Källkritik med inriktning mot nynazism och rasism

ITiS 2001 Källkritik med inriktning mot nynazism och rasism Handledare Barbro Nilsson Johan Alborn Cecila Andersson Margareta Fagrenius Diana Möller-Persson Lars Skoglund Mats Wirje

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. Inledning 3 2. Bakgrund och syfte 4 3. Projektets uppläggning och genomförande 5 4. Resultat och utvärdering 7 5. Diskussion 8 6. Litteraturförteckning 10 BILAGOR Lektionsplanering 1 Bilaga 1 Lektionsplanering 2 Bilaga 2 Lektionsplanering 3 Bilaga 3 Lektionsplanering 4 Bilaga 4 PAGE 2

1. Inledning Nosabyskolan är en skola i utkanten av Kristianstad med drygt 400 elever från åk 6-9, varav ca 25 % har invandrarbakgrund. Skolan är 4-parallellig och vi arbetar idag i fyra arbetslag, som följer eleverna från åk 6 t o m åk 9. Vi har ca 30 lärare anställda varav 25 är heltidstjänster. Skolan har också en fritidsledare samt en skolvärdinna. Till skolan är också en bibliotekarie, en skolsköterska, en syo-konsulent samt en kurator knutna. Från och med innevarande läsår finns en förberedelseklass för invandrarelever med ett 10-tal elever. Ett större antal elever erhåller dessutom SV-2 undervisning. Vi har ett kontaktlärarsystem, där två lärare delar på ansvaret för en klass, vilken man följer fr o m åk 6 och uppåt. Skolan byggdes 1970 och är en typisk 70-talsskola byggd i ett plan. Här finns bibliotek, elevcafeteria samt sporthall. Vårt upptagningsområde omfattar Hammar, Kulltorp, Nosaby samt Österäng med både höghus- och villabebyggelse. I anslutning till biblioteket finns ca 20 datorer och i klassrummen pågår fortlöpande en utplacering av datorer. Idag används dessa till informationssökning och ordbehandling, men detta varierar mellan de olika ämnena. Någon formell undervisning i datakunskap förekommer inte längre. Åldersblandad undervisning förekommer endast under våra s k SA-pass (självständigt arbete), vilka äger rum två timmar/vecka. Eleverna har då möjlighet att uppsöka lärare inom arbetslaget för att få hjälp och stöd i de olika ämnena. För att främja och utveckla elevernas läsförmåga har skolan startat ett läsprojekt, där eleverna har läsning av svensk litteratur hos respektive kontaktlärare. Detta sker 2x30 minuter per vecka. I syfte att upprätthålla en god föräldrakontakt har skolan en fast tid inlagd på schemat två gånger i veckan, då föräldrar och elever tillsammans kan besöka lärare för samtal. Våren 01 tilldelades Nosabyskolan Kristianstad kommuns utmärkelse, det så kallade Guldhjärtat, för sitt framgångsrika arbete mot rasism och mobbning. Skolan fick även motta pris av kronprinsessan Viktoria för sitt arbete inom detta område. PAGE 3

2. Bakgrund och syfte I gårdagens skola var läromedlet mycket viktigt och dess tillförlitlighet behövde inte ifrågasättas i någon nämnvärd utsträckning. Läroboken som sattes i händerna på eleverna var förhandsgranskad. Man trodde på det man läste och hörde. Numera har eleverna inte bara den traditionella läroboken att tillgå utan även andra informationskällor såsom Internet. Det är idag betydligt svårare att möta och bearbeta informationsflödet, eftersom detta har ökat så kraftigt. Därmed har ingen heller möjlighet och kunskap nog att kunna granska sanningshalten i allt som förekommer på nätet. Våra ungdomar möter en oerhörd mängd ogranskat material, som de ska sortera, strukturera och sammanställa. Syftet med vårt projekt är att ge eleverna redskap att hantera denna situation. Vi vill få dem att förhålla sig mer kritiska till Internet och massmedia och inte ta för givet, att allt är sant. Därutöver vill vi lära eleverna, men också oss själva att bättre utnyttja skolans IT-resurser. Vi har valt att låta eleverna arbeta källkritiskt med inriktning mot nynazism och rasism, då detta är ett angeläget ämne och eleverna idag riskerar att utsättas för otillbörlig påverkan från olika grupper. Valet av inriktning föll sig helt naturligt för oss, eftersom Nosabyskolan under en längre tid har hållit detta ämne aktuellt. Eleverna tog bl a själva initiativ föregående läsår och anordnade en mycket informativ och uppskattad föreläsning om rasism och hur denna tar sig uttryck i dagens Sverige. Som en fortsättning på vårt projekt och som en förberedelse inför ett eventuellt studiebesök på koncentrationslägret i Stutthof nästa vår, ämnar vi bjuda in en person, som har suttit i koncentrationsläger under andra världskriget. Detta för att sprida kunskap om vad som kan hända, om man sätter demokratin ur spel och låter våldet styra. Dessutom hoppas vi få besök av en representant från Exitrörelsen en sammanslutning bestående av avhoppade nynazister. PAGE 4

