KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20

INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN... 7 GÖTLUNDA SKOLA... 7 MEDÅKERS SKOLA... 7 NYBYHOLMSSKOLAN... 8 REKTORS SAMMANFATTNING... 8 KUNSKAPER 9 GÖTLUNDA... 9 MEDÅKERS SKOLA... 9 NYBYHOLMSSKOLAN... 10 REKTORS SAMMANFATTNING... 10 ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE 11 GÖTLUNDA SKOLA... 11 MEDÅKERS SKOLA... 11 NYBYHOLMSSKOLAN... 12 REKTORS SAMMANFATTNING... 12 HEM OCH SKOLA 12 GÖTLUNDA SKOLA... 12 MEDÅKERS SKOLA... 13 NYBYHOLMSSKOLAN... 13 REKTORS SAMMANFATTNING... 13 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN 14 GÖTLUNDA SKOLA... 14 MEDÅKERS SKOLA... 14 3

NYBYHOLMSSKOLAN... 15 REKTORS SAMMANFATTNING... 15 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN 15 GÖTLUNDA SKOLA... 15 MEDÅKERS SKOLA... 16 NYBYHOLMSSKOLAN... 16 REKTORS SAMMANFATTNING... 17 BETYG OCH BEDÖMNING 17 GÖTLUNDA SKOLA... 17 MEDÅKERS SKOLA... 17 NYBYHOLMSSKOLAN... 18 REKTORS SAMMANFATTNING... 18 STATISTIK 19 RESULTAT FRÅN ELEVENKÄTEN 19 4

VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET I Arboga finns sju kommunala grundskolor och på en av skolorna, Gäddgårdsskolan, finns även grundsärskolan. Alla skolor utom en har tillhörande fritidshem. Det är med stolthet jag kan berätta att 90,7 % av eleverna som slutade åk 9 i år var behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Det är 3,8 procentenheter högre än genomsnittet i riket. Att känna trygghet är en central och viktig framgångsfaktor. Våra genomförda undersökningar visar att majoriteten av eleverna och vårdnadshavarna upplever skolan som trygg. Elevhälsan är organiserad i så kallade elevhälsoteam (EHT), som finns på varje skola och leds av skolans rektor. Det finns även ett centralt elevhälsoteam, Fyren, som leds av mig i egenskap av verksamhetschef för grund- och grundsärskolan. I Fyren ingår skolpsykolog, två specialpedagoger, två talpedagoger, skolornas tre kuratorer, samordnande skolsköterska samt en representant från Familjepedagogerna. Elevhälsoteamens uppdrag är både förebyggande och stödjande och ska bidra till en god lärandemiljö för alla elever. Det förebyggande arbetet har t ex varit studiecirklar gällande förhållningssätt och bemötande, förebyggande kuratorsamtal, rutiner för snabba insatser vid ökad frånvaro och att värdegrundsarbete ingår i schemat. Det stödjande insatserna kan ha handlat om enskilda elevärenden. Från och med detta läsår har vi medvetet schemalagt kortare skoldagar för eleverna i förskoleklass och åk 1-2. Detta har medfört att eleverna orkar mer på lektionerna men också att fritidshemmen fått ökade möjligheter att utveckla sin pedagogiska verksamhet, då barnen slutar skolan tidigare på dagarna. Med strävan att höja kompetensen inom fritidshemmen anställer vi i första hand pedagogiskt utbildad personal. Vi har även utvecklat nätverk mellan fritidshemmen, för fortbildning och samarbete. På några skolor erbjuds eleverna organiserad rastverksamhet, där eleverna erbjuds olika organiserade aktiviteter att välja mellan. För att höja kvaliteten på undervisningen har nästan alla skolor gått från klasslärarsystem till ämneslärarsystem, vilket betyder att lärarna bara undervisar i de ämnen där de har behörighet att undervisa. För eleverna innebär det att undervisning bedrivs av de mest ämneskompetenta lärarna och det kan betyda att det är olika lärare i t ex NO/matematik och SO/svenska. Bra ledarskap på alla nivåer prioriteras och därför satsar vi både på rektorsutbildning och på kompetensutveckling för lärare. Lärare som har lärarexamen men saknar fullständig behörighet (legitimation), för ämnet eller årskursen de ska undervisa, erbjuds behörighetshöjande fortbildning via Skolverkets Lärarlyftet. Inom grundskolan har 20 förstelärare anställts. De har främst i uppgift att inspirera kollegor och vara drivande i utvecklingsarbetet, med syftet att öka måluppfyllelsen. Inom projektet En läsande klass satsas det på att eleverna ska bli bättre läsare. På flera av skolorna fokuseras speciellt mycket på läsning och läsförståelse i grundskolans yngre åldrar. Arboga kommun ingår sedan hösten 2012 i SKL:s matematiksatsning PISA 2015, där målet är att öka måluppfyllelsen i matematik via gemensam styrning och ledning. Syftet med satsningen är att skapa bästa tänkbara förutsättningar för undervisningen. Vi har sett att även om fokus är på matematikämnet så spiller lärdomarna över på de andra skolämnena. 5

