Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Dokumentet berör grundskolan åk 1-9 på Gustaf Dahlénskolan och Stenstorpsskolan. Ansvarig för planen är enhetens rektorer.
Inledning Enhet Stenstorp har upprättat en plan som beskriver hur enheten arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande för att motverka alla former av kränkande behandling. Vi har upprättat rutiner för hur vi ska dokumentera aktuella ärenden i det direkta arbetet mot alla former av kränkande behandling och diskriminering. Vårt handlingsprogram uppfyller de krav som Skolverket ställer i sina allmänna råd. Vi följer även övriga lagar och styrdokument i vårt arbete mot kränkande behandling. Det innebär att det tydligt framkommer att all personal tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. I vår plan finns definitioner på olika former av vad kränkande behandling är. Vidare beskrivs handlingsplaner för kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elev.
Elevernas delaktighet Planen har gåtts igenom av elevrådet tillsammans med ansvarig lärare. Mentorer har även diskuterat planen tillsammans med sin klass. Elevernas synpunkter och åsikter tas med i beaktande till nästa läsårs plan. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen mot diskriminering och kränkande behandling tilldelas vårdnadshavare vid terminens första föräldraföreningsmöte samt vid utvecklingssamtal. Personalens delaktighet Planen uppdateras 1 gång/läsår av Enhet Stenstorps elevhälsoteam. Teamet består utav rektor, skolsköterska, kuratorer samt specialpedagog. Planen förankras i personalgrupp vid lämpligt tillfälle i början på terminen. Enhet Stenstorp ska arbeta med: Främjande insatser Med främjande insatser innebär att samtlig personal på enhet Stenstorp ska verka för ett gott arbetsklimat, förstärka enhetens positiva förutsättningar, göra eleverna delaktiga i verksamheten samt kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågor tillsammans med eleverna. Förebyggande insatser Med förebyggande insatser innebär att samtlig personal på enhet Stenstorp ska verka för att diskriminering och annan kränkande behandling inte ska få utrymme på enheten. Arbetet sker genom kontinuerlig dialog i personalgruppen samt med enhetens elevhälsoteam, kartläggningar samt kommunikation med elever och vårdnadshavare. Åtgärdande insatser Med åtgärdande insatser innebär att samtlig personal på enhet Stenstorp ska vara väl informerade om enhetens likabehahandlingsplan samt hur enheten utreder, åtgärdar samt dokumenterar fall av kränkande ärenden. Förankring av planen Planen upprättas under augusti/september varje år. Första skolveckan vid läsårets start inleder mentorerna dialog med sina klasser angående de ordningsregler som ska gälla under läsårets gång. Eleverna lämnar synpunkter på lämpliga ordningsregler som sedan diskuteras med elevrådet. Under andra skolveckan förankras likabehandlingsplanen tillsammans med enhetens ordningsregler. Likabehandlingsplanen publiceras på skolans hemsida samt gås igenom med samtliga klasser och elevråd vid flera tillfällen under läsåret. Planen gås även igenom under flera APT samt utvecklingssamtal och elevråd. Definitioner och begrepp Diskriminering är när någon på osakliga grunder blir behandlad sämre än andra och missgynnandet har samband med någon av följande sju grunder: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Diskrimineringen kan vare antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka inte får börja i skolans kör för att det redan är så många flickor i kören. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det kan ske om skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av till exempel religion. Om alla elever skulle bli serverade samma mat kan en elev bli indirekt diskriminerad om eleven på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en persons värdighet. Både elever och skolpersonal kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar, sparkar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, ryktesspridning) texter och bilder/teckningar (lappar, sms, mms, fotografier, klotter och meddelanden via sociala medier). Trakasserier Är ett uppträdande som kränker en persons värdighet som har samband med de sju skyddade diskrimineringsgrunderna (se ovan under diskriminering). Kränkande behandling Är ett uppträdande som kränker en persons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon eller att rycka någon i håret. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling så som: Rasism Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi Avser motvilja mot grupper eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Mobbning Mobbning innebär att någon utsätts eller kränks vid upprepade tillfällen. Vid mobbning är det en
obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Roller i en akut mobbningssituation Tar själv initiativ till mobbningen och deltar aktivt. A Mobbare Deltar aktivt, men tar inte eget initiativ. B Medlöpare, hantlangare Stöder mobbningen, men deltar inte aktivt. C Anhängare, passiv mobbare Gillar mobbningen men ger inte öppet stöd. D Passiv anhängare, möjlig mobbare Ser vad som sker, är inte min sak, tar inte ställning. E Ogillar mobbningen, tycker man borde hjälpa till, men gör inte det. Ogillar mobbningen, hjälper/försöker hjälpa den som är utsatt. F G Oengagerad åskådare Möjlig försvarare Försvarar den som är utsatt Både i förebyggande fall och i händelse av mobbning är samtal om dessa roller mycket viktiga. Mentorer genomför samtal kring rollerna under läsårets gång. Här har även vårdnadshavare en viktig roll då det är av vikt att dialog även förs i hemmet. För att eleven/eleverna som agerar enligt roll G inte ska känna sig utpekade eller orsaka en förvärrande situation har de möjlighet att vara anonyma vid en eventuell anmälan till skolans personal. Motiverade tillsägelser och motåtgärder Om en elev upplevs som störande eller skapar oro får skolans personal tillrättavisa denne i syfte att skapa en god arbetsmiljö. Om tillrättavisningen är befogad är det inte en kränkning mellan personal och elev i lagens mening. Eleven kan dock uppleva tillrättavisningen som kränkande. Om en elev eller dennes vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller påvisat förekomsten av kränkande behandling, får skolan inte utsätta eleven för straff eller annan negativ behandling. Lagrum 1.1 Skollagen 1 kap 2 (SFS 2010-800) Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för människans egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. Sedan 1 juli 2010 gäller Skollagen 6:e kapitlet, som handlar om kränkande behandling, samt diskrimineringslagen (2008:567) som handlar om just diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 6:e kap. 8 (Skollagen), skall huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det
kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. 1.2 Diskrimineringslagen 1 kap 1 SFS 2008:567 Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 1.3 Läroplanen Alla som arbetar med barn och ungdomar, har skyldighet att ingripa så fort de upptäcker tendenser till mobbning. Det är viktigt att vuxna agerar mot mobbning och sätter gränser för barns negativa beteenden (LGR -11). Rektor ansvarar även för arbetet med att upprätta ett handlingsprogram. För att förankra programmet och göra alla berörda delaktiga, behöver lärare, elever samt elevhälsa involveras liksom föräldrar och övrig skolpersonal. Det är också viktigt att handlingsprogrammet följs upp och utvärderas inom ramen för skolans kvalitetsarbete. 1.4 FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus, den bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i första rummet, samt talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Barnet skall, enligt artikel 36, skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. I artikel 2 fastslås barnets rätt att inte bli diskriminerat och i artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. Artikel 12 handlar om skyldigheten att ge barnet möjlighet att komma till tals och har särskild betydelse i samband med utredningar som rör enskilda ärenden som diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. I artikel 28 erkänns barns rätt till utbildning och att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen. Enhet Stenstorps främjande insatser Alla som är verksamma inom enhet Stenstorp, så som personal, elever samt vårdnadshavare ansvarar för att förhindra, uppmärksamma samt motverka alla former av kränkande behandling samt diskriminering och trakasserier. Tillsammans ska vi verka för en skola som respekterar allas lika värde. Samtlig personal inom enhet Stenstorp ska verka för att vara goda förebilder för eleverna. Personalen ska finnas tillgängliga för eleverna samt arbeta enligt rastvaktsschema. Under utvecklingssamtal samtalas kring den enskilde elevens trivsel. Enhet Stenstorps personal ska aktivt uppmuntra eleverna vid positiva beteenden. Enhet Stenstorps personal ska vidare uppmärksamma och reagera om en elev uppvisar ett negativt beteende. Eleverna får vara med och påverka verksamheten i samband med elev- och klassråd. Enhet Stenstorps personal samlas 1 gång/vecka vid konferens eller APT där möjlighet finns att diskutera eventuella problem eller situationer med elever. Enhet Stenstorps elevhälsoteam har drop-in 1 gång/vecka där lärare har möjlighet att anmäla ett elev- eller klassärende. Enhet Stenstorps elevhälsoteam träffas varje vecka för att följa upp enskilda elever eller grupper av elever.
