. Man har under året växt till antalet. Det har också varit ett år med stabil personalomsättning och så har det varit de senaste åren. Lärarna har varit engagerade i sin undervisning som syftat till att eleverna skall nå målen med sin utbildning. Som rektor var det ett år där resultaten varit vikande, men där arbetet med att stärka verksamheten fortsätter under läsåret 2015/2016. Pelle Blidberg, Rektor DBGY Helsingborg 4

GRUNDFAKTA OM DBGY HELSINGBORG HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION Drottning Blankas skola i Helsingborg startade 2010 och ligger centralt på Knutpunkten i Helsingborg. Lokalerna ligger fördelade på två närliggande kontorskomplex och är ljusa och fräscha. Till hösten kommer skolan att flytta till nya och större lokaler som ligger mitt i centrum, endast två minuters gångväg från buss- och tågförbindelser. De nya lokalerna inhyser för närvarande Ljud och Bildskolan som i sin tur flyttar till större lokaler. Skolan samverkar med en mängd arbetsplatser i Helsingborg och dess kranskommuner i samband med elevernas arbetsplatsförlagda lärande. Regelbundna övningar och projekt genomförs också på Åbräddens äldreboende samt MSB - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap - på Revingehed. Ansvarig för skolans verksamhet är rektor som ingår i en grupp med rektorer från övriga Drottning Blankaskolor. Ansvarig för denna grupp är verksamhetschefen. Gruppen träffas regelbundet och arbetar framför allt med skolans pedagogiska verksamhet och för att samverka med varandra för gemensamma frågor som rör alla skolorna. På skolan finns ett elevhälsoteam, som förutom rektor, består av en medarbetare som är både skolsköterska och kurator (50%) samt en specialpedagog på (50%). Tillgängligt finns även skolläkare samt psykolog (vid behov). Under läsåret har vi även haft en administratör (50%). Eleverna har också tillgång till studie- och yrkesvägledare (20%) som hjälper dem med val både inom programmet och inför framtida utbildnings- och yrkesval. All personal träffas en gång i veckan för gemensam verksamhetsplanering. UTBILDNINGAR Skolan tillhandahåller följande utbildningar: Vård och Omsorgsprogrammet med inriktningarna Räddningsmedicin och akutsjukvård samt Spa och hälsa, Hantverksprogrammet med inriktning Hår- och makeupstylist samt Samhällsprogrammet med inriktning Beteendevetenskap. ELEVER Skolan har 186 elever, varav 30 är pojkar och 158 är flickor. Majoriteten av eleverna kommer Helsingborgs kranskommunuer så som Höganäs, Åstorp, Bjuv, Landskrona, Båstad, Svalöv, Örkelljunga, Ängelholm men även Kristianstad och Hässleholm. 35% av eleverna kommer från Helsingborgs kommun. Majoriteten av eleverna går på de yrkesförberedande 5

programmen. Det finns en stor spridning i elevernas socio-ekonomiska bakgrund. PERSONAL På skolan arbetar rektor, lärare, skolhälsopersonal, administrationspersonal, vaktmästare samt specialpedagog. Lärarna består av 18 personer, varav 13 är kvinnor och 5 är män. 14 tjänster är på 100% och resterande är på deltid. Totalt är det 23 personer som arbetar på skolan. I personalen finns personer i olika åldrar från 28 år till 64 år. Personalomsättningen är liten. Lärarna ingår i ett gemensamt arbetslag samt olika ändamålsenliga gruppsammansättningar. Våra yrkeslärare undervisar framför allt på sitt yrkesprogram, medan lärarna i de gymnasiegemensamma ämnena alltid undervisar på minst två av programmen. FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Eleverna i årskurs 2 och 3 har tillgång till bokningsbara MacBooks och eleverna i årskurs 1 har individuella ipad. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Närmaste åren förväntas elevantalet öka till ca 80 st elever i ÅK 1 2015/16 för att åren därefter öka med ca 10-15 per år. Skolans totala elevantal beräknas ligga på ca 250 elever. 6

