Pilotkurs Håll koll på Tiden En kurs i tidshantering utvärdering av en pilotstudie

Pilotkurs Håll koll på Tiden En kurs i tidshantering utvärdering av en pilotstudie Marie Donlau, MSc leg. arbetsterapeut Mia Ferm leg. arbetsterapeut Handledare Björn Börsbo, Med. Dr, lektor i handikappvetenskap Hälsouniversitetet i Linköping

Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 7 Metod... 7 Resultat... 8 Diskussion... 10 Referenser... 13

Förord Tidshantering är ett vanligt förekommande problem hos personer som tillhör habiliteringens målgrupp. Detta gäller både för personer med medfödda skador såsom cp och ryggmärgsbråck, utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd. Remissinströmningen till vuxenhabiliteringen är stor vilket gör att verksamheten behöver nya metoder för att tillgodose personernas habiliteringsbehov. Behandling/samtal omkring tidshantering sker i dag vid individuella möten inom verksamheten. Vardagliga aktiviteter underlättas med tidshjälpmedel och råd /träning. Kursen var ett sätt att försöka se om framtida insatser kring tidshantering kan effektiviseras samt en möjlighet för deltagarna att ta del av varandras erfarenheter. Materialet till kursen var nyöversatt från USA, där det användes inom psykiatri och missbruksvården. Den här pilotstudien och en studie med samma upplägg i Uppsala genomfördes parallellt. Medel erhölls från FoU-fonden, närsjukvården i centrala Östergötland (NSC) vilket möjliggjorde genomförandet av pilotstudien. Redovisning av studien sker vid FoU-lunch. Arbetet presenteras även i en rapport som finns på NSC FoU-fondens hemsida. 3

Sammanfattning Svårigheter med tidshantering påverkar möjligheterna att klara av vardagliga aktiviteter. Som arbetsterapeut inom habilitering är det en vanlig arbetsuppgift att ge stöd för att personerna ska klara av sina vardagliga aktiviteter. Ett material för att träna tidshantering i grupp har utvecklats och prövats i USA inom psykiatri och missbruksvård. Materialet är översatt till svenska och benämna Håll koll på Tiden. Den här pilotstudiens syfte var att genomföra kursen och utvärdera interventionsmetoden i grupp, för personer inom habiliteringens målgrupp. Även kartläggningsmaterialen Koll på Tiden och Veckoplanering i kalender användes och utvärderades. Kursen genomfördes vid 10 tillfällen i grupp samt vid ett individuellt besök före och efter kursen. Vid de individuella besöken gjordes bedömningar och ställdes frågor om hur kursen upplevdes Resultatet visar att samtliga deltagare skattar sin tidshantering bättre efter genomförd kurs. Även resultatet för bedömningen Veckoplanering i kalender visar på bättre förmåga hos deltagarna, de beskriver också kvalitativa förbättringar av tidshantering och har hittat nya strategier som de kan använda i vardagen. Skattningen av självupplevd tidshantering koll på Tid visade också att deltagarna skattade sin förmåga bättre efter avslutad kurs. De framförde önskemål om större fokus på hemläxor Kursledarna är positiva till materialet, som dock behöver prövas vid fler tillfällen och på fler personer för att säkrare kunna se om, och för vilka, som kursen kan vara värdefull. Planer finns för att genomföra ytterligare en pilotkurs inom habiliteringen där nuvarande 10 tillfällen slås ihop till sex tillfällen vilket stämmer bättre med habiliteringens nuvarande mål om insatsers antal specifikt för personer med neuropsykiatrisk diagnos. 4