Samtliga lärare som undervisar i matematik på våra grund- och grundsärskolor deltar under läsåret i Skolverkets fortbildningssatsning Matematiklyftet. Fortbildningen leds av två matematikhandledare. Vi har också satsat på Skapande skola, vilket ska inspirera till ett ämnesövergripande arbetssätt. Eleverna i förskoleklasserna och åk 1-3 har under året haft inspel på temat matematik och musik. Även arbetet med film och rörlig bild har pågått, med hjälp av projektpengar från Svenska Filminstitutet. Vi har ett samarbete med näringslivsrepresentanter, bland annat i projektet NTA (Naturvetenskap och teknik för alla), där samtliga skolor deltar. Vi har ett stort antal lärare som är utbildade för att använda materialet NTA-lådor. Projektet samordnas av en lärare som har avsatt tid i sin tjänst för uppdraget. Jag vill poängtera vikten av att vårt utvecklingsarbete ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Ett exempel är hur skolorna under läsåret arbetat med området betyg och bedömning. Fokusen är på formativa bedömningar och arbetssätt, vilket är den lärandeprocess som enligt all forskning är framgångsrik. Formativt arbetssätt innebär kortfattat att både elev och lärare har en god bild av elevens kunskaper i nuläget och att förväntningar, kunskapskrav och mål är väl kända samt att eleven är aktivt delaktig i upplägget av det fortsatta lärandet. Under hösten genomförde vi en enkätundersökning där alla elever i årskurserna 1-9 fick ta ställning till olika påstående gällande skolsituationen. Resultaten från undersökningen diskuteras och analyseras i respektive klass ( Klassens kvalitetsrapport ) samt används som en del i underlaget för den systematiska kvalitetsutvecklingen på skol- och kommunnivå. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats i ett samarbete mellan förvaltningen, skolledarna och arbetslagsledarna. Kvalitetsarbetet är en systematisk och strukturerad förbättringsprocess som dokumenteras ändamålsenligt på alla skolenheter och förvaltningsgemensamt. Denna kvalitetsrapporter är en sammanfattning av årets systematiska kvalitetsarbete. I denna inledningstext har jag beskrivit det generella läget och de kommunövergripande satsningar som vi gjort under 2014. I kvalitetsrapporten beskriver varje skolenhet kortfattat vad de specifikt har arbetat med inom de olika målområdena; Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan samt Bedömning och betyg. Jag ser fram emot ett bra och givande samarbete under år 2015. Ulf Carlsson, verksamhetschef för grund- och grundsärskolan i Arboga kommun 6