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE PEDAGOGISKT UPPLÄGG LEDSTJÄRNA OCH LEDORD Drottning Blankas Gymnasieskola jobbar efter mottot: Personligt engagemang för bättre resultat. All personal verkar ständigt för att eleverna ska känna motivation för sina studier genom att engagera sig i varje individ och hjälpa varje elev att nå sina målsättningar. Lärarna samverkar mellan kurserna för att skapa helhet och mening i undervisningen. Skolan har också påbörjat sitt internationella arbete genom kontakter i Tanzania. Vi har blivit beviljade pengar för ett projekt inom Atlas så att elever ska kunna göra sitt arbetsplatsförlagda lärande i samarbete med College of Nursing School i Tanzania. LOKALER Våra lokaler ligger mycket centralt vid Knutpunkten i Helsingborg där både tåg- och bussförbindelser finns. Lektionssalarna är fördelade på två byggnader som ligger två minuters gångväg från varandra. Förutom lektionssalar finns en avdelning för skolledning, konferensrum, ett skolbibliotek samt tre stycken uppehållsutrymmen där eleverna kan sitta på sina raster samt för att göra grupparbeten. Vi har en metodsal för Vård och omsorgsprogrammet, en SPA-sal samt två stycken stylistsalar. SKOLLEDNING Skolledningen består av rektor, som leder och fördelar arbetet, samt en biträdande rektor på 50%, som också undervisar 50%. En lärare på skolan har IT-stöd och IT-administration i sin tjänst. Skolan har också tillgång till en vaktmästare vid behov. Skolläkare och skolpsykolog finns att tillgå vid behov. Personalgruppen har möte en gång i veckan där både pedagogiska och praktiska frågor behandlas. LÄRARE OCH FÖRSTELÄRARE Av de 18 lärare som jobbar på skolan är 12 behöriga och 2 genomgår behörighetsgivande utbildning. Det finns behöriga undervisande lärare i alla kurser och därmed kan också handledning ges till de lärare som ännu inte är behöriga. Målet är att alla lärare ska vara behöriga. Totalt har vi 14,25 hela lärare tjänster och 186 elever, vilket ger 13,1 elever per lärare. Lärarna har i sina tjänster inlagt att ha handledningstid för elever som vill ha extra hjälp i sina kurser. Handledningen är schemalagd och finns att tillgå i alla ämnen. Varje lärare för en kontinuerlig dialog med eleverna om var de 7

befinner sig i sin kunskapsutveckling. Eleverna ges också möjlighet att vara delaktiga i kursupplägg och examinationsformer genom en dialog med läraren. ELEVHÄLSA OCH SYV Elevhälsoteamet bestående av rektor, skolsköterska/kurator samt specialpedagog träffas varannan vecka för att diskutera, följa upp elevärenden och vidta nödvändiga åtgärder. Skolsköterskan har hälsosamtal med varje enskild elev. Vid behov kontaktas skolläkare, skolpsykolog eller BUP. ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Två gånger per läsår bjuds elever och vårdnadshavare in till utvecklingssamtal. Då diskuteras trivsel, elevens målsättningar och studieresultat. Vid behov upprättas åtgärdsplan. Eleverna har varje vecka mentorstid och klassråd en gång i månaden. Elevråd hålls fyra gånger per termin. Skolråd hålls ca en gång per termin med elevrådsordföranden och representant från skolledningen. ELEVER Skolan har 186 elever, varav 30 är pojkar och 158 är flickor. Majoriteten av eleverna går på de yrkesförberedande programmen. Skolan har under åren gjort inriktningar på sina program som vid vissa år lockat fler killar, trenden för året 2014/2015 är dock densamma. 8

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ DBGY Grunden för vårt kvalitetsarbete är att systematiskt och kontinuerligt utveckla verksamheterna mot högre måluppfyllelse. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål och att elevernas utbildning ger dem en skjuts i vidare studier och kommande arbetsliv. Arbetet under läsåret har utgått från en lägesbedömning som dels genomfördes på vardera skola och dels på huvudmannanivå vilken sedan avslutades med enhetsspecifika resultatutvärderingar samt en huvudmannautvärdering. VÅRA KVALITETSBEGREPP I det systematiska kvalitetsarbetet arbetar vi för hög delaktighet hos både personal och elever. För att säkerställa att vi följer upp de krav och förväntningar som ligger till grund för skolans verksamhet utifrån flera perspektiv samt att vi utvecklar vårt arbete kopplat till identifierade utvecklingsområden, stödjer vi oss mot fyra kvalitetsbegrepp: funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet samt ändamålsenlig kvalitet. FUNKTIONELL KVALITET Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. INSTRUMENTELL KVALITET För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättsäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. UPPLEVD KVALITET Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Drottning Blankas Gymnasieskola. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? 9

UPPFÖLJNINGAR Skolorna genomför gemensamma och kontinuerliga uppföljningar under läsåret (se bild 1) och resultatet av dessa samlas på både huvudmannasamt skolnivå. Dessa uppföljningar skapar grunden till en kontinuerlig dialog och diskussion ute på skolorna samt en dialog mellan rektor och huvudman. KVALITETSHJUL 1415 AUG UST I JULI Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram INTERNA GR DE AV ANS RAN KN Ö F ING OM AR N E Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Funktionell kvalitet Examensprognos G AV INTERNA GRA NSK N ING AR Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning DE RAN FÖ OM EN Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser AR M CE M BE R ARPIL Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering S Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan ARI JANU FEB RUAR I 10 DE BER OKTO G Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) MAJ SE Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg NOV EMBE R I R BE EM PT JU N Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP

UNDERLAG TILL KVALITETSRAPPORT NATIONELLA KURSPROV Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. ENKÄTER Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät (NKI) som bland annat mäter nöjdhet och arbetsmiljö samt skolenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandlingoch värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. UTVÄRDERING Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. 11