3. Projektets uppläggning och genomförande Projektet pågick v 40 och v 41. Vi genomförde projektet i en 9:a. Lärararbetslaget består av sex lärare, som tillsammans har cirka 14 klocktimmar per vecka i klassen. Klassen, som består av 28 elever, 15 flickor och 13 pojkar, är mycket målinriktad och studiemedveten. När vi introducerade projektet för klassen var de först lite tveksamma till projektet. Idén tyckte klassen var bra, men att de skulle lägga så mycket tid på ett projekt under två veckor var de mycket tveksamma till. De hade arbeten i slöjd som måste bli klara. Dessutom hade de en provräkning och praoförberedelser, som de ville avsätta tid till. Vi fick kompromissa. En del projektarbete fick förläggas till SA-pass (SA-pass = självständigt arbete för eleverna en klocktimme måndagar och onsdagar). Vi diskuterade uppläggningen tillsammans med eleverna. Endast ett fåtal elever visste vad källkritik egentligen innebar så vi kom fram till att det skulle vara bra med en introduktion av skolbibliotekarien. I halvklass gick bibliotekarien igenom sökstrategier och gav en kortfattad information om hur man kritiskt värderar information på Internet. Därefter följde en diskussion i klassen om källkritik. Var får man sina uppfattningar ifrån: Föräldrar? Kompisar? TV? Tidningar? Uppslagsböcker? Faktaböcker? Internet? Kan man rangordna sina källor då det gäller trovärdighet? Vad är egentligen sant? Hur avslöjar man sminkade budskap, som försöker skapa höjd trovärdighet genom att anknyta till forskning för att nå sina syften? Eleverna avslutade med en egen skriftlig reflektion. När vi kommit så här långt tyckte både vi och eleverna att vi behövde lite struktur i det fortsatta arbetet. Arbetslaget utarbetade en arbetsgång där det först gällde att lära sig så mycket som möjligt om källkritik genom att läsa artiklar på Internet. Därefter skulle de nyvunna kunskaperna användas till att kritiskt granska uppgifter om rasism och nynazism på Internet (Bilaga 1). Målen för projektet formulerades:!"att kunna se skillnad mellan olika upphovsmän och deras syfte!"att kunna genomskåda dolda budskap!"att kunna jämföra fakta i olika texter för att se om man hittar sanningen!"att veta hur man granskar internettexter!"att inse vikten av att ange vilka källor man använt PAGE 5