NORMER OCH VÄRDEN PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN Publicerade planer finns på respektive skolas hemsida: http://www.arboga.se/forskola-skola/grundskola/grundskolor/gotlunda-skola/ http://www.arboga.se/forskola-skola/grundskola/grundskolor/medakers-skola/ http://www.arboga.se/forskola-skola/grundskola/grundskolor/nybyholmsskolan/ GÖTLUNDA SKOLA rapporteringen? (Underlaget) Elevenkät genomförd under höstterminen, samtal i klasser och i trygghetsteam samt frekvensen av klagomål ställda till skolan angående trygghet och trivsel. Vi prioriterar att säkra det arbetssätt vi har eftersom vi är nöjda med arbetet kring målområdet normer och värden. Vi har fått positiv feedback från elever och föräldrar och då känns det som vi lyckats. Vårt arbete har gett goda resultat. Samtal i arbetslaget och i klasserna Trygghetsteam som arbetar efter en given arbetsgång Trygghetsfrågor tas upp vid varje lärarkonferens och en gång i månaden på EHT (elevhälsoteamet) Vi ser goda resultat av vårt arbete inom målområdet Normer och värden. Rastaktiviteter som organiseras av personal på skolan. MEDÅKERS SKOLA rapporteringen? (Underlaget) I september gjorde vi en kommunövergripande elevenkät. Elevhälsoteamets (EHT)) arbete med elevärenden. Vårt ständigt pågående arbete med hur man är mot varandra. Arbetet med fadderverksamhet. Frekvensen av klagomål gällande trygghet och trivsel. I årets värdegrundsarbete har vi haft fokus på tryggheten. Vi strävar efter att alla elever ska känna sig trygga. 7

Hur har det gått? (Utvärdering) För att skapa tryggare raster har rastvakterna börjat bära gula västar så att eleverna lättare ska hitta oss. Vi upplever en ökad känsla av trygghet hos eleverna när de tydligare ser de vuxna som finns till hands. Vi upplever överlag att eleverna trivs på Medåkers skola. Vi fortsätter att arbeta med elevernas trygghet och vi kommer att ha en praktikant som förstärkning på rasterna under vårterminen 2015. NYBYHOLMSSKOLAN rapporteringen? (Underlaget) Elevenkät genomförd under höstterminen. Samtal med klasser och på fritidshemmet. Frekvensen av klagomål ställda till skolan angående trygghet och trivsel. Systemet för rastvärdar, rastaktiviteter och värdegrundsarbete. Utifrån elevenkäten och de klagomål vi fått såg vi att rasterna är den delen av skoldagen som kan upplevas som otrygg. Vi har rastaktiviteter två gånger i veckan. Vi har värdegrundsarbete varje vecka. Vi har gjort en revidering av rastvärdsschemat. Vi upplever att de förändringar vi gjort har fungerat bra. En utökning av rastverksamheten. Ett ytterligare förfinande av rastvärdssystemet. Vi ska arbeta vidare med värdegrunden. Ordningsregler. REKTORS SAMMANFATTNING Måluppfyllelsen inom området normer och värden är god. Vi har ett ständigt pågående arbete på alla skolor gällande trygghet och trivsel i vardagen med våra elever. Trygghet är en grundförutsättning för att lärande och utveckling ska ske hos eleven. 8

KUNSKAPER GÖTLUNDA rapporteringen? (Underlaget) Den måluppfyllelse som inrapporteras två gånger varje läsår till förvaltningen och nämnden. De skriftliga omdömen vi skriver till varje elev. Resultaten på de nationella proven i svenska och matematik i åk 3. Under våren har vi i ämnet svenska prioriterat skrivandet och i matematik har prioriterade områden varit problemlösning samt muntlig och skriftlig redovisning. Resultaten på nationella proven våren 2013 visade att vi behövde arbeta med de områdena. Vi har haft skrivarverkstad där hela skolan deltagit. Vi har arbetat med Veckans problem i årskurserna 1-5. Vi deltar i Matematiklyftet, Skolverkets nationella satsning för att öka kompetens inom matematikundervisningen. Hur har det gått? (Utvärdering) I utvärderingen ser vi att skrivarverkstaden fungerade mycket bra, men att vi behöver arbeta mer med framför allt att skriva faktatexter. Vi behöver fortsätta arbeta med problemlösningen i matematik, då vi ser att vi fortfarande behöver utveckla arbetssättet. Att skriva faktatexter i ämnet svenska. Problemlösning i ämnet matematik. Följa upp vår handlingsplan oftare för ett bättre utvecklingsarbete. Matematiklyftet fortsätter. MEDÅKERS SKOLA rapporteringen? (Underlaget) Måluppfyllelse som inrapporteras två gånger varje läsår till förvaltningen och nämnden. De skriftliga omdömen vi skriver till varje elev. Resultaten på de nationella proven i svenska och matematik i åk 3. Matematikämnet och i svenska prioriterar vi främst skrivandet. Vi har upptäckt att eleverna inte känner sig förtrogna med att skriva olika sorters texter. Skrivarskola i klasserna i samarbete med specialläraren. 9