DBGY HELSINGBORG ENHETSSPECIFIKA KVALITETSARBETE FRÅNVARO Mentorer har varje månad gjort en uppföljning av sina mentorselevers frånvaro. Vid behov har mentor haft samtal med elev och även vårdnadshavare om eleven är omyndig som har haft hög frånvaro och mentor är även den som meddelat vår IT-administratör om att eleven ska rapporteras till CSN. LIKVÄRDIG BEDÖMNING Under året har vi ägnat pedagogiska konferenser för att uppnå samsyn i kollegiet kring hur värdeorden i kunskapskraven ska tolkas för att ge eleverna en så rättssäker och likvärdig bedömning som möjligt. En av våra lärare som forskar i ämnet har hållit i dessa diskussioner. Alla lärare har inför nya uppgifter och kursmoment diskuterat dessa ord med eleverna. BETYGSUPPFÖLJNING För att minska risken för att elever ska få F i sina kurser jobbar lärare och mentorer aktivt med att föra en dialog med eleverna om var de ligger i sin kunskapsutveckling. Varje lärare har enskilda samtal med eleverna utifrån behov och utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare erbjuds två gånger per läsår. För de elever som behövs sätts åtgärder in, antingen genom anpassning av undervisningen och/eller med hjälp av specialpedagog. Specialpedagogens uppgift är att jobba handledande med lärarna men har i vissa fall även extra undervisning med elever under kortare perioder. Alla anpassningar dokumenteras i åtgärdsprogram. Alla elever som har läsoch skrivsvårigheter får extra hjälpmedel i form av en egen MacBook samt relevanta datorprogram. VÄRDEGRUNDSRELATERAT ARBETE Skolan har en aktiv likabehandlingsgrupp. I den sitter två ansvariga lärare, representanter från elevhälsa samt minst en representant från de klasser som vill delta. Gruppen träffas i genomsnitt tre gånger per termin. Likabehandlingsgruppens uppgift är att kartlägga situationen på skolan och uppmärksamma all form av kränkning. Gruppen reviderar innevarande likabehandlingsplan. Eleverna är språkrör från klassen till elevhälsan om hur det fungerar i klasserna. De genomför en 12

enkät om trivsel och trygghet på skolan och ska även ta initiativ till aktiviteter som ökar tryggheten och samhörigheten på skolan. 13

FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 14/15 FOKUSOMRÅDE 1: ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE BAKGRUND I samband med analys av skolans samlade resultat för läsåret 2013/2014 beslutades att skolans skulle arbeta med att ytterligare förbättra skolansmåluppfyllelse. Detta innefattade framtagande av gemensamma metoder för att kunna följa upp elevernas kunskapsutveckling och åtgärder som kan sättas in efter behov. MÅL OCH SYFTE Att uppnå förbättrade resultat avseende andel elever med gymnasieexamen samt andel godkända betyg (minst E). LÄROPLANSKOPPLING Det är skolans ansvar att: på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Alla som arbetar i skolan ska: ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, Rektorns ansvar: undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta, METOD Metod 1: Kursmatris 14

För att eleverna inte ska riskera att få F i sina kurser och därmed riskera att inte få sin gymnasieexamen så behöver eleverna först och främst förstå vad de behöver göra för att nå alla kunskapskraven. Därför måste dialog mellan lärare och elev om vad de ska göra och hur måste ske löpande under kursens gång och i samband med nya kursmoment. Syftet med att nyttja kursmatriser var att samtliga lärare under året skulle arbeta med dessa för att eleverna skulle få en gemensam bild. Elevens engagemang för kursen och sitt lärande hänger naturligtvis ihop med intresset för kursen. Vi har börjat använda Skolverkets kursmatriser, i en ökad omfattning via vår lärplattform (Schoolsoft), för att förtydliga för eleverna och öka deras förståelse för kunskapskraven. Skolans insatser har löpt under läsåret, men främst genomförts under vårterminen. Metod 2: Uppföljning av elever som riskerar att ej nå målen Skolan har under läsåret 2014/2015 nyttjat systemet Early Warning System (EWS). Detta innebär en lägesbedömning av var eleven befinner sig i förhållande till kunskapskraven utifrån en färgkodning. Färgerna röd, gul och grön innebär att eleven riskerar att inte nå kraven för kursen samt att denne är på god väg att göra det. I de fall eleverna riskerar att inte uppnå kunskapskraven, kontaktar undervisande lärare både elev och mentor. Anpassningar görs utifrån diskussion med elev och vid behov även mentor, elevhälsa, ledning och/eller vårdnadshavare. Riskerar eleven att inte nå sina mål i flera kurser så ska mentor göra en mentorskartläggning för att se vilka åtgärder som är nödvändiga. Därefter kontaktas elevhälsan som genomför utredningar om behov av särskilt stöd. Elever som inte når kunskapskraven rekommenderas alltid att gå på handledning som finns i alla ämnen. Uteblir eleven så gör skolan den obligatorisk med närvaroplikt. I de fall eleven inte är myndig informeras vårdnadshavare. Metod 3: Examensprognos För att öka tydligheten för eleverna som har F i betyg eller för de som riskerar att inte få sin gymnasieexamen så höll rektor och studie- och yrkesvägledare under höstterminen i alla klasser där de informationsträffar där man redogjorde för hur man gör prövningar och konsekvenserna av en utebliven gymnasieexamen. I samband med detta höll rektor ett samtal med eleven och utfärdade även en skriftlig examensvarning för de elever som riskerade att ej nå en gymnasieexamen. 15