Pilotkurs Håll koll på Tiden En kurs i tidshantering utvärdering av en pilotstudie Bakgrund Många individer med olika funktionsnedsättningar har svårigheter med tidshantering i sin vardag. Det finns behov av metoder som kan kartlägga och ge stöd för tidshantering. Idag finns inget utvärderat kartläggningsinstrument för tidshantering hos vuxna med tex. neuropsykiatriska svårigheter. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har ökad risk för ohälsa och nedsatt delaktighet i samhället, utanförskap. Time Management är en av fyra core symtoms (1). Nedsatt förmåga att uppskatta tid i relation till dagliga aktiviteters faktiska duration beskrivs ofta som ett stort problem för målgruppen. Smith et al hävdar att det finns evidens för att barn med ADHD har en annan känsla för tid än barn med typisk utveckling har (2). Motsvarande problem med tidsuppfattning finns hos vuxna men kan ta sig delvis andra uttryck (3). Bristande känsla för tid kan också relateras till den störning i de exekutiva funktioner som enligt flera forskare framhålls som ett grundproblem hos personer med ADHD (4, 5). Det finns belägg för att exekutiva funktioner kan förbättras genom träning. Träning av arbetsminnet (som anses vara en aspekt av exekutiva funktioner) har påvisats ha goda effekter för personer med ADHD (6). Flera studier visar att skolbarn med ADHD, med strukturerad metod kan träna upp organisationsförmågan, inklusive förmågan till tidsplanering (7, 8), även det klassat som en exekutiv funktion [b164] (ICF-CY 2007). Dessutom har träning av organisationsförmågan visats kunna ge god effekt hos äldre skolindivider/studenter med inlärningssvårigheter (9). Det är rimligt att anta att träning av organisationsförmågan kan förbättras genom träning även hos vuxna. Träning kan, enligt Langberg (8), komplettera medicinering hos skolindivider med ADHD och påverka vardagsfungerande utöver det som medicinering kan ge. Det är därför motiverat att individer med nedsatt förmåga till självständig tidshantering kan identifieras och erbjudas stöd även med icke-farmakologiska metoder. Janeslätt et al (10) har utvärderat en intervention med tidshjälpmedel för barn med olika funktionsnedsättningar som pekar mot förbättrad tidshantering för deltagarna. Förmodligen finns behov av att utveckla exekutiva funktioner hos personer oavsett ålder och med andra neuropsykiatriska svårigheter som t.ex. Asperger syndrom. Idag erbjuds personer med neuropsykiatriska svårigheter tillgång till individuellt stöd för bristande tidshantering i begränsad omfattning. Det saknas strukturerade och utvärderade metoder. Det rekommenderas att medicinering vid uppmärksamhetsstörningar kompletteras med andra metoder, vilket ställer nya krav på forskning för kunskapsutveckling när det gäller metoder som kan ge stöd för bristande exekutiva funktioner, inklusive tidsplanering. 5

Assesment Time Management Skills (ATMS) och Let s Get Organized (LGO) har utvecklats för vuxna med psykiatriska funktionsnedsättningar i New York (11-12). Kontakt med Clinical Associate Professor Suzanne M. White, MA, OTR/L, SUNY Downstate Medical Center som utvecklat metoden är etablerad (11, 13). ATMS är ett självskattningsformulär som identifierar självupplevd förmåga till tidshantering och organisationsförmåga (13). Formuläret kan öka personens medvetenhet om problemet och öka motivationen till att medverka i intervention. Självskattning kan också underlätta personens delaktighet i utformning av den ntervention de får samt att sätta mål och att utvärdera intervention. ATMS är utvärderat med data från vuxna utan funktionsnedsättning. ATMS har efter översättning till svenska fått namnet Koll på Tid. Ett tillförlitligt självskattningsformulär kan effektivisera utredningar av individer med bristande tidshantering. Det kan vara ett effektivt redskap för att ge personen ökad insikt och motivation till förändring och öppna möjlighet till delaktighet i att sätta mål för interventionen. Det är viktiga steg för förbättrad tidshantering och ökad autonomi i vardagen. LGO är en strukturerad manualbaserad metod som bygger på inlärningsteoretisk grund. Den omfattar 20 lektioner som företrädesvis kan ges i grupp. Metoden har av Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) bedömts som evidensbaserad intervention enligt skriften Health Care Information Exchange (14) samt nämns i ett kapitel om evidensbaserade metoder inom psykiatri (15). Sammantaget bedöms att det finns begynnande evidens som styrker att det är motiverat med fortsatt kunskapsutveckling. Suzanne White är positiv till att metoden prövas i Sverige och till gemensamt kunskapsutbyte. LGO har efter översättning till det svenska namnet Håll koll på Tiden. I den svenska pilotversionen ingår 17 gruppträffar varav 10 är obligatoriska:. Skattning ev egen upplevd tidshantering, kalender, Att lära av misstag, hur lär du? Att få tiden på sin sida Hur man spenderar sin tid, beräkna och förutse tidsåtgång. Att få tiden på sin sida, Barths tidsöversiktsschema Att göra det bästa av din tid och din energi, energinivåer och dygnsrytm Förändringar i rutiner Helgplanering, tid för att ha kul, tillbakablick över tidigare tillfällen Det man måste göra kontra det man gillar att göra Att belöna sig själv Skattning av egen upplevd tidshantering, avslutning och utvärdering Ett viktigt budskap i materialet är att förstå och acceptera värdet av att lära av misstag och att det är ok att göra misstag. Grupptillfällena bygger på ett aktivt deltagande och respekt för varandra. Huvudfokus för kursen är att lära sig organisationsförmåga, tidsplanering och tidhantering samt att integrera kunskaperna i de dagliga rutinerna och att förändra personens 6