Eleverna var framgångsrika när det gällde att söka information om källkritik. Mimers brunn, Datorn i utbildningen, Skoldatanätet och Kolla källan var några av de platser de besökte. Nya diskussioner om källkritik följde och eleverna började få grepp om hur de skulle granska en webbsida. Vem har gjort vad och varför började bli bekanta begrepp för klassen. Det började bli dags att använda sina nyvunna färdigheter. Återigen krävde eleverna struktur i sitt arbete. Arbetslaget funderade och utformade övningsuppgifter (Bilaga 2, 3 och 4). Nu följde några arbetspass där eleverna arbetade parvis med sina uppgifter. I slutet av varje arbetspass skrev eleverna ner sina reflektioner och tankar kring informationssökning och källkritik. Ny klassdiskussion där vi diskuterade målen, som vi ansåg att vi uppnått med undantag av punkt tre: att jämföra fakta i olika texter för att se om man hittar sanningen. Vecka 41 var tillända och under v 42 och v 43 var klassen på prao. I arbetslaget kände vi oss inte riktigt färdiga med projektet. Eleverna skulle säkert kunna bli ännu mer kritiska. Utvärderingen med eleverna hann vi inte heller göra klar. När eleverna var tillbaka i skolan efter två praoveckor och en lovvecka var det dags att sammanfatta och utvärdera projektet. Eleverna diskuterade först i grupper om fyra. Därefter samlades klassen till helklassdiskussion. De återknöt till de frågor de diskuterat och reflekterat över vid inledningen till projektet. PAGE 6

4. Resultat och utvärdering Vid den avslutande utvärderingen med eleverna framkom via diskussioner och loggböcker följande: Samtliga elever som deltog i projektet ansåg att de hade höjt sin medvetandegrad beträffande källkritisk granskning. Ca 25 % av eleverna ansåg att de ändrat sin rangordning beträffande vilka källor de fann mest tillförlitliga. De som ändrat sig värderade nu uppslagsböcker och faktaböcker högre än dagstidningar och nyhetssändningar från radio och/eller TV. Eleverna ansåg vid utvärderingen att de fått nödvändiga redskap och kunskaper för bedömning av olika informationskällor på Internet och i synnerhet då nynazistiska och rasistiska sådana. Eleverna hade redan då projektet startade goda datakunskaper och härvidlag skedde ingen märkbar förändring. Lärararbetslaget däremot har fått en ökad säkerhet och ökade kunskaper då det gäller användandet av datorer. PAGE 7

5. Diskussion Våra intentioner med detta Itis-projekt har varit att stärka och utveckla våra elevers förmåga att kritiskt granska och värdera information. De utsätts i allt högre utsträckning för nynazistisk och rasistisk propaganda. I takt med ökad internationalisering vill vi bidra till att toleransen och förståelsen för andra kulturer ökar. Vi har också velat lära eleverna och oss själva att bättre utnyttja skolans IT-resurser. Vi anser att vi har nått de mål vi satte upp för projektet. Dock kunde vi ha arbetat mera med punkt tre i målbeskrivningen, att kritiskt jämföra texter, om tiden hade tillåtit. Det är naturligtvis svårt att exakt mäta resultatet i denna typ av projekt, som mycket bygger på diskussioner och reflektioner. Genom att eleverna har fått information om användbara s k granskade sidor på Internet, kommer detta säkerligen att bli en värdefull hjälp i deras fortsatta studier. En del av eleverna hade naturligtvis varit inne och tittat på rasistiska och nynazistiska internetsidor tidigare. Genom att vi vuxna läste dessa sidor tillsammans med eleverna och dessutom tipsade dem om adresser till i sammanhanget bra sidor tror vi att vi avdramatiserade förbjudna sidor. Detta ser vi som en positiv bieffekt av projektet. Som en extra draghjälp till vårt projekt har nyhetsrapporteringen efter terroristattacken den 11 september och USA:s bombningar i Afghanistan fungerat. Då vi dagligen matas med motsägelsefulla rapporter från massmedia har detta tydliggjort hur viktigt det är att veta vilket budskap avsändaren vill förmedla samt orsaken härtill. Naturligtvis har vi i vårt arbete stött på hinder och svårigheter, dock ej av någon allvarligare karaktär. Det största problemet har varit att hitta gemensam tid att diskutera och bearbeta vårt projekt. Detta beror på att de yttre ramarna i senaredelens struktur i ämnesuppdelning och scheman ej på ett naturligt sätt främjar ett arbetssätt som bygger på samarbete över gränserna. En positiv effekt av vårt projekt är att arbetslaget har stärkts. Våra olika kompetenser har utnyttjats och kommit eleverna till del i större utsträckning än tidigare, då vi arbetade mer enskilt. Vi har fått inspiration att vidareutveckla detta samarbete. En annan positiv effekt är att vi har blivit bättre på att hantera datorerna. Ett exempel på detta är att all dokumentation inom slöjdundervisningen numera ligger på disketter. Fördelen med detta är att man på ett enkelt sätt kan följa elevernas utveckling. Stig Roland Rask diskuterar i sin skrift Med eller utan filter de sätt vi kan använda för att utveckla den etiska och källkritiska medvetenheten hos våra ungdomar. Han menar att det är viktigt att installera filter i eleverna, inte i datorerna. I arbetslaget var vi också överens med Rask om att eleverna är så kloka, att de inte blir nazister även om de kommer i kontakt med nynazistiska hemsidor. PAGE 8