UPPFÖLJNING Under kursens gång har läraren kontinuerligt följt upp elevernas utveckling i samband med nya och avslutade kursmoment. Uppföljning har även skett under klasskonferens som hållits två gånger per termin samt utvecklingssamtal en gång per termin. Elevernas samlade situation på skolan har också lyfts på elevhälsoteamsmöte som genomförs varannan vecka. Elevärenden har behandlats med berörd personal en gång i veckan. ANALYS OCH SLUTSATS Resultaten för läsåret 2014/2015 visar att skolans måluppfyllelse minskat gällande andel elev som når en gymnasieexamen. Likaså har andel satta betyg minskat från 88% till 86%. Skolan kan således konstatera att de metoder som man använt sig av under detta läsår inte kan anses vara tillräckliga för att till fullo ge effekt på måluppfyllelsen. En vidare analys av måluppfyllelsen finns under Samlad bedömning: Kunskaper. Av de metoder som skolan arbetat med så har dessa haft olika stor inverkan på arbetssätt, förhållningssätt samt övergripande upplägg. Kursmatriserna har i sig varit ett stödverktyg för både lärare och elever och kommer att fortsätta att nyttjas läsåret 2015/2016. Uppföljningen i form av Early warning system ser skolan har haft stor effekt när det gäller att följa upp elevernas utveckling. Det har gjort arbetet enklare i att få en samlad bild av skolans elever för rektor och lärare. Under läsåret 2014/2015 så infördes dessa första gången under hösten och skolan ser att ett fortsatt arbete med EWSerna är viktiga för att rutinen och arbetssättet ska sätta sig ordentligt. Detta medför att skolan har stor tilltro till att verktyget skall stötta skolan i arbetet med att nå en ökad måluppfyllelse under läsåret 2015/2016. Skolan har identifierat att en av anledningarna till den minskade examensnivån beror på att elever har missat behörighetsgivande kurser både tidigt och sent i sin gymnasieutbildning. Examensvarningarna som gjordes under hösten 2014 och våren 2015 ledde till riktade insatser för att eleverna skulle nå kraven i dessa kurser, men tyvärr lyckades inte samtliga elever når kraven. Examensprognosen gjordes främst på elever i år två och tre och arbetet med att stötta eleverna var i sin utformning framförallt åtgärdande och inte så främjande som man velat. Detta innebär att skolan måste stärka sitt arbete med att i ett tidigare skede i elevernas gymnasieutbildning uppmärksamma de elever som riskerar att inte nå 16

kraven. Således kommer skolan under läsåret 2015/2016 kommer skolan fokusera på att också se över eleverna i år 1 och var de befinner sig. För att ytterligare stärka arbetet med att nå ökad måluppfyllelse kommer skolan under läsåret 2015/2016 att behålla delar av fokusområdet. Se vidare fokusområde 2015/2016. FOKUSOMRÅDE 2: UNDERVISNING BAKGRUND Med undervisning som skolans kärnverksamhet såg skolan behov av att fortsatt stärka denna. I NKI avseende index för undervisning låg skolan något lägre än övriga områden (LÅ1314). Eleverna gav bland annat uttryck för att de ville bli mer inspirerade i undervisningen att lära sig mer och att kunna påverka kursernas upplägg. MÅL OCH SYFTE Målet var att genom nedanstående metoder utveckla vår verksamhet så att elevernas lust att lära och känsla av delaktighet ökar. LÄROPLANSKOPPLING Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Skolans mål är att varje elev aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, 17

låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Rektorns ansvar att: lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, METOD För att höja elevernas motivation till att lära sig har följande åtgärder genomförts. Metod 1: Integrering av program Ett led i att öka elevernas upplevelse av meningsfullt lärande är att mer aktivt integrera de olika kurserna, både inom programmen och mellan programmen för att ge eleverna så mycket inspiration och sammanhang som möjligt. Två konkreta aktiviteter som genomförts är dels en programdag, då eleverna får jobba tematiskt mellan årskurserna inom respektive program, och dels en programbytardag då eleverna från respektive program undervisar elever från andra program om moment från deras specifika programinriktning. Metod 2: Pedagogiska konferenser Löpande under läsåret har lärare genomfört pedagogiska konferenser och därigenom fått tid att planera kursintegrerande projekt och uppgifter. En grupp med lärare från de praktiska programmen har arbetat med att elevernas kurser kan integreras med det arbetsplatsförlagda lärandet. Som ett digitalt stöd till att hitta kursintegrerande projekt har IT-verktyget Padlet använts. Det är en digital anslagstavla där alla lärare kan lägga upp information om vad de jobbar med och kommer att jobba med. Detta för att på ett enkelt sätt hitta anknytningspunkter mellan kurserna. Metod 3: Ökad delaktighet under lektion Ytterligare ett led i att öka elevernas motivation för undervisningen är att göra dem delaktiga i planeringen av undervisningen och uppföljningen av deras kunskapsinhämtning. Skolan beslutade att vid varje nytt kursmoment skulle eleverna involveras i planering och examinationsformer. Efter varje kursmoment ska eleverna få tydlig återkoppling hur de presterat i förhållande till kunskapskraven och vad de kan göra för att nå högre. Kursmatriserna i Schoolsoft ska användas av alla lärare för att tydliggöra informationen (ingår även i fokusområde 1). 18