attityd vad gäller att ta till sig kunskaper i tidshantering. Ytterligare fokus är att förstå och förbättra sin personliga inlärningsstil för att stärka personens tilltro till sin egen förmåga och tro på sig själv och sin kompetens, vilket kan stärka prestationer och personligt välmående. Hur man mår kroppsligt och känslomässig är av betydelse för hur man lyckas med det man vill göra. Varje lektion tar upp dessa delar. Gruppträffarna handlar om hur och vad man kan planera in i sin kalender med syftet att skapa medvetenhet om vad man använder sin tid till och hur energinivå och dygnsrytm påverkar tidshanteringsförmågan. Gruppträffarna består även av diskussion om förändringar i rutiner och hur man kan belöna sig eller klara av att göra saker som man känner motstånd till att göra. Varje gruppträff innehåller en kortare presentation av dagens tema samt arbetsblad. Hemuppgifterna innebär att använda och arbeta med sin kalender på olika sätt. Professor Joan Toglia vid Mercy College i USA har, tillsammans med kollegor utvecklat instrumentet Weekly Calender Planning Activity (WCPA) för kartläggning av exekutiva funktioner 16, 17). Via Suzanne White har kontakt etablerats med Joan Toglia och tillstånd att översätta WCPA till svenska och pröva i svensk miljö i samarbete med Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har inhämtats. Den svenska titeln är Veckoplanering i kalender (ViK). Den här testversionen får endast användas i samband med intervention med Håll koll på Tiden. Instrumentet har flera fördelar varav en är att det kartlägger exekutiva funktioner i aktivitet som är nära den interventionen som ska utvärderas, användning av kalender för att planera tid vilket är avsikten med Håll koll på Tiden. Det finns behov av metodutveckling för arbetsterapeuter och andra professioner som arbetar med ungdomar eller vuxna personer med bristande tidshanteringsförmåga i sin vardag. Det är troligt att en metod för att kartlägga och ge intervention för tidshantering kan komma många grupper som har motsvarande svårigheter till del, till exempel personer med ADHD, Asperger syndrom, lindrig utvecklingsstörning, ryggmärgsbråck, cp eller förvärvad hjärnskada. Det kan alltså komma till nytta både inom psykiatri och habilitering, inom primärvård, på kommuner och på sikt inom arbetsrehabilitering och arbetsförmedling efter förvärvad hjärnskada. Arbetet med att översätta och anpassa ATMS och LGO till svenska förhållanden och till fler målgrupper har bedrivits med stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). Gunnel Janeslätt, forskare, var projektledare för gruppen i samarbete med upphovsrättsinnehavaren Susanne White. Översättningen av ATMS återöversattes och reviderades till engelska under våren 2013 enligt gängse rutin för instrumentutveckling. Fortsatt forskning kommer att bedrivas med användning av materialen efter att pilotstudierna, som planeras ske i Linköping och Uppsala, avslutats. Det är Gunnel Janeslätt som kommer att vara ansvarig i kommande studier. Syfte Syftet var att utvärdera användandet av kartläggningsinstrumentet Koll på Tiden, Veckoplanering i kalender (Vik) och interventionsmetoden Håll koll på Tiden i grupp för 7