Vi har arbetat ämnesövergripande och elevorienterat. Eleverna har hela tiden varit delaktiga i uppläggningen och utformningen av projektet. Efter att ha läst och diskuterat Hans-Åke Scherp Om skolutveckling och skolledarens roll, förstod vi emellertid att vårt projekt inte varit tillräckligt problembaserat. Det var vi lärare som bestämt ämne till projektet utan att fråga eleverna. De fick alltså söka svar på frågor de aldrig själva ställt! PAGE 9

Litteraturförteckning Cronsioe Ingela: Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Datorn i utbildningen nr 3 2001: Vem säger vad till vem och i vilket syfte? Länkskafferiet: Att värdera webbplatser själv Rask Stig Roland: Med eller utan filter Rädda Barnen: Om att möta rasism och nazism bland ungdomar Save the Children: How to fight racism on the Internet Scherp Hans-Åke: Om skolutveckling och skolledarens roll PAGE 10

Bil 1 PROJEKT- KÄLLKRITIK MED INRIKTNING MOT NYNAZISM OCH RASISM. ÅK 9 HT 01 På Internet får vem som helst publicera vad som helst. Det är billigt och dessutom lätt att vara anonym. Hur kan vi då veta att den information vi får fram på nätet är riktig? A. Du skall nu först försöka lära dig så mycket som möjligt om källkritik genom att läsa artiklar på nätet. Bibliotekarie Bengt Fridh utbildar och ger dig information. B. Du skall sedan använda dina nyvunna kunskaper och kritiskt granska uppgifter om nynazism och/eller rasism. A. Källkritik Tips på Internetadresser: www.skolverket.se Telias skolsida B. Exempel Vad finns det för material om nynazism och rasism på Internet? Begränsa sökningen till Sverige. En känd forskare på området är Helene Lööw. Hon kanske finns publicerad. Hittar du någon nazistisk/rasistisk webbsida? Vem har gjort den? Vem är ansvarig? Tillvägagångssätt och Mål Arbeta tillsammans med en kamrat. Ni arbetar i hel- eller halvklass under v 40 och v 41. Ni arbetar ämnesövergripande och redovisningen av projektet sker successivt. Schema för projektet får du av dina lärare. Målet är att du lär dig: att se skillnad mellan olika upphovsmän och deras syfte att genomskåda dolda budskap att jämföra fakta i olika texter för att se om man hittar sanningen att veta hur man granskar internettexter att inse vikten av att ange vilka källor man använt PAGE 11