Metod 4: Auskultation Under läsåret har kollegialt lärande införts i form av att lärare gjort lektionsbesök hos andra lärare. Besöken har haft en tydlig pedagogisk inriktning. Detta för att i kollegiet synliggöra vilka metoder som kan utvecklas för att göra undervisningen mer givande och inspirerande för eleverna. Som ett led i att öka lärarnas undervisningsrepertoar har pedagogiska konferenser ägnats åt att utbyta goda tips och idéer för examinationsformer samt undervisningsinnehåll- och metoder för att i större utsträckning kunna variera undervisningen och individualisera den. UPPFÖLJNING Som uppföljning av ämnesintegrationsarbetet och elevernas upplevda delaktighet har uppföljning gjorts i samband med pedagogiska konferenser. Där har man undersökt vilka projekt som blivit av och hur de fallit ut, både ur lärares och elevers synpunkt samt hur eleverna upplever delaktigheten i planering, genomförande och återkoppling i samband med kurserna. Efter halva kursens gång samt vid kursslut genomför läraren en kursutvärdering. Utöver detta görs NKI-undersökningen under vårterminen där elevernas upplevda kvalitet av undervisningen mäts. Det kollegiala lärandet har utvärderats dels mellan de individer som besökt varandra och dels i samband med pedagogiska konferenser. ANALYS OCH SLUTSATS Vi har under läsåret 2014-15 arbetat med program- och programbytardagar för att öka gemenskapen mellan programmen på skolan. Genom att öka elevernas gemenskap upplever man att eleverna känner sig tryggare och vågar därför vara mer delaktiga i sin grupp, klass och undervisning. Därtill har skolan haft ämnesövergripande projekt inom de olika ämnena. Skolan bedömer att eleverna har fått en ökad förståelse för de olika programmen. Likaså har eleverna i år 1 och 2 fått se hur utbildningen ser ut för eleverna i år 3 och därigenom ser skolan att eleverna nu fått en tydliga bild av vad som väntar studiemässigt. NKI-resultaten avseende undervisning har minskat något från 71 till 67, men ligger fortfarande över DBGY-snitt. Med anledning av att NKI-mätningen görs i januari, kan inte skolan än mäta om genomförda insatser haft avsedd effekt. Således kommer skolan att arbeta vidare med processerna fram tills nästa mätpunkt januari 2016. Skolan kommer också under läsåret kunna följa upp utvecklingen i form av undervisningsutvärderingar som genomförs höst 2015 19

och vår 2016. Det pedagogiska utvecklingsarbetet som bland annat består av auskultationer kommer att fortsätta under året 2015/2016. Höstens NKI-utvärdering visade ett i stort sett oförändrat indexvärde gentemot tidigare mätning. Eftersom många av de nya arbetsmetoderna har implementerats under läsåret så kommer en ny utvärdering att visa om dessa har gett ett positivt utfall. FOKUSOMRÅDE 3: BEDÖMNING BAKGRUND: Skolan har som mål att främja det formativa arbetssättet. Som ett led i detta har man uppmärksammat elevernas behov av tydligare information om hur det går för dem i skolarbetet och samtidigt göra det tydligt för dem vad de behöver göra för att utvecklas mot kunskapskraven. MÅL OCH SYFTE Årets NKI-undersökning har visat att eleverna vill ha tydligare information om hur det går för dem i skolarbetet och att lärarna också ska göra det tydligare för dem hur de kan nå kunskapskraven. Målet är att på skolan arbeta så att bedömningen blir likvärdig och tydlig samt att den används som en metod för lärande. LÄROPLANSKOPPLING Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. 20