personer som tillhör habiliteringens målgrupper, för att förbättra möjligheterna att planera och organisera med stöd av kalender. Utvärdera instrumentet Utvärdera resultat av interventionen. Metod: Individer med nedsatt tidshanteringsförmåga inom habiliteringen fick delta i en pilotstudie. Kursen Håll koll på Tiden erbjöds genom anslag på habiliteringen och habiliteringens hemsida. Kollegor erbjöd individer med svårigheter med tidshantering att söka om deltagande. Ett individuellt besök genomfördes före och efter kursen för kartläggning. Det var tolv veckor mellan bedömningstillfällena före och efter kurs. Materialen Koll på tiden och Veckoplanering i kalender användes. Vid avslutande möte tillfrågades deltagarna om hur de upplevt kursen, positivt och negativt, grad av nytta, och om de skulle rekommendera den till andra. Habiliteringen erbjöd tio grupptillfällen a 1,0 timme. I kursen arbetades med olika strategier för tidsplanering och för att öka medvetenhet om egna styrkor och svagheter inom tidshantering. Mellan varje kurstillfälle fick deltagarna hemuppgifter. Arbetsgång: Materialen Koll på Tiden, Veckoplanering i Kalender och Håll koll på tiden lästes in och gruppinterventionerna förbereddes. Kartläggningssamtal genomfördes där ViK användes. ViK är utformat som en checklista över möten och ärenden som presenteras skriftligt. Dessa ska planeras in i en veckokalender. Det finns 3 svårighetsnivåer där nivå 1 innebär att tidsbestämda aktiviteter presenteras först i listan, från måndag till fredag. Flexibla aktiviteter presenteras på slutet. Listan är utformad på ett sätt som signalerar till personen att checka av uppgifterna vartefter de har skrivits in i veckokalendern. Nivå 2 och 3 ställer högre krav på tidshanteringsförmågan. Man får 1 poäng för de uppgifter man klarat av att lösa. De fel som görs värderas på olika sätt. Grupptillfällena genomfördes och därefter bearbetades och utvärderades materialet och deltagarnas resultat och synpunkter. Under första och sista kurstillfället ingick att deltagarna skattade sin tidshanteringsförmåga med Koll på Tiden. Koll på Tiden innebär att skatta sin upplevda förmåga att organisera och hantera sin tid med stöd av 30 frågor, där svaren skattas aldrig, ibland, ofta eller alltid. Exempel på frågor: jag planerar mina dagliga aktiviteter, jag har med mig en kalender, jag skriver att göra listor. Efter kursens slut träffades arbetsgruppen och Gunnel Janeslätt, som är ansvarig för fortsatt forskning, för att diskutera hur arbetet fungerat. Utbyte skedde då även med en pilotkurs som 8

genomfördes parallellet i Uppsala. Förändringar av nuvarande material inför nästa version arbetades fram under mötet. Etiska överväganden Pilotprojektet ses som verksamhetsutveckling vilket Hälso- och sjukvårdslagen främjar. Verksamhetschefen är ansvarig för deltagarnas säkerhet och integritet. Kursen erbjöds personer som själva ville delta. Skriftlig information gavs om kursens innehåll, mål och att utvärdering skulle ske. Information gavs om att det var frivilligt att delta och att man kunde avbryta utan att ange skäl. Kompletterande muntlig information gavs vid det individuella mötet samt vid behov. Resultat Deltagare: Sju personer anmälde intresse och påbörjade kursen. Deras diagnoser var antingen autismspektrumtillstånd eller medfött rörelsehinder. Av kursens 10 tillfällen var deltagandet medianvärde 7. Tabell 1 Deltagarnas närvarotillfällen vid grupptillfällena Deltagare Deltagit antal tillfällen 1 5 2 8 3 7 4 7 5 6 Bortfall En person slutade kursen efter 2 tillfällen på grund av att kursen upplevdes på för hög nivå. Ytterligare en person slutade efter 3 tillfällen på grund av ekonomiska skäl. Koll på Tid: Deltagarnas resultat: Tabell II: 9