Vi deltar i Matematiklyftet, Skolverkets nationella satsning för att öka kompetens inom matematikundervisningen. Vi ser att eleverna utvecklats sin förmåga att skriva. Problemlösning i matematik. Matematiklyftet fortsätter. NYBYHOLMSSKOLAN rapporteringen? (Underlag) Måluppfyllelse som inrapporteras två gånger varje läsår till förvaltningen och nämnden. De skriftliga omdömen vi skriver till varje elev. Resultaten på de nationella proven i svenska och matematik i åk 3. I ämnet svenska har vi prioriterat läsning och läsförståelse. Problemlösning har vi prioriterat i ämnet matematik. Resultaten på föregående års nationella prov visade att undervisningen behöver utvecklas inom dessa områden. Intensiva läsperioder. Återkommande arbete med problemlösning i matematiken. Vi deltar i Matematiklyftet, Skolverkets nationella satsning för att öka kompetens inom matematikundervisningen. Hur har det gått? (Utvärdering) Årets 3:or lyckades mycket bra på nationella proven. Upplägget med intensivläsning fungerar bra. Vi har märkt att vi lärare behöver samarbeta mer för att hålla en röd tråd i undervisningens innehåll och upplägg. Matematiklyftet fortsätter. REKTORS SAMMANFATTNING Under våren 2014 har Nybyholmsskolans resultat på nationella proven i årskurs 3 höjts markant från förra året, vilket är mycket positivt. Under läsåret 14/15 kommer alla lärare som undervisar i matematik att fortsätta fortbildningen inom Matematiklyftet. De andra lärarna, det vill säga de som inte undervisar i matematik, kommer att fortbildas för att ytterligare utveckla undervisningen i läsning, läsförståelse och språkutveckling. 10

ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE GÖTLUNDA SKOLA Kartläggning av den egna verksamheten gällande elevers ansvar och inflytande. Att kontinuerligt utvärdera aktiviteter och arbetsområden tillsammans med eleverna. Formativ bedömning för att involvera eleverna mer i undervisning och planering av densamma. Hur har det gått? (Utvärdering) I vår kartläggning såg vi brister i hur vi arbetar med inflytande och planering av undervisningen. Utbildning för lärarna i formativ bedömning. Vi har regelbundna klassråd, elevråd och stormöten. Arbetet med att utveckla formativ bedömning pågår och är inte utvärderat ännu. Fortsätta arbetet med att öka elevinflytandet samt att det formativa arbetssättet ska genomsyra all undervisning och lärande. MEDÅKERS SKOLA Rektors anteckningar från elevrådsmöten under våren 2014. (Konkreta åtgärder) Att eleverna ska få kännedom om vilket inflytande och ansvar man har som elev. Rektor har upptäckt brister i arbetet med elevinflytande och elevers ansvar. Samtal med elevrådet om läroplanen och vad det står där om området inflytande och ansvar. Bra. Elevrådet visar en ökad kunskap inom området. Elevernas inflytande över undervisningen och planering av densamma behöver stärkas. Skolverkets allmänna råd ska fungera som stöd för lärarna i utvecklingsarbetet. 11