METOD En arbetsgrupp med fokus på bedömning inrättades och bestod lärare med ett särskilt intresse för dessa frågor varav en forskar inom området. Gruppen har fokuserat på likvärdig bedömning och bedömning för lärande. Detta har innefattat ett fortbildande inom området och uppgiften om att sprida den kunskapen inom lärarkollegiet för att på så sätt hitta mer effektiva metoder för att bedömningen ska bli likvärdig, tydlig och bidra till elevernas fortsatta lärande. Därtill har arbetet syftat till att eleverna inför varje kursmoment ska få tydlig information om vilka kunskapskrav som är kopplade till momentet. Kunskapskraven har behövts förklaras och exemplifieras. Beslut togs om att kursmatriserna i Schoolsoft skulle användas av alla lärare för att tydliggöra informationen. Varje arbetslag och lärare har enskilt och tillsammans utformat extra tillfällen utöver ordinarie lektions och mentorträffar då eleverna getts möjlighet till formella och informella träffar där utbildningens mål och kursmål tydliggörs och förklarats för att eleverna lättare ska förstå vilka insatser som krävs av eleven för att uppnå målen för utbildningen-kurserna som ingår i utbildningen. Vid behov har även mentorskartläggningar gjorts för varje enskild elev som uppvisat behov av detta. Lärarna på skolan har även samverkat avseende kursinnehåll för att verka för programinfärgning för att ytterligare underlätta för eleven att ta eget ansvar och se vilken och kopplingar till programmålen i alla kurserna i utbildningen. Skolan har även samverkat med andra skolor i och utanför kommunen gällande likvärdig bedömning och betygsättning samt tillsammans utvecklat likvärdiga bedömningsunderlag gällande APL för att öka elevernas förståelse av kunskaps-kursmålen under APL. Skolan har sedan därefter arbetat vidare för att utveckla detta inom alla program på skolan som har APL i sin utbildning. Några av kärnämnenas kursmål har även integrerats i bedömningsmaterialet under elevernas APL för att verka för programinfärgning och därmed öka elevernas intresse och ansvarstagande även i dessa kurser. Inför varje kursstart tydliggörs kursmålen för eleverna för att öka förståelsen av innebörden av dessa. Kursmål och betygskriterier samt konkretisering av kursplan läggs ut på Scoolsoft efter att eleverna varit med och planerat kursupplägg och arbetsmetoder. UPPFÖLJNING 21

Uppföljning av lärarnas interna arbete om bedömning har skett på pedagogiska konferenser. Då utvärderas framtagna metoder och det pedagogiska arbetet med bedömning planeras vidare. För att fånga upp elevernas synpunkter så genomförs efter halva kursens gång samt vid kursslut en kursutvärdering. Utöver detta görs NKIundersökningen under vårterminen där lärarnas tydlighet i bedömning och återkoppling i kurserna mäts. ANALYS OCH SLUTSATS Skolan har under läsåret arbetat intensivt med att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Skolan har också arbetat och utvecklat arbetsmetoder för att säkerställa att ge varje elev ges information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, samt vidareutvecklat förenklade metoder för att öka elevernas förförståelse för på vilka grunder betygsättningen sker. Skolans arbete har framförallt varit i tillämpningsfasen under våren 2015. Med anledning av att NKI genomförs i januari kan inte skolan se någon effekt i resultaten. Dessa har istället en negativ trend (avseende frågor undervisning). Skolan ser därför ett fortsatt behov av att ytterligare stärka arbetet under läsåret 2015/2016. Skolan kommer också införa mätmetoder för hösten 2015, för att kunna följa upp elevernas upplevelser i ett tidigare skede. 22

UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET Skolans Likabehandling- och värdegrundsgrupp består av både lärare och elever. Samtliga lärare arbetar inom undervisningen med att främja en tillåtande miljö där både åsikter, tankesätt och olika perspektiv får och bör finnas. Skolan beskrivs ofta som familjär med en god miljö där eleverna trivs. Skolans elever upplever sig trivas och arbetet på skolan består olika insatser bland annat i form av temadagar och övergripande programdagar. Likaså har man haft stärkande övningar för årskurs tre där man fått öva sig i att samarbeta i ordande former under en heldag. Det är dock främst det dagliga bemötandet av varje enskild lärare i undervisningen som är viktigt för verksamheten och det fortsatta arbetet på skolan. 23

SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 FUNKTIONELL KVALITET KUNSKAPER Skolans mål är att varje elev: tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Andelen elever med examen har minskat från 89% till 79%, och där finner vi också en viss spridning mellan programmen. Andelen elever med examen på samhällsvetenskapsprogrammet har ökat och är i år 100% medan andelen med examen på hantverksprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet är 75% respektive 61%. Skolan ser att bland de behörighetsgivande kurserna så är det främst engelska 6, gymnasiearbetet och svenska 3 som haft en lägre måluppfyllelse än föregående år och således haft en direkt inverkan på elevernas möjlighet att nå kraven för en examen. Den genomsnittliga betygspoängen (samtliga avgångsbetyg) för skolan var 13,3 i jämförelse med 14,6 läsåret 2013/2014, under rikssnittet på 14,0. Gällande de den genomsnittliga betygspoängen för elever med examensbevis är 15,1 jämfört med 15,5 läsåret 2013/2014 och ligger över rikssnittet 14,5. Skolan kan se att närvaron är en viktig faktor för att nå kraven för en examen. Likaså finns det elever som inte nått kraven för godkänt i de behörighetsgivande kurserna. Under läsåret fanns schemalagda stödtider hos samtliga matematiklärare som hade en timma var. Detta gav viss effekt, men vid analys framkom att man istället för läsåret 2015/2016 skall prova att dubbla resurserna på lektionerna. Till detta genomför en digital matematikkartläggning som skall ge elever och läraren en bild av kunskapsnivån för eleverna i år 1. Skolan ser också att andelen elever som når kraven i Gymnasiearbetet är högre än föregående år på både VO- och HV-programmet. Trots en förbättring ser skolan att man kan förbättra processen för läsåret 2015/2016, vilket innefattar schemalagda pass med handling samt tidigarelagda avstämningar under året. 24