Poäng vid skattning av egen upplevd tidshantering. Högre poäng = högre skattad tidshanteringsförmåga. Koll På Tid före och efter kursen Deltagare Koll på Tid före kursstart Koll på Tid efter kursstart 1 48 64 2 74 79 3 69 88 4 63 67 5 79 86 Samtliga deltagare skattar sin förmåga att organisera och hantera sin tid högre efter kursens slut Vik: Deltagarnas resultat: Tabell III Veckoplanering i Kalender före och efter kurs Högre poäng = bättre genomförd kalenderuppgift Deltagare ViK före kursstart ViK efter kursstart 1 14 16 2 5 6 3 15 14 4 10 16 5 7 15 En deltagare fick en stor aha upplevelse vid bedömningen, hur kalendern kan användas för att planera vad som ska göras. Tidigare hade hon använt sig av att göra -listor, vilket inte hjälpte henne i vardagen, men den här uppgiften gav deltagaren ett nytt verktyg; att skriva in start och sluttiden på aktiviteterna i en kalender vilket i sin tur gav en ny möjlighet att se att aktiviteter inte kolliderade med varandra och kunde utföras i rätt ordning. 10

Håll koll på Tiden Deltagarnas ordagranna kursutvärdering: Det bästa med kursen: - insikt om vad problemet verkligen är, att göra-listor räcker inte för att hinna med, det behöver också stå när och sluttid för att allt inte ska hända på en gång - att kursen var rätt tydlig, alla fick vara delaktiga, blyg eller inte, många bra tips som kan hjälpa i vard - utbyte av erfarenheter - regelbundna tid och varje vecka - starkare självinsikt när man pratar om sina tidsproblem så blir det lättare att ta tag i det. Strategier som jag har lärt mig: - översikt, se längre fram i tiden också, insikt om att göra saker på lämplig tid, när man har energi - använda kalendern mer, göra saker som tar mycket ork när jag har mest ork - Räkna in ställtid mellan aktiviteter. Använda belöningssystem. Tidsschema för att beräkna tid. - Använder olika färger i veckoschema. Ta svåra uppgifter när energin är som högst, även om min energi brukar försvinna vid tanken på att utföra dessa saker - använda kalendern mer, utföra uppgifter när man har restenergi, att belöna sig - skriva ner i kalendern, skriva upp rutinerna i hemmet i punktform, man lär sig av sina misstag, ökad planering i mobilen och har börjat boka taxi on-line. Förslag på förändringar: - längre tid och färre tillfällen - kursenhållas på förmiddagen. Jag har mer ork och bättre koncentration då. - mer om hur man kan hantera tiden när den inte räcker till, måsten läggs på hög, vill få in både energitjuvar och energigivare, grupparbete? Mera läxor, mer strategier - mer av individuella lösningar, för mycket upprepningar om att använda kalender, - mer tid om tips om vilka olika sätt man kan använda den, alltså skriva i den. - mer hemläxor för att träna konkreta uppgifter, mer temauppgifter, återkoppling av det gamla Diskussion Koll på Tid: Gruppledarnas synpunkter: Koll på Tid var lätt att administrera. Deltagarna skattade sin förmåga på ett effektivt sätt. Två förändringsförslag lämnades till arbetsgruppen för den fortsatta utvecklingen av materialet, för revidering av nuvarande testversion som förslag till förändring. Koll på Tid visade sig vara ett bra instrument av egen skattad tidshanteringsförmåga då samtliga deltagare skattade sin förmåga förbättrad efter kursen. ViK: Gruppledarnas synpunkter: 11