NYBYHOLMSSKOLAN (Konkreta åtgärder) Kartläggning av den egna verksamheten gällande elevers ansvar och inflytande. Att tydliggöra elevernas möjlighet till inflytande och ansvar via klassråd, elevråd och stormöten. Vid kartläggningen framkom att vi behöver bli tydligare med vad eleverna har inflytande över och vilket ansvar man har som elev. Klassråd, elevråd, stormöten och Elevrådets dag. Vi upplever att det gått bra. Att tydliggöra målen för eleverna samt involvera eleverna mer i planeringen av undervisningen och den dagliga skolsituationen. REKTORS SAMMANFATTNING Vi har under året identifierat våra utvecklingsområden gällande målområdet elevers inflytande och ansvar. Alla tre skolorna behöver bli bättre på att involvera eleverna i det vardagliga skolarbetet och planeringen av undervisningen. Vi behöver tänka igenom hur lärmiljöerna ska se ut på skolorna för att öka lusten och nyfikenheten att lära. I varje klassrum ska skolans prioriteringsordning och modeller för planering och genomförande av undervisning finnas synligt så att alla kan ta del av dem. Arbetet med formativ bedömning samt kamratbedömning ska vi också utveckla. HEM OCH SKOLA GÖTLUNDA SKOLA Skolans kartläggning och uppföljning av aktiviteter vi gjort under året. Att bibehålla den goda relation som redan finns mellan hem och skola. (Konkreta åtgärder) Hur har det gått? Det arbete vi hittills gjort fungerar väldigt bra. Föräldramöten, utvecklingssamtal, spontana kontakter med hemmen, skolråd, föräldraförening och föräldrakvällar. Vi tycker att det har fungerat mycket bra. 12

I nuläget ser vi inte att vi behöver ändra något, men vi ska säkra att vårt arbete kommer att fortsätta vara bra. MEDÅKERS SKOLA Föräldraförenings möten och föräldrarådsmöten. Säkra att samarbetet med vårdnadshavarna fortsätter att vara bra. Vi är nöjda med samverkan och vårdnadshavarna är engagerade genom föräldraföreningen och föräldrarådet. Skolresa till Tom Titts vid terminsstart, då vårdnadshavarna var med. Samarbete i underhållandet av rinken. Det har fungerat bra. Vi fortsätter det goda samarbetet med föräldrarna. NYBYHOLMSSKOLAN Föräldrarådsmöten. Föräldramöten. Föräldrakvällar. (Konkreta åtgärder) Att ha en god dialog med vårdnadshavare och skapa bra forum för informationsutbyte. Vi har i vår kartläggning upptäckt att samarbetet hem-skola är ett utvecklingsområde. Vi ser att vi behöver skapa fler kontaktytor mellan skola och hem. Öppna föräldraråd, utställningar av elevernas arbeten, luciafirande, samverkan kring elevdisco under hösten 2014. De insatser vi gjort under 2014 är början på vårt arbete och har upplevts som positivt både från skolan och hemmen. Att ytterligare utvecklas för att skapa ett nära samarbete mellan hem och skola. REKTORS SAMMANFATTNING Relationen mellan hem och skola är grundläggande för att elever ska lyckas i skolan. För att skapa relation mellan hem och skola är alla vårdnadshavare alltid välkomna i våra skolor. I vår arbetsplan finns riktlinjen 13

att minst en gång varje termin bjuda in vårdnadshavarna till skolan för att de ska få ta del av arbetet på skolan. Vi genomför utvecklingssamtal och har spontana kontakter vid behov. De klagomål gällande samarbetet mellan hem och skola som inkommit under våren 2014 har handlat om brister i skolans information till hemmen samt vår anmälningsplikt till socialtjänsten. Klagomålen ligger till grund för vårt utvecklingsarbete under nästkommande läsår. SKOLAN OCH OMVÄRLDEN GÖTLUNDA SKOLA Kartläggning av vår verksamhet enligt rutinerna för det systematiska kvalitetsarbetet. Att bli bättre på att involvera vår närmiljö och ta vara på de möjligheter som finns där, även för eleverna i de yngre skolåren. Utifrån vår kartläggning, som är kopplad till riktlinjerna i styrdokumenten, ser vi att vi behöver förbättras inom detta område. Vi har arbetet med World s Children`s Price (WCPRC) i klasserna 4-5 och hela skolan har röstat fram vår egen barnrättshjälte 2014. Prao i klasserna 3-5. Vi är nöjda med resultatet. För att ytterligare involvera eleverna i de yngre åren kommer vi till hösten 2014 att ha en temavecka kring Vad vill jag bli när jag blir stor?". Vi kommer bland annat att be vårdnadshavarna komma och berätta om sina yrken. MEDÅKERS SKOLA Kartläggning av vårt arbete i förhållande till riktlinjerna i läroplanen. Vårt närområde. För att eleverna ska få inblick i närsamhället och omvärlden. Utflykter till Arboga. Museum, biblioteksundervisning, simundervisning och brandstationsbesök i Arboga. Röstning av populäraste idrottsidolen. Det har gått bra. 14