Skolans fokusområden har syftat till att öka måluppfyllelsen och stärka undervisningen kvalitet, vilket till viss del gjorts (se fokusområden). Skolan kan dock se att även om man stöttat många elever under år 3 att nå kraven för en examen så har inte detta gjorts i tillräckligt stor utsträckning när dessa elever gick sitt första år på skolan. Skolan lyckade då inte tillräckligt hög grad motivera eleverna och få dem att förstå vikten av utbildningens upplägg och mål. För att åtgärda detta har skolan en tydligare uppföljning av elever i både år 1 och 2. Detta innefattar också att skolan framöver kommer att genomföra examensprognoser på elever i år 1, då flera behörighetsgivande kurser läses redan då. BETYG & BEDÖMNING Skolans mål är att varje elev: tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Andelen minst godkända betyg (E) för samtliga kurser har minskat från 88% till 86% och minskningen är marginell på samtliga program där programmen ligger mellan 85% och 89%. När det gäller andelen betyg minst E i behörighetsgivande kurser ser vi att skolan både har förbättrade och försämrade resultat. I matematik 1b har skolans arbete med tydligt fokus på måluppfyllande insatser lett till ökad måluppfyllelse och i svenska 1 och 2, är måluppfyllelsen nu 90%. Skolan ser dock att engelska 6, 76% och svenska 3, 71% försämrats i jämförelse med föregående år. Av eleverna i år 3 som inte når kraven återfinns elever som också fått F i svenska 2 året innan. Detta ger ytterligare stöd till skolans fokus på att i ett tidigare skede uppmärksamma, sätta in åtgärder. Samtidigt kommer lärarna att föra en tydligare diskussion kring hur undervisningens progression i kurserna kan se ut under åren. Gällande betygsfördelningen återfinns det inte märkbart påtagliga skillnader mellan programmen. På samhällsvetenskapsprogrammen finner vi dock den största andelen högre satta betyg, A-C, 45%, där betygen A-B står för 30% av den totala andelen. Detta har varit en kursgrupp där lärarna lyckats stötta eleverna i att nå ökade kunskapskrav. Förutsättningar för spridning av framgångsrik undervisningsteknik finns för läsåret 2015/2016 i samband med de kollegiala diskussionerna som skolan driver under pedagogiska utvecklingstiden. 25

NORMER & VÄRDEN Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen Skolan arbetar på flera fronter med att uppnå ovanstående mål. Skolan har resultat som visar på att arbetat fungerar där en hög andel av eleverna upplever sig trygga och de insatser som görs utanför ramen av undervisningen såsom pride-festivaler och eventuella filmkvällar, läger etc. ger förutsättningar för teambuildning och gemenskapsbildning. Skolan har en något minskad upp ARBETSLIV OCH SAMHÄLLE Skolans mål är att varje elev medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Inom ramen för undervisningen arbetar lärarna mot ovanstående mål och examensmål genom bland annat utformning av olika kursmoment. Utöver detta har skolan yrkesprogram där man har ett tätt samarbete med Vårdoch omsorgscollege där man har både arbetsgivare och utbildningsaktörer. Arbetet fungerar väl och eleverna får en god insikt i vad framtiden kan leda till yrkes- och studiemöjligheter. Detta i form av de krav, kurser, kunskaper och förmågor som eftersöks. På Hantverksprogrammet finns ingen liknande organisation, utan där har skolans APL-ansvariga ansvar att samordna utbildningsplatser etc. Gällande samhällsvetenskapsprogrammet finns 26

studieväg, seminarier och mässor som introducerar eleverna till framtida studier. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Läraren ska: utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, Skolan har ett elevråd som hålls vid upprepade tillfällen under året. Likaså ett skolråd. I NKI avseende frågan som berör Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter. har skolan 61 under DBGY-snittet på 69. Avseende frågan På min skola utgår lärarna ifrån mina behov och förutsättningar i sin undervisning visar skolans resultat 56 strax under DBGY-snittet på 58. Resultatet varierar mellan skolans klasser och vi kan se att de äldre eleverna, är något mindre nöjda med graden av inflytande över sin utbildning. För att öka elevernas faktiska och upplevda känsla av inflytande kommer skolan till läsåret 2015/16 att stärka strukturerna för elevinflytande än mer. INSTRUMENTELL KVALITET Under läsåret 2014/2015 genomfördes en intern granskning där skolans utvecklingsområden som framkom ligger i att ytterligare stärka elevhälsan, skapa former för att driva det kollegiala lärandet vidare, samt tydligare följa upp de åtgärder som planerats för. Skolan arbetar vidare under läsåret 2015/2016 för att stärka dessa områden. Gällande överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och kursbetyg, är denna relativt god i engelska 5, 69% och engelska 6, 68%, med en jämn fördelning av lägre och högre. I matematik 1b, 57%. I svenska 1 finns en lägre överensstämmelse 39% och i svenska 3, 25%. Skolan ser fortsatt att analys behöver göras för att ytterligare stärka måluppfyllelsen. Skolan ser vidare över hur man på ett bättre sätt kan förbereda elever för de nationella proven, samt tittar vidare på hur ett deltagande i de 27