Personal genomför värderingsövningar i form av Lions Quest. Klasserna träffar sina mentorer 1 gång/vecka. Alla lärare arbetar regelbundet med värdegrund i sina mentorsklasser eller undervisningsklasser. Kommunen genomför en trivselenkät för samtliga årskurs 8 varje år. Enhet Stenstorps förebyggande åtgärder Samtlig personal vid enhet Stenstorp som möter eleverna på lektion eller under raster har ett gemensamt och ständigt ansvar att upptäcka och agera vid kränkningar. Lärarna på enhet Stenstorp har tid för att konferera om elever eller elevgrupper vid konferenstid. Mentorer samt klasslärare på enhet Stenstorp ska aktivt arbeta för sina elevers välmående och trygghet. Mentorerna samt klasslärarna ska verka för att vara goda förebilder för eleverna. Samtlig personal på enhet Stenstorp agerar utifrån enhetens likabehandlingsplan vid kränkande behandling samt diskriminering. På enhet Stenstorp ska värdegrundsfrågor ständigt vara en naturlig del av enhetens undervisning. Personal från enhet Stenstorps elevhälsoteam arbetar med klassobservationer samt kartläggningar. Elevhälsoteamet kan även stötta lärarna genom handledning. Enhet Stenstorp arbetar utifrån ett rastvaktsschema där vuxna alltid ska finnas till hands under rastmiljön. Enhet Stenstorp arbetar med teman under läsåret för att främja god sammanhållning samt informera och diskutera med eleverna om samhällsförebyggande frågor. Enhet Stenstorp samverkar med kommunens fältsekreterare, socialtjänst, skolteamet, räddningstjänst, ungdomsmottagningen samt Ungdomens hus. Insatser läsåret 14/15 Enhet Stenstorp genomförde en värdegrundsvecka i början på terminen. Enhet Stenstorp har kontinuerligt arbetat med värdegrundsfrågor samt även gått utbildning i Lions Quest. Sverige möter världen. Enhet Stenstorp har arbetat med tema romer samt besökt utställningen Vi är romer på Stadsbiblioteket i Falköping. Enhet Stenstorps pedagoger har under läsåret kontinuerligt arbetat med spontana diskussioner kring värdegrund samt likabehandling i vardagen. Enhet Stenstorps elevhälsoteam har kontinuerligt under terminen kallat till EHK med vårdnadshavare och elever vid behov. Enhet Stenstorp elevhälsoteam har kontinuerligt under läsårets gång arbetat med hälsosamtal, motiverande samtal samt stöttande samtal med eleverna. Enhet Stenstorp arbetade tillsammans med föräldraföreningen förebyggande genom en informationsträff där polis, fältsekreterare samt drogsamordnare föreläste kring narkotika. Elever, vårdnadshavare samt personal tog del av informationen genom föreläsningar. Enhet Stenstorps kuratorer/elevhälsokonsulenter har under vårterminen 2015 gått utbildning i repulse.
Personal att vända sig till Elever samt vårdnadshavare kan vända sig till mentor/klasslärare, kurator, skolsköterska, rektor eller annan vuxen på skolan om de ser eller upplever någon form av kränkande behandling. Rutin för att utreda och åtgärda när elev kränks av elev/elevgrupp All personal verksam på Stenstorps enhet har ansvar att agera enligt nedanstående punkter när en elev upplever sig kränkt. Misstanke om kränkning Den vuxne som ser eller får kännedom om kränkningen, reagerar omedelbart. Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilka elever som varit inblandade och försöker lösa problemet genom enskilda samtal med berörda elever. Den vuxne tar hjälp av kollegor vid behov. Den vuxne informerar om händelsen till mentor, som samtalar med berörd elev, samt dokumenterar händelsen. När någon är kränkt Den vuxne som får kännedom om kränkningen, reagerar omedelbart. Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilka elever som varit inblandade och försöker lösa problemet genom enskilda samtal med berörda elever. Den vuxne tar hjälp av kollegor vid behov. Den vuxne informerar händelsen till mentor, och mentorn samtalar med eleven om händelsen. Mentorer kontaktar vårdnadshavare till inblandade parter. Mentorer följer upp och dokumenterar händelsen, och lämnar dokumentationen till rektor, som rapporterar händelsen till kommunen via Diabas. Om ärendet upplevs som en allvarlig händelse, avgör rektor om anmälan skall göras till polis eller socialtjänst. Uppföljning kring ärendet ska ske inom två veckor Rutin för att utreda och åtgärda när elev/elevgrupp kränks av en vuxen All personal verksam inom enhet Stenstorp har ansvar för att agera enligt nedanstående punkter när en elev upplever sig kränkt. Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt av en vuxen i skolan reagerar omedelbart. Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilken/vilka vuxna som varit inblandade och försöker lösa problemet genom enskilda samtal med berörda parter. Den vuxne informerar händelsen till rektor samt lämnar över dokumentation över händelseförloppet. Den som utsatt någon för kränkning får tillfälle att själv ge sin bild av händelsen för elev och lärare som tagit emot den anmälda händelsen samt till rektor. Den som utrett händelsen, mentor eller rektor och samtalat med eleven ringer hem till hemmet. Rektor följer upp ärendet och dokumenterar.