Besök på miljöstationer planeras. NYBYHOLMSSKOLAN Skolans kartläggning av de aktiviteter vi gjort under året. Närmiljön. Barns rättigheter. För att eleverna ska få inblick i närsamhället och omvärlden. World s Children`s Price (WCPRC) i årskurs 5 och röstat fram vår barnrättshjälte 2014. Prao i årskurs 4-5. Årskurs 3 studiebesök på SAAB Årskurs 2 har gjort besök hos Ängeby lantbruk. Årskurserna 4 och 5 har haft besök av Unicef i anslutning till FNdagen. Det har varit mycket uppskattat av elever och personal. Fortsätta arbetet med vår närmiljö och det som händer i världen. REKTORS SAMMANFATTNING Arbetet med målområdet Skolan och omvärlden behöver vi utveckla, speciellt med tanke på att skolan är elevernas kompetensutveckling på vägen till det yrke eleven i framtiden vill utbilda sig till. Måluppfyllelsen är acceptabel, men kan bli bättre. Åtgärder för utveckling är att utse ansvariga för studie-och yrkesvägledningsfrågor på varje skola. Kontakten med kommunens studie-och yrkesvägledare är inledd för att skapa en handlingsplan kring just studie-och yrkesvägledningsfrågor. En utbildning är planerad till hösten 2015. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN GÖTLUNDA SKOLA Personalens diskussioner kring övergång och samverkan. Utvärderingen och revideringen av handlingsplanen. Vi ska säkra det befintliga samarbetet, då vi anser oss ha fungerande rutiner kring övergång och samverkan. Närheten och den dagliga kontakten mellan fritidshemmet, förskoleklassen och skolan underlättar samarbetet. 15

(Konkreta åtgärder) Överlämningssamtal mellan förskola och förskoleklass. Överlämnandemöten mellan Götlunda skola och Gäddgårdsskolan. Arbetet har fungerat bra. I nuläget är vi mycket nöjda med vårt arbete och har därför svårt att identifiera nya utvecklingsområden. MEDÅKERS SKOLA Överlämningar och övergångar som genomförts på Medåkers skola. Överlämningar från förskolan till förskoleklass som sker i maj. Det är viktigt att de blivande eleverna ska känna sig trygga vid övergången mellan olika stadier och skolformer. Läraren besöker förskolan och förskolebarnen besöker förskoleklassen vid 5 tillfällen under vårterminen. Samverkan med fritidspersonal - En läsande klass och idrott. Vi är nöjda med upplägget. Övergången från Medåkers skola till Stureskolan. NYBYHOLMSSKOLAN (Konkreta åtgärder) Hur har det gått?(utvärdering) Utvärdering av handlingsplanen för övergången mellan förskola och skola samt mellan årskurserna 5 och 6. Övergången till årskurs 6 innebär ett skolbyte. Under året har vi främst fokuserat på övergången mellan förskola och skola. Vår utvärdering visade att överlämnandet och samverkan mellan förskola och skola behövde förbättras. Aktiviteter där barnen i förskolan och eleverna på skolan deltar tillsammans. Vi har kommit en bit på väg och arbetar vidare på den rutin som finns vid övergång och samverkan. Ett fortsatt och utökat samarbete. 16