Det tog mycket tid att sätta sig in i manualen och att lära sig administrera materialet under teststunden. Hur resultatet kan värderas och redovisas behöver manualen ge tydligare svar på. Exempelvis gjordes olika bedömningar utifrån den typ av fel som deltagaren gjorde, vilket manualen inte gav svar på hur de felen skulle hanteras. För vissa blev det obekvämt att vid första besöket starta med ViK-bedömning. ViK upplevdes krävande både av deltagare och kursledare. Om det är möjligt är det bra att undvika denna bedömning vid första mötet med en ny person. Vik inbjuder inte till att skapa en relation med personen. Det är positivt att materialet kan ge en idé om hur en kalender kan användas. Endast nivå 1 användes, ingen hade alla rätt, vilket tyder på att endast nivå 1 är lämplig att använda inom Habiliteringens verksamhet. Deltagarna kände efter de tolv veckorna igen materialet som helhet när det sista testtillfället inföll, men kände inte igen innehållet i uppgiften. Håll koll på Tiden Deltagarnas skattning av sin tidshanteringsförmåga före och efter kursen samt resultatet från ViK visar på en utveckling av deltagarnas tidshanteringsförmåga. Resultatet tyder på att deltagarna fått en ökad tilltro till sin förmåga. Att inse sina resurser och begränsningar i att klara av planering och organisation. Även att inse att man kan behöva stöd med tidshantering för att minska negativa konsekvenser vid dessa svårigheter. Tio träningstillfällen med tolv veckor mellan start och slut har medfört möjlighet till repetition och att deltagarna har lärt känna varandra, vilket har underlättat erfarenhetsutbyte dem emellan. Formen för kursen, att både föreläsa och lösa uppgifter tillsammans i grupp har bidragit till att våga prova lära av misstag -strategier vilket var en av grundstenarna i materialet. Hemuppgifterna skulle behöva få mer fokus än i den här studien till exempel genom sms eller mail-påminnelser och större utrymme i kursen. Vi anser att det finns goda möjligheter att i framtiden anpassa/förenkla materialet så det passar även grupper med lägre tidshanteringsförmåga. Den person som hoppade av gruppen för att den upplevdes för svår och snabb i takten, kan få nytta av materialet individuellt. Alla deltagare utom en valde att förvara materialet på habiliteringen mellan kurstillfällena. Några fotograferade av hemuppgiften med sin mobilkamera. De kunde ha varit effektivare om deltagarna valt att ta hem materialet som en påminnelse om hemuppgiften samt om kursledarna hade skickat smspåminnelse angående hemuppgiften i mitten av veckan. Under kursen var det var fokus på samtal i gruppen där erfarenheter diskuterades. Det är en skillnad mot det ursprungliga upplägget med föreläsningar för betydligt fler deltagare. Deltagarnas diskussioner mellan varandra upplevdes positivt. De gav varandra förslag om kalendrar som fungerade bra för dem. De öppnade sig om hur de blev illa bemötta när de inte hanterade tid som andra, hittade gemensamma problem vilket verkade avlastande och inspirerande för dem. Att lära av misstag var en viktig strategi för kursen. Nuvarande material skulle kunna förbättras genom att prata om vilka strategier man använt för att lyckas eller ska prova för att lyckas bättre nästa gång i stället för att lyfta fram de misstag man gjort. Hemläxorna fanns inte med för uppföljning i manualen. Uppföljning av hur kalendrarna användes behövde förtydligas med individuella frågor. De förändringarna genomförde vi 12

direkt under kursen. Detta delgavs arbetsgruppen för fortsatt utveckling av materialet efter kursavslutning. Vi hann inte under en timme att jobba genom materialet under respektive tillfälle så som vi hade önskat, mer konkret och praktiskt. Vi hann dock följa manualen med dess arbetsblad under den timme som var avsatt. Det var för mycket powerpoint som styrde kurstillfällena. Powerpointpresentationerna behöver kulturanpassas ytterligare. I USA har materialet använts i förläsningsform med mycket fler deltagare än i vår pilotstudie. Ytterligare en skillnad var att våra deltagare redan hade någon form av kalender som behövdes tränas in mer för att kunna vara det stöd som behövdes i vardagen. Flertalet av deltagarna använde sig av smartphone. Deltagarna behövde hjälp med exempelvis att lära sig strategier för att få kalendern att fungera. I materialet ingår det att beskriva känsloläget var tillfälle vilket var bra, för att återkoppla till att det har betydelse för hur bra man lyckas med att planera och få uppgifter utförda. Men för det syftet kanske det kan vara ett antal färre känsloord /bilder att välja bland. Deltagarna saknade orden trött och stressad. Några hakade upp sig på ord som förbryllad, missmodig. Eftersom det är lätt att fastna i detaljer för de här målgrupperna bör förändring övervägas för att få välja vid färre antal känslobilder vilket framfördes till arbetsgruppen. Materialet upplevs värdefullt. Båda bedömningarna Veckoplanering i Kalender och Koll på Tid visade mot förbättrad förmåga av tidshantering hos deltagarna. Även de kvalitativa svaren från deltagarna tolkas positivt. Detta är dock en första pilotstudie som behöver upprepas i större skala för att veta om kursen är verksam även i Sverige och inom habilitering, Det vore spännande att exempelvis prova i en grupp där deltagarna har personliga tidshjälpmedel såsom Handifon utprovade. I Östergötland planeras till hösten 2014 att starta ytterligare en pilotkurs med färre kurstillfällen, tanken är att genomföra kursens 10 avsnitt vid 6 tillfällen, för att se om positiv utvärdering kan ses även då. 13