huvudmannagemensamma sambedömningsträffarna ytterligare kan stärka överenstämmelsen. Avseende lärarbehörighet har skolan en behörighet på 66% (Siris). Av de lärare som ännu ej avlagt lärarexamen, återfinns både lärare som går behörighetsgivande utbildningar under läsåret och de som inte ännu påbörjat sådana. Målet är att samtliga skall vara behöriga, och under läsåret 2015/16 fortsätter skolan att följa upp utvecklingen. UPPLEVD KVALITET Det har under årets sammanlagda NKI visat sig att elevernas trivselgrad på skolan har sjunkit. Trivselgraden har sjunkit från 85 (2014) till 73 (2015). Medel för Drottning Blanka skolorna är 79. Rekommendationsgraden har sjunkit från 81 (2014) till 64 (2015), och medel för Drottning Blanka skolorna är 70. Skolan kan framförallt se att läsåret innefattat flera olika förändringsprocesser som med största anledning haft en stor inverkan på resultaten. Skolan flyttade under tidigt läsår, men på grund av att inte tidigare hyresvärdar flyttat ut till skolstart medförde detta att skolan under en tid inte hade en skolmiljö, utanför ramen av undervisningen, som var uppskattad av alla. Efter att ha åtgärdat detta framkom ytterligare oro kring skolmaten. Tidigare har eleverna haft matkort, vilket man bytte till skolmat som levereras till närliggande skola. Framförallt bestod missnöjet i att maten inte hade den variation som matkorten erbjöd och inte heller den kvaliteten som önskades. Skolan har fört dialog med matleverantör under året. Sammantaget ser skolan att man under läsåret 2015/2016 har en mer stabil grund att stå på gällande förändringsprocesser och förhoppningen samt övertygelsen är att skolan når högre resultat i januari 2016. ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET Inte aktuellt då skolan inte hade några avgångselever läsåret 2012. 28

BESLUT Läsåret 2014/2015 har innefattat både positiva resultat och visat på utvecklingsområden. Framförallt finner skolan att de processer som man startat upp ger indikationer på att de bör fortsätta, men också förstärkas ytterligare. Detta leder till att skolan under läsåret 2015/2016 kommer att fortsätta flera av de fokusområden som funnits. Dessa fokusområden i kombination med tydligare resultatuppföljning och främjande insatser i ett tidigt skede av gymnasieutbildningen, bör ge effekt på skolans övergripande arbete, men också på de samlade resultaten. FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 15/16 Fokusområde 1: ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE Mål för fokusområdet: Målet är att antalet elever som uppnår minst betyget E ökar och att fler elever når gymnasieexamen. Mot bakgrund av årets resultat vad gäller gymnasieexamen och antalet F i kursbetygen så behöver skolan arbeta vidare för att öka elevernas måluppfyllelse. Läroplanskoppling: Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Skolans mål är att varje elev aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och 29

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Rektorns ansvar att: lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, Metoder: Metoderna kommer att vara de som användes för läsåret 2014/2015 och inkluderar: Kursmatriser EWS Examenprognos/examensvarning från åk 1. Redovisning: Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2015/2016 års kvalitetsrapport. Fokusområde 2: UNDERVISNING OCH MOTIVATION Mål för fokusområdet: Skolan ser behov av att ytterligare stärka undervisningen och framförallt avsett motivationen. Målet var att genom nedanstående metoder utveckla vår verksamhet så att elevernas lust att lära och känsla av delaktighet ökar. LÄROPLANSKOPPLING Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, 30

upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Skolans mål är att varje elev aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Rektorns ansvar att: lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, Metoder: För att höja elevernas motivation till att lära sig så kommer en del åtgärder att genomföras. Detta innefattar att integrera kurserna i högre grad, hålla pedagogiska konferenser och vidare se över vilka metoder som kan främja ökad delaktighet. Uppföljning & utvärdering: Skolan följer i linje med tidigare upp arbetet under årets gång. Detta innefattar följandet av skolans plan över pedagogiska träffar. Redovisning: Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2015/2016 års kvalitetsrapport. Fokusområde 3: BEDÖMNING Mål för fokusområdet: Skolan fortsätter arbetet med att stärka bedömningen på skolan. Det handlar både om en fördjupning inom området och ett säkerställande att nya lärare som börjar läsåret 2015/2016 är insatta i det arbete som tidigare gjorts. LÄROPLANSKOPPLING 31