REKTORS SAMMANFATTNING Över lag har vi en god måluppfyllelse gällande övergång och samverkan, men det finns områden att arbeta vidare med, t ex samverkan mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Under året har rektor och förskolechef beslutat att ett gemensamt årshjul ska gälla för samverkan. Där beskrivs olika aktiviteter som ska ske under året. När det gäller stadieövergångar inom grundskolan finns en rutin som följs och fungerar bra. Åtgärder för utveckling är att revidera rutinerna i årshjulet samt att bibehålla den kommunikationen kring samverkan som fungerar bra. BETYG OCH BEDÖMNING GÖTLUNDA SKOLA rapporteringen? (Underlag) Analysen av skolans samlade kunskapsresultat, kommunövergripande diagnoser, resultaten på de nationella proven samt kommunövergripande kompetensutveckling för lärare i bedömning och kunskaper. Problemlösning i ämnet matematik. Arbetsmetoderna: En läsande klass och Att skriva sig till läsning. Utifrån resultaten på nationella proven i åk 3 framkom det att vi behöver fokusera på: - läsning av olika slags texter, - skrivande av olika slags texter - problemlösning i matematiken (Konkreta åtgärder) Skrivarverkstad, En läsande klass, och Att skriva sig till läsning Alla lärare som undervisar i matematik deltar i Skolverkets satsning Matematiklyftet. Vi ser att eleverna utvecklas och gör framsteg. Matematiklyftet, En läsande klass och kommunens gemensamma satsning på bedömning och kunskaper fortsätter. MEDÅKERS SKOLA De skriftliga omdömen som vi gör varje termin för varje elev. Resultaten från nationella proven i åk 3. Ämnet matematik samt läsförståelse i svenska. Resultaten på nationella proven i årskurs 3 visade att vi behöver fokusera mer på de områdena. Matematiklyftet pågår under läsåret 14/15 17

Vi arbetar utifrån metoden En läsande klass. Vi ser att eleverna utvecklas och gör framsteg. Fortsätta med matematiklyftet och En läsande klass. NYBYHOLMSSKOLAN Analysen av skolans samlade kunskapsresultat, resultaten från diagnoserna i åk 2 samt de nationella proven i åk 3 som genomfördes 2013 och 2014. Matematik och svenska. Vi måste fokusera på att öka måluppfyllelsen. Undervisningen har intensifierats, speciellt inom de delmoment som vi utifrån resultaten på nationella proven och diagnoserna identifierat vara i behov av förstärkning. Resultaten från nationella proven i årskurs 3 har höjts markant mellan åren 2013 och 2014. Kommunövergripande kompetensutveckling för lärare i betyg och bedömning samt kunskaper. REKTORS SAMMANFATTNING Måluppfyllelsen på alla tre skolor är god och vi har god koll på vilka elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd. Vår satsning på matematik och svenska har gett omedelbara resultat, vilket ger oss ytterligare utrymme att fortsätta utveckla undervisningen på skolorna utifrån de styrdokument som finns för skolan. Åtgärder för utveckling under 2015 är att de matematikundervisande lärarna fortsätta delta i Matematiklyftet och ämneslag kommer att införas på skolorna, där det ges tillfälle att diskutera ämnesspecifika frågor utifrån ett undervisningsperspektiv. 18

STATISTIK Götlunda skola Medåkers skola Nybyholmsskolan Antal barn per klass Förskoleklass: 18 elever. F-klass/åk 1: 16 elever Förskoleklass - 17 Årskurs 1: 12 elever. Åk 2-3: 15 elever Åk 1: 18 elever Åk 2: 15 elever. Åk 4-5: 14 elever Åk 2: 11 elever Åk 3: 13 elever. Åk 3: 16 elever Åk 4: 13 elever. Åk 4: 13 elever Åk 5: 15 elever. Åk 5: 24 elever Åk 6: 15 elever. Antal behöriga lärare (%) 100 % 100 % 72 % Måluppfyllelse svenska/sv2 77 % 100 %. 92,5 % Måluppfyllelse - matematik 100 %. 100 %. 87 % RESULTAT FRÅN ELEVENKÄTEN Här redovisas elevernas svar på några av frågeställningarna i enkäten som genomfördes under september 2014. Svarsfrekvensen var 89,6 %. De fyra svarsalternativ fördelas utifrån hur stor andel (%) av eleverna som valt respektive alternativ. Det är en stapel per skola. 120 100 80 60 40 20 Elevernas upplevda trygghet i skolan 0 Götlunda Nybyholm Medåker Helt trygga I huvudsak trygga Lite trygga Inte trygga 19

Elevernas upplevda arbetsro/studiero 120 100 80 60 40 20 0 Götlunda Nybyholm Medåker Helt lugnt Ihuvudsak lugnt Lite lugnt Inte alls lugnt Eleverna upplevelse av att deras åsikter blir hörda 120 100 80 60 40 20 0 Götlunda Nybyholm Medåker Helt I huvudsak Lite Inte alls 20