Källkritik på Internet. Kritisk granskning. (bilaga 2) Vem eller vilka står bakom informationen? Upphov / ansvar Vad och varför? Ämne, omfång, objektivitet, målgrupp Aktualitet När? Finns en källförteckning? Är källorna väl angivna? Verkar källorna tillförlitliga? Webbkvalitet Vem / vilka är författare? Vem / vilka har skapat webbplatsen? Är det en institution eller en privatperson? Författarens kvalifikationer? Är det en erkänd författare, forskare, expert, organisation? Finns e-postadress till författaren? Vad kan man utläsa av webbadressen? Stämmer e-postadress och domännamn överens? Varför har webbsidan tillkommit? Vill man sälja något: ide, produkt eller åsikt? Vem riktar sig webbplatsen till? I vilken omfattning behandlas ämnet? Kan man bedöma om innehållet är sant? Finns länkar till ytterligare information? När publicerades sidan? När uppdaterades den senast? Vad är det för typ av webbsida? Nyhetssida? Informerande sida? Propagerande sida? Marknadsföringssida? Personlig sida? Utformning? Glassig med massor av färger, figurer som rör sig och banners, dvs reklampelare? Läsbarhet? Är det pratigt, pompöst eller beskäftigt? Talar man mycket om yttrandefrihet och rättvisa? Är texten motsägelsefull? Struktur? Mycket långa rubriker som dessutom innehåller märkliga tecken som kan fungera som virusleverantörer. Möjlighet till navigering? Allmänt: Att kritiskt granska innebär att se webbsidorna och texten ur flera synvinklar enligt ovanstående lathund och bilda sig en egen uppfattning. När man funderat över dessa frågor har man gjort sig en bild av webbsidan och vet hur man själv förhåller sig till den och då kan man börja använda den. Tänk på att det alltid är bra att använda sig av flera texter för att stärka en teori eller för att visa på olika alternativ till tolkningar. Om det som står på sidan stämmer med det du redan är bekant med kanske det kan vara lönt att gå vidare. Med andra ord, ju mer kunskap du har inom ett område desto säkrare blir du. Vidare måste man ha fullständigt klart för sig att allting inte är sant bara för att det finns på Internet och därför måste man lägga sig till med ett kritiskt sinnelag vid undersökning av en källa. PAGE 12

Övningar källkritik. (bilaga 3) Övning 1 Gå in på http.// www.drugsmart.com a) Vad handlar sidorna om? Kortfattat. b) Finns det angivet vem som är ansvarig utgivare för sidan eller vem som har skrivit texten? c) Går det att få kontakt på något sätt med dem som har webbplatsen? d) Är det viktigt att veta vem som är ansvarig för en sida och motivera ditt svar? Övning 2 Gå in på http.// www.educ.umu.se a) Vad finns det för information på sidan? b) Vilka tror du att den sidan i första hand vänder sig till? Motivera ditt svar. Här följer några länkar till hemsidor som är intressanta ur källkritiska perspektiv: http:// www.geocities.com/sonsofnorth/frames.html http:// www.abbc.com/islam/ http://www.hollyland.com/webdoc17.html http://www.holywar.org http://www.natvan.com http://www.altmedia.se http://www.vho.org/links.html http://www.ihr.org http://www.whitehouse.org http://www.whitehouse.gov http://www.levandehistoria.com PAGE 13

Bil.4 NOSABYSKOLAN ITIS KRISTIANSTAD 2001-10-07 ITIS KÄLLKRITIK NYNAZISM OCH RASISM Du ska idag bekanta Dig med Skoldatanätets Länkskafferi, vilket kan vara en stor hjälp och tillgång i Ditt fortsatta skolarbete. Anledningen härtill är att dessa sidor är kvalitetsgranskade och tillförlitliga. De bygger alltså på de demokratiska värderingar som vårt samhälle idag vill förmedla. Som en motvikt till arbetet ovan ska du sedan göra fria sökningar ute på nätet och försöka få fram följande: Vem står bakom informationen/vem är författaren? Hur aktuell är informationen? Kan du hitta något datum? Vilket budskap har författaren? Känns informationen trovärdig? Slutligen gör Du skrifligt några noteringar och reflektioner kring det du har kommit fram till vad beträffar källkritik. (Viktigt-oviktigt, lätt-svårt, har det under arbetets gång fötts nya tankar när det gäller hantering av information och dess tillförlitlighet. ARBETSGÅNG 1 Sök upp skoldatanätets länkskafferi! http://lankskafferiet.skolverket.se/ 2 Sök på ord: Nynazism. Välj GP direkt, bakom rubrikerna, nazismen i Sverige. Koncentrera Dig på en eller två av rubrikerna. 3 Därefter ska du göra fria sökningar om nynazism och rasism. För att underlätta och spara tid kan du välja att gå in på http://www.buf.kristianstad.se/itis/etik. Här finner Du mindre trovärdiga källor. Användarnamn och lösenord kommer Du att få av oss. 4 Egna tankar och reflektioner kring informationssökning och källkritik. Skriv ner några rader om dina funderingar. Lycka till Itisgruppen PAGE 14

PAGE 15

PAGE 16