REFERENSER: 1. Young S, Bramham J. ADHD in Adults. A psychological Guide to Practice. Chichester, West Sussex, England: John Wiley & Sons, ; 2000. 2. Smith A, Taylor E, Rogers JW, Newman S, Rubia K. Evidence for a pure time perception deficit in children with ADHD. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 2002 May;43(4):529-42. 3. Valko L, Schneider G, Doehnert M, Müller U, Brandeis D, Steinhausen H, et al. Time processing in children and adults with ADHD. J Neural Transm. 2010;117(10):1213-28. 4. Radonovich KJ, Mostofsky SH. Duration judgments in children with ADHD suggest deficient utilization of temporal information rather than general impairment in timing. Child Neuropsychol. 2004 Sep;10(3):162-72. 5. Bramham J, Ambery F, Morris R, Russell A, Xenitidis K, Asherson P, et al. Executive functioning differences between adults with attention deficit hyperactivity disorder and autistic spectrum disorder in initiation, planning and strategy formation Autism 2009 May;13(3):245-64 6. Klingberg T, Forssberg H, Westerberg H. Training of Working Memory in Children With ADHD. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology 2002;24(6):781-91. 7. Abikoff H, Gallagher R, Wells KC, Murray DW, Huang L, Lu F, et al. Remediating Organizational Functioning in Children With ADHD: Immediate and Long- Term Effects From a Randomized Controlled Trial. J Consult Clin Psychol. 2012 Aug 13. 8. Langberg JM, Epstein JN, Urbanowicz CM, Simon JO, Graham AJ. Efficacy of an organizational skills intervention to improve the academic functioning of students with Attention Deficit/Hyperactivity Disorder. School Psychology Quarterly. 2008;23:407-17. 9. Reis SM, McGuire JM, Neu TW. Compensation Strategies Used by High- Ability Students With Learning Disabilities who Succeed In College. Gifted Child Quarterly. 2000 Spring;44:123-34. 10. Janeslätt G, Kottorp A, Granlund M: evaluating intervention using time aids in children with disabilities. SJOT.2013; early on-line, 1-10. 11. White SM. Let's get organized: An intervention for persons with co-occurring disorders. Psychiatric Services. 2007;58:713. 12. White SM, Meade SA, Hadar L. OT cognitive adaptation: an intervention in time management for persons with co-occurring conditions. OT Practice. 2007 June 25:9-14. 14

13. White SM, Riley AW, Flom P. Assessment of Time Management Skills (ATMS): A practice-based outcome questionnaire (manuscript accepted for publication by Occupational Therapy in Mental Health). 14. White SM. Time management program helps substance abuse facility residents with co-occurring disorders improve skills required for community reentry Health Care Innovation Exchange, Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ)2010. 15. Tsang HWH, Sui AMH, Lloyd C. Evidence-based practice in mental health. In: Brown C, Stoffel VC, editors. Occupational therapy in mental health: A vision for participation. Philadelphia: FA Davis Company 2011. p. 57-69. 16. Weiner N.W, Toglia J. Berg C. Weekly Calendar Planning Activity (WCPÅI: a performance-based assessment of executive function piloted with at-risk adolescents. The American journal of occupational Therapy 2912;66(6)699-708. 17 Toglia J, Berg C. Performance-Based measure of Exekutive Function: Comparison of Comunity aand At-risk Youth. The American Journal of occupational Therapy 2013;67(5)515-523. 15